Bröms

[Gun Jonsson]

Jag har läst olika diskussioner i Anbytarforum angående släkter med namnet Bröms. Själv undrar jag hur min släkt Bröms från Tuna i Medelpad passar in. Nämligen sockenskrivaren i Bygdeå i Västerbotten, mellan åren 1675-1711, Carl Hansson Bröms och hans syster Anna Hansdotter gift med Matts Nilsson i Åkulla, Bygdeå. Är också intresserad av att få reda på var Carls 1:a hustru Magdalena Grubb f.1659 och hans 2:a hustru Elisabet Jonsdotter f.1669 kommer ifrån. Har läst bl.a Bygdéns Härnösands stifts herdaminne och övrigt som skrivits om släkter med namnet Bröms. Men ingenstans tycks Carl och Anna passa in.
I SVAR-katalogen står det att kyrkböckerna från denna tid är till stor del oläsliga. Är det någon som vet mera om denna släkt?

[ELISABETH MYRENIUS]

JAG HAR FUNNIT ETT ANTAL BRÖMS I MIN FAMILJEGREN.
BAKIFRÅN, CAROLUS HENRICI BRÖMS KYRKOHERDE I TUNA 1551-1600, HANS CAROLI BRÖMS KYRKOHERDE I TUNA 1601-33,HANS DOTTER HELENS BRÖMS GIFT MED ANDREAS MATTHIE KYRKOHERDE I SKÖN 1630-58, DERAS DOTTER SARA BRÖMS GIFT MED PETER BEMMING KOMMINISTER I SKÖN 1657-87, DERAS DOTTER ANNA PERSDOTTER BRENNING GIFT MED ANDERS JONSSON BONDE I MELLBERG LJUSTORP MEDELPAD.DE FLESTA EFTERLEVANDE VAR BÖNDER I LJUSTORP OCH FINNS ÄN IDAG .

[Gun Jonsson]

Frågan är om Johannes (Hans) Caroli Bröms hade någon son vid namn Hans eller Johannes som kunde vara far till Anna Hansdotter f. ca 1630 och Carl Hansson Bröms f. omkr. 1640-50, eller om Hans Caroli Bröms hade en måg vid namn Hans som kunde vara far till Anna och Carl. Enligt Herdaminnena hade ju Hans Caroli Bröms många döttrar. Om Helena Bröms dotter Sara använde moderns efternamn så kanske Carl Hansson Bröms gjorde detsamma...

[gladys johnson]

Carolus Henrici was an ancestor of my husband, who descended from Martinus Laurentii's grandson Lars
Larsson. I'm researching my husband's  ancestors (all were from Sweden; his father's  were from Medelpad and Jamtland. Sattna, Selanger, Timra, Stode, Torps were places where they lived. I would like to hear from anyone who has names of ancestors of Carolus or the name of the wife.Tack so mycket!
e-mail to gladysj@hotmail.com please. Many thanks.

[Jill Raneryd]

Gun!
Kanske några tänkbara kandidater??? Carl Hansson Bröms född 1655, son till Hans Caroli Bröms f. omkr.1620 d.1695 och Kerstin Persdotter Geting född omkring 1620.
Kanske lite långsökt om man tänker på årtalen men ändå tänkbart om Kerstin och Hans är födda lite tidigare och Anna Hansdotter lite senare.
 
Uppgifter om Carl Hansson Bröms kommer från Jörgen Blästa och Håkan Axelsson http://home.swipnet.se/~w-84308/
 
Mvh
Jill

[Gun Jonsson]

Hej Jill!
 
Tack för tipset. Min Carl Bröms bör vara född ungefär samtidigt men det rör sig nog om 2 olika personer.
 
I Leonard Bygdéns Härnösands stifts herdaminnen står det att Carolus Johannis Bröms (sonson till Carolus Henrici) hade en son vid namn Carl; sockenskrivare och länsman i Bygdeå. Han torde då heta Carlsson i efternamn, inte Hansson.  
Mvh Gun

[Jill Raneryd]

Hej Gun!
 
Jag snurrade till det ordentligt tror jag:o)
Jag har samma uppgifter som dig. Carolus Johannis Bröms f.omkr. 1590 i Tuna, d.1655-05 i Tuna, Kyrkoherde. (sonson till Carolus Henrici) har en son Carl Bröms, sockenskrivare och länsman i Bygdå som dör i Robertsfors. Carl Bröms har syskonen Martin Bröms, Hans Caroli Bröms f. omkr. 1620 i Tuna och d. 1695-08-11 i Klövsjö (Z),komminister och Helena Bröms f. 1625 i Tuna och som är min ana.
Mvh
Jill

[Gun Jonsson]

Hej Jill !
 
Jag tycker inte att du snurrat till det. Du uppfattade saken helt rätt.  
 
Det är nog jag som uttrycker mig otydligt.
Jag har en uppgift från en mycket säker källa (person) som läst bl.a domböcker. Därför är jag helt säker på att sockenskrivaren Carl Bröms i Bygdeå mellan åren 1675-1711, hade efternamnet Hansson som mellannamn. Dessutom hade han en syster som hette Anna Hansdotter också bosatt i Bygdeå. Anna bör vara född ca 1630 eftersom hon får sitt första barn 1650. Carl är nog född lite senare 1645-55 eller nåt i den stilen.  
Leonard Bygdéns uppgift gör mig lite misstänksam, den Carl han beskriver borde ju heta Carl Carlsson Bröms. Jag får det inte att stämma helt enkelt. Carl Bröms företrädare som länsman i Bygdeå hette Carl Carlsson Burman men jag vet inget mer om honom heller. Kanske är det honom Bygdén går efter?
 
Jag vet i alla fall att Carl H. Bröms hade släkt i Tuna i Medelpad. Hans dotter Helena åkte på sitt 30:e år till Fadrens släkt i Tuna. Det står i biografin över henne i Bygdeås dödbok.
 
Har du någon uppgift på vilket år Carl Bröms dog i Robertsfors?
Mvh
Gun

[Jill Raneryd]

Hej Gun!
 
Ledsen men jag måste ha missat ditt sista inlägg. Tyvärr har jag inget årtal på när Carl Bröms dog i Robertsfors. Det vore intressant om du vill höra av dig om du lyckas hitta något mer. Jag letar vidare på tänkbara möjligheter.
 
Mvh
Jill

[Jill Raneryd]

Hej Gun!
 
Ledsen men jag måste ha missat ditt sista inlägg. Tyvärr har jag inget årtal på när Carl Bröms dog i Robertsfors. Det vore intressant om du vill höra av dig om du lyckas hitta något mer. Jag letar vidare på tänkbara möjligheter.
 
Mvh
Jill

[Anna-Lena Larsson]

Hej! Jag söker mina anor vidare i N.Gröntuv och då i namnet Bröms. Är det någon som vet om dessa personer?
Erik Larsson Bröms f.1816 d.1867
Lars Persson Bröms f.1782 d.1857
Kopralen Per Larsson Bröms f.1736 d.1808
Detta är tre generationer och dessa tre är födda i N. Gröntuf. Undrar även om olika ställen så som Vass, Mört, Gim, Jönses, Sols, Lasses, Djur, Glädje, Matses, Påvals  
Söker även Kopralen Hans Persson Bröms f.1681 i Maindorff, Tyskland och död 1729 i Nordbäck.
 
Tack på förhand
MVH Anna-Lena

[nina]

Hej!
Jag söker efter Mästersmeden Johan Bröms från Länna bruk, Södermanland. Född i januari 1767 i Gåsinge, gift med Stina Jonsdtr, f 17680409 i Björkvik.
Tack! Glad vår
Nina Granholm Sundsvall

[Fredrik Derefeldt]

Nina!
 
Du åsyftar Johan Broms, född 13/4 1758 i Skeppsta bruk, Gåsinge sn (D), Hammarsmed i Lundholms bruk, Frustuna sn (D) och i Länna bruk, Länna sn (D) gift ca 1790 med Stina Jonsdotter, född 4/1 1768 i Björkvik sn (D).
Barn:
Johan (Jan) Erik Broms, född 15/9 1790 i Lundholms bruk, Frustuna sn (D), Stångjärnssmed i Forssjö bruk, Stora Malm sn (D) och Mästersven i Långskogs bruk, Attmar sn (Y), gift med Maria Ulrika Zetterberg, född 3/10 1786 i Länna bruk, Länna sn (D)
Karl Gustav Broms, född 30/5 1792 i Frustuna sn (D), flyttade 1819 till Österåker sn (D)
Stina Katarina Broms, född 3/2 1794 i Frustuna sn (D), gift med Per Andersson Blomberg, född 18/7 1788 i Åker sn (D), Rättare i Forsby, Österåker sn (D)
Anna Greta Broms, född 13/11 1795 i Säby, Frustuna sn (D), död 11/5 1860 i Kullerstad sn (E), gift 1:o 1820 med Daniel Lindgren (1793-1821), Arrendator i Östra nr 6, Sundby sn (D), gift 2:o 28/10 1826 med Anders Gustav Gevert, död 20/1 1856 i Forssa bruk, Östra Vingåker sn (D), Stångjärnssmed
Maria Stina Broms, född 1/10 1799 i Länna bruk, Länna sn (D)
 
Johan Broms är son till hammarsmeden Henrik Henriksson Broms, född 9/10 1730 i Skeppsta bruk, Gåsinge sn (D) och hans hustru Brita (Birgitta) Johansdotter Ringel, född 12/10 1728 i Skeppsta bruk, Gåsinge sn (D).
 
Farfar: hammarsmeden Henrik Johansson Broms och hans hustru Anna Persdotter.
 
Morfar: hammarsmeden Gabriel Johansson Ringel och hans hustru Kerstin Persdotter.
 
Farfarsfar: mästersvenen Johan Olofsson och hans hustru Maria Henriksdotter Bonnevier.
 
Vidare läsning: Svenska Smedsläkter nr 7 (1998), släkten Broms av Fredrik Derefeldt & Gabriel Å:son Wallgren
Svenska Smedsläkter nr 11 (2000), släkten Ringel av Kristina Ringel
 
Mvh
Fredrik
http://www.smed.genealogi.se/

[Jörgen Blästa]

Gun Jonsson!
 
Prästerna Bröms är inte de enda i Tuna som heter Bröms. Hans Persson var bonde i Målsta nr 2 åtminstone från 1630. Sonen Per Hansson var länsman och bonde i Målsta nr 2 åtminstone från 1663. Per Hanssons dotter Cecilia Persdotter (1666)-1733 var gift med bonden Erik Eriksson (1660)-1738 i Runsvik och deras son är sockenskrivaren och laxfogden Erik Bröms, född 1694 (döpt 6/4) och död 1721-06-03 i Runsvik, Tuna. Per Hansson var gift med Karin Björnsdotter (1632)-1716. När hon begravs 1716-03-03 så står det under hennes namn Mag. Arlings modr. När Petrus Arling gick vid Härnösands gymnasium så kallades han först Petrus Bröms innan han bytte till Arling. Enligt herdaminnet så var han kollega i Härnösand från 1708 och blev utnämnd till kyrkoherde i Indal. Han dog dock i Tuna 1715-05-16 innan han tillträdde. Petrus Arlings dotter Christina döps i Målsta, Tuna 1706-09-28 och ett av dopvittnena är Erik Eriksson i Runsvik.
 
Hans Persson hade också en son Olof Hansson 1637-1707 som var bonde i Målsta nr 1 åtminstone från 1670. Han hade sonen Hans Olofsson Bröms 1678-1746 som var länsman och bonde i Viken, Torp sn.

[Cecilia Bröms-Thell]

Jag undrar om det finns någon, idag levande person,med rötter i Norra Gröntuf som har kvar Bröms som gårdsnamn, och inte som efternamn?

[Gun Jonsson]

Jörgen Blästa
Jag har tyvärr glömt bort att bevaka den här diskussionen. Jag är fortfarande tveksam till uppgiften i herdaminnet att sockenskrivaren Karl Bröms i Bygdeå skulle ha varit en son till Karl J. Bröms. I mantalslängden för Bygdeå nämns året 1715 brofogden Karl Bröms, året därpå noteras hans änka samt en dotter som mantalsskrivs första gången. Det bästa vore att få veta källan till Bygd?ns uppgift, men det lär jag ju få drömma om.
Jag hittade inte rättelserna för Petrus Arling i faksimilutgåvan av herdaminnet.  
Tack för tipset om fler släkter Bröms i Tuna.

[Jörgen Blästa]

Gun!
 
Jag menar att Carl Hansson Bröms i Bygdeå mycket väl kan vara son till Hans Persson i Målsta nr 2 då 3 ättlingar till honom tar sig namnet Bröms.
 
En faksimilutgåva innehåller inga rättningar då det är en kopia av orgiginalutgåvan.

[Gun Jonsson]

Jag förstod att du menade att Hans P. kunde vara en alternativ far. Ett annat alternativ vore förstås att det stod fel i Bygdeås dombok 1682, Hansson kanske är en felskrivning.  
OK, Petrus Arlings härstamning var kanske osäker redan i den tidigare utgåvan. På mitt bibliotek fanns bara faksimilutgåvan och jag trodde att fotnoten skulle leda någonstans.

[Peter Wernqvist]

Det finns även en Catharina Bröms född ca 1630 och gift 1645 med Aron de la Grange f 1625 och död efter 1655 i Polska kriget. Adlad (Riddarhuset Elgen CD) Modern hette Brita Bock af Näs f ca 1600 i Asby Östergötland och fadern Anders Bröms.
Känner någon till hennes anfäder.
Mvh Peter

[Per Sundin]

Jag kan bekräfta uppgiften i Härnösands herdaminne att kyrkoherden i Tuna Carolus Johannis Bröms har en son Carl efterson en Carolus Caroli Bröms går i trivialskolan i Härnösand 1659-63, bör vara född i det senare äktenskapet med änkan efter Eric Beronis.

[Constantinus Lindfors]

Ja, Carl Carlsson Bröms var i så fall född tidigast 1644. Efter koll av mantalslängderna för Tuna sn åren 1642-1655 kan jag konstatera att fadern Carolus Johannis [Bröms] saknade hustru under de två första åren. Dessutom bodde två döttrar hemma 1642, men inga hemmavarande barn 1643. Samtidigt var kapellan Isacus Olai [Alstadius; finns i mtl t.o.m. 1652] ännu ogift 1642, men hade en hustru 1643. Min ana Helena Bröms (1625-1698) hade således trätt in i äktenskap vid 17 års ålder med kapellanen ifråga.

Gun Jonsson: Vad har du för belägg att Matts Nilssons maka Anna Hansdotter på Åkulla 1 i Bygdeå sn skulle vara syster till Carl Hansson Bröms? Agneta Olofsson har ingenting på Annas bakgrund i "Bygdeå byar och gårdar 1600 - 1800". Emellertid hade sockenskrivaren Carl Bröms en ung, icke namngiven, länsman till svåger enligt domboken för Bygdeå den 10/3 1681:

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västernorrlands län EXIe:3468 (1681-1681) Bild 4630 / sid 454

[Per Sundin]

Det finns ett tungt vägande skäl till att Carl Bröms verkligen heter Hansson, att äldste (kände?) sonen heter Hans. O[size=78%]ch visst kan man tänka sig att han kan vara son till Hans Persson på Målsta 2 i Tuna.[/size]
[/size]Alldeles säkert är väl inte att att CarlBröms och "unge länsmannen" är svågrar. Det kan ju också tänkas Carl är Jon Olofssons svåger.  Och Jon har en märklig anteckning i Agneta Olofssons familjeregister: /sy Skinnarbyn 1, dvs. det hemman där Carl Bröms bodde.[size=78%]
[/size]I sammanhanget tog jag mig till att leta efter en annan måg till Carolus J Bröms, nämligen Johan Eriksson i Skön. Det visar sig att Johan inte alls bodde i Skön, utan på Åkerby 1 i Timrå där han var bonde 1647-73. Och hans hustru, som hette Bröms enligt Helge Nybergs familjeregister gifte sig troligen med denne Johan Ersson 1647 eller strax innan eftersom deras son Carl Agrivillius började i Härnösands skola 1659, bör alltså vara född i slutet på 40-talet.
[size=78%]

[Constantinus Lindfors]

 Per: I trivialskoleregistret på din hemsida står eleven med namnet Ericus istället för Carolus...?

1647-1649 Johannes [Hans] Caroli Bröms (död 20/7 1695 i Klövsjö sn)
1647-1650 Martinus Caroli Bröms
1659-1663 Ericus Caroli Bröms

Sen rörde Agneta Olofssons material till det hela, men nu har jag äntligen lyckats få klart för mig att Carl Hansson Bröms första maka Malin Grubb var dotter till länsman Carl Carlsson (nämnd i mtl 1659-1680 och kallas just Grubb i domboken 10/2 1680) och dennes hustru (lever än 1685) som i sin tur var en dotter till tidigare länsmannen Per Nilsson på Skinnarbyn 1, enligt dombok 20-22 1676.

Malin Grubb var syster till unge länsmannen Carl Carlsson (nämnd i mtl 1681-1684) vars änka Margareta Olofsdotter kom att gifta om sig med korpralen Conrad Fritz enligt dombok 21/11 1685. Makarna hade en son Carl Carlsson Grubb, som skulle fylla 12 år nästkommande Valborg enligt notering i början av 1694 (AI:1 sida 50). Vid tinget 26-27/1 1693 framgick att Une Carlsson var farbror till Conrad Fritz styvson. Dessutom var framlidne Per Carlsson på Skinnarbyn 7, förmyndare för sin brorson (står felaktigt systerson) Carl Grubb enligt dombok 22/8 1701 §8.

År 1695 innehade Carl Bröms jämte Conrad Fritz och Une Carlsson (som kallas Grubb i domboken 25-26/8 1696, och som kom senare att flytta till Österbotten) respektive del i gården Skinnarbyn 1.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västernorrlands län EXIe:3467 (1680-1681) Bild 3210 / sid 314

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3158 (1676-1676) Bild 7490 / sid 738

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västernorrlands län EXIe:3472 (1685-1685) Bild 6650 / sid 651

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län EXIe:3968 (1693-1693) Bild 5990 / sid 590

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län EXIe:3974 (1701-1705) Bild 1390 / sid 133

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län EXIe:3970 (1695-1695) Bild 7120 / sid 702

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län EXIe:3971 (1696-1696) Bild 8830 / sid 871


Nu återstår bara att försöka luska ut Brömsens relation till Åkulla. Vid tinget 5/6 1683 avhandlas sockenskrivaren Carl Bröms köp av fyra skälsland jord tillhörigt Matts Nilssons hemman i Åkulla. På samma ting lät Carl Bröms för tredje gången uppbjuda det hemman i Skinnarbyn om ett tunnland som han sig av sin svåger Matts Mattsson i Åkulla tillhandlat för 168 daler kopparmynt (sida 532). Gården Skinnarbyn 7 hade Matts Mattsson föregående år (14/1 1682) gjort lagligt anspråk på, i egenskap av omyndig brorson till framlidne Jöns Mattsson på hemmanet. Agneta Olofsson har denne Jöns som son till föregående ägaren Matts Östensson. I sammanhanget bör påpekas att Carl Bröms svåger Per Carlsson (nämnd i mtl 1681-1699) kom att bosätta sig på detta hemman – läs vidare ovan.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västernorrlands län EXIe:3470 (1683-1683) Bild 5370 / sid 529

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västernorrlands län EXIe:3469 (1682-1682) Bild 5370 / sid 528

[Per Sundin]

Ja, faktiskt finns inte Carolus där. Men det ska finnas två Brömsar med exakt samma årtal, de börjar i andra och slutar i fjärde klass (konrektorsklassen, de gick alltså inte klart i trivialskolan). Jag tror båda är söner till Tunaprästen i hans andra äktenskapet, den äldste har fått namn efter moderns man i sitt förra äktenskap, den andre efter fadern. Dags för en uppdatering av registret tydligen.

[Constantinus Lindfors]

Nätuppgifter gör gällande att Carl Carlsson i Skinnarbyn kom från Grubbe i Umeå lfs. Låt mig få citera Rune Forsgren: ”Nils Burman har med spridda uppgifter om familjen i sin Bureätten, men för Carl Carlsson d ä ger han bara sönerna Ingemar, Anders och Olof. Att det fanns en son Carl visas dock på tinget i Umeå 26 aug 1652 då bröderna corpralen Ingemar Carsson och Carl Carlsson försöker återfå sitt fadershemman i Grubbe. På tinget 11 jun 1655 är länsman Carl Carlsson ute i samma ärende. Tyvärr anges inte hemort för länsmannen, men jag har inte hittat någon annan än CC i Bygdeå (som dock väl bara var vice ännu). Carl Carlsson d ä i Grubbe var son till Carl Unesson och Barbro Andersdotter, så där passar namnet Une in också.”

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3134 (1650-1652) Bild 5620 / sid 563

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3136 (1654-1655) Bild 3700 / sid 321

Carl Unesson stod för hemmanet i Grubbe i längderna åren 1602-1638 (år 1639 saknas på SVAR). Han var även lappfogde i Ångermanlands och Ume lappmarker 1601–1607 samt 1614–1616 (Wikipedia). Han hade 18 barn med underlagmannen Anders Jakobssons dotter Barbro (sida 63-64 i Nils Burmans släktbok). Om vi håller koll på samtliga Carl Carlssöner:

1/ Carl Carlsson i Grubbe, nämnd i mtl 1640-1650. Gift med Karin, nämnd i mtl 1651-1652.

2/ Carl Carlsson i Skinnarbyn, nämnd i mtl 1659-1680. Gift ca 1647 med Per Nilssons dotter.

3/ Carl Carlsson i Skinnarbyn, nämnd i mtl 1681-1684. Gift ca 1680 med Margareta Olofsdotter.

4/ Carl Carlsson Grubb, född valborgsmässotiden 1682. Levde än 1701, vidare öden okända.

[Gun Jonsson]

Jag saknar bevis för att Carl Bröms och Anna Hansdotter var syskon. Anna Hansdotter kallas hon i dottern Malin Matsdotters biografi 1754-12-20 [Bygdeå C/2]. Mats Nilsson var ensam bonde i Åkulla, att döma av mantalslängderna ännu 1686. Jan Lindegren (1980); 'Utskrivning och utsugning: produktion och reproduktion i Bygdeå ... 1620-1640', menar att Mats var son till Nils Matsson som tidigare hade hemman i Skinnarbyn. Denne noteras i Åkulla 1642 (mantal).

Jag vet inte vem 'svågern' Mats 'Matsson' i Åkulla var, d v s  den som Bröms köpt hemman av c. 1683. Matsson är möjligen en felskrivning i domboken.

I registret till Västerbottens renoverade domböcker 1679ht, fol. 969: tvist mellan kaplanen Nils Turdins efterleverska Maria Larsdotter Burman, och hans bröder, i synnerhet Mats Nilsson i Åkulla, om arvet. Mats hade en prästbror.

Svågerskapet med Mats Nilsson kanske fanns på Malin Grubbs sida, och inte Bröms egen. Det kan ha varit Malin som läste i Åkulla 1671, född 1659 om hösten [Bygdeå AI/1, s22, nr 15, Svar's bildid: C0034008_00064].

Tuna LIa/2, förteckning över kyrkoherdar och proster i Tuna: Carolus Johannis Bröms förra hustru Brita M-dotter död c.1655.

Sockenskrivare Bröms har barn med namn som Hans, Johan och Kristina, och ingen Brita. En av Kristinorna Bröms var gift med Jonas Stenklyft i Nätra [Bygdeå FII/3, nr 28, år 1770], bouppteckning efter änkan Anna Bröms.

[Constantinus Lindfors]

Gun: Tack för ditt svar. Nu har jag plöjt genom Bygdeås mantalslängder. Carl Bröms (nämnd 1681-1715) levde än 17/1 1715 och var då brofogde, men var död före 21/2 1716. Han gifte sig första gången före 8/2 1681 med Malin Carlsdotter, född hösten 1659 (AI:1 sida 22). Hon levde än 22/1 1690, men var död före 20/1 1692 (1691:års mtl saknas). Carl senare omgift någon gång mellan 23/1 1693 och 23/1 1694 med Elisabeth Jonsdotter, som avled 16/1 1749 vid 80 års ålder.

Bonden Matts Nilsson i Åkulla (nämnd 1644-1692) var även gift två gånger. Han hade en hustru mellan 1649 och 1678. Anna Hansdotter levde således än 28/2 1678, men var död före 16/2 1679 – en kort tid innan Carl Bröms kom till socknen. Matts Nilsson senare omgift någon gång mellan 28/2 1680 och 8/2 1681 med NN, som levde än 26/1 1686, men var död före 31/1 1687. Under denna tid (åtminstone vid tinget 5/6 1683) torde Carl Bröms och Matts Nilsson i Åkulla vara svågrar. Ett svågerskap med Matts Mattsson är inte troligt, eftersom denne var ännu omyndig vid tinget 14/1 1682 samt saknade uppenbarligen syskon som skulle också ha gjort lagligt anspråk på Jöns Mattssons hemman i Skinnarbyn annars.

Ur Kenneth Mossbergs ”Västerbottens regemente under Karl XI 1667-1695, Bygdeå kompani” :

”Mats Matsson-Pims
Antagen 1683-07-04 Avgått 1690-04-24 Till: Död i Göteborg. Går för eget hemman i Skinnarbyn, halvparten o lejd av Carl Bröms i Skinnarbyn, halvparten. Mönstrad vid Bygdeå 1683. Göteborg 1689. Skriven till dräng, enl. Contributionslängd 1683, hos Carl Bröms i Skinnarbyn. Hemvist Skinnarbyn”

Matts Mattsson efterlämnade troligen ett barn som han fått med Karin Persdotter från Överklinten (dombok 14/1 1682).

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västernorrlands län EXIe:3469 (1682-1682) Bild 5340 / sid 525

Vem var Matts Nilssons andra hustru i Åkulla? Tja,  Carl Carlsson (II) i Skinnarbyn hade två hemmavarande döttrar i mtl 14/2 1679. Båda döttrarna var utflugna ur boet 28/2 1680. Det är alltså fullt möjligt att Matts Nilsson skaffat sig en ny, ung hustru, som är dotter till Carl Carlsson, och i så fall förklarar detta svågerskapet emellan honom och Carl Bröms.

