Hej igen!
Nyheten om alla präster, biskopar, och till och med en ärkebiskop(!!), gjorde nog att jag mina sista inlägg i den här tråden blev ogenomtänkta. Den här gången ska jag försöka bättra mig! (Men det blir ett ganska personligt inlägg.
) Jag är dock fortfarande ganska omtumlad, inte bara för prästernas skull, utan också pga kopplingar till vissa platser (tex Nyköping) där jag en längre tid har varit och ”rotat” bland personer på 1600-talet av helt andra anledningar. Främst blev jag nog överraskad av att Kerstin Simonsdotter Nauclerus brorsbarn, Simon Nauclerus (död 1709), har gjort stuckaturer i Maria Magdalena kyrka i Stockholm (en församling vars många invånare i slutet av 1600-talet jag har ”kommit i kontakt med”) och i Tyresö slott (där jag har ”lekt med tanken” att en annan person, som blev stadsbyggmästare i Stockholm, var med vid slutarbetet av slottet). Dessutom har jag varit och nosat på Johan III:s koppling till det katolska landet Polen och på det faktum att hans svärmor tillhörde släkten Sforza i Milano (där jag bor, långt ifrån bibblan i Enköping). Sammantaget är alla dessa sammanträffanden väldigt konstiga för mig! Dessutom tycker jag det är väldigt kul, som släktforskare, att läsa om våra kopplingarna till ”folkbokföringens fader” och till Johan Bures släktbok.
Stort tack igen till dig Håkan för ditt inlägg här den 2023-12-10!!
Nedan har jag försökt beskriva härledningarna från Karin Hansdotter Mimer bakåt i tiden till vår närmaste ana (på den här grenen) till släktnamnet Bure. Jag hoppas (och tror) att det i texten finns svar på din fråga, Ylva, i ditt senaste inlägg. En annan detalj jag tycker är kul med den här släktgrenen är att det mest är härledningar på kvinnornas sidor. I mitt släktträd finns grenen på min mormors sida. Hon fick 17 barn och gick igenom lika många graviditeter. Min mamma är hennes sista barn. Därför är min mormor en hjälte för mig!
Att
Karin Hansdotter Mimer var dotter till
Hans Mimer i Broby i Söderby socken tycks mig väldigt troligt (se tidigare inlägg i den här tråden). Likaså bör Karins mamma ha hetat
Kirstin Simonsdotter enligt tingsprotokollet (9/6 1670), vilket Karin Uhrvik nämde i sitt inlägg här den 2016-05-07. Eftersom de vidare kopplingarna till alla präster, biskopar och till och med en ärkebiskop(!) baseras på tolkning av notisen i tingsprotokollet (en skör liten tråd som jag upplever det) har jag läst den igen, om och om igen, för att känna mig säker på betydelsen av texten. Jag gjorde det även för nästan två år sedan. Nedan har jag skrivit vad jag (hittills) har kommit fram till angående min tolkning av tingsprotokollet och efter det kommer den ovan nämnda härledningen till släktnamnet Bure. Det skulle vara jättesnällt om någon hade lust och tid att göra kommentarer, framför allt om tolkningen av tingsprotokollet!
Vänliga hälsningar,
Jan
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Källa: Svea Hovrätt, Advokatfiskalen Uppsala län, volym EXIe:667, sidorna 620v, 623 och 623v.
”Anno
1670 dhen 9 Junij hölts Rätt laga ting medh allmogen och menige man aff Lyhundrats heradt uti Estuna sochnesufva.”
”Effter
föregångit laga opbudh och laga st..rdande(?) sampt
utgifwit fastebreff, så och uppå handelsmannens och Arendatorens Wellb:dde Johan von der Hagen giord(t)
ansöchningh blefwo Lensmannen Nils Erichsson i Norby, domaren Lars Erichsson i Penningeby, sampt Tolfmännen Oluff Persson
i Hierssiö Mats Larsson i Ekeby, Lars Nilsson i Swanbergia och Mats Marcusson i Skarbergia, uthaf Rätten nembde [nämnda] och förordnade wid anfordran och med förderligaste resa till
Broby uti Södherby sochn, lagligen till att
skatta och werdera sahl: Probstens M:r Johans i Wäddön heman [hemman]
i förbem:te Broby, till huus och jordh, sampt allom till ägom, antächnandes [antecknandes] dee [eller ”der”] brede wid noga och granneligen, hwadh löösören som dhen sammastedes finnes, och för [eller ”får”]
betalningh kan wara att tilgå hustru Kirstin Simonsdotter och hennes dotter Meimers enckia, lembnas och så i dheres frije skiöhn(?) och wilkohr att wilia och ombedia twenne utaf föreskrefne gode män, på dheras sijdha, til företalde werdering beställningh.”