Avslutningsvis funderar jag på om Hans Persson i Mälsta har kända anor? Ifall det funnits en tänkbar bondefader med namnet Per Carlsson i närområdet, så kan denne gärna vara identisk med kyrkoherde Carolus Henrici (Bröms) son Petrus född 5/10 1576.

[Per Sundin]

Det fanns ingen Per Carlsson i 1610 års tiondelängd i Tuna, Attmar eller Stöde.

[Gun Jonsson]

Enligt 'Bygdeå sockens historia' s294, fick Carl Bröms attest år 1711 av kyrkoherden och samtliga nämndemän att, han ärligen tjänat socknen i 36 år. Källa saknas. Jag tror att intyget kan ha samband med det landsköp [dombok 1711], som Fahlgren skrev om i nämnda bok. Bröms verkar ha anlänt till Bygdeå c. 1675. Han kan ha gift sig redan 1678 med Malin Grubb.

[Constantinus Lindfors]

Erik Beronis nämndes tidigare i denna tråd (den 26/11). På nätet florerar uppgifter om Eriks härstamning ur klanen Beronis från Arnäs sn, samt att han var gift med kronofogden Matts Mattsson Möllers dotter Elisabeth från Sörutansjö 1 i Högsjö sn. Men efter att jag bett Per Sundin att verifiera dessa uppgifter åt mig, så visade det sig att ingenting stämde överhuvudtaget. Inte heller hade ”Elisabeth” någon syster vid namn Anna Mört, gift med rådmannen Jakob Hansson [Unaeus] i Härnösand. Denne var istället gift med Anna Antonsdotter från Östanvik 6 i Stigsjö sn (Härnösands rådhusrätt 1685 4/11 §5). Vissa amatörforskare kollar aldrig mot källor innan man går ut med uppgifter som senare visar sig vara helt felaktiga, suck. 

Protokollet från 15/9 1647, som citeras i Bygdéns herdaminne, klargör att Erik Björnssons två arvingar – Måns Nilsson och Björn Persson, skall svara för trolovningsgåvor som Erik gett kyrkoherde Carls nuvarande hustru. Enligt mantalslängder för Tuna sn gifte Carolus Johannis [Bröms] om sig cirka 1643. Av Säbrå dombok 26/6 1648 $9 och våren 1649 §6, samt Själevad hösten 1650 §10 framgår att Måns Nilssons svärfar var Björn Olofsson från Hörnett 4. Denne är sannolikt identisk med borgare Björn Olofsson som fanns i Härnösand åren 1600-1619. Erik Björnsson har emellertid inte påträffats i staden. Björn Perssons släktskap är svårare att fastställa eftersom han var gift med änkan efter en Björn Jonsson, som fanns i Härnösand 1637-1639 och som kom att flytta till Norrtjärn 3 i Nätra sn där denne avled. Änkan ifråga saknade egna barn (Härnösands rådhusrätt februari 1691 §3). Tills vidare får Björn Persson antas vara son till en Per Björnsson, som i sin tur är bror till Erik Björnsson och Måns Nilssons hustru. Samtidigt får namnet på Erik Björnssons hustru, tillika Carl Bröms andra hustru, förbli okänt.

Jag vill rikta en stor TACK till Per Sundin för all värdefull hjälp! (^_^)b

[Gun Jonsson]

Stort tack, Constantinus och Per, för värdefull information.
Helena Carlsdotter Bröms avled 1753-05-12 i Skinnarbyn. Enligt biografin hade hon tjänat hos avlidne rådmannen Olof Tiäll/Tiell/Kiell i Härnösand, och sedermera hos hans son Hans Tiäll till hans död  [Bygdeå kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010025/C/2 (1745-1780), bildid: A0003836_00111].

Rådmannen/handelsmannen Olof Hansson Tiell avled 1723-(07?)-25 Härnösand [CI/1].
Borgaren Hans Tiell avled 1749-04-10 i Härnösand [CI/1].
Hans Tiell: [Härnösands domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010081/A I a/1 (1732-1743), s166].

Sockenskrivaren i Bygdeå kallas Carl Hansson i jordeboken flera gånger t ex 1689, 1699, och kanske är det ett missförstånd. Innan Bröms flyttade till byn fanns där en Olof Hansson.
Nils Matsson i Skinnarbyn och Olof Hansson i Åkulla kanske bytte hemman,
[Källa: Boskaps- m fl längder, Norrland, SE/RA/5119/9/15 (1636), bildid: A0021564_00387]
och [Boskaps- m fl längder, Norrland, SE/RA/5119/9/14 (1635), bildid: A0021563_00349].

Enligt domboken 5/6 1683 tycks Mats Nilsson i Åkulla ha varit spekulant  på den jord Bröms köpt av de rätta bördsmännerna. Nilsson menade att jorden förr legat under hans hemman. Vilket Bröms inte höll med om. En tolkning kunde vara att 'svågern' Mats Matsson bodde i Skinnarbyn, och att jorden han sålde fanns (delvis) i Åkulla. Ägor i andra byar verkar inte helt ovanligt, familjen Bröms hade t ex senare ägor i Gullmark.
Kanske var det Mats Matsson d. ä. som var svåger till Bröms, genom Burman/Grubb?

Gissar att det finns en koppling mellan Tiell, och Alstadius, Bröms.

[Per Sundin]

Jo, någon sorts koppling borde det väl ha funnits för Helena för att tjäna så pass långt hemifrån. Olof Hansson Tiäll bör vara son till bonden Hans Olsson på Tjäll 1 i Multrå eftersom han var bror till Hans efterträdare på hemmanet Anders Hansson (Hsd 1685 3/10 §4). Moderns namn bör vara Elisabeth som är skriven på hemmanet några år innan Anders övertagande på mitten av 80-talet. Det kan väl inte vara så att Olof Hansson Tiäll och Olof Hansson i Skinnarbyn är identiska? Tiäll kom till Härnösand 1680.
Varför misstänker du koppling till familjen Alstadius? Det framgår inte av det du skrev senast, men faktum är att Olofs svärmor kallade sig Alstadia, och var från Allsta 1 i Nora.

[Gun Jonsson]

Jag kände inte till att Olof Tiells svärmor kallade sig Alstadia. Det är nog enbart ett märkligt sammanträffande. Olof Hansson i Skinnarbyn var död enligt dombok Bygdeå 1790ht, och han kan ha varit ättling till sin namne från boskapslängder från början av 1600-talet. I det fallet försökte jag hitta en förklaring till att sockenskrivaren i Bygdeå ibland kallas Hansson. Jag tänkte att det rört sig om en felläsning, tankevurpa från mantalslängden 1680, som sedan hängt med av bara farten.
Carl Bröms hade undersökt om tolvmannen Mats Nilsson i Åkulla hade fog för sitt klander och åtal angående köpet av 4 skälsland d v s fäbodstället i Åkulla [dombok 1683], och funnit att det länge legat under hemmanet han köpt. Vid samma ting ansökte Bröms om tredje uppbudet på 1 tunnland.
Min tanke med Alstadius berodde främst på Tunarötter och prästsläkten Bröms, och dessutom på Olof Turdin som avled 1749 i sin födelsesocken Bygdeå. Från Tuna kom även Nils Vidmark, som avled 1748 i Nysätra. Nils Sund skrev förmodligen biografin över Helena Bröms. Sund kanske ville poängtera något med hennes resa till faderns släkt i Tuna, och hennes över 25 år långa tjänstetid hos familjen Tiell. Sunds poäng kanske främst var prästyrket, och Brömssläkten sekundärt, medan målet med Helenas resa kan ha varit en anställning hon fått via släktens kontaktnät? Jag skrev fel dödsår på Hans Tiell. Han avled 1748.
Organisten Johan Bröms barn i Bygdeå, hade förmyndaren Lars Andersson från Gumboda i Nysätra, vars syster Anna Gädda var gift med prästsonen Per [Mårtensson] Häggmark.
Carl Bröms kallas f. d. sockenskrivare [Svea Hovrätt, renoverad dombok Västerbotten, 1711, 17-20 november, pag. 262, (nr) 35], i attesten han fick efter 36 år tjänst av kyrkoherde Jacob Burman och samtliga tolvmän. Helge Nyberg nämner ingen son Carl till Carolus Johannis [Familjeregister Tuna socken, 1982]
.

[Jörgen Blästa]

Finns det några rakt manliga ättlingar till Carl Hansson Bröms? Ett Y-DNA test skulle ju kunna ge vissa svar. Det finns i alla fall rakt manliga ättlingar till Hans Perssons i Målsta son Olof Hansson.

[Gun Jonsson]

Carl Bröms änka i Skinnarbyn, Bygdeå, var dopvittne för Hans Larsson Hellmans barn Catharina *1736.11.28 Holmön, Umeå landsförsamling C/2. Vilket för tankarna till Djäkneboda, Bygdeå, för änkan Bröms anor. Förmyndaren i inlägget ovan 2016-12-07, kanske ändå inte var från Gumboda, möjlig felläsning. Soldat Hellmans mor kallas Cecilia i husförhören.

[Constantinus Lindfors]

Tidiga ströfynd har välborne Carl Hansson Bröms som landsbokhållare. Vet någon var han var bosatt då?

Kvittens 21/3 1669: Länsräkenskaper 1631-1820: Västerbottens län 32 (1668-1668) Bild 3700 / sid 609

Kvittens 17/10 1670: Länsräkenskaper 1631-1820: Västerbottens län 33 (1669-1669) Bild 3410 / sid 240

Kvittens 8/1 1672: Länsräkenskaper 1631-1820: Västerbottens län 37 (1671-1671) Bild 4650 / sid 518

[Gun Jonsson]

Det sista fyndet möjligen undertecknat av Carll Bröms 1672 i Gefle?

Nils A Brenholm som vidimerat, var bosatt i Piteå?

Länsräkenskaper 1631-1820: Västerbottens län (AC, BD) 37 (1671) Bild 4650 / sid 518

[Constantinus Lindfors]

Efter nätsökning kan man konstatera att det fanns åtminstone två andra, samtida Carl Brömsar:

a/  Carl Bröms, död ca 1674. Son till Isak Eriksson Bröms som förestått Forsa och Hög pastorat i Hälsingland. Carl var landskamrerare i Gävle och erhöll kunglig fullmakt som justitieborgmästare därstädes. Han tillträdde sitt nya ämbete 1671, och efterträddes i sin tur 1674 av Daniel Christiernin. Carl blev gift två gånger - först med Brita Eriksdotter Hammarina, kyrkoherdedotter från Ovansjö sn, och senare med Gölug Hansdotter, rådman Hans Perssons dotter från Gävle som i egenskap av "fogdeänka" var dopvittne 26/8 1688 i Nordingrå sn.

http://www.gavledraget.se/photogallery/FOLCKER/103_Barbtro_Broms_Petter_Folcker.jpg

b/ Carl Bröms, död 1674 under ett tillfälligt besök i Stockholm. Son till kyrkoherde Andreas Matthiae i Skön sn i Medelpad. Carl var först skrivare hos landsfiskal Johan Huss och därefter tullnär i Sundsvall. Läs vidare på sida 337-338 respektive 351-352 i tredje delen av Bygdéns herdaminne (under Skön). Ogift?

[Gun Jonsson]

Ja, det kan vara svaret på gåtan. Isaksson i Gävle hade jag inte hört talas om förut.

[Bertil Strömberg]

Borgmästaren Carl Bröms sista gifte var med Brita Hammarina. I Gävle rådhusrätt förekom 1698 en tvist mellan prosten i Tierp Johan Ihering och hans styvbarn Erik Carlsson Bröms och hans syster Barbro Bröms, gift Folcker rörande Brita Hammarinas giftorätt och arv efter henne. (Svea hovrätt, advokatfiskalens arkiv EXId:220 1690-03-09 (bild 410), 1690-03-16 (bild 470), 1698-03-21 (bild 540), 1698-03-23 (bild 550), 1698-04-06 (bild 710), 1698-04-09 (bild 810) och 1698-04-11 (bild 830).

[Constantinus Lindfors]

Tack för påpekandet, Bertil! Undrar vem som Gölug Bröms kan ha blivit gift med? Nåja. I kortregistret till Brita Hammarinas (begravning 3/5 1694) likpredikan titulerades efterlevande maken Johan Ihering felaktigt för häradshödving över Gästrikland och borgmästare i Gävle.

https://kortkataloger.kb.se/verser/36057/

Jag har tidigare varit inne på kyrkoherde Johan Ihering i Tierp (död i januari 1698). Denne var alltså gift tre gånger.

https://forum.genealogi.se/index.php?topic=68192.msg971301#msg971301

Styvsyskonen Sebastian Ihering (död 30/11 1694) och Botilda Bröms vigdes 11/10 1687.

https://kortkataloger.kb.se/verser/39164/

https://kortkataloger.kb.se/verser/39165/

Botilda Bröms (död 1/3 1735 i Gävle) blev senare omgift med efterträdaren Anders Tegenman (död 26/9 1706 i Tierp) som i sin tur var son till befallningsmannen Anders Persson Tegman i Umeå stad (nämnd i mtl 1654-1675).

[Bertil Strömberg]

Hej Constantinus,
Jag tittade nu på dokumentet du länkade till i ditt förra inlägg. Där sägs ju att Carl Bröms var gift med Gölug Hansson i ett tidigare gifte, så det stämmer ju.
Uppgiften i detta dokument att sonen Erik Carlsson Bröms först var gift med Elisabeth Weylandt och senare med Christina Korstad sätter dock myror i huvudet på mig. Lysningsnotisen för Erik Bröms Calsson (sic) och Christina Korstad (Gävle Hel. Trefaldighet CI:1, fol. 55 v.) daterad 1700-10-28 nämner inget om att han varit gift tidigare, vilket görs för andra personer som gifter om sig. Dessutom döps en son till Erik Bröms Calson och hustru Elisabeth 1700-11-24, utan någon antydan att modern är död (Gävle Hel. Trefaldighet CI:1, fol. 60 r.)
Vad gäller Johan Ihering är antingen personen i "mitt" rättsfall inte densamma som prosten Johannes Sebastiani i Fant/Låstbom Upsala Ärkestifts Herdaminne, eller så är uppgiften där om hans död felaktig. Prosten Johan Ihering förekommer i Gävle rådhusrätt så sent som 1701-01-23, då han intecknade en fordran på sin son Roland Ihering (senare gästgivare i Lövsta) (Svea hovrätt, advokatfiskalens arkiv EXId:222 1701-01-23, 7:de sidan (bild 150).
Bertil Strömberg

[Constantinus Lindfors]

Åh, vad bra att veta att uppgiften i Fant-Låstboms föråldrade herdaminne är felaktig. Prosten Johan Ihering i Tierp (som alltså levde än 23/1 1701) hade fyra kända barn: Sebastian, Roland, Lars och Margareta vilka framgår av samma dokumentblad som jag tidigare länkat till, som tros härröra från avskriften till Erik Sehlbergs verk "Gefle och dess slägter" av bibliotekarien Wilhelm Lindeberg (1861-1941), försedd med kompletteringar, och som förvaras på Gävle stadsbibliotek. Jag önskar att både originalet och avskriften digitaliseras och görs tillgängliga hos Arkiv Digital - något som dock inte låter sig göras då företaget ifråga saknar representation på plats i Gävle. Nåja. Sen väcker tillgängliga mantalsländer för Gävle tyvärr fler frågor än svar:

1681 (sida 571) h: Göli Hansdotter 
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005604_00091

1683 (opaginerad) hust: Gölij Hans dotter 
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006019_00010

1684 (sida 478): hust: Gölo Hansdotter
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005605_00031

1688 (opaginerad) hustru Giöli Hansd:r. - med en son
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005606_00024

1689 (sida 1328) hustru Giöli Hans dotter - med en son
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005607_00058

1690 (sida 1654) h: Jölin Hans dotter - med en son
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005608_00070

1692 (sida 4702) hust: Giölig Bröms - med en son
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005610_00058

1696 (sida 4044) Erich Carlsson Bröms - med hustru
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005615_00428

1698 (sida 4193) Erick Carlss. Bröms - med hustru
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005616_00453


Erik Carlsson Bröms hade alltså övertagit änkan Gölug Hansdotters (Bröms) placering i mantalslängden. Erik var gift senast 27/2 1696, och ännu 23/2 1698 då hans hushåll förflyttades till raden ovanför inspektor Jochim Wejlandts hushåll. Erik Ca(r)lssons hustru dopvittnade vid åtminstone två tillfällen 6/1 och 21/1 1696. Notisen om hustruns frånfälle saknas dock i längden över döda. Den 28/10 1700 lystes det för Erik Carlsson Bröms och Christina Korstad. Men eftersom barnet hann komma ut inför makarnas bröllop den 15/11, så är sonen Fredrik (döpt 4/11) att betrakta som ett trolovningsbarn och att prästen skrivit in fel namn på modern. Så tolkar jag saken.

[Bertil Strömberg]

Det låter ju troligt. Det kan också förklara varför man 1702-11-24 trodde att Erik Carlsson Bröms gått i borgen för kommissarien Weylandt, något han nekade till, eftersom han var omyndig 1675, då borgen skulle tecknats. (Svea hovrätt, advokatfiskalens arkiv EXId:223 1702-11-24, 2:a sidan (bild 6570)

[Gun Jonsson]

"Den Eric Bröms som Stina Korstad var gift med var näm= nes i Bouppteckn: 1741 för Leutnant. Men Eric Carlsson Bröms som var son till Borgmäst Bröms, var gift med Lisken Weylant, hvilket herigenom rättas - IRP säga dock bestämdt att Leutnanten Eric Carlsson Bröms var Bror till Barbro Folker."
 
Om Carl Bröms "Nämnes som Lands camrer 1662, men blef enligt Kongl. Maÿt^s befallning, af Gouveneur Carl Sparre insatt till Borgmästare 1671 den 13 Febr i Dellman ställe, emedan Carl Falck efter Dellmans död 1669 varit ensam Borgmästare."

"Bröms var Stadens fullmäktig på Riksdagen i Stockholm år 1672. Blef vald dertill den 10 augusti. Blef död 1679 ..."

"Johannes Ihering Prestvigd 1648 Philos: Mag. i Upsal: 1652. Legations Predik: vid den år 1655 till Ryssland gående Legation. Prost o. Kyrkoherde uti Tjerp i Upl: 1669. Död uti mycken torftighet uti Tjerps fattig Stufva 1698 i Januari. Gift 1^o med Elisabeth Celsia E^a efter Prosten i Mo (Se p. 610) 2^o med Brita Hammarina
 Heradshöfd: o. Borgmästaren i Gefle Carl Isacsson Bröms E^a som † 1694 d: 26 Septemb ..."

ur Gefle och dess slägter, Erik Sehlberg (från början tillhörig Gävle Högre Allmänna Läroverks handskriftssamling).

[Bertil Strömberg]

Tack så mycket.
Att Erik Bröms kallas för löjtnant i bouppteckningen efter Christina Korstad, beror troligen på att han var löjtnant i stadens borgarregemente. I Svea hovrätt EXId:224, 1703-02-17, 3:e sidan (bild 3230) anklagas han av adjutanten Vangman för att ha varit för underlåten mot den ryska fången baron Langen.
I samma volym 1703-04-18, 1:a sidan (bild 3850) finns ytterligare belägg för att Erik Bröms varit gift med Elisabeth Weylandt. Ärendet rör kommissarien Weylandts testamente och det uppges att Erik Bröms och hans hustru blivit förnöjda.

[Constantinus Lindfors]

Ifall någon undrar så var Jochim Weylandt (död 29/9 1702 i Gävle) son till borgaren Casten Weylandt (bg. 18/12 1672) och dennes maka Elisabeth Jörgensdotter (bet. datum 18/2 1675) i S:ta Katarina fs i Stockholm.

Bou efter makarna 22/2 1675: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:18 (1675-1675) Bild 4920 / sid 474 (AID: v222302.b4920.s474, NAD: SE/SSA/0145a)

[Per Sundin]

Kan det vara så att Carl Isaksson Bröms inte alls var gift med Göle Hansdr? Efter Carls död bodde Brita kvar i gården, men sedan gifte hon sig i Tierp. Vem skulle då ta över gården i Gävle? Kanske en svägerska, änka efter Carls bror Erik Bröms? Hon kallas ju fogdeänka i Nordingrå fb. Att hon påstås ha en son (som troligen är Erik!) i mtl kanske inte betyder att det är hennes son.

[Gun Jonsson]

Sehlberg s336 (del 2):
Gölug Hans d^r gift med Carl Bröms † före 1688, dotter till Hans Pehrsson, rådman i Gefle 1606. (Not. i marginalen: Hans Pehrsson Buhre. Rådman 1624). Barn förutom Gölug: Helena, † 1718 7/9, som var gift med Olof Larsson Kabb, borgare i Gävle 11/2 1671 (del 1, s466), samt Sara och Pehr. Gölug hade sonen Eric Carlsson Bröms gift med Lisken Weylant.

s102 (del 1): inskriptionen på den mycket utnötta stenen (ölandssten), i Gävle kyrka, "Lärer vara påkostad af dess son Eric Carlsson Bröms 1696..."), har namnen Carl Isacsson Bröms och Brita Hammarina.

Vidare: Borgm. Bröms var som landskamrer förlofvad med en dotter till Comm. i Delsbo [...] Boldnäsius, men skiljde vid henne med 100 riks[...]. Hon gifte sig sedan med [rector Wiborius?] i Hernösand. Ups. stifts [K....  ..., svårläst).

s103 (del 1): Eric Bröms, handlande i Gefle, blef borgare 1694 12/2 †, gift 2^a [15 Nov 1700 ?] med Christina Korstedt † 1740 29/3 barnlös. Gift 1^o m. Elisab. Weylandt †. Son Carl f. 1707, ende sonen † före modren 1737 och var då Handelsman. [Sch. matr ?].

Eric Bröms hade systrar Barbro, gift Petter Folker, Botilla, gift Sebatian Ihering † 1694, gift Mag. Anders Thegenman † 1706, och bror Nils Bröms.

Graven ska senare ha tillhört Handel. And. Thegenmans änka. Sonen till Magist. And Thegenman, dotterson till Borgm. C Bröms nämns också.

Märkligt detta med Gefle och dess slägter, t ex Gölug Hansdotter.

[Per Sundin]

ANSEDEL Johannes Nicolai Wibonius


Johannes Nicolai Wibonius
* cirka 1620 Lövånger? Vebomark?
† 1666
-------------------------------------






-------------------------------------
  Fam:
 Brita Bozaea * 1638-01-16 Nordingrå kyrkoherdedtr † 1662-01-10
  g: 1657
    1 6300 Nicolaus * cirka 1658 Härnösand † 1685
  Fam:
 Dorotea Jonsdotter Isogaea * cirka 1640 Oviken kyrkoherdedtr
  g:
  Fam:
 nn Nilsdr Boldnaesia * cirka 1635 Delsbo komministerdtr
  g:
-------------------------------------
LIa:1 1664 gett 9 dlr (lektor)
-------------------------------------
Jag menar alltså att Sehlberg tagit miste, kanske därför att Göle Hansdr enl. mtl. efterträder honom på gården och förefaller vara mor (eller styvmor) till Erik Carlsson Bröms.

[Gun Jonsson]

Tack, för rättelsen av lektor Wibonius.
OK. Motstridigheterna hos Sehlberg var vad jag tänkte på. T ex sägs Carl Bröms avliden 1679, och Brita Hammarina 1696.
Dessutom stod inte Gölugs namn på stenen.

[Bertil Strömberg]

Jag hade fel om Erik Carlsson Bröms löjtnantstitel. Se bifogade ur Lewenhaupt.

[Constantinus Lindfors]

Fallet får vila tills boendeorten återfunnits för befallningsmannen över Hälsingland. Erik Isaksson Bröms verkar inte ha efterlämnat några egna barn. Under tiden noterar jag att Carl Isaksson Bröms far Isak Eriksson Bröms var bondson från Älgared i Bergsjö sn. Den enda faderskandidaten blir i så fall Erik Gunnarsson som ägde ett hemman i denna by enligt 1600:års jordebok.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044159_00059

Efter nätsökning på Carl Bröms i Gävle gavs en intressant träff:

”Sveno Johannis Bröms 1612-1693, s.t. kh Joh. B. i Ockelbo (GS1590t.), UU1628, med.dr i Padua 1651, livmedikus hos Karl X Gustav och Karl XI, grundade Ockelboverken 1675, översatte katekesen. Doktor Bröms och borgm. Carl Bröms skänkte fönster till det nya gymnasiehuset i Gävle. "Brömsens droppar" var länge en omtyckt folkmedicin. Hans dotter, storbruksidkaren Catarina Bröms, var gift med biskop Carl Carlsson i Västerås och stammoder för adelssläkten Cederström. SMK - Bröms hade rest mycket i Italien och även besökt påven vid jubelåret 1650. När han återkom till Sthm julen 1651, blev han strax förd "uppå slottet till H.Maj:t drottning Kristina, som honom mycket nådigt undfick, noga efterspörjandes vad han på sin långliga resa förnämligast remarkerat hade, och fann i hans diskurser ett särdeles nöje" (Var det Bröms som lockade Kristina till Rom?). Som framgångsrik livläkare hade han på 1660talet "hos H:s Kungl. Maj:t med sin underdåniga förbön förmått att Sthms gymnasium till Gefle transporterat blev" (parentalier, i: Från Gästrikland 1989/90; jfr där även Bröms biografi av Lars-Gösta Wiman; J. Bidner i "Pålsgården", Ockelbo 1984)”

http://www.vasaakademi.se/Vasa_Akademi/1600-talet.html

Sven Bröms farfar med samma namn i Ockelbo skall ha härstammat från Fiskvik i Bergsjö sn. Se skärmdumpen nedan från Fant-Låstboms herdaminne. Och eftersom kyrkoherden Carl Henriksson Bröms i Tuna sn i Medelpad, själv en hälsinge, låtit hämta sin andra hustru Barbro Stigsdotter från just Bergsjö, så börjar jag ana en gemensam ursprungsort för Brömsarna – men tyvärr blir det nog omöjligt att (lyckas) binda ihop samtliga individer till ett släktträd. 

[Constantinus Lindfors]

Fortsättning från föregående inlägg:

Urban Sikeborg har i sin databas över Norrala sn kyrkoherden Olof Jonsson Chrochius dotter Karin Krok som gift med kyrkoherde Hans Svensson Bröms i Ockelbo.

https://www.genealogi.se/norrala/data/pd030865b.html

Ni har säkert märkt att Fant-Låstboms herdaminne felaktigt angett kyrkoherden i Tuna såsom son till Sven Bröms i Ockelbo. Av Bygdéns herdaminne (fjärde delen, sida 172-173) att döma verkar Carl Henriksson aldrig ha kallat sig för Bröms. Dessutom döptes äldsta sonen, född 12/3 1554, till namnet Hans. Härmed ser jag en möjlighet att Carls första hustru Helena (död 22/3 1561 i Gävle) kan vara syster till kyrkoherde Sven Hansson Bröms i Ockelbo - om familjen nu hade en koppling ditåt. Hans Carlsson, som efterträdde sin fader som kyrkoherde i Tuna sn, antog således sitt släktnamn efter mödernet.

Ifall Fant-Låstboms uppgift om härkomst står sig så är det förmodade syskonparet Helena och Sven Bröms barn till bonden Hans Olofsson i Fiskvik, Bergsjö sn. Men det är svårt att följa Hans Olofsson i mantalslängderna eftersom denne omnämns åtminstone åren 1544-1627. Naturligtvis måste det röra sig om två eller flera individer. Även grannen i Fiskvik Lasse Trondsson omnämns under en så pass lång tid 1544-1609, i likhet med bröderna Erik och Jakob Gunnarssöner i Älgared.

Här är direktlänkar till utvalda längder bland landskapshandlingarna:

1544 (jordebok): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044099_00055

1550 (jordebok): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044105_00058

1561 (jordebok): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044124_00045

1571 (Älvsborgs lösen): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/B0001019_00100

1580 (jordebok): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044139_00049

1590 (jordebok): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044149_00067

1600 (jordebok): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044154_00127

1609 (jordebok): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044170_00011

1610 (hjonelagslängd): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044173_00052

1619 (spannmålslängd): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044189_00202

1627 (spannmålslängd): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044201_00046

1629 (årlig ränta; Olof Hansson): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044202_00195

[Gun Jonsson]

Enligt Sehlberg kallades bondesonen från Elgered, Bergsjö, pastor Isak Eriksson Bröms son: befallningsmannen i Hälsingland Erik Bröms för "Pehr Bröms" i Fants herdaminne (f. 385). En annan son Anders Bröms var fogde i Tegelsmora, samt Petrus Isacsson Bröms, kyrkoherde i Wändel.

Högre allmänna läroverkets i Härnösand handskriftssamling, H J Tunæi prästkrönika: Carolus in Tuna,
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/F0010342_00025

[Bertil Strömberg]

Bokhållaren uti Västernorrlands guvernement Carl Isaakson Bröms fick 1670-12-05 fullmakt att vara justitieborgmästare i Gävle (Riksregistraturet, Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/397 (1670), fol. 319 v. (bildid: A0038892_00321).
Fem dagar senare fick (en otitulerad) Carl Isaakson Bröms fullmakt att vara (den första) häradshövding(en) i Gästrikland (Riksregistraturet, Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/397 (1670), fol. 363 r. (bildid: A0038892_00365)).
Enligt denna uppsats var Samuel Forsell häradshövding i Gästrikland från 1680 (min webbläsare uppger att länken inte är säker): http://es-namndeman.se/wp-content/uploads/2017/03/Domsagehistorik-G%C3%A4vle-tingsr%C3%A4tt.pdf

[Bertil Strömberg]

 Fullmakt 1674-10-05 för riksrådet Knut Kurck att vara häradshövding i Gästrikland, som före detta innehafts av borgmästaren i Gävle Eric Bröms. (Riksregistraturet, Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/411 (1674), fol. 506 v. (bildid: A0038906_00487))
Fullmakt 1674-11-04 för Daniel Christiernin att vara borgmästare i Gävle (för att ersätta det vacerande borgmästarestället). (Riksregistraturet, Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/412 (1674), fol. 23/30 v. (bildid: A0038907_00029)

[Bertil Strömberg]

 Efter en genomgång av renoverade domböcker för de norrländska länen och mantalslängderna för Hudiksvall tror jag mig kunna fastslå att någon kronobefallningsman med namnet Erik Isaksson eller Erik Bröms inte funnits i  Hälsingland (eller, för den delen, hela Norrland) under perioden 1642 – 1682.
Lars Isaksson var under perioden 1647 – 1660 befallningsman först i det odelade fögderiet och sedan i det norra fögderiet. (Källor: a). Han bodde under perioden 1646 – 1657 i Hudiksvall. (Källor: b).
Anders Bröms var skrivare och bokhållare (och möjligen 1740 fogde) på Tobo (Toboborgs) masugn i Tegelsmora (C) under perioden 1709 – 1740. Bland hans barn märks sonen Isak (kallas i Tegelsmora AI:1 s. 174 brorson, men i mantalslängderna 1730 och 1736 är han upptagen i kolumnen för söner (oklart hur anmärkningen 1736 skall tolkas). Anders förefaller under perioden 1727 – 1740 haft sin farbror Per inneboende. Det förefaller väl inte helt troligt att han, som Sehlberg uppger, var son till Isak Bröms.
 (Källor: c)
Källor:
 a: Hälsinglands domsaga AIa:5 fol. 223 r. (v422999.b2470.s223; ; Svea hovr. adv.fisk. arkiv EXIe:3141, fol. 155 r. (AID v421274.b1650.s155)
 b: Mantalslängder 1642-1820//Hudiksvalls län, SE/RA/55203/55203.25/1 (1646), fol. 88 v., bildid: A0001994_00098; Mantalslängder 1642-1820//Västernorrlands (Gävleborgs) län 1654-1820, SE/RA/55203/55203.26/4 (1657), fol. 121 r., bildid: A0005593_00127)
 c: Mantalslängder 1642-1820//Uppsala län, SE/RA/55203/55203.02/20 (1709:2), bildid: A0003528_00059; Mantalslängder 1642-1820//Uppsala län, SE/RA/55203/55203.02/40 (1736), bildid: A0003548_00321; Tegelsmora AI:1 s. 39, 174, 200 (AID v126104.b24.s39, v126104.b92.s175, ; Tegelsmora AI:2 s. 88 (AID v126105.b49.s89)
 

[Per Sundin]

När trivialskolan i Härnösand startade 1647 överfördes troligen tre bröder (från Gävle?): Isacus Andreae Bröms (f 1632 c), Elias Andreae Bröms (f 1636 c) och Henricus Andreae Bröms (f 1637 c). Henricus kallas Hels(ingius). Brita Andersdr Bröms g m Per Andersson Wrång, länsman i Brunflo kan vara en syster. Isacus kan vara far till Anders Bröms ovan.

[Constantinus Lindfors]

Per: Bygdéns herdaminne hade alltså fel om Brita Bröms såsom dotter till Andreas Matthiae i Skön?

En kopia på Wilhelm Lindebergs avskrifter ur "Gefle och dess slägter" är tillgänglig hos Arkiv Digital. 

Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) Vol:88 (0-9999) Bild 1420 / sid 103 (AID: v910026.b1420.s103, NAD: SE/HLA/9010002)

[Per Sundin]

Vilket får mig att tro att alla de tre bröderna kan vara söner till Andreas Matthiae. Mitt antagande "från Gävle" betyder alltså att de kan ha överförts från trivialskolan där. När jag granskar min fars anteckningar finns Isacus Andreae Bröms bara ett år i skolan 1647 i rektorsklassen (de som stod i begrepp att börja gymnasiet), men att han i matrikeln har marginalanteckningen "comm in Indal". Detta har inte kommit med i mitt trivialskoleregister eftersom han saknas i gymnasiet (vilket antagligen inte fanns 1648) men inte heller i "Norrlänningar i Uppsala" (vilket kan bero på att han inte finns i Ångermanlands nation där en del medelpadingar senare fanns) eller i herdaminnet i Indal.

[Bertil Strömberg]

Erik Carlsson Bröms sade 1704-10-04 upp sitt burskap i Gävle, eftersom han antagits till regementsadjutant under överstelöjtnant Björnbergs bataljon  (Svea hovrätt adv. fiskalens arkiv EXIe:225, Gävle RR 1704-10-04, AID v403719.b2860)

[Bertil Strömberg]

Jag hänvisar till diskussion i slutet av september 2018 angående Erik Carlsson Bröms giften med Elisabeth Weijland och Kristina Korstad. Saken blir än mer komplicerad av följande ärende i Gävle RR 1706-05-02, alltså fem år efter Erik Bröms gifte med Kristina Korstad: ”Inkommo H^r Räntmästaren Petter Depken och Rådmän Petter Strömbeck samt Johan Hammar, och uppå Erich Carlson Bröms hustrus Anna Lisken Weidlands anhållande, betygade, dhet är hon Sahl. Commissariens Jochim Weidlands Brohrsdotter, hvars fahr var Sahl. Fredrick Weidland uti Wismar, hwilket henne till bevis af Protocollet lembnas.” (Svea hovr. adv. fisk. arkiv EXId:227, Gävle RR 1706-05-02 (AID v403721.b1960))

[Constantinus Lindfors]

Hm, mystiken tätnar. Kan det röra sig om två samtida Erik Carlssöner Bröms som spelar oss ett spratt?

a/ Gölug Hansdotters son Erik Bröms som kom att gifta sig med (Anna) Elisabeth Weylandt.

b/ Brita Hammarinas son Erik Bröms som kom att gifta sig med Christina Korstad.

Samtidigt funderar jag över oddsen att Gölug Hansdotter skulle kunna vara identisk med kyrkoherde Carl Hansson Bröms andra hustru i Tuna sn, tidigare gift med Erik Björnsson (se mitt tidigare inlägg från 2/12 2016) och senare omgift med en för oss okänd fogde? I så fall blev Gölug mor till den Erik Carlsson Bröms, som var elev vid trivialskolan i Härnösand åren 1659-1663.

[Per Sundin]

Det finns två Erich Carlsson Bröms i Gävle, en som avlöser Gölug Hansdr i 8:e kvarteret i mitten på 1690-talet och det var väl då han gifte sig med Anna Elisabeth Weylandt, flyttar via andra kvarteret till 1:a kvarteret där han inte syns i mtl efter 1706, den andra som första gången syns i mtl 1698 i 5:e kvarteret, då ogift, g 1700 m Christina Korstad och dog 1710, då han kallas löjtnant.

[Jörgen Blästa]

Gölug Hansdotter kan ju inte gärna ha varit gift med kyrkoherden Carl Hansson Bröms för då skulle sonen Erik ha varit i 50-års åldern när han tog över hushållet i mantalslängden. Mer troligt är att Gölug var gift med Carolus Caroli Bröms som gick i Härnösands trivialskola 1659-1663. Finns det någon Carl Carlsson i Gävle, det är ju inte säkert att han använde namnet Bröms.

[Constantinus Lindfors]

Enligt Sehlberg så var Gölugs far Hans Persson rådman i Gävle redan år 1606. Bortsett från det faktum att vi behöver ta reda på mer om Härnösandseleven Erik Bröms förehavanden mellan 1663 och 1688, så tycker jag att kronologin överensstämmer ganska bra.

Per: Blev denne Hans Persson stamfader till klanen Schepper i Gävle, måtro?

Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) Vol:92 (0-9999) Bild 850 / sid 337 (AID: v910030.b850.s337, NAD: SE/HLA/9010002)

Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) Vol:90 (0-9999) Bild 1800 / sid 587 (AID: v910028.b1800.s587, NAD: SE/HLA/9010002)

[Per Sundin]

Nej! Inga ättlingar på manssidan alls i Gävle efter 1700. Dessutom har jag skrivit Buhre?
på honom.
Och jag funderar på om inte Carolus Caroli Bröms redan är upptagen. Är det inte länsmannen och sockenskrivaren i Bygdeå? Hade någon hittat att han hette Hansson någon gång, men å andra sidan finns han som Carl Bröms son från Tuna i herdaminnet.

[Gun Jonsson]

Redan Kenneth Mossberg, noterade honom som Carl Hansson Bröms, i sin forskning.
Svea Hr, Vnrl, EXIe:3468, vt 1681, pag. 449ff.

Hansson även i mantal. Äldste kände sonen hette Hans.

Hur han fick sin befattning i Bygdeå är inte känt.

Vid Svea Hr, Vbtn, 1714vt, s82, paragraf 12, nämner Bröms att han ersatts av räntmästare Nils Kröger år 1711. Jag vet inte vilka meriter Kröger hade.

Sonen Johan Bröms gick i trivialskolan 1724. Stannade inte länge i skolan. Blev organist.

Bygdén gav ingen källa i herdaminnet.

Namnet Carl tycks vanligt förekommande i släkter Bröms.
Jag känner inte till någon rak svärdslinje, så Big Y kanske inte är att hoppas på.

[Per Sundin]

Nej, t.v. heter han tydligen Hansson.

[Gun Jonsson]

Tidigaste notering för sockenskrivare Bröms som jag sett: EXIe:3158 (1676) b8470.s836, då han blivit slagen av Per Hansson Rockman. Tror detta var vid Umeå Rådhusrätt.

Sockenskrivare Bröms med hustru noterades vid Skinnarbyns Kyrkobord i februari 1680 (mantal).

[Bertil Strömberg]

 I Gävle rådhusrätt förekommer två obeståndsärenden (som båda omfattar många rättegångstillfällen) nämligen:
1) Ett ärende rörande en obligationsfordran, som handelsmannen Marcus Holst driver mot Erik Carlsson Bröms. Till betalning överlåts bl.a. Bröms gård på Islandet, där även andra arvingar, Olof Larsson Kabbs änka Helena, Johan Larssons hustru Malin och Hans Persson Skeppare, har arvsanspråk (Svea HovR, adv. fisk. arkiv EXId:222, 1701-04-03, AID v403716a.b990). Hans Persson Skeppare är Bröms syskonbarn.
I saken förekommer kommissarien Weijlandt ,dels som ombud för Bröms, dels som klagande mot Marcus Holst för att denne för Bröms skuld utpantat två kor, som tillhörde Weijlandt (Svea HovR. adv. fisk. arkiv EXId:221, 1699-08-05, AID v403715.b1980; EXId:222, 1701-04-03, AID v403716a.b970).
1701-06-19 kallas denne Bröms Erich Carlsson Bröms på Islandet (EXId:222 1701-06-19, AID v403716a.b2000 ). Han bör ha flyttat från staden före 1702-11-24, eftersom det i ett ärende rörande Weijlandts borgenärer uppges att det nu inte finns någon annan med det namnet (än Erich Carlson Bröms) EXId:223, 17702-11-24 (AID v403717.b6570). Det kan väl antas att han är far till Carl, död 1697-07-05, Elisabeth döpt 1698-04-21 och Fredrik, döpt 1700-11-04 (Gävle Hel. Trefaldighet CI:1, fol. 20 r., 32 v., 60 r.)

2) Ett andra ärende rörande krav från huvudsakligen tyska borgenärer mot borgaren Erik Bröms Carlson på grund av obligationer och annan skuld, med början 1704-04-02. Denne blev före 1704-10-04 adjutant vid överste Björnbergs bataljon (EXId:225, 1704-10-04, AID v403719.b2860), och kan antas vara den Erik Bröms som är bror till Margareta Bröms Folcker, eftersom hon vid ett tillfälle går i personal kaution för honom. (EXId:225, 1704-12-16 (AID v403719.b3670). Att han senare blev löjtnant och gift med Kristina Korstad finns diskuterat ovan.

I rättegångsprotokollen tycks man ha försökt skilja mellan ovanstående herrar genom att (för det mesta) kalla den förste Erich Carlsson Bröms och den andre Erich Bröms Carlsson (exempelvis i Svea HovR adv. fisk. arkiv EXId:224 1703-06-01, AID v403718.b4640).

[Constantinus Lindfors]

BRAVO - jättebra jobbat, Bertil!  Ifall Johan Larssons hustru Malin går att konstatera som en dotter till Sara Hansdotter i hennes gifte med någon Per Persson så har vi familjebilden klar för oss.

Per: Står du fortfarande fast vid att Hans Persson inte blev stamfader till klanen Schepper i Gävle? Hit med källan till att rådmannen ifråga saknade ättlingar på manssidan i Gävle efter 1700, tack.

[Per Sundin]

Med tanke på ovanstående så är det bara att konstatera att jag har två Per Hansson, en Per Hansson skeppare utan kända föräldrar och en som bara heter Per Hansson, son till Hans Persson som jag kallat "Buhre?", som är identiska. Orsaken bör vara att det fanns två i Sehlbergs Gefle och dess slägter. Jag har böckerna på fiche, men det var väl 10 år sedan sedan jag gick igenom detta, och fichen har jag nog inte sett sedan dess. Hittar i varje fall inte igen dem nu.

[Constantinus Lindfors]

Sehlbergs uppgifter om Hans Perssons familj är hämtade från rådhusrättens protokoll daterat 1/12 1688:

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3170 (1688-1688) Bild 3640 / sid 357 (AID: v421964.b3640.s357, NAD: SE/RA/42042202)

Ovannämnde hustru Malin visade sig vara gift med Johan Larsson Bältare, som ett knappt halvår tidigare besvärat sig mot hans moster Gölug Hansdotter över innehållen arvslott från morfaderns gård (Gävle rådhusrätt 6/6 och 18/6 1688). Sehlberg hade missat eller undanlåtit att föra in denne Johan Bältare, vars far verkar vara Lars Johansson Bältare som i sin tur omnämns väldigt kortfattat (med endast två rader) i samma verk.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3170 (1688-1688) Bild 2350 / sid 228 (AID: v421964.b2350.s228, NAD: SE/RA/42042202)
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3170 (1688-1688) Bild 2390 / sid 232 (AID: v421964.b2390.s232, NAD: SE/RA/42042202)
Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) Vol:88 (0-9999) Bild 2120 / sid 171 (AID: v910026.b2120.s171, NAD: SE/HLA/9010002)

För övrigt tycker jag att ni, åtminstone tills vidare, kan bortse från epitet "Buhre" som antagligen rör sig om förväxling med en Hans Israelsson Bure utan känd koppling till berörda familj.

[Constantinus Lindfors]

Den 30/9 1665 lät en Carl Bröms döpa sin son till Erik i S:t Nikolai fs i Stockholm!! 

Storkyrkoförsamlingen CIa1:2 (1623-1639) Bild 109 / sid 199 (AID: v90665.b109.s199, NAD: SE/SSA/0016)

Uppgiften överensstämmer med att Erik Bröms skulle ännu ha varit omyndig år 1675.

Carl Bröms bör vara identisk med häradsfogden i Svartsjö som levde än 1673. Ursprung?

[Gun Jonsson]

Det står inte: Herr. Hans Carll Bröms Barn Erich och stodo fadder Olüff Mårtensson (proiemtzmästare?) på Skiepz Holmen, och Blixen Cronas frü, då?

[Constantinus Lindfors]

Herr Hans hette den präst som höll i dopet, och bör avse förste komministern Johannes Petri Kellingius som var verksam åren 1645-1679 enligt sida 466 i Gunnar Hellströms herdaminne över Stockholms stad.

Förresten, Johan Larsson Bältare nämndes ej i protokollet från 1/12 1688. Innebär detta i så fall att Sara Hansdotter var gift två gånger - först med Lars Johansson Bältare och därefter med Per Persson?

Tillägg: Det går inte att läsa av Gävles mantalslängder om så var fallet. Johan Bältares änka Karin förekom åren 1642-1668, sonen Lars Bältare åren 1653-1673 (lucka 1674-1677) och sonsonen Johan Bältare från och med 1678 (denne avled åtta dagar efter Jakobsmässodagen 1731 enligt bou). Hittar ingen passande Per Persson i 1679:års kompletta mtl.

[Gun Jonsson]

OK. Det fanns en Erik Carlsson Bröms, Upl., som student i Uppsala 1685, (men enligt registret 1686).

[Per Sundin]

Det bör ju vara Gölug Hansdotters son.
Enligt Sehlberg skall Per Persson ha dött före 1688. En Pehr Persson i Gävle skall vara fadder till en systerson Olof Olofsson i Trödje 1695 13/5. Modern heter Malin Larsdr. Det måste vara en dotter till Lars Johansson Bältare.

[Constantinus Lindfors]

En genomgång av 1697-1698:års mantalslängder gav minst sju kandidater vars familjeförhållanden bör studeras närmare inför en slutsats rörande dopfaddern i Hille:

-Per Persson Torkils på sida 4180 i 1698:års mtl (son till Per Olofsson Torkils)
-Per Persson Jerff på sida 4036 i 1697:års mtl
-Per Persson Casten på sida 4039 i 1697:års mtl
-Per Persson murmästare på sida 4042 i 1697:års mtl
-Per Persson Kiäll på sida 4193 i 1698:års mtl (son till änkan Karin Kiäll)
-Per Persson Flygare på sida 4045 i 1697:års mtl
-Per Persson Valbo på sida 4047 i 1697:års mtl


Gun: Påträffas bröderna Erik och Carl Bröms från Tuna i Uppsala? Finns matrikeln/registret ute på nätet?

[Gun Jonsson]

Uppsala Universitets Matrikel, A. B. Carlsson & J. Sandström (del 5, 1680-1700), var i bokform, 4 band inklusive namnregistret. Vet inte om detta finns digitalt. Tror inte det. Jag har inte sökt i Libris. Nej, Carl och Erik Bröms, från Tuna, fanns inte med. De fanns inte heller i matrikeln över norrlänningar i Uppsala.

[Per Sundin]

Det skulle alltså kunna vara så att den Per Persson som skall vara Sara Hansdsr:s senare man bör vara gift med henne efter 1673 och kanske dog redan innan 1678. Torkils har fel fader. Jeff för gammal, skall vara borgare redan 1686. Casten kan det vara. En ansedel skulle kunna se ut så här:

ANSEDEL Pell Pehrsson Casten


Pell Pehrsson Casten
* cirka 1665
† 1725-12-12 Gävle
-------------------------------------






-------------------------------------
  Fam:
 Christina Gevalin * 1672 komministerdtr
  g:
    1 17045 Petter * 1699-04-30 Gävle
-------------------------------------
-------------------------------------
postbonde
fadder 1699: PP:s sy Ki
fadder 1698 för PA, 1700 för LA, 1702 för AaO, Råhällan fr V(?)ittersjön, Ockelbo (sl PP, Gävle)


Jag tror på murmästaren:

ANSEDEL Päder Pädersson


Päder Pädersson
* cirka 1675
† 1700-11-09 Gävle
-------------------------------------
F: Pell Pehrsson * cirka 1640
M: Sara Hansdotter * cirka 1640 Gävle?
   g:
-------------------------------------
  Fam:
 nn * cirka 1650 † 1708-03-17
  g:
-------------------------------------
-------------------------------------
fadder 1695 för OL, Trödje, 1699 för ENRöön (murm)


Kiäll fel mor och för gammal.
Tror även Flygare är för gammal.
Valbo bör vara denne:

ANSEDEL Pär Pärsson


Pär Pärsson
* cirka 1670 Valbo Ytterhärde
†
-------------------------------------
[size=78%]  Fam:[/size]
 Karin Nilsdotter * cirka 1670 Ön 5 † 1720-04-03
  g: 1696-10-18 Valbo
-------------------------------------


Om han är från Ytterhärde tror jag inte heller det är rätt Per Persson.

[Gun Jonsson]

Förtydligande av domboksreferens (2/11 -18):
Umeå stad, 27 oktober 1676, 835ff,
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3158 (1676) Bild 8460 / sid 835 (AID: v421952.b8460.s835, NAD: SE/RA/42042202)

[Jörgen Blästa]

Casten lär det inte vara.



------------------------------------------------------------------------
Per Persson Kast. Järnvägare. Postbonde. Nämndeman. Kyrkovärd. Född
   omkring 1651 i Gävle (X) (db). Död 1727-10-15 i Gingsta, Gnarp (X)
   (db). Begravd 1727-10-29 i Gnarp (X) (db).
------------------------------------------------------------------------
Levnadsbeskrivning Ur dödboken: 1727 Warit fordom inwånare i Gefle men
   omsider kom hit på hemmanet i Ginstad, war nyder den tijd han här
   wistades i 30 åhr Post förare Nämbde Man och Kyrkowärd, war i Gefle
   född af Jernwägaren Päder Päders. Kast, och Mod:n H. Dorothea
   Pädersdotter. Kunde i Book läsa. War i förra ächtenskapet i 5 åhr med
   H: Brita Matsdotter och med henne aflade 2 Sönner, förblef i
   änklingeståndet i 9 åhr. Ingick ächtenskap med J: Christina Gevalia
   med hwilken han jemwäl i en rätt ächta kärlek sammanlefde i 30 åhr,
   afladt tilsamman 5 Barn, 3 söner och 2 dottrar. I ?? ?? lefvernet
   stält sig ährl. flitel. besökt H. Huus och begåt den högel. nattw.
   Låg siuk i 14 weckor såsom borttagen, kunde sig sielf eij ?? ??
   wända, undfick på sote sängen H: Nattward, tröstade sig af många
   heliga skriftens språk och ?? låg måhllös i 2 dyngn, afsomnade den
   20 Sönd. P. T:s, lefwat 76 åhr 7 weckor 2 dagar begraf:n d. 29
   Octobris.
------------------------------------------------------------------------
Far Per Persson Kast. Järnvägare.
Mor Dorotea Persdotter.
------------------------------------------------------------------------
Gift 1:o med
   Brita Matsdotter.
Gift 2:o med
   Christina Gevalia. Född 1674 i Ockelbo (X) (db). Död 1742-03-05 i
   Gingsta, Gnarp (X) (db). Begravd 1742-03-20 i Gnarp (X) (db). Far:
   Hans Nilsson Gevalius. Kyrkoherde. Mor: Magdalena Andersdotter.
------------------------------------------------------------------------
Barn i andra kullen
   Per Persson. Bonde. Född 1699-04-22 i Gävle (X) (fb). Död 1776-08-28
   i Gingsta, Gnarp (X) (hfl, db). Gift 1720 (Broman) med Kerstin
   Olofsdotter. Född omkring 1703 (db). Död 1747 i Gingsta, Gnarp (X)
   (db).
   Hans Persson. Född 1702-12-06 i Gingsta, Gnarp (X) (fb). Döpt
   1702-12-06 i Gingsta, Gnarp (X) (fb). Död 1703-01-23 i Gingsta, Gnarp
   (X) (db). Begravd 1703-01-25 i Gnarp (X) (db).
   Hans Persson. Dräng. Född 1706-09-17 i Gingsta, Gnarp (X) (fb). Döpt
   1706-09-21 i Gingsta, Gnarp (X) (fb). Död 1726-09-10 i Gingsta, Gnarp
   (X) (db). Begravd 1726-09-18 i Gnarp (X) (db).
   Dorotea Persdotter. Född 1710-01-.. i Gingsta, Gnarp (X) (fb). Döpt
   1710-01-16 i Gingsta, Gnarp (X) (fb).
   Magdalena Persdotter. Född 1713-07-26 i Gingsta, Gnarp (X) (fb). Döpt
   1713-07-30 i Gingsta, Gnarp (X) (fb). Död 1786-02-18 i Hedvigsfors
   bruk, Bjuråker (X) (db). Begravd 1786-02-26 i Bjuråker (X) (db). Gift
   1737-11-27 i Gnarp (X) (vb) med Mårten Persson. Kolare.
   Bruksarbetare. Född 1696 i Rogsta (X) (db). Död 1782-11-25 i Österbo,
   Bjuråker (X) (db). Begravd 1782-12-01 i Bjuråker (X) (db).