Tolkning (förslag):
En tid innan tinget, den 9/6 1670, hade en sk upp-bjudning gjorts, och ett ”lagfartsbevis” hade utfärdats, av ett hemman i Broby, som prosten i Väddö socken, Johan (död
före 9/6 1670), hade ägt. Vid tidpunkten för tinget bör hemmanet ha ägts av hans arvingar. Johan von der Hagen* hade tidigare ansökt om att en värdering av hemmanet i Broby skulle göras. Vid tinget, den 9/6 1670, blev ett antal personer utsedda att göra en värdering av byggnader, jord och av allt lösöre som fanns vid hemmanet i Broby. De skulle göra en uppskattning av hur stor betalning som kunde ges till (”
tilgå”) hustru Kirstin Simonsdotter och hennes dotter, änka efter Meimer (som bör ha varit ”
Hans Meumers enka” i Broby enligt uppgift i Söderby mtl 1671).
* Johan von der Hagen arrenderade, omkring 1670, Ortala bruk på Väddö där
hammarsmed Johan Hansson fanns bland bruksfolket enligt uppgifter i Väddö mantalslängder 1671, 1672, 1674 och 1677-80.
Om tolkningen ovan stämmer tycks det mig vara motiverat att dra slutsatsen, att Kirstin Simonsdotter (och hennes dotter) var arvingar till prosten på Väddö, Johan (död före 9/6 1670), och därmed ägare av det omnämnda hemmanet i Broby.
I Uppsala stifts herdaminne (1845, volym 3) står om Väddö socken att Johannes Petri Roslagius var kyrkoherde i Väddö 1635 och att han dog 1655 (sida 439). Nästa kyrkoherde i Väddö hette också Johan (Halenius), men han dog 1676 (sida 440) och kan därför inte ha varit ägaren av hemmanet i Broby. Dessutom hette Johan Halenius hustru Elsa Enstadia.
Angående vilket år Johannes Petri Roslagius dog hittas följande information i Väddö mantalslängder:
mtl
1650 (”Johannes Petri Pastor i Weddöö”):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003511_00145#?c=&m=&s=&cv=144&xywh=3815%2C3792%2C2688%2C1268mtl
1651 (Johannes Petri Pastor i Wäddöö”):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003512_00168#?c=&m=&s=&cv=167&xywh=529%2C3908%2C3222%2C1520mtl
1653 (kaplan herr Anders och ”
Johannes Petri pastor i Wäddöö”):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005316_00248#?c=&m=&s=&cv=247&xywh=1109%2C2207%2C4519%2C2132mtl
1654 (”
kyrkioherden” och ”
Elendigha”):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003513_00076#?c=&m=&s=&cv=75&xywh=2496%2C3722%2C3865%2C1823mtl
1655 (
pastor ej själv, hustru, tre söner och tre döttrar, samt ”comminitter” [komminister] med hustru och en son):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003514_00251#?c=&m=&s=&cv=250&xywh=334%2C2273%2C2157%2C1017mtl
1656 (”
Pastoris Enckia”):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003515_00209#?c=&m=&s=&cv=208&xywh=3378%2C4031%2C3221%2C1519I Gunnar Hellströms
Stockholms stads herdaminne från reformationen intill tillkomsten av Stockholms stift (se länk i Ylva Hjörvids inlägg här den 2023-12-16) står att
Magnus Johannis Melander (född 1630) var son till kyrkherde i Väddö
Johannes Petri Roslagius och hans hustru
Christina Nauclerus i
hennes första gifte (sida 483). Vidare står att Magnus äldsta dotter hette
Kerstin (döpt 16/9 1676, dopnotis tycks finnas) vilket indikerar att Magnus mamma, Christina Nauclerus,
egentligen hette Kerstin. På adelsvapen.com framkommer, emellertid, i informationen om släkten Segerfelt nr 1598, att Magnus Johannis Melanders pappa, ”
Johannes Petri, född i Roslagen” var gift med Christina Naucléra i
hennes andra gifte utan namn på hennes make i första gifte. I von Schantz genealogier, om släkten Segerfelt, står inte ens namnet på ”Johannes Roslagius” hustru (Riddarhuset: von Schantz genealogier, R-Ö, sida 71b).