[Constantinus Lindfors]

Murmästaren kan inte vara född ca 1675 eftersom denne återfinns i mantalslängderna åren 1681-1698. Denne Per Persson, som förefaller komma från Rångsta i Hedesunda sn, gifte sig med Zackris Erikssons änka Margareta Mickelsdotter som fanns på samma rad i 1679:års mtl.

Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) Vol:88 (0-9999) Bild 2420 / sid 199 (AID: v910026.b2420.s199, NAD: SE/HLA/9010002)

Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) Vol:89 (0-9999) Bild 770 / sid 273 (AID: v910027.b770.s273, NAD: SE/HLA/9010002)

En borgare Per Persson, som avled 12/12 1725, kunde jag inte återfinna i mtl för samma år. Han blev begravd redan den 10/12 enligt kyrkoräkenskaperna (LIa:8 sida 14; källa LIa:2 bild 1600 hos Arkiv Digital).

[Bertil Strömberg]

1692 hette en av Giölin Hansdotters systrar Karin och hade dött före 1692. Hennes man, som också var död, hette Päder Jönsson. (Svea HovR, adv. fisk. arkiv EIe:3175, fol. 50 r. (AID v421969.b560.s50)

[Constantinus Lindfors]

Intressant. Det kan möjligen röra sig om Per Jönsson Harmånger, nämnd 1667-1684 (mtl).

Denne var ogift än 1673, så inte omöjligt att han kan ev. ha gift sig med Lars Bältares änka.

[Bertil Strömberg]

Det förefaller som om Karin Hansdotter avled före slutet på maj 1680¹⁾, och att Per Jönsson, som var gift och hade en dotter vid giftermålet med Karin, avled före 8 mars 1670²⁾. Per Jönssons första fru har kanske avlidit före 1666³⁾.
¹⁾ Svea HovR. adv. fisk. arkiv EXIe:3163, fol. 44 v. (AID   ), EXIe 3164, fol. 89 r. (AID v421958.b970.s89)
²⁾ Svea HovR. adv. fisk. arkiv EXIe:3164, fol. 28 v. (AID v421958.b370.s29)

³⁾ Svea HovR. adv. fisk. arkiv EXIe:3164, fol. 54 v. (AID v421958.b630.s55)

[Constantinus Lindfors]

En kanslist Carl Bröms lät döpa sitt barn 4/7 1617 i S:t Nikolai fs i Stockholm. Bland faddrarna hörde Jonas Buraeus och dennes svägerska Kerstin Krabbe (Anders Buraeus hustru).

[Gun Jonsson]

Underlagsmännen Carl Carlsson Burman och Jacob Jacobsson Grubb var i svågerskap, enligt Axel Olofsson Orm - Svea HR EVIa:3aa/57, bild 30 (1668).
Länsmannen i Bygdeå kallades Burman (Mossberg). Men barnen kallades Grubb, t ex Carl Bröms hustru.

[Constantinus Lindfors]

Gun: Tack för domboksnotisen, men jag förstår inte kopplingen till Bygdeå? I detta fall bestod nog svågerskapet av att Carl Carlsson Burmans (bosatt på Sunnersta 1 i Boteå sn) andra hustru Sara Olofsdotter Kroks syster Brita Krok var styvmor till Jakob Jakobsson Grubbs hustru Karin Larsdotter Nerbelia.

[Jörgen Blästa]

Jag har gått igenom dom renoverade domböckerna för Enångers tingslag med detta resultat vad anser Bröms.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3131 (1601-1634) Bild 1680 / sid 163
Arrendatoren i Ångermanlandh Wällachtadt Anders Erichsson ...

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3131 (1601-1634) Bild 1850 / sid 180
Welachtatdt Anders Erichsson i Nyåker ...

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3131 (1601-1634) Bild 2420 / sid 237
... Ehrligh och Wälachtadt Andhers Erichsson Bröms i Nyåker Befalningsman i Helsingeland ...

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3134 (1650-1652) Bild 4360 / sid 438
... Sal. Anders Erichsson Bröms efterlefwerska H: Anna Elofsdotter i Nygården ...

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3140 (1657-1659) Bild 2170 / sid 210
Dato lätt Befalningsman Wäl:t Lars Isachsson upbiuda Sahl. Anders Erssons twänne hemman Nembl. Nyåker 22 öre i skatt och Myra 8 öre i skatt ...

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3141 (1660-1660) Bild 1750 / sid 165
... Sal. Anders Ersson Bröms för sin Son Erich Andersson ...

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3146 (1664-1665) Bild 3730 / sid 358
... Erich Andersson, och Elias Andersson Bröms på dheras rätta arfpart af Nyåker och Myra hemman ... dheras Swåger Erich Ersson i Ängia ...

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3159 (1677-1677) Bild 2920 / sid 282
Erich Andersson Bröms begiärte å sine och sine yng__ Syskons Capitein Hindrich Andersson Bröms och Systren Helena Bröms ...

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3161 (1678-1679) Bild 2230 / sid 216
Erich Ersson i Ängia och Erich Andersson Bröms wille tilltahla sin Swåger Håkan Jonsson i Nygården om den arfwe Jord som dhe uti Nyåker och Myra hafwa att fordra , Erich Ersson på sin hustrus och Erich Andersson på sin broders Capitens wägnar ...

Så dom 3 Andersson Bröms som skrivs in vid Härnösands gymnasium 1647 var säkerligen söner till befallningsman Anders Eriksson Bröms och hans hustru Anna Elofsdotter (Tersera).

[Jörgen Blästa]

Erik Eriksson i Änga är son till kyrkoherden i Enånger Erik Gestrinius. (Källa: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3159 (1677-1677) Bild 2850 / sid 275)


I sonen Jacob Erikssons (1662-1739) dödsnotis så anges moderns namn till Anna Andersdotter.


Erik Eriksson är även styvfar till Anders Jacobsson Kinlock och fänriken Hans Kinlock. (Källa: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3164 (1681-1681) Bild 6260 / sid 627)


Erik Erikssons hustru Anna Andersdotter (Bröms) måste då vara identisk med "Leutnantens Sal. Jacob Kinlocks Änkia i Engia" (Källa: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3164 (1681-1681) Bild 6270 / sid 628)


Fänriken Hans Kinlock är gift med Susanna Gädda och dom borde rimligen vara föräldrar till rådmannen i Visby Jacob Kinlock (1676-1746) eftersom han bl.a. har en son Hans och en dotter Susanna.

[compleo]

Anders Jacobsson Kinlock är troligen densamme som namnen som senast 1675 var kassör vid Avestafors och enligt bröllopsvers (KB, UB) 1675 15/8 ingick äktenskap med Elisabeth von Eisen, dotter till kamreraren vid Avestafors Christian von Eisen. Han var senare verksam i Norrköping senast 1683 då han är bokhållare åt bröderna Reenstierna, 1694 faktor vid gevärsfaktoriet i Norrköping och rådman där 1699 30/1, † 1710 4/4 (Norrköpings RR 1710 27/4).

Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIBAA:460 (AID: v222088.b1030.s151, NAD: SE/VALA/0382503)
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:42 (AID: v222326.b3430.s322, NAD: SE/SSA/0145a)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIBAA:4629 (AID: v222119.b2000.s327, NAD: SE/VALA/0382503)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIBAA:4639 (AID: v222136.b510.s47, NAD: SE/VALA/0382503)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIBAA:4660 (AID: v256235.b2350.s459, NAD: SE/VALA/0382503)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0069800_00283

[Jörgen Blästa]

Håkan Jonsson i Nygården härstammar från Tosätter, Enånger och är son till rådmannen i Hudiksvall Jon Håkansson och bror till kyrkoherden vid Danviks hospital Petrus Jonæ Strandbergius. I Stockholms Stads Herdaminne så står det "Härkomst okänd" för Petrus Strandbergius.
(Källa: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3159 (1677-1677) Bild 2890 / sid 279)

[Constantinus Lindfors]

En kanslist Carl Bröms lät döpa sitt barn 4/7 1617 i S:t Nikolai fs i Stockholm. Bland faddrarna hörde Jonas Buraeus och dennes svägerska Kerstin Krabbe (Anders Buraeus hustru).

Måste väl vara identisk med den Carl Olofsson Bröms, som ägde ett hus på Köpmangatan 17 (runt kvarteren Cepheus och Cassiopea).

https://stockholmskallan.stockholm.se/PostFiles/SMF/SD/SSMB_0021863_01.pdf

[Constantinus Lindfors]

Efter en genomgång av renoverade domböcker för de norrländska länen och mantalslängderna för Hudiksvall tror jag mig kunna fastslå att någon kronobefallningsman med namnet Erik Isaksson eller Erik Bröms inte funnits i  Hälsingland (eller, för den delen, hela Norrland) under perioden 1642 – 1682.

År 1672, troligen den 17/5, gavs peng till Hudiksvalls kyrka för klockor, bårkläde och testamente efter Erik Isaksson Bröms (LIb:2; AID: v380690.b20).


En intressant notis i Hudiksvalls dombok från 17/1 1685 om Petter Folcker uppå sin svärmoder Brita Hammarinas vägnar om en skuld som Hans Persson Nerbelius svärmoder Kerstin Isaksdotter Bröms innehar gentemot sin broder sal. kamreraren Carl Bröms.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3168 (1685) Bild 480 / sid 40 (AID: v421962.b480.s40, NAD: SE/RA/42042202)

Kerstin Bröms saknas hos Sehlberg. Ur Bromans Glysisvallur (del 2, sida 673): "Hans Päderßon Nerbelius, född 16.. Ups: Stud: 1658 handelsman i Hudicksvall, och gift 1674, med handelsm: Lars Jonsson Hvjtkops dotter härstädes, Catharina Hvitkop, född 1651, hwilkens moder war Christina Isaacs Dotter Bröms ifrån Forsa Prästagård; ägandes tilsaman 6: St: Barn, för än han dog 1692. men Enkan lefde hel blinder, til 1736; då hon afsomnade i Ulsäter; 85 åra gamul." (dödsdatum 20/3 1736; Hudiksvall CI:1 sida 279). Barnen Nerbelius finns uppradade hos Glysisvallur.

Catharina Hvitkop var tidigare gift 17/3 1672 (LIb:2) med Sven Tholl, som ägde skulder till hennes farbroder Petter Hvitkop i Kopparberget (Hudiksvalls dombok 8/5 1683, samt 17/3 och 5/5 1688).

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3166 (1683) Bild 600 / sid 52 (AID: v421960.b600.s52, NAD: SE/RA/42042202)

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3170 (1688) Bild 6890 / sid 680 (AID: v421964.b6890.s680, NAD: SE/RA/42042202)

[Constantinus Lindfors]

I förra inlägget gjorde jag tyvärr en felaktig koppling emellan Hans Persson Nerbelius och Sven Thollsson (ej Tholl). Borgmästaren Sven Torsson var visserligen Nerbelius antecessor, men inte antecessor martimonii som man kan tro. Sven visade sig vara en styvsvärfader! Han hade varit tidigare gift med Elisabeth Danielsdotter, som var en syster till kyrkoherden Lars Danielsson i Enånger sn (denne var för övrigt gift med Margareta Elofsdotter Tersera, vars syster Anna var gift med befallnngsmannen Anders Eriksson Bröms - se Jörgen Blästas inlägg från 29/3 2019 ovan). I samband med arvsskiftet efter Elisabeth lät borgmästaren donera 100 daler till uppförandet av Hudiksvalls nya stadskyrka, något som man ställt sig frågande till om så verkligen skett vid rådhusrätten den 20/4 1681. Där framgår även att Sven Torsson gift om sig med Kerstin Isaksdotter (Bröms) och att makarna kommit att upprätta en testamentesskrift den 22/3 1655. Hans Persson Nerbelius har Sven Torssons andra hustrus efterlämnade barn Karin Larsdotter till hustru. Målet fortsätter 23/4, 9/5, 10/5 och 19/9 1681.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3164 (1681) Bild 4580 / sid 459 (AID: v421958.b4580.s459, NAD: SE/RA/42042202)

År 1654 gavs testamentspeng till stadskyrkan för både Sven Torssons hustru och Lars Jonsson (Hvitkop). Peng gavs för klockor och bårkläde efter borgmästaren själv år 1669, och efter hans hustru Kerstin den 9/3 1672. Efterföljande notis den 17/3: "Gambl: mans Tholl gifwit på sin hedersdagh." åsyftade alltså en helt annan person...! Jag beklagar missförståndet. 

År 1654: Hudiksvall (X) LIb:1 (1627-1675) Bild 62 (AID: v380689.b62)

År 1669: Hudiksvall (X) LIb:1 (1627-1675) Bild 110 (AID: v380689.b110)

År 1672: Hudiksvall (X) LIb:2 (1658-1745) Bild 19 (AID: v380690.b19)

[Niklas L Kant]

Tänkte bara flika in att Sehlberg förmodligen använt sig av Olof Bromans († 1750) genealogier. Som senare finns tryckt »Glysisvallur och öfriga skrifter rörande Helsingland», D. 2 (1912-1953). Dessa är spridda på fler sidor men b.l.a. s. 336f, om kyrkoherden i Bergsjö Isak Eriksson Bröms barn:
»Petrus Isaaci Bröms kyrkoherde i Vändel
Carl Bröms, BorgMästare i Gefle ifrån 1654, til 1674
Erich Bröms, Crono Befal. i Helsingeland»

Och s. 864f, om Petrus Isaaci Bröms barn:

»a. Mag: Nils Bröms, Pastor i Spånga
b. Isaac Bröms, Past: efter fadern i Vendel
c. Carl Bröms, Med: Doct: och Prof: i Åbo
d. Anders Bröms Bruksfougde i Tegelsmora
e. ...
f. ...»

Anders Grape har också gjort flera kommentarer, om Carl Bröms bör speciellt nämnas, s. 994.

»Uppgiften om att Carl Bröms skulle ha varit med. d:r och professor i Åbo, som måhända ytterst återgår på en anteckning i Helsinge nations matrikel (s. 63, ett senare tillägg till faderns biografi) men sedan, antagligen genom Broman, förts vidare till Hm., Leijonhufvud m. m., får betecknas som oförklarlig. Ty mannen är okänd för Sacklén, och någon akademisk dissertation med Carl Bröms som auctor eller respondent tycks icke stå att upptäcka. Och någon medicine professor med detta namn känner varken Åbo-matrikeln eller Åbo universitets lärdomshistoria (1: Medicinen, Hfors 1890). (Även den son Magnus, som upptas av Hm. och Leijonhufvud såsom fil. magister, torde få anses okänd.)»

Dock skall tilläggas att han troligen är identisk med den Carolus Broms som njöt första klassens stipendium i facultate medica (1696 2/9), Akademiska konsistoriets protokoll, 21: 1695-1696, Hans Sallander (1976), s. 350.

Petrus Bröms omnämner i en skrivelse daterad 1697 30/12 [https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0025334_00752] att han har sex söner. Sonen Isak Bröms har vid flera tillfällen angett släktband med faddrar i Vendel socken. Tack vare koppling med De Malsi kan man tillsammans med Bertils inlägg ovan verifiera att Anders Bröms i Tegelsmora var son till kyrkoherden i Vendel Petrus Bröms och inte hans fader.  [https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0005414_00034]

Anders Bröms, som då kallas kontrollör ingick äktenskap 1702 12/10 i Överlövsta sn med jungfru Elisabeth de Malsi.

Sonen Petrus Andersson Bröms, föddes 1704 7/8 på Lövsta bruk men döptes i Vendels socken 9/8 [https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0005414_00041], han blev senare kyrkoherde i Hökhuvud. [Genealogica (o) 110 Bild 3350 (AID: v914749.b3350, NAD: SE/RA/7500001)]

Ej att förväxla med sin kusin Petter Isaksson Bröms, häradshövding, döpt i Vendel socken 1700 11/2 och † där 1777 9/6.

Stockholms stads herdaminne, Gunnar Hellström, (1951), s. 545.

[Lena Svensson]

 Jag har läst lite i denna tråden och jag får inte ihop det riktigt.
 Jag har en  Kyrkoherdei Tuna & hovpredikant (hos Johan III 1572-74 i Stockholm) Martinus Laurentii (Mårten Larsson) f ca 1525 i Gästa, Njurunda-död 1610 i Viken nr 3,Torp, Medelpad.
 Utav hans barnbarn kallar sig en gren Skanke efter sin far,(Britta Mårtensdr g m Peder Jönsson Skancke)
 Medan Martinus Laurentiis (f 1525) son kyrkoherden i Tuna Abraham Martinii g m Margareta Orre, deras barn kallar sig Bröms
 (Barn: Abraham Bröms Född i Torp Övestelöjtnant.
 Barbro Abrahamsdotter Född i Torp- Död 1669 i Hudiksvall
  Lars Bröms Född i Torp,
 Elisabet Abrahamsdotter Född i Torp-Död 1660 i Tuna,
  Martinus Bröms Regementspastor.
 Brita Abrahamsdotter Bröms Född omkring 1600 i Torp)
 
 
 Det påstås att Martinus  Laurentiis (f 1525) fru Elisabeth Carlsdotter (1535–1600) från Hälsingtuna(X)/Tuna skulle hetat Bröms och att de tagit det från henne, men jag har inte hittat något om vem hon egentligen var, så jag vet inte.
 
 
 Hur hänger de ihop med Brömsarna ni skriver om?
 
 
 Sen finns det dessutom Brömsar i Stöde som tar Bröms som båtsmannamn i slutet av 1600-början av 1700-talet...
 
 
 Min ana är en annan son till Martinii Lautrenti vars ättlingar så småningom gifter in sig i en bondefamilj i Stöde på 1680-talet.

[Martin Svensson]

Tillfällighetsfynd: Samuel Johannis Bröms ("Medelpadius") avhandling från 1624 är tillägnad hans far Johannes Caroli Bröms, hans bror Carlus Johannis Bröms, hans svåger ("systerman"; sororius) Andreas Matthiae — alla i Tuna — och hans "släkting" (cognatus) och "tillskyndare" (fautor), pastor Johannes Suenonis Bröms i Ugleboo/Ockelbo.

https://uu.diva-portal.org/smash/geta2:1396614/FULLTEXT01.pdf


Jag noterar att Andreas Matthiaes dotter Helena Bröms gifter sig med Peter Bremming i Skön. Om det är riktigt att hustrun till kyrkoherden i Torp, Martinus Laurentii, var besläktad med Johannes Caroli Bröms så borde Bremming och hans hustru varit avlägset släkt, eftersom Bremmings farmors far var just Martinus Laurentii.

Att det finns många personer i Tuna med namnet Bröms (ovannämnda laxfogde och Prästen Petrus Arling/Bröms, till exempel) kan — som en hypotes — bero på att de var ättlingar till Johannes Caroli Bröms döttrar. Enligt Bygdén efterlämnade han sig "flere gifta döttrar. Mågarna anförde klagomål öfver fördelningen af arfvet efter honom." Har någon kartlagt vilka svärsönerna (eller, för den delen, hans hustru) var? Bygdén hänvisar till "Udpr. 3/2 1637", men jag vet inte vad det syftar på (domstolsprotokoll?)

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0074641_00144#?c=&m=&s=&cv=143&xywh=89%2C172%2C4775%2C3460

[Sven-Ove Brattström]

Udpr = Upsala domkapitels protokoll

[Martin Svensson]

Tack för snabbt svar.

[Jörgen Blästa]

Att Samuel Johannis Bröms i sin avhandling kallar Johannes Svenonis Bröms i Ockelbo sin släkting är ju rätt intressant eftersom dom hör till två olika Brömssläkter utan känd koppling.

Här kommer en transkribering av konsistorieprotokollet.

Uppsala Domkapitel 1637-02-03:

Saligh H. Hanß Mågh i Tuna uthi Medelpadh Gulick Mårthenßon
klagadhe uthöfwer Arfskifte efter S. H. Hanß, att Dn.
Carolus pastor i Tuna medh Enkian Sal. H. Hanß efter-
lefwerska, behöllo alt hwadh som föll af åhrswexten och
församblingen efter Sal. H. Hanßes dödh. Här om
hafwer be:te Gulick Mårthenßon söckt Sal. Dn. Ar-
chiepiscopum någre reesor tilförene, och bekommit skrif-
welße till Præpositum i Medelpadh så ock til Dn. Carolum
att han mz arfwingarne skulle sigh förena efter som
Præpositus kundhe läggia them emelan : Till hwilket Dn.
Carolus såledhes skriftelig hafwer swarat; Nembligh att
hanß Fadher Sal. H. Hanß åhr 1632 lätt bytha eme-
lan barnen booskap och boohagh som i förrådh fanß : Men
hwadh meera war blef obytt efter Sedhan änthå icke
war aftryskatt. Anno 1633 för Paske efter
Sal. Dn. Archiepsicopi tillåthelße lefwereradhe H. Hanß
gieldn ifrån sigh sin Son Dn. Carolo til handhe; nästföl-
iandhe 9 Maij afsompnadhe H. Hanß, och samma wår
segher Dn. Carolij sigh hafwa åkeren sådt och brukat
medh egen bekostnadh, och låtit bytha emelan arfwin-
garne alt hwadh som i förrådh fanß : Ther medh Gulick
Mårthenßon, och the andre Sal. H. Hanß Mågar icke
wilia wara tilfrijdz.

Så aldenstundh Dn Carolus icke war tilstädeß eij hel-
ler hadhe någon uppå sijna wegnar som ther till swaradhe;
Kundhe uthi Saken ____ besluthß : Allenast Gulick Mår-
then blef tilfråghet, om han begärthe ärfwe Nådhe åhret.
Ther till neekadhe han, och sadhe sig och the andre Sal. H.
Hanß måghar the Enckian efterlåthe : Men efter om wåren
När Sal. H. Hanß bled dödh Såddeß Åkeren uthaf obytt
Sädh, Endock ther war invento Sädh till att såå Åkren mz
willia the åhrswäxten icke räckna för Nådhe åhr,
uthan för arfwet ähr; som alle arfwingarne tilkommer
att bytha. H____ till blef Gulick Mårthenßon swa-
ratt, att arf åhr efter pastoris dödh hafwer ingen grundh,
uthan straxt pastor ähr dödh begynneß Nådhe åhret och all
upbördh som sedhan faller ländher till Enckian och of__dhe
barn : Anlangandheß att uthsädhe togz af obytt deel,
ther bör them som Nådhe åhret behölls wedergälla; Och kun-
ne på bådhe Sijdhor låthe godhe Män räckna, och läggia them
emellan, eller ställa Saken till een ____ och tagha dom ther-
på. Hwilket Swar Gulick Mårthenßon bekom
skrifteligh.

[Martin Svensson]

Stort tack för transkribering. (Tack också, inte minst, för er hemsida.)

När Ericus Petri Bröms (dotterson till Carolus Henrici Bröms, enligt Bygdén) lägger fram sin avhandling 1624 (nedan) skriver Samuel Johannis Bröms — hans kusin, antar jag — en hyllningsdikt. Detta är väl mindre uppseendeväckande, men Erik Bröms tillägnar också sin avhandling en viss Carolus Bröms, "Cuprimontanæ civitatis secretario & arendatori prudentißimo". Tyvärr finns inget fadersnamn på denne Bröms, och heller ingen indikation på eventuellt släktskap, men det verkar konstigt om Carolus Bröms inte skulle vara släkt till Erik Bröms. Han kan dock knappast vara "vår" Carolus Bröms, präst i Selånger och Tuna, utan har någon koppling till Kopparberget, men jag lämnar den frågan åt mer insatta forskare.

https://uu.diva-portal.org/smash/geta2:1396611/FULLTEXT01.pdf

[Urban Sikeborg]

Ang. Hans Persson Nerbelius giften: Constantinus berör denne Hudiksvallsborgare i sina inlägg 2021-01-05 respektive 2021-01-07. Thomas Sverker, Borås, meddelade mig telefonledes för ett par dagar sedan att domboken från Hälsingtuna ting 1682 anger Nerbelius svärfar vara Lars Jonsson Vitkopp (i Hudiksvall). Notisen avser jord i Idenors socken.

[Urban Sikeborg]

Angående Ericus Petri Bröms och Samuel Johannis Bröms båda dissertationer 1624, de som Martin Svensson nämner ovan, har jag just tittat lite på dedikationerna och hyllningsverserna i dem. Dissertationerna finns skannade i Digitala Vetenskapliga Arkivet (Diva).

1) "Ericus Petri Bröms, hälsing" (och som också nämner sig som "Ericus Bröms" där) står som respondent vid Uppsala universitet 1624 för dissertationen Disputatio de ratione essendi & conceptu entis.

Han tillägnar den bland andra:

• kyrkoherden i Segersta herr Petrus Erici [Hade tillnamnet Bröms, enligt Olof Joh. Broman.];
• kyrkoherden i Söderala Laurentius Erici [Bror till Petrus Erici ovan. Han kallade sig först Bröms, enligt Broman, innan han slutligen tog namnet Scalinus efter sitt hemman i Skale i Söderala. Stamfar för släkten Schalin från Söderala.];
• herr Carl Bröms, stadsskrivare och arrendator vid Kopparberget.

(De övriga ofrälse gynnare han tillägnar dissertationen är magister Henricus Zynthius, prost i Alfta; magister Ericus Nicolai, kyrkoherde i Ljusdal; herr Lars Abrahamsson, kunglig bokhållare, samt herr Lars Larsson, fordom fogde över Hälsingland.)