Baserat på namnet Kirstin Simonsdotter i tingsprotokollet 1670 och tolkningen att Kirstin var gift med Johannes Petri Roslagius, tycks en rimlig slutsats vara att Kirstin Simonsdotter var samma person som Christina/Kerstin (Simonsdotter) Nauclerus – precis som du/Håkan Carlsson skrev i ditt/sitt inlägg här den 2023-12-11. (Ursäkta att jag upprepar dina ord Håkan! Eftersom din nyhet om ärkebiskopen var så häftig
måste jag övertyga mig själv genom att skriva ner dessa rader.)
Kerstin Simonsdotter Nauclerus, som lär ha haft en son (ovan nämnda Magnus Johannis Melander) som var född ca 1630, bör ha varit dotter till
Simon Olai Nauclerus (död ca 1638). Simon blev hovpredikant 1618 och kyrkoherde i Enköping 1621 enligt uppgift om honom bland Riksarkivets biografier (
https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=8806). Där står vidare att Simon var
gift med ärkebiskop Olaus Martinis dotter Anna.
Enligt sekundära källor var
Olaus Martini född 1557 i Uppsala och begravdes i domkyrkan där den 25/3 1609 efter att ha dött
fredagen den 17/3 1609 (i Italien är både fredagen den 13:e och fredagen den 17:e otursdagar). Efter studier i Tyskland, bla i Wittenberg, blev han utsedd av hertig Karl (dvs ”blivande” Kard IX) till skolmästare i Nyköping den 20/9 1584 och sedan kyrkoherde där (före 1/11 1694). Den 14/8 1586 vigdes Olaus Martini och
Ragnhild Håkansdotter, dotter till rådman Håkan P. (ev Persson)
och Katarina Johansdotter. Olaus Martini blev vald till ärkebiskop i Uppsala den 8/7 1600 och vigd som sådan den 16/8 1601.
Olaus Martinis föräldrar var biskop i Linköping (vigd sådan den 14/7 1575 men sedan avsatt juni 1580) och sedan kyrkoherde i Nyköping
Martinus Olai Gestritius (död juni 1585 i Nyköping) och
Kristina Månsdotter, dotter till kyrkoherde i Forsa
Magnus Erici.
Martinus Olai Gestritius föräldrar var borgare i Gävle
Olof Matsson och
Karin Andersdotter Grubb,
dotter till Anders Persson från Grubbe (Umeå) vars svärfar var
Anders Olofsson i Bure, han som ”
bodde der nu Nils Hansson bor 1601 norr om åen” enligt artikel om Bureätten på Wikipedia (
https://sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten) där det står att uppgiften om Anders Olofssons ”adress” norr om ån kommer från uppslag 28 i
Johan Bures släktbok (se bifogad bild).
Jag tar och bifogar en annan bild också…
När jag fick se en bild på ärkebiskop Olaus Martini såg jag genast vissa likheter med en okänd kvinna, som skulle kunna vara min mammas mormor (på vars pappas släktgren man kommer till ärkebiskopen Olaus Martini, många många(!!) generationer tidigare). Historien bakom fotografiet med den okända kvinnan är att min mamma aldrig har sett någon bild av sin mormor eftersom hon dog när min mammas mamma var bara 10 år. På den bifogade bilden är min mormor barnet längst till höger, 7 – 8 år gammal. Till vänster om henne är en bild på hennes syster, urklippt från samma skolfotografi, som bör vara taget ungefär samma år som fotografiet på den okända kvinnan (ateljén fanns 1898-1906). Bilden med den okända kvinnan har vi fått av min syssling, som berättade att fotot bör komma ifrån hennes farmor och farfar, som var min mormors bror (och äldsta barnet bland de syskonen). Det finns därför en möjlighet, ur ett ”proveniens-perspektiv”, att kvinnan på fotografiet var min mammas mormor. Baserat på information om örhängen i en bouppteckning, tid då fotoateljé var verksam samt på likheter i ”stil” och utseende med flickorna har min mamma och jag sållat fram denna bild, bland några andra bilder, som möjligt (och kanske troligt) fotografi på min mammas mormor, som alltså var ättling till ärkebiskop Olaus Martini. Självklart är antalet generationer mellan ärkebiskopen och min mammas mormor alltför stort för att ens tänka på utseendemässig likhet, men jag kan ändå inte låta bli att visa kollaget.
Ämne: Mimer (läst 5246 gånger)
Cookie policy