Ericus Bröms (Erik Bröms, sedermera adlad Rosenhielm) kallar direkt därunder sina välgörare för sina "fäder i Kristus, far, farbror, främjare".

Samuel Johannis Bröms skriver i sin latinska hyllningsvers till Erik Bröms, i slutet av samma dissertation, att "släkts- och blodsskäl" ("Gentis ... sanguinis & ratio") starkt förenar honom med sin medstudent Erik. (Här parafraserad översättning.)


2) "Samuel Johannis Bröms, medelpading" står, likaså vid Uppsala universitet 1624, som respondent för dissertationen Disputatio de unitate transcendentali in communi.

Den tillägnar han bland andra:

• "herr Johannes Caroli Bröms, kyrkoherde i Tuna församling och prost över hela Medelpad, älskad far";
• herr Johannes Suenonis Bröms, kyrkoherde i Ockelbo, sin blodsfrände ("cognato") ['Cognatus' användes i juridiska sammanhang särskilt om släkting på mödernet men kunde annars användas om en manlig blodsfrände i allmänhet.];
• magister Petrus Erici Gestrinius, konrektor vid Gävle skola, släkting genom giftermål ("affini") ['Affinis' kan även användas mer specifikt om svåger/svägerska, men begreppet svåger var vidare förr.];
• herr Andreas Matthiae, komminister i Tuna, sin "sororius", dvs. systerson eller systers make/svåger;
• herr Carolus Johannis Bröms, komminister i Tuna, "sin helbror" ("f[r]atri suo germano").

(De övriga ofrälse gynnare han tillägnar dissertationen är magister Johannes Olai Anthelius, kyrkoherde i Gävle och prost över hela Gästrikland; magister Andreas Canuti, konrektor vid Stockholms trivialskola, samt herr Steno Danielis, "popularis" ["landsman", dvs. också från Medelpad] och komminister i Gävle.)

I slutet av denna dissertation har Erik Bröms ("Ericus Petri Bröms") skrivit en hyllningsvers till "sin släkting" ("cognato suo") Samuel.

P. S. Direktlänkar till dissertationerna fungerar av någon anledning inte här, men gå till www.diva-portal.org och sök på dissertationernas eller respondenternas namn så hittar ni dem.

[Per Sundin]

Intressant att Petrus Erici Gestrinius anges vara (eventuellt!) ingift släkting till Samuel Johannis Bröms.
Carl Szabad har i ett supplement till herdaminnet att Petrus skulle ha varit gift med en Brita Bertilsdr och angett "Nå" som källa, dvs mig och min far Teo Sundin. Det namnet är belagt 40 år senare (Nordingrå db 1664 vt §3), då som änka efter kapten Anders Persson Holm i Sund, Nordingrå och mycket kan ha hänt sedan dess, t.ex. att Petrus hustru, eventuellt en Bröms, dött och att Petrus skulle ha gift om sig med denna Brita. Denna dam Bröms skulle då kunna vara far till Petrus Gestrinius barn: Erik, Elisabeth, Malin, Petrus och Martinus enligt herdaminnet. Sönerna kan ha fått sina namn från faderns släkt, men döttrarna kan då antyda moderns ursprung. (Syskonens farmors mor skall dock enligt Sehlberg vara Magdalena Jacobsdr g m hövitsmannen Mårten Larsson.)

[Urban Sikeborg]

Det är alldeles för många Brömsar här ... Under 1500-talet var det inte vanligt med tillnamn för prästerna. Under 1600-talet är bruket vacklande; prästerna kan nästan slumpmässigt skrivas med eller utan tillnamn, både av sig själva och andra. (Se min utläggning om detta i "Latin för släkthistoriker" [2022, s. 24–27], liksom Björn Järhults artikel "Bureättlingen herr Roland i Nora", om en kyrkoherdes tillnamnsbruk, i Svensk Genealogisk Tidskrift 2023:1.) Men här ska alltså flera präster på 1500-talet ha använt Bröms som tillnamn, enligt litteraturen.

Beträffande kyrkoherden i Tuna (Medelpad) Carolus Henrici, död år 1600: Finns han verkligen belagd med tillnamnet Bröms i samtida källor? Olof Joh. Broman (död 1750) skriver i sin genealogi för släkten Schalin (Scalinus) att kyrkoherden i Segersta Ericus Petri två söner Petrus Erici och Laurentius Erici båda hade tillnamnet Bröms. Genealogin är dock baserad på uppgifter av släktmedlemmar ett sekel i efterhand och är därför andrahandskällor. Jag har inte sett Laurentius Erici nämnas med något egentligt tillnamn i samtida källor, och jag härstammar ändå från karl'n. Det är också möjligt att Petrus Erici fått sitt tillnamn retroaktivt genom att sonen Erik kallade sig Bröms. Erik anger inget tillnamn för sin far och farbror i dedikationerna i sin dissertation 1624; han anger bara deras latiniserade dop- och fadersnamn. Men Erik (sedermera adlad Rosenhielm) kan mycket väl ha tagit namnet efter sin mors bröder, vilket jag tycker verkar troligare än ett scenario där en prästfamilj med tillnamnet Bröms från Segersta skulle ha gift in sig i en annan prästfamilj med samma tillnamn från Tuna.

Det finns två släkter Bröms från Bergsjö i Hälsingland, den ena utgående från byn Älgered i Bergsjö, den andra från kyrkoherden i Ockelbo Sveno Johannis Bröms (död 1610), vilken i äldre genealogier anges vara bördig från Bergsjö. Dessa två familjer var bevisligen besläktade: i ett intyg daterat 1640 kallar befallningsmannen Anders Eriksson Bröms (från Älgered) herr Hans Bröms i Ockelbo för "min Frände".

Alla spår verkar leda till Bergsjö. Om nu två inbördes besläktade familjer från Bergsjö använt tillnamnet Bröms, skulle inte då Carolus Henrici i Tuna barn ha kunnat inspireras att uppta namnet från släktingar på mödernet? Modern, Barbro Stigsdotter, var dotter till Stigo Gudmundi, kyrkoherde i Bergsjö 1535–1570. Tuna i södra Medelpad och Bergsjö i norra Hälsingland ligger inte långt ifrån varandra.

En annan reflektion är att de inte särskilt vanliga dopnamnen Elias och Isak förekommer så väl bland Carolus Henrici barn som i Älgeredssläkten.

En svaghet i mitt resonemang är att Johannes Caroli Bröms var född 1554, enligt Bygdéns herdaminne, alltså i faderns första äktenskap. Stämmer det var han inte son till faderns andra hustru Barbro Stigsdotter från Bergsjö. (Slarvigt angivet av mig i släkttavlan.) Det finns visserligen exempel på att hel- och halvsyskon tagit samma tillnamn, men det är inte det första man tänker på.

Jag har gjort en släkttavla där jag försökt skilja alla dessa Brömsar åt. (Alla barn till personerna är inte medtagna, eftersom utrymmet inte tillåter det.) Tänker jag helt galet?

[Jörgen Blästa]

Även Johannes Svenonis Bröms hade en son Elias.

Akademiska konsitoriets protokoll 1643-03-05:
Elias Broms gick i förledin affton emillan klockan 8 och 9 skrijade och grasserade på gatan, bleff af wachten insatt, saakfältes nu derföre til 6 dr kopparmynt.
(Källa: Uppsala Universitet, Akademiska konsitoriets protokoll, sida 106, https://www.diva-portal.org/smash/geta2:1077224/FULLTEXT01.pdf)


Akademiska konsitoriets protokoll 1654-03-10:
1. Framkom Henricus Jonæ D.D. Suenonis Broms fullmechtig emot Anders Matson, hwilken refererade gieldsaken sålunda: För een lång tijdh sedan bleef Doctarens broder mig skyldig 48 dr koppar:tt för några drycker som han tog hoos mig på kiellaren, och efter den tijden kom, på hwilken han skulle reesa heem, begiärte iag een obligation af honom eller och betalning. Een dag der efter kom han tillijka med Samuel Grubb hoos mig på kiellaren, och hemptade någott dricka, och emedan Elias Bröms tå war ther lefrerade han mig sin handskrift på betalningen. För någon tijdh sedan waar iag till Ockelboo att fodra desse penningar, och emedan sahl. h:r Hans, Eliae fader, icke war då stadder wijdh penningar, ty hustron hade tå förrest till Doctor Suens bröllop i Stocholm och tagett een post med sig, derföre skreef han under be:te handskrift, och lofwade betalning så snart hustron kunde komma tillbaka. När hoon reeste ifrå Stocholm, kom hoon hijt i staden, och tå iag lefrerade henne handskriften betalte hoon mig der på 2 ducater. Nu resterar ähn 30 dr, hwilka modren hafwer remitteradt till Doctor Suen Bröms att betala, dem iag nu begiär blifwa mächtig.
Här till suarade Henricus, föregifwandes att h:r Doctor Bröms intett kan see sig med rätta böra denne gieldh betala, efter den samma myckett misstänkt ähr der utinnan att sahl Elias Bröms intett hafwer med sin egen handh skrifwett obligation, hwilkett han bewijste af någre sahL Eliae Bröms breef som wijd samma tijd skrefne wore, der dock Anders Matson hade sagt hoos Doctoren att han sågh när Elias skreef obligation.
Anders Matson nekade sig hafwa detta sagt, utan sade att zedelen lefreerades sig på kiellaren af Elia Bröms, men om han sielf skreef honom eller Samuel Grubb och dett på kiellaren eller hemma i kammaren wiste han intett. Framwijste och Ludert Mensch[e]uers sampt Peder Håkansons wittnesbörder, hwilka wijd eedz tillbiudande refe[re]rade skrifteligen sig hafwa waritt i Giäfle, och fordratt denne skuld af Elia Bröms, hwilken haar wederkiendz obligation och lofwatt betalning. Skiötz här med saken up till dess fleere komma tillstädes.
(Källa: Uppsala Universitet, Akademiska konsitoriets protokoll, sida 199, https://www.diva-portal.org/smash/geta2:1077226/FULLTEXT01.pdf)

Akademiska konsitoriets protokoll 1654-03-15:
X. Framwijste Rector sahL Eliae Bröms handskrift gifwen Anders Matson på fyretijootto dr koppar:t, på hwilken gield af sahL Eliae moder ähr betalt 16 dr, och dhet öfrige hafwer hoon remitteradt till Exper. DD Suenonem Bröms att betala, hwilken säger handskriften falsk wara, efter hoon icke sahL Eliae hand lijkmätig ähr. Vid. acta 10 Martij.
Sententia: Oansedt obligafton intett synes wara skrefwen med sahL Eliae egen hand, lickwäl emedan hans sahL fader haar samma handskrift god kiänt, och den bekräftatt med sin underskrift, modren hafwer begynt oppå den att betala, och fleere med eedz tillbiudelse wittna, att sahL Elias haar sielf den gielden wederkientz, när han derföre krafdes, dy seer rätten skiäligt wara att h:r Doctor Bröms be:te 30 dr koppar: t till Anders Matson betalar.
(Källa: Uppsala Universitet, Akademiska konsitoriets protokoll, sida 202, https://www.diva-portal.org/smash/geta2:1077226/FULLTEXT01.pdf)

Johannes Svenonis Bröms hade även en broder Carolus Svenonis Bröms och bröderna inskrevs som studenter i Uppsala 1599-02-06.
(Källa: http://www.cognatus.se/index.php?page=matrikel-gestrike-nation-1)

Så namnet Carl är också ett vanligt namn i Bröms-släkterna.

[Urban Sikeborg]

Tack, Jörgen, intressant att även Karl finns med som dopnamn i de tre Bröms-släkterna, utöver Elias och Isak. De två sistnämnda namnen kan man tänka sig givits i religiöst nit, eftersom profeten Elias och patriarken Isak är viktiga personer i den hebreiska bibeln. Ändå är det anmärkningsvärt här. Någon Karl finns inte i bibeln, för övrigt.

Sveno Johannis Bröms i Ockelbo son Carolus Svenonis nämns inte med tillnamn i Uppsala universitets matrikel, till skillnad från brodern Johannes Svenonis Bröms. I stället används geografiskt utpekade benämningar i tidens anda: Gestricius ("gästringe") och Ukleboëns[is] ("från Ockelbo"). Gästrike nations matrikel, som du nämner, är ett senare kompilat, om jag förstått det rätt.

Så hittills kan man konstatera:

1) Det finns en släktkoppling mellan Brömsarna utgående från Carolus Henrici i Tuna och dem från Ockelbo (mitt inlägg 2023-12-14, kl. 20:35): Samuel Johannis Bröms (från Tuna i Medelpad) tillägnar 1624 sin dissertation bl.a. till Johannes Svenonis Bröms i Ockelbo: "åt herr Johannes Svenonis Bröms, trogen kyrkoherde för Guds församling i Ockelbo, [min] släkting och min gynnare/patron i synnerhet" ("Dn. Johanni Suenonis Bröms Ecclesiae Dei in Vgleboo Pastori fidelissimo, cognato, & suo cum primis fautori").

2) Det finns dessutom en släktkoppling mellan Brömsarna från Älgered i Bergsjö och Brömsarna från Ockelbo: befallningsmannen i Hälsingland Anders Eriksson Berg kallar i ett intyg daterat 11 juni 1640 herr Hans i Ockelbo "min Frände". [Riksarkivet i Härnösand, Hälsinglands domsagas häradsrätts arkiv, SE/HLA/1040029/A I a, vol. 3 (Ljusdals tingslag 1643, fol. 1624)]

Samtliga tre Bröms-släkter är alltså invärdes besläktade. Jag har uppdaterat släktskissen. För de personer som i litteraturen kallas Bröms men som jag inte sett med tillnamn har jag tagit bort det. Det gäller Laurentius Erici och brodern Petrus Erici i Hälsingland och Carolus Henrici i medelpadska Tuna. Jag vet inte hur jag fått för mig att den sistnämnde skulle ha varit född i Bergsjö, så jag har ändrat det till Leonard Bygdéns "sannolikt från Hälsingland".

Det verkar därför som att vi har att göra med en enda släktkrets. Längst bak i tiden i släkttavlan passar fadersnamnen inte ihop så att vi kunde länka ihop de tre Bergsjö-borna Stigo Gudmund, Hans Olsson och Erik Andersson. Men kopplingen kan mycket väl ligga på kvinnosidan (liksom den gjorde för flera med namnet Bure/Burman inom Bureätten). Vid denna tid gjorde man här ingen åtskillnad mellan släktskap på fädernet och dito på mödernet. Adelsmän kunde fortfarande uppta både namn och vapen från en äldre kvinnlig släktmedlem. Och det var fortfarande mycket varierande hur man skrev sig eller skrevs med ett tillnamn. Det är först under 1600-talets andra del som vi ser tillnamnen för ofrälse bli mer fixerade.

[Per Sundin]

Intressant. Just funderingen om det skulle finna samband på fäderne eller möderne skulle kunna lösas enkelt om några eventuella avkommor på den agnatiska linjen gjorde en Y-DNA-bestämning.
Änkan efter Carl Bröms (kan det vara han som inte var professor i Åbo?) skulle enligt db i Ångermanland 1674 10/12 §2 ha 237 dlr 12 1/2 öre av Nils Jönsson Blank.
En fogdeänka hustru Göli Bröms var fadder 1688 i Nordingrå för Elisabeth Sjöholm, sm g m notarien Rutger Stråhle i Gävle.

ANTABELL 2955 Elisabeth Sjöholm
Elisabeth Sjöholm * 1688-07-19 Nordingrå † 1755-08-15 Gävle
Generation 1
Erik Zachrisson Sjöholm * cirka 1660 Gävle † 1727-07-02 Gävle
Margreta Persdotter * cirka 1655 Gävle
Generation 2
Zacharias Ersson * cirka 1635
nn Jacobsdotter * cirka 1620 (bror rådman Könich Jacobsson i Gävle, Bureätten?)
Peder Persson Murmästare * cirka 1625 Hedesunda Rångsta † 1700-11-09 Gävle (bröder bonden Sven Persson i Rångsta och murmästaren Erich Persson i Falun)


Anders Persson Gris från Grisbacka som kom till Gävle ca 1600 skall vara g m Gunilla Nilsdr Bröms. Jag saknar namnet Nils i släkttavlorna men hon kan ju istället vara släkt med kyrkoherden Nicolaus Svenonis Bröms i Stigtomta d 1675 , från Närke, kanske faster eftersom hon troligen är en generation äldre.
Dordi Berg, änka efter löjtnant Tomas Moritz, bosatt i Sund, Nordingrå d 1621, gifte om sig med en Welam Bröms.

[Urban Sikeborg]

Tack, Per! Jag har sett ett par andra Brömsar nämnda i domböckerna för Hälsingland, bland dem:

• Välaktad Karl Bröms, borgare i Stockholm, som kärade till Gullik Mårtensson i Berglock i Forsa (som gränsar till Hudiksvalls stad, i norra Hälsingland). Gulliks son Hans Gulliksson hade varit i Bröms tjänst men hade förslösat något gods av betydande värde för denne. Gullik hade tidigare gått i löfte för sonen och garanterat att denne skulle utföra sin tjänst ärligen och väl. (Forsa-Högs tingslag, 6 december 1639, fol. 73v). Ärendet hade också behandlats i Hudiksvall.
• Tullnären Anders Bröms, som skulle erhålla ersättning för ett visst arbete vid tullporten i Hudiksvall (landsting i Rogsta, 7 juli 1640, fol. 93r).

[Källa: Riksarkivet i Härnösand, Hälsinglands domsagas häradsrätts arkiv, A I a Domböcker vid ordinare ting, SE/HLA/1040029/A I a, vol. 3 (1639–1642)]

Om Karl Bröms
Kyrkoherden i Forsa (HÄL) Isaacus Erici Bröms, född i Bergsjö, hade enligt Hudiksvallsprosten Olof Joh. Broman (död 1750) flera barn, bland dem "Carl Bröms, Borgmästare i Gefle Stad, och Eric ChronoBefalningsman i Helsungaland." [Broman, Olof Johansson (1912–1953). Olof Joh. Bromans Glysisvallur: och övriga skrifter rörande Helsingland. D. 2, s. 257] I sitt släktregister för släkten Salthenius anger Broman dock att Karl Bröms var "Med: Doct: och Prof: i Åbo" [a. a., s. 865], vilket Anders Grape i sina noter till släktregistren visat är felaktigt [a. a., s. 994].

Så kan denne Karl i stället vara identisk med den Karl Bröms som Erik Bröms i sin dissertation 1624 titulerar "stadsskrivare och arrendator vid Kopparberget"? Att Erik Bröms ens tillägnar denne Karl Bröms som en patron (gynnare) sin dissertation visar att de var bekanta, och med tanke på tillnamnet troligen släkt med varandra. I så fall är det en släktkoppling mellan Brömssläkten från Tuna (MED) och Brömssläkten utgående från Älgered i Bergsjö.

Per Sundin (ovan) anger att en saligen avliden Karl Bröms nämns i domboken för Ångermanland 1674. Och Constantinus Lindfors refererar (i sitt inlägg här 2021-01-05, kl. 08:07) till domboken för Hudiksvall 1685 (notis daterad 17 januari), där salig kamreraren Karl Bröms anges vara bror till Kerstin Isaksdotter Bröms. Med tanke på hennes fadersnamn är de båda barn till Isaacus Erici Bröms i Forsa, och Karl Bröms bör ha haft fadersnamnet Isaksson (om han och Kerstin var helsyskon). Karl Bröms som 1624 var stadsskrivare, skulle mycket väl ha kunnat bli kamrerare, med tanke på likheterna i arbetsuppgifter.

Men observera, som nämnts, att Broman först identifierat Karl Bröms med en borgmästare i Gävle med samma namn. Dessutom finns en samtida borgare Karl Bröms i Stockholm omkring år 1640 och som anställt Gullik Mårtenssons i Berglock, Forsa, son, enligt domboksnotisen ovan. Vet någon något mer om dessa borgare/borgmästare?

Om dopnamnen Karl, Isak och Elias
Dopnamnen passar prydligt in i släkttavlan: Karl (Carolus), Isak och Elias i Carolus Henrici i Tuna (MED) släkt; Karl och Elias bland Brömsarna från Ockelbo, samt Karl, Isak och Elias bland Brömsarna från Älgered i Bergsjö (HÄL).

Vi kan få en bild av frekvensen av dopnamnen vid denna tid i Ingwar Fredikssons Svenskt dopnamnsskick vid 1500-talets slut (Lund 1974), en bok jag rekommenderar varmt som hjälp för att kunna se hur vanliga vissa dopnamn var i olika delar av Sverige-Finland kring 1580. Ingwar gick igenom de flesta tiondelängderna i Sverige och Finland och noterade frekvensen av dopnamnen. Tiondelängderna från Bergsjö ingick dock inte bland dem han studerade, av någon anledning. Han visar följande:

I Hälsingland (17 socknar granskade; tiondelängder i Hälsinglands handlingar 1583:6 och, för Bjuråker, 1584:3):
Karl: 4 (alla i norra Hälsingland)
Isak: 1
Elias: 0

I hela Medelpad (tiondelängder i Medelpads handlingar 1583:7; 774 namnbärare):
Karl: 2
Isak: 0
Elias: 0

I hela Ångermanland (tiondelängder i Ångermanlands handlingar 1583:5; 1039 namnbärare):
Karl: 0
Isak: 1
Elias: 0

Han har för Hälsinglands del excerperat dopnamnen i 17 socknar. För de övriga socknarna har jag gått igenom tiondelängderna 1582. Dessa är: Bergsjö, Bjuråker, Enånger, Forsa, Gnarp, Harmånger, Hassela, Hälsingtuna, Idenor, Ilsbo, Jättendal, Njutånger, Norrbo, Söderala, Rogsta, Ytterhogdal. [Riksarkivet, Landskapshandlingar, Hälsinglands handlingar, SE/RA/5121/5121.12/1582: 7 (1582)] Dopnamnet Elias hittade jag ingenstans där, medan jag såg en Isak i Hälsingtuna [RA-bildid:A0044141_00127] och en Karl i Gnarp [RA-bildid: A0044141_00120].

Alltså var inget av dopnamnen Karl, Isak och Elias vanliga alls i dessa tre landskap ca 1580–1584; snarare mycket ovanliga.

Eftersom kyrkoherden i Tuna (MED) hade Karl (Carolus) som dopnamn, och detta dopnamn också finns bland de två andra, besläktade Brömssläkterna (Älgeredsgrenen, Ockelbogrenen) skulle jag spontant se kopplingen till Brömsarnas ursprung snarare via honom än den kyrkoherdedotter från Bergsjö han gifte sig med. Att Carolus Henrici son Johannes (Hans) Caroli Bröms tog Bröms som tillnamn liksom halvbrodern Elias, tyder också på att namnet på något sätt var kopplat till deras gemensamme fars släkt.

Jag vill passa på att tacka alla som lämnat uppgifter i denna diskussionstråd. Den möjlighet Anbytarforum ger att diskutera släkter och personer på detta sätt över många år är fantastisk. (Denna tråd startade 1999.) Martin Svenssons referenser (2023-03-08, kl. 23:16; 2023-03-11, kl. 00:48) till Samuel Johannis Bröms och kusinen Erik Bröms dissertationer 1624 med deras dedikationer till släktingarna löste knutar för mig.

P. S. Jag råkade ge fel tillnamn till befallningsmannen Anders Eriksson i mitt föregående inlägg. Han hette Bröms.

[Jörgen Blästa]

För att komplicera bilden ännu mera så kan vi lägga till en Brömsgren till i Medelpad. För kyrkoherden i Torp Abrahamus Martini så anger Bygdéns herdaminne att hans barn kallade sig Bröms. Barnen heter Abraham, Lisa, Brita, Martinus, Barbro och Lars. Den enda dopnamnet som kan sägas vara kopplad till övriga Brömsgrenar är Carolus Henricis andra hustru Barbro Stigsdotter. Det finns dock en Carolus Abrahami Medelp. som blir student i Uppsala 1625 som mycket väl skulle kunna vara en son till Abraham. Sonen Martinus Abrahami blev student i Uppsala 1624 och sedermera regementspastor.

Bland syskonen till Abraham märks särskilt Isak Martini Clarman som blir kyrkoherde i Hälsingtuna och Barbro Mårtensdotter som också skall ha flyttat till Hälsingtuna. Systern Sigrid Mårtensdotter, gift med kyrkoherden Sveno Endori Medelpadus i Nås, Dalarna, skall enligt Västerås stifts herdaminne ha haft en son Isak.

Syskonens far är kyrkoherden i Tuna Martinus Laurentii och enligt Bygdéns herdaminne så skall hans hustru vara Elisabet Carlsdotter, dotter till Carolus Henrici i Tuna. Det faller ju dock på sin egen orimlighet då Elisabet Carlsdotter är gift med Petrus Erici i Segersta. Carolus Henrici blev kyrkoherde i Tuna 1551 och Martinus Laurentii blev kyrkoherde i Torp 1563. Om den ene skall vara måg till den andre så måste i så fall Martinus Laurentii ha varit gift minst två gånger.

Bröderna Abrahamus Martini och Isaac Martini [Clarman] blef båda studenter i Uppsala 1600, så dom borde vara födda ca 1580. Kronologiskt sett så skulle deras mor kunna vara en dotter i Carolus Henricis första äktenskap.

[Jörgen Blästa]

Att borgmästaren Carl Bröms i Gävle kallas för kamrerare i Hudiksvalls rådhusrätt 1685 måste ju vara en felskrivning eller sammanblandning.

Detta är vad jag har på Carl Bröms i Gävle.


Carl Bröms. Borgmästare. Född 1638 (Stockholms stads herdaminne). Begravd 1674-10-11 i Gävle (X) (begravningsvers).
------------------------------------------------------------------------
Far Isaac Erici Bröms.
   Kyrkoherde. Född i Älgered, Bergsjö (X) ("Gefle och dess slägter" av E. Sehlberg). Död 1647 ("Gefle och dess slägter" av E. Sehlberg).
Mor Botilda Hansdotter.
------------------------------------------------------------------------
Gift med
   Brita Hammarina. Död 1694-09-26 (Stockholms stads herdaminne).
   Far: Ericus Benedicti Hammarinus. Kyrkoherde. Född i Ovansjö (X) (Elgenstierna). Död 1644-01-07 (Elgenstierna).
   Mor: Barbro Gammal. Död 1644 (Elgenstierna).
------------------------------------------------------------------------
Barn
   Botilda Bröms. Död 1735-03-01 i Gävle (X) (db).
      Gift 1:o 1687-10-11 (Bröllopsvers).
      Sebastian Ihering. Kyrkoherde. Född omkring 1655 (Stockholms stads herdaminne). Död 1694 i Tierp (C) (Stockholms stads herdaminne).
      Gift 2:o
      Anders Tegenman. Kyrkoherde.
   Barbro Bröms. Begravd 1716-05-24 (begravningsvers).
     Gift med Petter Folcker. Handelsman. Rådman. Död 1697-06-07 i Gävle (X) (Eric Sehlberg "Gefle och dess slägter").
   Erik Carlsson Bröms. Borgare. Handelsman. Regementsadjutant. Löjtnant. Död 1710-06-22 i Gävle (X) (db). Begravd 1710-06-23 i Gävle (X) (db).
     Gift 1700-11-15 i Gävle (X) (vb)
     Christina Korstad. Död 1740-03-29 i Gävle (X) (db). Begravd 1740-04-09 i Gävle (X) (db).


Några ytterligare källor:

Borgmästaränkor tycks i alla fall ha haft rätt till ett nådeår då deras män avled. Då Daniel Christiernin blev introducerad som borgmästare vid Valborgsmässorådstugan 1675, menade Carl Falck att eftersom borgmästare Carl Bröms änka, Brita Hammarina, skulle njuta nådeår, hade inte staden råd att avlöna två borgmästare.
(Källa: https://www.diva-portal.org/smash/geta2:535264/FULLTEXT01.pdf)


Hudiksvalls rådhusrätt 1685-01-17:
Opå sin Swermoders hederwärde Matronans Hust: Brijta Hammarinus wägna, tilltahlte S:r Petter Folcker Hans Pehrsson Nerbelium om 309 Dahl:r Kopp:rM:t som han på sin Swermoders Hust: Kierstin Isachsdåtters Bröms wägna borde betahla till sin broder Sahll: Cammareren Carll Bröms, huilka förber:de 309 Dall:r Borgmäst:n Wäll:t Joen Mårthensson Qwast hoos Hans Persson Nerb: optager och qwitterar den 7 Junij 679 på dhet som Sahl. Cam:rn skulle wara Borgmäst:n Qwast skylldigh, påståendes nu bem:te Folker blifwa wedh Hans Persson såsom sin Fångeman för samma penningar; Deremoth framlade Nerbelius Sahll: Cam:rns Carll Brömses bref af den 21 Junij 1673 sammaledes dess efterlåtne Enkias af den 12 Martij 677, huar uthi beggie tillåta Nerbelius skulle betahla dhe 309 Dallers rest till Borgmäst:n Qwasten, huar medh han förmenar sigh nogsampt kunna wara otilltahlter; S:r Follker reprotesterar hafwa siällf 678 mundteligen förbudit Hans Persson intet uthlefwerera penningarne till någon annan än till honom, uthan des begiärte Follker Nerbelius måtte purgera sigh medh Edh alldrigh hafwa fått något skrifteligit förbudh på samma penningar i från hans Swermoder sedan den 12 Martij 677; Nerb: gifwer till swars, sigh intet kunna i hastigheet påminna hafwa fått något bref i från henne; Elliest inwände , der Follker uthi sin Swermoders handlingar kunde igen hempta något bref eller Copia af samma som kan bewijsa förbudet, wille han hafwa sigh dhet reserverat och förbehållit Nerb: på den händellsen blifwa hans man; Resolutio. Rätten kan intet skrida i från wederböhriges till Borgmäst:n Qwast giorde Transport på penningarnes lefwererande under Datis 21 Junij 673 - 12 Martij 1677 uthan libererar Hans Persson för merbesagde 309 Dall:r Kopp:r Myntz fordran, och S:r Petter Follker uthförer sin prætention emoth Borgmäst:n Qwasten som bäst han kan och gitter.
(Källa: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3168 (1685) Bild 480 / sid 40)




Det är ju också kyrkoherden i Vendel Petrus Isaaci Bröms son Carl, döpt 1673-03-12 i Tensta, som Olof Broman menar är med. dr. och professor i Åbo.

[Urban Sikeborg]

Tack, Jörgen, för dina (som vanligt) faktarika inlägg!

I städerna blev tillnamn vanliga tidigare än på landsbygden. I Söderhamn tog många borgare och anställda vid gevärsfaktoriet sin hemsocken eller hemby som fast namn, ungefär vid mitten av 1600-talet. Många namn i just Söderhamn återgår därför på ortnamn. Bland prästerskapet dröjde det lite längre in på 1600-talet innan tillnamn blev vanliga, och det tog också längre tid innan dessa blev fixerade.

Mitt intryck är att 1700-talets mer fasta namnbruk ofta anakronistiskt applicerats på personer på 1500- och 1600-talen, personer som inte själva använt egentliga tillnamn. Bygdén använde delvis tidigare bearbetningar (tryckta eller otryckta genealogier) som underlag för uppgifter om hustrur och barn till prästerna i sitt herdaminne. Alltså i många fall sekundärkällor medan han i prästbiografierna främst använder primärkällor. Om Bygdén anger att kyrkoherden i Torp (MED) Abrahamus Martini barn kallade sig Bröms, är det första jag skulle kontrollera om barnen är belagda med detta namn. Jag är lite bränd efter hur Bröms namnet retroaktivt och felaktigt tillskrivits sönerna till kyrkoherden Ericus Petri i Segersta (HÄL).

När det gäller Bröms bygger det inte på ett ortnamn, antar jag. Bröms är detsamma som broms, den stickande insekt som förljuvar våra somrar. Olof Joh. Broman kallar det, i inledningen till sin genealogi över släkten Schalin i Glysisvallur (d. 2), ett "gement namn", dvs. ett vanligt namn. Som man kan se i släkttavlan i mitt inlägg 2023-12-19, kl 22:04, finns namnet bland vad som till ytan är tre olika släkter på 1600-talet. Dessa har visat sig vara inbördes besläktade, och verkar förenas i Bergsjö på 1500-talet, men hur de går ihop går inte att se.

Och det får mig att fundera om vi har ett Bureätts-/Sursillssläktsscenario här: i dessa fall två släkter från Västerbotten med en gemensam bilateral och stark släktidentitet, alltså som omfattade ättlingar på både mans- och kvinnosidan, och som spred sig vida under 1500-talet. Kan Bröms ha varit ett sådant begrepp, en släktidentitet som man var medveten om och som många ville anknyta till? Varför vill annars präster och kronotjänstemän från Medelpad, Hälsingland och Gästrikland kalla sig Bröms från runt 1500-talets slut till omkring år 1640?

Detta får avsluta Visdomsorden från Oraklet i Häggvik för denna gång :-)

[Per Sundin]

Bra ord: en släktidentitet som man var medveten om och som många ville anknyta till (genom att anta tillnamnet som blev en gemensam markör).
I Låstboms herdaminne verkar det som om man förväxlat Isac Erici Bröms söner. Det var väl Pehr som var kyrkoherde i Vendel och Eric var väl då kronofogde i Hälsingland. Funderar över den fogdeänka Göli Bröms som var fadder i Nordingrå 1688. Född Bröms eller gift Bröms? Vem var Eric Bröms hustru?

[Gun Jonsson]

Den tidigare nämnde laxfogden Eric Ericsson Bröms i Runsvik (-1721), gift 1717 i Tuna med jungfru Johanna Groth. Dottern Christina föddes i Runsvik 12/7 1719, dopvittne var bl a Pastorskan Christina Wallander, Sal. Pastor Groths... (trol. Matthias Jonae Groth).

Christina Groth hette väl hustrun till prästen Petrus Alstadius, som efterträdde M J Groth i Norrbotten? Alstadius hade koppling till prästsläkten Bröms?
Olof Hansson Tjäll i Härnösand, hade enligt äldre inlägg ovan en svärmor Alstadia.

Jag vet inte om något av detta förklarar uppgiften att Helena Bröms (f. c. 1688) från Bygdeå, på sitt 30 år reste till fadern Carl Bröms släkt i Tuna, Medelpad, för att därefter länge tjäna hos Tjälls i Härnösand.
Tuna socken var inte särskilt stor, men en hel del prästsläkter utgick tydligen därifrån.

[Erik Holmlund]

Till diskussion ovan om Karl Bröms.
I Ångermanlands landskapshandlingar 1615, i ett brev adresserat till befallningsmannen i Ångermanland, Anders Eriksson [Bröms] omnämns en kansliskrivare Carl Broms som har en fordran om lönespannmål. Brevet daterat Stockholm 16:e mars 1616.
Källa: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044356_00117

Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Ångermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.14/1615: 1 (1615), bildid: A0044356_00117, sida 117


I samma volym finns en kvittens utfärdad 20 juli 1616 av en Baltzar Bose[?] å "välaktad Carl Broms vägnar"

Källa: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044356_00118

Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Ångermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.14/1615: 1 (1615), bildid: A0044356_00118, sida 118

[Erik Holmlund]

Fullmakt utfärdad till Anders Bröms 1613: [https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044354_00114 Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Ångermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.14/1613: 6A (1613), bildid: A0044354_00114, sida 106 ]
"...på KM wegnar därhädan förskickat denne breffwijsare Anders Bröms..."

Anders Bröms tituleras "kammarskrivare" år 1613, i Ångermanlands landskapshandlingar. Kan det måhända ha varit hans tjänst före uppdraget
som fogde i Ångermanland?
Källa: [ https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044354_00300 Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Ångermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.14/1613: 6A (1613), bildid: A0044354_00300 ]
Under åren som befallningsman i Ångermanland 1613-1620 skrivs han närapå uteslutande som "Anders Eriksson" utan något binamn.
I "Den Civila Lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630" (Joh.Ax. Almqvist) nämns dock inget om att han skulle ha varit kammarskrivare.


Apropå Urban Sikeborgs redovisning ovan, rörande den väldigt låga frekvensen av dopnamnet Karl i området, så är det värt att notera att
under Anders Eriksson Bröms, så tjänar landsskrivaren Karl Persson. Karl Persson tillträder som landsskrivare samtidigt som Anders
Eriksson Bröms tillträder som landsfogde/befallningsman. Ett besynnerligt sammanträffande? Blev duon skickade till Ångermanland som ett team?
Karl Persson finns omnämnd av Johan Bure. Gift med en kyrkoherdedotter från Säbrå.
I en kvittens daterad Stockholm den 28 februari 1621, men placerad i räkenskaperna år 1619, och utfärdad av laxfogden Per Anundsson, framkommer att skrivaren Karl Persson var dödad och ogillad.
Källa: [ https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044360_00087 Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Ångermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.14/1619: 11 (1619), bildid: A0044360_00087, sida 78 ]
Låter som något som rimligen borde gett andra avtryck i källorna, men det är inget som jag försökt efterforska vidare.

[Per Sundin]

Gun refererade till ett inlägg av Jörgen Blästa 2004 om ytterligare Brömsar i Tuna.
De utgår från Hans Persson på Målsta 2 f ca 1600 och hans två söner Pär och Olof. Jag gissar att de därmed tillhör samma Bröms-släkt som den stora i trakten härstammande från kyrkoherden i Tuna Carolus Henrici eftersom Hans Perssons i ett senare äktenskap var g.m. en sondotter till Carolus, nn Hansdr Bröms, och Pär och Olof därmed halvbröder till Carl Hansson Bröms (1649-1715), länsman i Bygdeå.

[Gun Jonsson]

Hans f. 1680, Kerstin f. 1682 var troligen Carl Bröms i Bygdeå, förstfödda barn. Ingen son Carl är känd från det senare äktenskapet heller. Så Målsta är en intressant teori. Hur vet man att Hans Persson, Målsta, var gift med Herr Carls barnbarn?

[Per Sundin]

I sitt släktregister över Bygdeå skriver Agneta Olofsson att Carl hette Hansson Bröms och att han var från Tuna socken. Det finns bara en Hans i Tuna i 1649 års mtl. Och min tanke (eller någon annans?) är då varifrån namn Carl och Bröms kommer. Sedan framgår det av 1642 års mtl att Hans Persson i Målsta inte skattar för någon hustru (även om det gäller för fler bönder i den något svårtolkade mantalslängden).

[Jörgen Blästa]

Att Carl Hansson Bröms i Bygdeå dog 1715 kommer väl från mantalslängderna där han står skriven som brofogde i Skinnarbyn 1715, medans det är änkan som står där 1716. Men varifrån kommer födelseåret 1649, jag kan inte se att han gått i trivialskola eller gymnasium i Härnösand i alla fall.

[Gun Jonsson]

År 1711 hade Carl Bröms tjänat i Bygdeå, 36 år. Attesten om detta skulle kanske möjliggöra pension från Kronan. Han torde ha varit 60+ då.

[Erik Holmlund]

Patronymikon för kansliskrivaren Karl Bröms framkommer, eller snarare delvis skymtas, i en kvittens som han utfärdade i Härnösand den 9 maj 1612.
Han undertecknar "Carl Sve...... ..öms" där luckan, som synes av direktlänken till källan, skyms av en uppvikt bladflik.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044352_00064

Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Ångermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.14/1611: 4 (1611), bildid: A0044352_00064

Och i samma volym, en skrivelse där fullständiga namnet framgår i underskriften: Carl Svensson Bröms
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044352_00123

[Niklas L Kant]

Måhända är den sistnämnda densamma som Carl Svensson Bröms, vars grav i Riddarholmskyrkan har årtalet 1620. (Riddarholmskyrkan II, Fast inredning, inventarier och gravminnen (1937) s. 646).

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1243982/FULLTEXT03.pdf

[Martin Svensson]

Jag vill inte dra uppmärksamheten från de intressanta fynd som publicerats de senaste dagarna utan tänkte bara kort anknyta till Urban Sikeborgs inlägg från 21/12 om retroaktiv namngivning. När Kerstin Olofsdotter avlider 24 februari 1700 i Ålsta, Torp uppges hon i nekrologen — som uppenbart är den källa som Bygdén parafraserar i herdaminnet — ha varit dotter till kaplanen i Harmånger Olof Bacchaeus och Brita Abrahamsdotter Bröms. Kan detta ha varit ”urkällan” till Bygdéns påståenden/antaganden att Abraham Martinis barn kallade sig Bröms och att Martinus Laurentii i Torp var gift med en Elisabeth Bröms, dotter till Carolus Bröms i Tuna? Som Urban skriver: finns det några samtida källor som belägger att överstelöjtnanten Abraham, regementspastorn och slagskämpen Martinus, Lars, Barbro eller Lisa kallades Bröms? Å andra sidan, om det är dåvarande kyrkoherden i Torp Johan Kenzelius (1655-1704) som själv skriver nekrologen år 1700 kanske uppgiften stämmer eftersom han var gift med Märta Huss, som (om man nu kan lita på Bygdén här) var avlägset släkt med den avlidna. Kanske kände han av detta skäl till släktförhållandena och namnbruket. En sista observation: den kaplan Olof Bacchaeus som nekrologen hänvisar till hittar jag inte i Harmånger, varken i Series pastorum för Harmånger (Harmångers kyrkoarkiv, Räkenskaper för kyrka, Huvudböcker, SE/HLA/1010065/L I a/1; bild 9-10), i Fants och Låstboms herdaminne, eller i Glysisvallur, men en ”kappelan” kanske inte automatiskt infördes bland pastorer eller komministrar, och jag har inte heller gjort några grundliga efterforskningar. (En löjtnant Jonas Bacchaeus, kanske en son till Olof och Brita, nämns då hans dotter avlider 22 år gammal i Alsen 1697; Alsens kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ÖLA/11039/C/1b [1689-1810], s. 310; och enligt Bygden är ju fiskalen Johan Huss gift med en av parets döttrar, Margareta.)

[Urban Sikeborg]

Jag såg nu att Thomas Sverker i Borås redan 1993 lämnade kompletterande uppgifter om Brömsar i Hälsingland med anledning av vad jag skrivit i en artikel i Släkt och Hävd 1990:

"Kansliskrivaren Carl Bröms, som omnämns i Hälsinglands handlingar på 1610-talet, hade en hustru som hette Elisabeth Jacobsdotter.[17]
Landsskrivaren Anders Eriksson Bröms fick skattefrihet för sin faders gård, som 'hans moder fortfarande besitter, som hafver varit änkia i 16 åhr'.[18] Detta innebär, att eftersom Sikeborg (s 190, not 76) har kunnat visa att Anders Erikssons Bröms far Erik Andersson i Älgered, Bergsjö socken fortfarande levde 1/12 1601, att fadern torde ha avlidit under 1602. Anders Bröms, som uppenbarligen tjänstgjort i 'Rächningskamaren' 1615, fick 1616 uppbära 36 daler penningar, kläde för 60 daler samt 50 tunnor spannmål.
[Fotnoter:]
17 En kvittens som hon undertecknade lyder: 'Elisabeth Jacobsdotter Carl. Bröms ...' (Hälsinglands handlingar 1615:7 räkenskaper. Kvittensen daterad 9/11 1610).
(...)
18 Hälsinglands handlingar 1616:2. Avkortningen, hemmanet omfattade 76 4/5 mål. Han skrev sig med släktnamnet Bröms redan 1617 (Hälsinglands handlingar 1616:2, kvittens daterad 28/1 1617; jfr Sikeborg 1628)."
(Kompletteringar och rättelser till genealogiska arbeten, Släkt och Hävd 1993:2, s. 360, 362)

Den Carl Bröms jag nämnt (Sikeborg 1990, s. 191) var borgare i Stockholm. Kansliskrivaren Carl Bröms som Thomas nämner måste väl vara identisk med kansliskrivaren Carl Svensson Bröms, som Erik Holmlund tar upp i sina inlägg 2023-12-27 och 2024-01-02.

Hur många Carl/Karl Bröms är vi uppe i nu? :-)

Men när jag plockar fram vad jag 1990 skrev om befallningsmannen i Hälsingland Anders Eriksson Bröms, och varav jag glömt det mesta, påpekar jag om denne på ett tillkrånglat sätt: "Om Anders Eriksson Bröms (i db [dvs.domboken] används tillnamnet första gången 1628), se Joh. A. Almquist, a a, d 4 (1922–23), s 9; db 1623, fol 182v (där han sägs ha varit landsskrivare i Hälsingland under fogden Lars Larsson d y i fyra år, dvs under samma tid han av Almquist uppges ha varit fogde i Ångermanland – Lars Larsson var fogde åren 1612–1619. Anders torde inte ens ha varit född när den i Ångermanland verksamme fogden Anders Eriksson hade varit proviantmästare i Nyköping 1582. Att det sedan finns ett par intressanta kopplingar mellan de båda, faller utanför ramen för denna undersökning) (...)". [Släkt och Hävd 1990:4, s. 191]

Så fogden Anders Eriksson i Ångermanland är alltså ingen Bröms?

[Niklas L Kant]

Större utdrag Riddarholmskyrkan II, Fast inredning, inventarier och gravminnen (1937) s. 646.

På stenen står uthuggit. Den här Sten och Rum hörer nu Carl Svenson Bröms med sin
Hustru och Hans Arfwingar til Anno 1620. För denne graf har Carl Svenson Bröms
dotter, en gamal guma Carin Carls dotter Budh, A:o [1]696. d. 6 Nov. underdånigst
begärt af Hans Kongl. Maj! någon refusion, därpå Kyrkowärdarne sig förklarat och
äntl. däröfwer af Hans Kgl. Maj! resolverat, at ingen refusion därföre kan bestås;
altså detta Grafställe Kyrkan tilhörigt, som dock för muren och trängselen skul emel·
lan Kungagrafwarne är så litet, at intet stort Lik kan stå däri.»
I kyrkavärdarnas åberopade förklaring i kyrkans arkiv (0. 3 nr 6) uppges graven
vara belägen »i Hög Choret, på södra sidan om dhe gamble uphögde Konunga griff·
terne, emellan dem och sielfwa Kyrckiowäggen». Kyrkavärdarna anföra vidare, att
»som denne Enckians fader Carl Swensson Bröms har allenast warit en Borgare här i
staden; ehuru stenen finnes där med hans namn inhugget, så kan man lykwäl billigt
ondra på, huru han skall hafwa fått sitt grafställe främst i hög Choret, bred iämpte
Konunga griffterne»; »dock ~ att besee detta grafstället neder uti, så hafwa wy
det låtit upkasta och finna det både smalt, för grunden skull af Kyrkiomuhren, som
och alt för stackot, till någon läglig dödkista, sedan trappan till Konunga grafwen är
reparerat och utwidgat».

Det finns även ett inventarium och värdering för salig Carl Broms änka Elisabet 1646 25/4. Där framgår att han hade ett relativt stort bibliotek inom teologi och historia.
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:1 (1598-1649) Bild 4130 / sid 368 (AID: v161577.b4130.s368, NAD: SE/SSA/0145a)

RA Brevregister:

Inkomna brev och ansökningar. Furstars, ämbetsmäns och enskilda personers brev och ansökningar.
Brevsamlingar och korrespondens
Avsändare Bröms, Carl Svensson
Borgmästare i Falun.
Mottagare Oxenstierna af Södermöre, Axel f. 1583 d. 1654
Greve, rikskansler.
År och antal 1625 (1)
Anmärkning 1625 mars Falun.
Arkiv Oxenstiernska samlingen. Axel Oxenstierna af Södermöre. (SE/RA/720701/II/01)
Volym E 574B
Upprättad av Riksarkivet

En teori om nu patronymikonet för Carl Bröms i Falun är riktigt så ser jag inget i Stockholms tänkeböcker som skulle tala emot för att kansliskrivaren, stadsskrivaren och borgaren i Stockholm är en och samma person.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Ericus Erici Bröms (d. 1665), slutligen rector cantus i Linköping. Han var enligt Bengt Kyhlberg (s. 194) född i Gästrikland. Han var far till arrendatorn Carl Broms (dpt 1630 11/9 i Stockholm, Nicolai) som var död senast 1699. Han var sin tur far till Erik Carlsson Broms i Gävle (1699). Den senare måste väl vara Erik Carlsson Bröms nr 2 som tidigare har diskuterats.

Den 30/9 1665 lät en Carl Bröms döpa sin son till Erik i S:t Nikolai fs i Stockholm!! 

Storkyrkoförsamlingen CIa1:2 (1623-1639) Bild 109 / sid 199 (AID: v90665.b109.s199, NAD: SE/SSA/0016)

Uppgiften överensstämmer med att Erik Bröms skulle ännu ha varit omyndig år 1675.

Carl Bröms bör vara identisk med häradsfogden i Svartsjö som levde än 1673. Ursprung?

RA Brevregister:

Avsändare Bröms, Carl
Arrendator.
Mottagare Soop af Limingo, Gustaf f. 1624 d. 1679
Friherre, riksråd, landshövding i Närke och Värmland samt i Nora och Lindes bergslager, president i reduktionskollegium, generalguvenör.
År och antal 1669
Arkiv Kungliga arkiv, Drottning Hedvig Eleonoras livgedingsacta. (SE/RA/710003/06)
Volym K 694
Upprättad av Riksarkivet

Anno 1699 den 26 Julii,
Oprättades Inventarium af det Lofl. Justitiae
Collegii och FörmyndareCammarens Deputerade,
Rådmannen herr Adolf Norden och Notarien Pet-
ter Palmroth, uppå Egendomen som var lembnad
effter Sämskmakare Mäst: Michel Schwenners
afledne Maka, Sal. hustru Catharina Broms, som
för 1 Åhr sedan är död blefwen; Till rättelse för
Mannen och Sal. hustruns Erfwingar Nemb. 1) des
Broders Lectoris uthi Linkiöping Gymnasio Sal.
Petter Bromses 3:ne Barn nu warande i Linkiö-
ping hemma hos deras Moder, förtiden giftt med
Lectore Magister Arfwid Boraenio, 2) hennes
Broders Arrendatoren Sal. Carl Bromses enda Sohn,
Erich Carlsson Broms uthi Gefle boendes, närwaran-
de Notarien wällb:de Gabriel Pontjn såsom en god
Man å Mannens wägnar, Egendomen opgafz, sedan
han dess fördehl hade åtnjutit, som föllier, 
nembl.   ...
 
AD - Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:49 (1699-1699) Bild 9790 / sid 959 (AID: v222342.b9790.s959, NAD: SE/SSA/0145a)
 
SVAR - Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:49 (1699-1699) Bild 9790 / sid 959 (AID: v222342.b9790.s959, NAD: SE/SSA/0145a) sid 959 
Bildid: C0107537_00994
 
mvh Katarina

Musiken i Uppsala under stormaktstiden. Bidrag till dess historia grundade på en arkivinventering. 1. Tiden ca 1620-ca 1660. Bengt Kyhlberg (1974) - https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:331660/FULLTEXT01.pdf

[Niklas L Kant]

En teori om nu patronymikonet för Carl Bröms i Falun är riktigt så ser jag inget i Stockholms tänkeböcker som skulle tala emot för att kansliskrivaren, stadsskrivaren och borgaren i Stockholm är en och samma person.

Det är nog riktigt. Av en odaterad supplik av Carl Bröms framgår att han tjänat kung Karl såväl som kung Gustav den andres kansli och sedan haft åtskilliga andra ämbeten innan han blev borgare i Staden [Stockholm].
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0069506_00274

[Jörgen Blästa]

Har skummat igenom Stora Kopparberg LIa:1 och LIa:2 och hittade en notis af intresse, dock varken yrke eller patronymikon.

1622-1623: "Thestement effter Carll Bröms barn Peningr ___ 4 Daler"

Stora Kopparbergs kyrkoarkiv, Räkenskaper för kyrka och församling. Huvudräkenskaper, SE/ULA/12231/L I a/2 (1622-1629), bildid: C0013818_00012

[Urban Sikeborg]

Förnämligt! Skulle inte Carl Svensson Bröms i så fall kunna vara den gästringe Carl Svensson (»Carolus Svenonis Gestricius«) som den 6 februari 1599 skrivs in vid Uppsala universitet? En senare hand har vid dennes namn tillagt följande om honom: »Varia officia obivit«, dvs. »han innehade flera slags befattningar«. [Uppsala universitets matrikel, d. 1, 1895»1632, Uppsala 1900, s. 3] (Detta stämmer med Carl Bröms.) När Carolus Svenonis den 13 mars 1604 började i den efter pesten återupprättade aritmetiska klassen nämns han med det geografiskt utpekande adjektivet »Ukleboënsis«, dvs. från Ockelbo socken i Gästrikland. [A. a., s. 10] Han nämns sista gången i matrikeln i december 1605 som »Carolus Svenonis Gest.[ricius]«. [A. a., s. 12]

Carl antas vara bror till den Johannes Svenonis som 1599 började i klassen i fysik vid universitetet, och efter vars namn en senare hand har tillagt »Bröms«. [A. a., s. 5] Det handlar alltså om Johannes (Hans) Svenonis Bröms (1580–1653), som 1610 blev kyrkoherde i Ockelbo, son till den föregående kyrkoherden där, Sveno Johannis Bröms, som 1575 varit kaplan i Bergsjö socken i Hälsingland innan han 1581 tillträdde tjänsten i Ockelbo. [Brunius, Jan (2017), Uppsala stifts herdaminne 1527–1593, s. 337 f] Och som jag anger i släktöversikten i mitt inlägg 2023-12-19 var denne Johannes bevisligen befryndad med såväl Bröms-släkten från Tuna i Medelpad som Brömssläkten från Bergsjö.

Jag ska tillstå att jag inte själv har forskat om Ockelbo-Brömsarna och därför inte vet om Johannes Svenonis använder Bröms som tillnamn i samtida källor.

[Urban Sikeborg]

Martin: Det blir ibland nödvändigt att resonera som du, väga för och emot, se vem som säger vad om vem och när.

När det gäller namnskicket är 1600-talet en brytningstid. Under första delen av seklet börjar allt fler inom borgerskapet och prästeståndet att använda tillnamn, men fortfarande är basen för identifieringen dopnamn + fadersnamn. Enda undantaget är adliga släkter, som tvingats ta ett fixerat släktnamn vid Riddarhusets grundande 1626. Trots det fortsatte ändå vissa inom adeln att bara skriva sig med dopnamn + fadersnamn. Namnskicket i det svenska riket kan också ha påverkats av den allt större exponeringen mot övriga Europa på 1600-talet.

Vi ser inom flera släkter på 1600-talet att hela barnkullar tar sig tillnamn medan föräldrarna fortsatt nöjer sig med dopnamn och fadersnamn. Och också fall där barnen retroaktivt tilldelar föräldrarna det nya tillnamnet. Ett sådant exempel tror jag vi har i landskamreraren över Västernorrland Peder Eriksson. På den gravhäll som 1669, sju år efter hans död 1662, beställdes för honom att ligga i Gävle kyrka har denne tilldelats det namn Tiernsten som först hans barn verkar ha börjat med. [Sikeborg, »Johannes Joachimi, kyrkoherde i Hamrånge ...«, Släkt och Hävd 1991:3-4, s. 410]

Under andra delen av 1600-talet blir tillnamnen vanligare och dessutom mer fixerade. På 1700-talet verkar det bli norm att ofrälse personer inom de högre sociala skikten, åtminstone ovanför allmogen, har fasta tillnamn. Det tror jag i sin tur bidrar till att man tillskriver tidigare generationer tillnamn de aldrig burit, anakronistiskt.

Samtidigt, för att hårdra det, kan man fundera över om det alltid är fel att skriva personer på 1600-talet med tillnamn, beroende på namnets funktion. Vi associerar släkttillhörighet primärt genom släktnamn, som fortfarande mest ärvs genom manssidan. Men tänk om det var så att personer i äldre tid inte såg tillnamnet som det väsentliga utan vad det i själva verket representerade: en släktidentitet, en självbild, något man anknyter till men som inte alls behöver uttryckas genom fixerade tillnamn? Utan genom gemensamma berättelser, familjetraditioner, val av dopnamn, val av yrke, eller annat?

I Johan Bures släktbok över Bureätten, från 1600-talets början, är det få som faktiskt kallar sig Bure eller Burman av släktmedlemmarna. Ändå vet vi att det redan på 1500-talet inom vissa kretsar fanns en »Bureätts-identitet«, och denna var inte knuten till det faktiska tillnamnet Bure/Burman. Är det speciella med Bureätten från Västerbotten och Sursillsläkten i Österbotten egentligen att två personer på 1600-talet fick för sig att nedteckna dem, inte att de var unika i sin släktuppfattning?

Börd, släktnätverk och patron-klient-förhållanden var avgörande på både 1500-talet och 1600-talet, men deras insatser är många gånger osynliga för oss. Sådana relationer behöver inte ha definierats genom tillnamn När Samuel Bröms och Erik Bröms i sina dissertationer 1624 tillägnar dem vissa äldre släktingar är det inte för att det är kul att säga "hej farbror!" i tryck utan för att dessa på olika sätt har bistått dem, som gynnare och patroner.

Ett namn behöver inte uttryckas i skrift för att känslan av släkttillhörighet ska finnas. Det kan ligga och pyra med sporadiska utbrott på oväntade ställen. Ett par exempel:

• Släkten Grubb från Grubbe i Umeå härstammar från kronoköpmannen Anders Persson. Dennes sonson, prosten Andreas Petri (1525–1611) i Luleå, saknar släktnamn i samtida källor och på sin gravsten men han har G som initial i sitt sigill 1590. [Svenskt biografiskt lexikon, »Grubb, släkt«]
• Kyrkoherden i Valbo i Gästrikland, Magnus OEstanis, skriver sig 1584 oväntat som »Magnus Ödstensson Rålam«, men 1586 med enbart dopnamn och fadersnamn och 1588 åter med tillnamnet Rålamb. Men man kan se att han har gjort den anknytningen redan tidigare: i det nya sigill han använder 1582 har han nämligen lagt till initialen »R«. Bara en av hans söner fortsätter dock med namnet, då latiniserat Rhalambius. [Sikeborg, »Adliga ätten Rålambstiernas ursprung«, Släkt och Hävd 1991:2, s. 330]

Tillnamn behöver inte heller ha varit officiella; inofficiella benämningar kan ha räckt gott och väl i det dagliga livet: Trönökrankar, Sven-Orsarne och så vidare – kanske också Brömsarna?

Det har varit brukligt bland nutida historiker att lägga släktnamn inom parentes för personer som tillhörde en specifik släktkrets men som då inte själva skrev sig så – till exempel: »Anders Persson (Grubb)« – och det har varit välgörande. Det systemet har inte slagit igenom i de stora genealogiska databaserna, genom deras uppbyggnad. Därigenom har forna seklers försyndelser återuppstått.

Jag tänker högt, som du hör ...

[Erik Holmlund]

Urban> ja, nånting är uppenbarligen lurt med uppgifterna om Anders Eriksson Bröms i Joh.Ax.Almqvists "Den civila lokalförvaltningen...".
Men vad som inte stämmer kanske istället är uppgifterna om att han var proviantskrivare 1582?

Jag undrar om inte befallningsmannen i Ångermanland ändå är identisk med Anders Eriksson Bröms. Befallningsmannen Anders Eriksson utfärdade en kvittens som återfinns i räkenskaperna för Hälsinglands faktori. Den börjar så här "Bekiänner jagh migh Anders Eriksson tillförordnadh befallningsman öfver Ångermanland..." men det intressanta är platsen för dateringen. Han daterar sin kvittens i den 17 Januari 1620 i Enånger.


Källa: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044191_00024

Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Hälsinglands handlingar, SE/RA/5121/5121.12/1620: 9 (1620), bildid: A0044191_00024

[Urban Sikeborg]

Erik: Du har rätt. Anders Eriksson Bröms bodde ju i Enångers socken. Jag tror att jag i min artikel 1990 förväxlat »vår« Anders Eriksson (Bröms) med någon annan, när det gäller domboksnotisen 1623. Den handlar om att förre hälsingefogden Lars Larsson hade hamnat i stor rest och då som nu krävde betalning och upprättelse; då »stegh Anders Erichsson fram som Lars Larssons skrifuere i 4 år waritt hafuer« osv. [HLA, Hälsinglands domsagas häradsrätts arkiv, A Domböcker och protokoll, A I a Domböcker vid ordinarie ting (SE/HLA/1040029/A I a), vol. 1, fol. 182v]

Det verkar mycket troligare att det där rör sig om den »Anders Erichsson schrifuare j Hellsingeland« som den 7 augusti 1618 utfärdar en kvittens.
[RA, Landskapshandlingar, Hälsinglands handlingar, SE/RA/5121/5121.12/1619: 5 (1619), RA bildid: A0044188_00008: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044188_00008]

Hans underskrift är annorlunda än Ångermanlandsfogden Anders Erikssons i den kvittens du länkar till.

Jag skrev 1990 att det fanns intressanta beröringspunkter mellan Ångermanlandsfogden Anders Eriksson och Anders Eriksson Bröms, men vilka de skulle ha varit minns jag nu inte..

[Jörgen Blästa]

Martin: I roteringslängden 1638 för Harmånger så noteras "D: Olaj Bacch:" så Olof Bacchæus har nog tjänstgjort i Harmånger ändå.

Roterings- och utskrivningslängder, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0025/0/179 (1638), bildid: A0055027_00127

Av Abrahamus Martinis barn så är det bara en som jag sett i någon primärkälla, och det är Barbro. Hon nämns på Hudiksvalls rådhusrätt 1651-01-11 och 1656-02-09 sampt på Njurunda höstting 1657 eller vårting 1658 och höstting 1666. Hon kallas alla gånger bara för Barbro. På Hudiksvalls rådhusrätt 1657-05-05 så kallas han Barbro Abrahamsdotter och när hon begravs i Hudiksvall 1669 så kallas hon Barbro (Hudiksvall (X) LIb:3 (1668-1673) Bild 4 (AID: v380691.b4, NAD: SE/HLA/1010078)).

På Njurunda höstting 1666 så kallas hon konstigt nog för svärmoder till fiskalen Johan Huss, fastän det borde vara hennes syster Brita som är hans svärmoder.

Nästan alla refererade domböcker ovan finns som avskrifter på min hemsida.

http://www.blasta.familyds.org/dombocker/index.html

[Thomas Sverker]

Hej


Under mina forskningar bland hälsingar har jag stött på Bröms ett otal gånger. Har bland annat en avfotograferd utredning gjord av Bankdirektör Gunnar Ahl med en hel del information om alla Brömsar han hittat i Sverige. Efter att snabbt ögnat igenom den tror jag att ni får lite matnyttigt.

[Thomas Sverker]

Jag såg nu att Thomas Sverker i Borås redan 1993 lämnade kompletterande uppgifter om Brömsar i Hälsingland med anledning av vad jag skrivit i en artikel i Släkt och Hävd 1990: "Kansliskrivaren Carl Bröms, som omnämns i Hälsinglands handlingar på 1610-talet, hade en hustru som hette Elisabeth Jacobsdotter.[17]


Här kommer även en bild på detta från 1615 (1616)

[Thomas Sverker]

En ättling till pastor Carolus i Tuna Medelpad. Malin Carlsdotter i Gävle (även om hon inte kan beläggas kallat sig Bröms)

[Per Sundin]

Nej, men hon finns i Härnösands stifts herdaminne.
Sehlberg har försökt att hitta "Haquinius" i Låstboms herdaminne och där hittat en Andreas Haquini som alltså skulle vara från Sätra i Hille. Tittade på måfå i en skattelängd från 1553 men hittade ingen Håkan, däremot Ivar Mårtensson! Har Sehlberg blandat ihop personerna?

[Thomas Sverker]

Gun Jonsson!
 
Prästerna Bröms är inte de enda i Tuna som heter Bröms. Hans Persson var bonde i Målsta nr 2 åtminstone från 1630. Sonen Per Hansson var länsman och bonde i Målsta nr 2 åtminstone från 1663. Per Hanssons dotter Cecilia Persdotter (1666)-1733 var gift med bonden Erik Eriksson (1660)-1738 i Runsvik och deras son är sockenskrivaren och laxfogden Erik Bröms, född 1694 (döpt 6/4) och död 1721-06-03 i Runsvik, Tuna. Per Hansson var gift med Karin Björnsdotter (1632)-1716. När hon begravs 1716-03-03 så står det under hennes namn Mag. Arlings modr. När Petrus Arling gick vid Härnösands gymnasium så kallades han först Petrus Bröms innan han bytte till Arling. Enligt herdaminnet så var han kollega i Härnösand från 1708 och blev utnämnd till kyrkoherde i Indal. Han dog dock i Tuna 1715-05-16 innan han tillträdde. Petrus Arlings dotter Christina döps i Målsta, Tuna 1706-09-28 och ett av dopvittnena är Erik Eriksson i Runsvik.
 
Hans Persson hade också en son Olof Hansson 1637-1707 som var bonde i Målsta nr 1 åtminstone från 1670. Han hade sonen Hans Olofsson Bröms 1678-1746 som var länsman och bonde i Viken, Torp sn.

Notera i Gunnar Ahls "Brömsutredning" sid 1 och 2 att Hans Caroli Bröms år 1616 erhöll frihet på ett hemman i Runsvik/Thomas

[Martin Svensson]

Tack Jörgen. Att Olof Bacchæus kan lokaliseras till Harmånger redan 1638 kan kanske innebär att nekrologen år 1700 faktiskt är korrekt även vad gäller tillnamnet Bröms. (Mystiskt dock att Bacchæus inte lämnat större avtryck. Enligt Modin och Söderberg skrivs två samiska bröder med tillnamnet Backius/Backæus in vid Uppsala universitet 1635 respektive 1636. Kan Olof i Harmånger ha varit same?) Rimligtvis borde Abraham Martini som officer ha brukat ett efternamn som inte var ett patronymikon, så det kanske finns en Abraham Bröms i någon rulla.

Tack också Urban för högtänkandet. Avtackandet av olika människor i dissertationerna är ju kulturhistoriskt intressant eftersom man kan se (på en ”mikronivå”) vilka som ingick i respondentens vänkrets—och, som här, en guldgruva för släktforskare. Men jag tänker att det också var ”sociologiskt” viktigt: man tackade givetvis lärare, mecenater och släktingar för att de hade hjälpt en, men en viktig funktion måste väl ha varit att visa upp (och förstärka) sitt kontaktnät? Det är intressant att Samuel Johannis Bröms tackar sin ”helbroder”; det antyder kanske att Johannes Bröms var gift fler än en gång och kanske också att den gemensamma modern var av en släkt som hade högre prestige.

Jag instämmer till sist i Urbans tack (20/12) till alla de som medverkat i denna tråd (och till Jörgen för sidan med avskrifter från domböckerna).

[Gun Jonsson]

Paulus Mattsson Backius, student 1635, blev predikant i Jokkmokk. Född i Gråträsk, Piteå (Minne af Presterskapet i Lappmarksförsamlingarne i Hernösands stift, Isac Grape, 1853).

Står det i Uppsalas matrikel att bröderna Backius var samer?

[Martin Svensson]

Mitt slarv. Det står ju uttryckligen i Bygdén (Umeå landsförsamling) att Jacobus Matthiæ Backius inte var same.

[Niklas L Kant]

Förnämligt! Skulle inte Carl Svensson Bröms i så fall kunna vara den gästringe Carl Svensson (»Carolus Svenonis Gestricius«) som den 6 februari 1599 skrivs in vid Uppsala universitet? En senare hand har vid dennes namn tillagt följande om honom: »Varia officia obivit«, dvs. »han innehade flera slags befattningar«. [Uppsala universitets matrikel, d. 1, 1895»1632, Uppsala 1900, s. 3] (Detta stämmer med Carl Bröms.) När Carolus Svenonis den 13 mars 1604 började i den efter pesten återupprättade aritmetiska klassen nämns han med det geografiskt utpekande adjektivet »Ukleboënsis«, dvs. från Ockelbo socken i Gästrikland. [A. a., s. 10] Han nämns sista gången i matrikeln i december 1605 som »Carolus Svenonis Gest.[ricius]«. [A. a., s. 12]

Carl antas vara bror till den Johannes Svenonis som 1599 började i klassen i fysik vid universitetet, och efter vars namn en senare hand har tillagt »Bröms«. [A. a., s. 5] Det handlar alltså om Johannes (Hans) Svenonis Bröms (1580–1653), som 1610 blev kyrkoherde i Ockelbo, son till den föregående kyrkoherden där, Sveno Johannis Bröms, som 1575 varit kaplan i Bergsjö socken i Hälsingland innan han 1581 tillträdde tjänsten i Ockelbo. [Brunius, Jan (2017), Uppsala stifts herdaminne 1527–1593, s. 337 f] Och som jag anger i släktöversikten i mitt inlägg 2023-12-19 var denne Johannes bevisligen befryndad med såväl Bröms-släkten från Tuna i Medelpad som Brömssläkten från Bergsjö.

Jag ska tillstå att jag inte själv har forskat om Ockelbo-Brömsarna och därför inte vet om Johannes Svenonis använder Bröms som tillnamn i samtida källor.

Kyrkoherden Johannes (Hans) Svenonis benämns åtminstone med namnet Bröms i samtida källor som riksregistraturet 1651 15/11.¹

Av en akt i Svea hovrätts Liber causarum Nr 117:8:15 gällande en tvist mellan doktor Sven Bröms hans svåger Ericus Tybelius framkommer vissa genealogiska upplysningar:
Doktor Sven Bröms uppger att han fader var salig herr Hans Svenonis och hans farfar salig herr Sven. Hans farfar avled år 1610 och överlevdes av sin hustru [ej namngiven vad jag kunnat se] som sedan satt i änkestånd i 15 år. Hon var mor till herr Hans.²

Enligt Brunius Uppsala stifts herdaminne 1527–1593, 2017, (s. 337 f) var Sveno Johannis Bröms (d. 1610) gift med Karin Larsdotter. Som källa pekar Brunius en biografi över Bröms i U 700 d, UUB.
Källan är en senare matrikel över Hälsinge nation i Uppsala. Jag kan dock inte verifiera Brunius uppgift i denna. Biografin tycks sakna namn på hustrun.

En källa som i det sammanhanget inte tycks vara använt är de personalier som finns över doktor Sven Bröms som publicerades i Från Gästrikland: Gästriklands kulturhistoriska förening, 1989/90, (s. 96-108) där farmodern uppges heta Karen Carlsdotter.
Dessvärre framgår det inte i artikeln vilken som är den ursprungliga källan till personalierna. Troligen rör det sig om Celsiuska handskriftssamlingen: X 240, UUB.

Av Brunius biografi framgår inte explicit varför Sveno Johannis kallas Bröms. Varken beskrivningen över gravstenen i Ihrfors, Gestricia sacra (ATA), s. 105 (se bild) eller U 700 d är samtida källor. Av de samtida källorna tycks han inte använt namnet Bröms b.l.a. av ett hemmansbyte 1599 i Pergament- och pappersbrevsamlingen, HLA.³ Eller i hjonelagslängden 1609 kallas han Sveno Johannis.⁴

Kan det varit så enkelt att Sveno Johannis hustru var dotter till Carolus Henrici i Tuna? Varfrån kommer Bygdéns uppgifter om Carolus Henricis barn födelseår från 1500-talet? (https://runeberg.org/hernosandh/4/0175.html)


1. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0038770_00154
2. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0068149_00836
3. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0000927_00002
4. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044078_00217

[Jörgen Blästa]

I Härnösands stifts första herdaminne, skrivit av kyrkoherden Hans Jonsson Tunæus 1766, under Tuna socken, så finns det en extrainsatt sida där det bl.a står att Sven Hansson Bröms i Ockelbo hustru hette Catharina Carlsdotter.


Källa: Högre allmänna läroverkets i Härnösand handskriftssamling (Y) 95 Bild 230 / sid 11c (AID: v910032.b230.s11c, NAD: SE/HLA/1060167)


Att alla 14 barn till Carolus Henrici i Tuna har kompletta födelsedatum på 1500-talet borde ju betyda att Carolus själv har antecknat dessa i en familjebibel eller liknande. Det skulle vara väldigt intressant att hitta denna källa.

[Niklas L Kant]

Jag har tacksamt fått hjälp ur originalet X 240, UUB med delar av Sven Bröms personalier samband med hans begravning 1693. Det är ju inget tvivel att farmodern patronymikon är Carlsdotter i den källan.

https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17125

[Urban Sikeborg]

Med Ockhams rakkniv – principen att man inte ska anta fler företeelser än vad som behövs för att förklara en observation – är Niklas tanke att Sveno Johannis i Ockelbo varit gift med en dotter till Carolus Henrici i Tuna (Medelpad) väldigt lockande. Det skulle förklara hur två av Brömssläkterna hänger samman och varför vi hittar personer med det i dessa trakter ovanliga dopnamnet Karl/Carl i bägge.

Både Leonard Bygdén och senare Jan Brunius måste i sina herdaminnen med nödvändighet förlita sig på litteraturen i många fall när det gäller uppgifter om familjemedlemmar. (Som Jörgen säger pekar Bygdéns ovanligt exakta födelsedatum för barnen till Carolus Henrici i Tuna (Medelpad) på en tidig uppteckning.) Brunius anger varifrån han hämtat dessa uppgifter, men här inte till stor hjälp. Som källa till uppgiften att Sveno Johannis i Ockelbo hustru hette Karin Larsdotter hänvisar Brunius (Uppsala stifts herdaminne: 1527–1593, Uppsala 2017, s. 337f) till en på latin förd nationsmatrikel över studenter i Hälsinglands nation, en 1700-talssammanställning som går fram t.o.m. 1729. Handskriften i fråga heter Album studiosorum ex Helsingia (»Matrikel över studenter från Hälsingland«) och har signum U 700 d i Uppsala universitetsbibliotek. Volymen är numera digitiserad och tillgänglig i Alvin-portalen. Det förbryllande är, vilket Niklas påpekar, att i den lilla biografin över »Sveno Johannis Bröms« (s. 14 f i matrikeln), nämns inget om herr Svens äktenskap alls. (För övrigt är det väl därifrån som uppgiften i litteraturen att herr Sven fötts i Bergsjö kommer.)

Hos Bygdén [Hernösands stifts herdaminne, d. 4 (2004[1924]), s. 173] uppges Carolus Henrici i Tuna ha haft en dotter Catharina (Karin), född den 16 februari 1557, om vilken inga fler uppgifter ges. Sveno Johannis i Ockelbo hustru hette just Karin Karlsdotter (Niklas inlägg 2024-01-16).

Det fungerar också bra tidsmässigt att identifiera herr Svens i Ockelbo hustru Karin Karlsdotter med Carolus Henrici i Tuna dotter med samma namn. Prästerna brukade inte gifta sig förrän de hade en tjänst, och att avancera till kyrkoherde tog några år extra. Herr Sven i Ockelbo var kaplan i Bergsjö (Hälsingland) 1568–1581 innan han 1581 tillträdde som kyrkoherde i Ockelbo (Gästrikland), detta enligt Brunius (a. a., s. 337 f, 357). Herr Svens son Johannes (Hans) Svenonis Bröms ska ha fötts 1580, så herr Sven och Karin måste då ha gift sig senast detta år. Om denna Karin är identisk med Karin från Tuna skulle hon ha varit 23 år då sonen föddes. Alltså fullt möjligt.

Jag gick tillbaka till Ingwar Fredrikssons Svenskt dopnamnsskick vid 1500-talets slut (Lund 1984). På s. 66 redovisar han samtliga dopnamn och deras frekvens i tiondelängderna för samtliga socknar i Gästrikland år 1586 [Riksarkivet, Landskapshandlingar, Gästriklands handlingar 1586:5]. Där finns inte en enda hushållsföreståndare med dopnamnet Karl. Det gör en identifiering med Carolus Henrici dotter ännu troligare, eftersom dopnamnet var ovanligt även i Gästrikland vid denna tid.

Så vi har följande:

• en kyrkoherdedotter Karin Karlsdotter, född 1557 i Tuna;
• en samtida Karin Karlsdotter, gift med herr Sven i Ockelbo;
• deras båda familjer var bevisligen besläktade;
• dopnamnet Karl/Carolus är mycket ovanligt i Gästrikland, Hälsingland och Medelpad vid denna tid (enligt Fredrikssons redovisning);
• Sveno Johannis i Ockelbo hade till 1581 varit kaplan i Bergsjö i Hälsingland, några få mil från Tuna, och den misstänkte svärfadern Carolus Henrici i Tuna var gift med en kyrkoherdedotter från Bergsjö, vars syskon var stadigt förankrade i den socknen.
• tillnamnet Bröms används i båda familjerna på 1600-talet (men jag har inte sett några belägg på 1500-talet), liksom dopnamnet Karl.

Som framgår av tidigare inlägg i denna tråd hänger dessutom dessa båda familjer på något sätt ihop med den Brömssläkt som utgår från Erik Andersson i Älgered i Bergsjö (HÄL). Erik har råd att ge sina två söner en god utbildning, så han är ingen fattiglapp, och de tar sig tillnamnet Bröms. Bland hans barn och barnbarn finner vi personer med dopnamnen Karl, Elias och Isak. De tre Brömsfamiljerna har alla kopplingar till just Bergsjö. Detta är fakta.

Här kommer i stället en spekulation från min sida: Skulle Bergsjögrenens släktskap mellan prästfamiljerna i Tuna och Ockelbo ha kunnat bestå i att Erik Andersson varit gift med en syster till Carolus Henrici? Dels överensstämmer då såväl dopnamn som tillnamn, dels är släktskapen mellan de tre familjerna fortfarande så pass nära att man i andra och tredje generationen efter Erik Andersson, Carolus Henrici och Sveno Johannis naturligt kallar varandra för fränder.

Om herr Sven i Ockelbo verkligen kallat sig Bröms i samtida källor (vilket i nuläget verkar oklart och som jag är skeptisk inför) skulle han i så fall tagit tillnamnet från hustruns släkt. Men sådant förekom ännu vid denna tid, till och med bland adeln.

P. S. Det som står i U 700 d om herr Sven är i översättning följande: »1571 Sveno Johannis Bröms [Sven Hansson Bröms], född i Bergsjö, först fältpredikant år 1571, därefter 1575 kaplan i Bergsjö, slutligen dock 1581 kyrkoherde i Ockelbo, varest han med egen hand underskrev det bemälda kyrkomötet, och avsomnade i frid år 1610, den 31 juli. Sonen Johannes Svenonis Bröms [Hans Svensson Bröms], faderns efterträdare i kyrkoherdeämbetet, efterlämnade  likaså en son, vid namn Sven Hansson Bröms, som blev medicine doktor och professor i Uppsala år 1652 och därefter kunglig arkiater [monarkens förste livmedikus]. Dennes dotter, vid namn Catharina Bröms, blev år 1649 den 10 juni vigd vid magister Ericus Benedicti Tybelius [Erik Bengtsson Tybelius], som sedan efterträdde svärfadern i pastoratet år 1659.«

Den latinska texten lyder: »1571 Sveno Johannis Bröms, natus in Bergsiö, primum Concionator Castrensis An. 1571. deinde An. 1575. comminister in Bergsiö, tandem vero An. 1581. [s. 15] Pastor in Vglebo, ubi manu Sua Concilio nominato Subscripsit, inque pace obiit An. 1610. d. 31 Julii. Filius Johannes Sven Bröms patris in munere pastorali Successor, itidem Filium post Se reliquit nomine Suenonem Joh. Bröms, qui medic. Doctor et Professor Upsal. erat A.o 1652 et deinde Archiater Regius Factus. Illius vero Filiam, nomine Catharinam Bröms, uxorem duxit An. 1649, d. 10 Junii Mag. Ericus Benedicti Tybelius, qui deinceps Socero in Pastoratu Successit An. 1659.«

[Jörgen Blästa]

Anders Eriksson Bröms och Isaac Erici Bröms borde vara födda i slutet av 1500-talet, så det borde vara mer troligt att Erik Andersson i Älgered är gift med en dotter till Carolus Henrici och inte en syster.

Jag har gått igenom tiondelängder och älvborgs lösen för Älgered med följande resultat.

Tiondelängd 1599:
Lasse Swensson
Erich Andersson
Jon Larsson
Erich Jonsson
Brijtha Widua
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044158_00164

Tiondelängd 1601:
Lasse Swensson
Erich Andersson
Jon Larsson
Erich Jonsson
Lasse Andersson
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044160_00137

Tiondelängd 1604:
Lass Suensson
H: Elin
Erich Jonsson
Lass And
Jon Larsson
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044164_00079

Tiondelängd 1606:
Lass Suensson
Hustru Elin
Erich Jonsson
Lass And.
Joen Larsson
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044166_00172

Tiondelängd 1607:
Lass Suensson
H: Elin
Erich Jonsson
Lass And
Joen Larsson
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044507_00240

Tiondelängd 1609:
Lass Suensson
H: Elin enkia
Erich Jonsson
Lass Andersson
Joen Larsson
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044170_00114

Tiondelängd 1610:
Lass Suensson
H: Elin för sig och sonen
Erich Jonsson
Lass Andersson
Joen Larsson
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044173_00052

Tiondelängd 1612:
Lass Suensson
H: Elin
Erich Jonsson
Lass And.
Joen Larsson
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044176_00052

Älvsborgs lösen 1613:
Lars Suensson
H: Elin enkia [och] Sonn
Erich Jonsson
Lars Andersson
Joen Larsson
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066056_00279

Tiondelängd 1615:
Lass Suensson
Karl Ersson
Erich Jonsson
Las Andersson
Jon Larsson
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044180_00194

Älvsborgs lösen 1615:
Las Suensson
Karl Ersson [ogift]
Erich Jonsson
Las Andersson
Joen Larsson
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066057_00083

Tiondelängd 1616:
Lass Suensson
H: Elin
Erich Jonsson
Lass And.
Joen Larsson
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044181_00314

Avkortningen 1616:
Oppå H. K. M:tz nådighe och gunstighe behagh hafuer Anders Bröms sinn Faders gård för sinn tienst och elliest hans Moder det besitter som hafuer warit ähnkia i 16 åhr och ähr Mååll ____ 76 4/5
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044181_00194

Carl Eriksson står sedan för hemmanet från 1617 till 1626. Sedan är det Hans Wastesson 1627 och Daniel Andreæ 1629.

Det verkar då som att Erik Anderssons änka heter Elin och dom har sonen Carl Eriksson. Det stämmer också bra med uppgiften från avkortningen 1616 då Anders Bröms säger att hans mor varit änka i 16 år, även om det snarare är 14-15 år. Att änkan Elin har en son Carl ökar ju chansen att hennes patronymikon var Carlsdotter. Carolus Henrici hade en dotter Elin född 11/6 1558.

Om vi nu inte har staplat för många antaganden på varandra så finns nu en tänkbar lösning på hur alla 3 Bröms-släkter hör ihop.

[Urban Sikeborg]

Tack, Jörgen; jag var precis på väg att posta detta: Erik Holmlund påpekade ovan (2024-01-04), att befallningsmannen (i Ångermanland och Hälsingland) Anders Eriksson Bröms antagligen inte är identisk med proviantskrivaren Anders Eriksson 1582, som Johan Ax. Almquist uppger i Den civila lokalförvaltningen (d. 4, 1922–1923), s. 9. (Jag har inte kvar mitt ex av det verket, så jag kommer inte ihåg mer vad som sägs där.) För då kan ju Erik Andersson i Älgered (nr 2) i Bergsjö – far till befallningsmannen Anders Eriksson Bröms och Isaacus Erici Bröms, kyrkoherde i Forsa (HÄL) – tidsmässigt ha varit gift med en annan dotter till Carolus Henrici. Erik levde ännu den 1 i december 1601 men avled troligen 1602 (enligt Thomas Sverker 1993, vars uppgifter jag återger i mitt inlägg 2024-01-03). I Bygdéns herdaminne, s. 173, anges Carolus Henrici i Tuna i sitt första äktenskap ha haft en dotter Elin, född den 11 juni 1558.

Anders Bröms mor nämns, dock inte vid namn, i avkortningen för årliga räntan 1616: »Oppå H K M:tz nådighe och gunstighe behagh hafuer Anders Brums sinn faders gård för sinn tienest och elliest hans Moder det besitter som hafuer warit ähnckia i 16 åhr och ähr Mååll __ 76 4/5« [4,8 mål jord motsvarade ungefär ett öresland.] Därunder har skrivaren noterat: »Bestås inthett vdhen H. K: M:tt breff«. [RA, Landskapshandlingar, Hälsinglands handlingar, SE/RA/5121/5121.12/1616: 2 (1616), RA-bildid: A0044181_00194] (Landsskrivaren eller fogden hade alltså utan Kungl. Maj:ts tillåtelse gett Anders Bröms frihet från årliga räntan.)

I rannsakningslängden 1619 över Älvsborgs lösens uppbärande de sex terminerna anges att en »Carll Erichso(n)« erlagt avgifterna för det andra hemmanet i Älgered de fyra första terminerna. Det verkar alltså inte ha ingått i den femte och sjätte terminen. [Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/57 (1619), RA-bildid: A0066062_00013] Dopnamnet Karl står ju ut synnerligen väl, vid det här laget, och måste väl vara en son till Erik Andersson; Erik får ett barnbarn med detta dopnamn.

I tiondelängden för Bergsjö 1616 skrivs för det andra hemmanet i Älgered »H: Elin«, som erlagt 3 spannar korn i tionde. [Landskapshandlingar, Hälsinglands handlingar, SE/RA/5121/5121.12/1616: 2 (1616), RA-bildid: A0044181_00314]

Eftersom Anders Eriksson Bröms inte kan ha varit så gammal att han varit proviantskrivare 1582 så blir hans fader ungefär samtida med Johannes (Hans) Caroli Bröms i Tuna och Johannes (Hans) Svenonis Bröms i Ockelbo.

Jämför med den släkttavla jag lade in i mitt inlägg 2023-12-19:

• Tiden stämmer.
• Namnet på Carolus Henrici dotter och Erik Anderssons änka stämmer.
• De ovanliga dopnamnen Karl, Isak och Elias som går igen i familjerna stämmer.
• Vi får en förklaring till varifrån namnet Bröms kommer.
• Och de tre Brömssläkterna är så pass nära besläktade att medlemmarna under 1600-talets första hälft kan kalla varandra fränder - som de också gör.

Hur låter det?

[Niklas L Kant]

Angående Bygdéns kompletta födelseuppgifter för Carolus Henrici's barn så kan en ledtråd vara Hülphers genealogier [1:1 fol. 31] där liknande uppgifter finns dock ej med samma detaljrikedom som hos Bygdén. Hülphers måste troligen haft tillgång till samma källa som Bygdén. Noterbart att finns mer uppgifter om Erik Rosenhielm (1603–1688) syskon än hos Fant - Låstbom eller i Riddarhusets stamtavlor. Kanske är källan kopplad till den grenen.

https://www.alvin-portal.org/alvin/imageViewer.jsf?dsId=ATTACHMENT-0115&pid=alvin-record:188158
Riddarhuset: N W Marcks von Würtembergs genealogier (o) Döda:6 (1800-1899) Bild 1260 / sid 105 (AID: v910584.b1260.s105)

[Urban Sikeborg]

Släkttavlan ser direkt vettig ut om vi utgår från att herr Sveno Johannis (utan tillnamnet Bröms!) i Ockelbo (Gästrikland) och Erik Andersson i Älgered i Bergsjö (Hälsingland) varit mågar till kyrkoherden Carolus Henrici i Tuna (Medelpad). Vi har inte tre släkter Bröms utan en enda. Tidsmässigt stämmer det in. Herr Svens i Ockelbo hustru har samma dopnamn som en av herr Carls döttrar, och likaså är fallet med Erik Andersson. Det förklarar varför tillnamnet Bröms dyker upp här och var, varför Brömsarna kallar varandra fränder, och varför dopnamnen Carl, Isak och Elias återkommer. Det sistnämnda pekar på att dessa Isak och Elias kommer från Carolus Henrici släkt, eftersom de återkommer bland ättlingarna till herr Carls båda hustrur.

Det underlättar förstås betydligt att de tre dopnamnen vid 1500-talets slut var mycket ovanliga i södra Norrland; se mina inlägg 2023-12-20 och 2024-01-17 om detta. Tar vi bort tillnamnet Bröms, som en senare eftervärld alltför generöst begåvat de äldsta generationerna med, från alla som faktiskt inte kan beläggas med namnet i samtida källor – ja, då faller allt på plats, känns det som. Samtidigt återspeglar det hur tillnamn faktiskt användes bland prästerskapet under  1500-talet och början av 1600-talet. (Se mina inlägg 2023-12-15 och 2024-01-04 om det.) Jag lägger här in en uppdaterad skiss till släkttavla. Utrymmet tillåter inte mycket, men jag har lagt in hänvisningar till olika inlägg av deltagarna i den här tråden, så att läsarna kan följa upp informationen där. Jag har säkert missat en del och ber i förväg om ursäkt för det. (Jämför gärna släkttavlan med den släkttavleskiss utifrån främst tryckt litteratur som ingår i mitt inlägg 2023-12-19, och där frågetecknen var betydande.) 

[Tillägg: Jag har i efterhand tagit bort släkttavlan, eftersom den innehöll ett fel rörande en sen Carl Bröms, och  har lagt in en uppdaterad version i mitt inlägg 2024-01-19 med en fråga rörande detta.]

[Per Sundin]

Urban, här har du och flera andra gjort ett bra arbete. Inte bevisat men gjort det mycket troligt att de tre separata släkterna i inledningen på denna senaste Bröms-diskussion har samma ursprung, kyrkoherden i Tuna Carolus Henrici. Många andra erfarna släktforskare, levande och döda, är oförmögna till denna typ av släktforskning eftersom den bygger på gissningar. Jag kan lägga till en synpunkt som kanske är självklar för många. Inledningsvis verkade det som om namnet Bröms föreföll att ha sitt ursprung i Bergsjö eftersom två Bröms-släkter kom därifrån och Carolus Henrici i Härnösands stifts herdaminne åtminstone påståtts vara "sannolikt från Hälsingland".  Så behöver det inte vara utan förklaringen skulle vara att Carolus har två döttrar som båda gifte sig med personer som hade anknytning till Bergsjö, Elin och Catharina. Det finns många exempel på barn ur samma barnaskara som gifter sig i en annan socken på långt avstånd, i detta fall fem mil.

[Urban Sikeborg]

Tack, Per! Många bidrar i den här tråden, med rikligt med källhänvisningar. Jag blir glad bara av att läsa igenom den.

Ska man använda någon form av sannolikhetsbedömning (vilket man ju ofta måste ta till för Vasatiden) skulle jag säga att Sveno Johannis i Ockelbo och Erik Andersson i Bergsjö »sannolikt« var mågar till Carolus Henrici. Jag brukar i min egen forskning försöka tillämpa en enkel värderingsskala i huvudet om otvetydiga bevis saknas. Om en relation är »möjlig« för jag inte in den i släkttavlan, men är den »trolig« gör jag det. Den högsta nivån är »sannolik«. Var gränserna ska gå dem emellan varierar nog från dag till dag, och nya indicier kan förstås hela tiden rubba tankeverket. Vore jag tvungen att tänka »digitalt« – dvs. antingen/eller – skulle jag säga att herr Sven och Erik Andersson var mågar till Carolus Henrici.

Om Martinus Laurentii i Torp
Som Jörgen visar i sitt inlägg ovan 2023-12-20 kan också någon koppling finnas till Martinus Laurentii, kyrkoherde i Torp i Medelpad 1563–1610, och det är värt att lyfta fram Jörgens observationer igen:

• En son och dotterson till Martinus Laurentii ges det inom Brömssläkten återkommande dopnamnet Isak.
• Barnen till sonen Abrahamus Laurentii (kyrkoherde i Torp 1611–1646) ska ha antagit namnet Bröms.

Martinus Laurentii ska enligt herdaminnet vara »sannolikt från Hälsingland« och ha gift sig med en dotter till Carolus Henrici i Tuna. [Bygdén, L. (2004[1923]), Hernösands stifts herdaminne, d. 4, s. 119–121)] Källorna till dessa uppgifter hos Bygdén är för mig okända. Själva dopnamnet för hustrun i herdaminnet (Elisabet) måste vara fel, som Jörgen framhåller, men utifrån att Abrahamus Laurentii skrevs in vid Uppsala universitet år 1600, och därför var född tidigast runt 1580, skulle hans mor kunna vara en dotter Carolus Henrici. I min släktöversikt är döttrarna Catharina/Karin och Elin i Carolus Henrici första äktenskap redan »bokade«. Återstår gör då döttrarna i andra äktenskapet med Barbro Stigsdotter från Bergsjö: Magdalena/Malin, född 1564 och död i december 1597 i Gävle, och Margareta, född den 8 januari 1582. Blev någon av dem gift med Martinus Laurentii, måste väl denne, som blev kyrkoherde redan 1563, ha varit gift åtminstone en gång tidigare, som Jörgen säger. Martinus Laurentii gav en av sina döttrar namnet Barbro, och likaså gjorde sonen Abrahamus Martini, enligt Bygdén.

De naturliga motargumenten är då:

• Herr Abraham har ingen känd dotter med namnet Magdalena eller Margareta – dvs. uppkallad efter farmodern – men däremot en Elisabet (Lisa).
• Vi vet inte hur pass vanligt namnet Barbro var vid denna tid och i denna landsända.
• Tidsmässigt skulle Martinus Laurentii ha kunnat vara gift med exempelvis en syster till Carolus Henrici, för att spekulera, och Brömsnamnet ha följt med den vägen.

Om den Carolus Abrahami Medelpadius (»från Medelpad«) som skrivs in vid Uppsala universitet 1625 är en hittills okänd son till Abrahamus Martini skulle namnet Carl indikera en koppling till Brömssläkten. Definitivt någon att följa upp i källorna. Ingwar Fredriksson anger i Svenskt dopnamnsskick vid 1500-talets slut (1974, s. 74) att det i tiondelängderna för Medelpads socknar 1583 finns tre personer med namnet Abra(ha)m, av totalt 774 hushållsföreståndare.

Fråga om Carl Bröms, borgare i Stockholm
Jag lägger här upp en ny version av släkttavlan; jag hade missat att lägga in Jörgen som referens till en källa, och en uppgift jag gett måste vara felaktig. Det gäller domboksnotisen från 1639, där »Carll Bröms Borgare och Inwånare uthi Stocholm« kärar mot Gullik Mårtensson i Berglock i Forsa. [Riksarkivet i Härnösand, Hälsinglands domsagas häradsrätts arkiv, A I a Domböcker vid ordinare ting, SE/HLA/1040029/A I a, vol. 3 (1639–1642), Forsa-Högs tingslag, 6 december 1639, fol. 73v] Gullik Mårtensson i Berglock i Forsa, som tillika var borgare i Hudiksvall, var gift med Malin Hansdotter, dotter till Johannes (Hans) Caroli Bröms i Tuna. [Bygdén, a. a., d. 4, s. 174] Så någon släktkoppling bör väl ha funnits mellan denne Carl Bröms och Malin, vars son man här bråkar om. Men om det stämmer att den Carl Berg som blev borgmästare i Gävle 1670 föddes 1638 [Blästa 2023-12-21] kan det 1639 inte röra sig om Carl [Isaksson] Bröms. Och Carl Svensson Bröms, som var borgare i Stockholm, verkar ha avlidit redan 1620. Jag måste ha missuppfattat något. Vem är Carl Bröms här?

[Niklas L Kant]

Jag tolkar texten på stenen för Carl Svensson Bröms att 1620 inte är ett dödsår för honom. Det kan vara en feltolkning av mig...  Jag uppfattar att den odaterade suppliken som att den handlar om tvisten med Hans Gulliksson även om hans namn inte uttryckligen nämns. Målet tas upp flera gånger i Stockholms tänkebok 1640.¹

Hans tid i Falun kan inte blivit lånvarig vilket Hildebrand, Falu stads historia 1641-1687 (1946) vittnar om
(s. 94)

Däremot kan man påvisa ett par trevande verkställighetsåtgärder, som anknyta till privilegiearbetet 1624. Ett par brev från Filip Scheding — den ena i juli, det andra i september — tala om en ditillsvarande lantbokhållare, Karl Bröms, som konungen förordnat till borgmästare i Falun. Det senare brev säger att Bröms inte mer vill befatta sig med sin gamla tjänst; därför framföras förslag om hans efterträdare. I början av 1625 meddelar Scheding i ett brev till Johan Skytte att den nya borgmästaren skall bege sig till Stockholm;

(s. 95)

Karl Bröms invecklades i en kopparssmugglingsaffär och till ställdes till ansvar; hans namn har därefter försvunnnit ur Falu stads historia.

Almquist, Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630 : med särskild hänsyn till den kamerala indelningen D:4 (1922-1923) s. 124

Karl Bröms arr. (jämte Samuel Påvelsson) Ö. Dalarne (F. 238) 1621 (kontr. 18/10) – 1622; * arr. Venngarn (F. 17) 1626 (kontr. 8/3 ), men måste s. å. avstå gården , som donerats till greve Thurn 1626 26/10.

Jämför Palmskiöldska samlingen (se bild).²

1.
Stockholms Magistrat och Rådhusrätt (AB) A1a:4 (1639-1640) Bild 1160 / sid 111 (AID: v678049.b1160.s111, NAD: SE/SSA/0138)
Stockholms Magistrat och Rådhusrätt (AB) A1a:4 (1639-1640) Bild 1190 / sid 117 (AID: v678049.b1190.s117, NAD: SE/SSA/0138)
Stockholms Magistrat och Rådhusrätt (AB) A1a:4 (1639-1640) Bild 1210 / sid 121 (AID: v678049.b1210.s121, NAD: SE/SSA/0138)
Stockholms Magistrat och Rådhusrätt (AB) A1a:4 (1639-1640) Bild 1240 / sid 127 (AID: v678049.b1240.s127, NAD: SE/SSA/0138)
Stockholms Magistrat och Rådhusrätt (AB) A1a:4 (1639-1640) Bild 1260 / sid 131 (AID: v678049.b1260.s131, NAD: SE/SSA/0138)
Stockholms Magistrat och Rådhusrätt (AB) A1a:4 (1639-1640) Bild 1310 / sid 141 (AID: v678049.b1310.s141, NAD: SE/SSA/0138)
Stockholms Magistrat och Rådhusrätt (AB) A1a:4 (1639-1640) Bild 1530 / sid 185 (AID: v678049.b1530.s185, NAD: SE/SSA/0138)
2. Riddarhuset: Palmschölds genealogier (o) 1.A-E Bild 2290 / sid 451 (AID: v910611.b2290.s451)

[Jörgen Blästa]

Graven i Riddarholmskyrkan med inristningen "THEN • HÄR • STEN • OCH • RVM • / HÖRER • CARL • SWEN • SON • / BROMS • MED • SIN • HVSTRO • OCH • / HANS • ERFVINGER • TILL • / ANNO • 1620" behöver ju inte betyda att Carl dog 1620, det kan ju vara ett barn som först lades ner i familjegraven.

Vad gäller dom detaljerade uppgifterna för Carolus Henrici gäller det ju inte bara barnens födelsedatum, utan också första hustruns död och när han vigdes med andra hustrun. Vad som dock saknas är när han gifte sig med första hustrun. Carolus utnämndes till kyrkoherde i Tuna 25/9 1551 av Gustav Vasa, och han kan ju ha haft någon annan tjänst innan dess. Det är ju möjligt att han började anteckna familjeuppgifterna först när han kom till Tuna, och det kan ju då finnas ett eller flera barn som är födda före 1553.

[Urban Sikeborg]

Ah, ni är otroliga! Nu går det ihop. Jag har uppdaterat släktskissen (bifogad), där jag i rubriken kallar släktkretsen "Brömssläkten från södra Norrland". För Carolus Henrici har jag lagt till Bygdéns uppgift, med okänt ursprung, att en av hans döttrar blivit gift med Martinus Laurentii i Torp (MED) och att deras barnbarn kallat sig Bröms.

Som både Niklas och Jörgen påpekat måste de exakta födelsedatum som ges för herr Carls barn återgå på en samtida källa, som en familjebibel. Ingen sitter ju och hittar på födelsedatum för en sockenprästs familj på 1500-talet i Medelpad, och åtminstone fem av hans barn bildade familj och är belagda.

När det gäller Martinus Laurentii har vi dock inget motsvarande. De av hans barn som är kända är väl de som nått vuxen ålder, medan de som dött i späda år är okända. (Uppskattningsvis dog vart tredje barn före tio års ålder, har jag hört sägas, innan de förbättrade jordbruksmetoderna på 1700-talet och vaccineringarna på 1800-talet kom att rädda livet på många.) Men kvarstår gör ändå att herr Mårten hade en son och sonson med dopnamnet Isak (om detta namn, se mitt inlägg 2023-12-20, och Jörgens inlägg 2023-12-20). Detta faktum plus att barnen till herr Mårtens son Abrahamus Laurentii tog namnet Bröms på 1600-talet (om Bygdén här är att lita på), är mer än bara intressant.

Thomas Sverker ringde och påpekade att det i Gunnar Ahls sammanställning över släkten Bröms (se hans inlägg 2024-01-06) uppges att Sveno Johannis i Ockelbo också hade en son Elias, som 1617 ihjälsköts av våda av brodern Hans. Uppgiften är hämtad från K. K:son Leijonhufvuds släktsammanställning, tryckt 1901. Olyckan lär väl kunna beläggas i domboken i Gästriklands domsagas häradsrätts arkiv (SE/HLA/1040018/A I a/2), som jag inte har tillgång till. Jag har här tagit med denne Elias i släkttavlan för dopnamnets skull.

Tryckta källor
Det tryckta material jag använt för släkttavlan, alltså utöver de källor som andra hänvisar till i tidigare inlägg i den här tråden, är följande:

Broman, Olof Joh. (1912–1953). Glysisvallur: och övriga skrifter rörande Helsingland. D. 2. Uppsala.
Brunius, Jan (2017). Uppsala stifts herdaminne: 1527–1593. Uppsala.
Bröms, Ericus Petri (resp.) (1624). Disputatio de ratione essendi & conceptu entis. Uppsala.
Bröms, Samuel Johannis (resp.) (1624). Disputatio de unitate transcendentali in communi. Uppsala.
Bygdén, Leonard (2004[1924]). Hernösands stifts herdaminne. D. 4. Faksimilutgåva.
Fant, Joh. E, Låstbom, Aug. Th. & Fant, A. M. (1843). Upsala ärkestifts herdaminne D. 2. Uppsala.
Leijonhufvud, Karl K:son & Leijonhufvud, Gustaf Carlsson (1901). Ny svensk släktbok. Stockholm.
[SBL =] Svenskt biografiskt lexikon, art. "Bröms, släkt" [från Ockelbo] (https://sok.riksarkivet.se).
Sikeborg, Urban (1990). "Prästerskap i Norrala pastorat, Hälsingland, fram till 1600-talets mitt samt kyrkoherdar i Söderala pastorat 1555–1656: personhistoriska anteckningar". Släkt och hävd (Stockholm).
Dens. (1991). "Kompletteringar och rättelser". Släkt och Hävd. 1991.
Dens. (1992). "Anders Sigfridsson (Rålamb) och hans släktkrets i Hälsingland". Släkt och Hävd. 1992.
Uppsala universitets matrikel. D. 1, 1595–1632. Uppsala 1900.

[Tillägg: Jag har justerat släkttavlan utifrån Jörgens kommentar i dag.]

[Jörgen Blästa]

Malin Hansdotter, gift med Gullik Mårtensson är dotter till Johannes (Hans) Caroli Bröms i Tuna, se mitt inlägg från 2023-03-10.

På Hudiksvalls rådhusrätt 1639-08-17 så kommer "Carl Brömse, Borgere och Inwånare i Ståckholm, och tiltalte sin Tinere [tjänare] Hans Gulliksson". Hans är son till Gullik och Malin. Inblandad är också Herr Isak i Tuna (Hälsingtuna), son till Martinus Laurentii i Torp.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län (T) EXIe:1783 (1639) Bild 3940 / sid 372 (AID: v420574.b3940.s372, NAD: SE/RA/42042202)

[Urban Sikeborg]

Tack, Jörgen! Släkttavlan ovan är nu justerad. För många Brömsar för mig i huvudet, som synes ...

[Niklas L Kant]

Vill nämna en intressant person som eventuellt kan höra till denna släktkrets. Peter Bröms, överstelöjtnant i Norrland. Adlad 1622 22/8 Mannerhielm (nr 310) (vissa medlemmar skrev sig Manhielm).¹ Han uppges av sin hustrus dagbok avlidit i 1624 25/7 i Tuna i Hälsingland² och sonen Peter skall vara född 1625 16/2 i Tuna prästgård enligt Bernhard Schlegels interfolierade exemplar av Anreps ättartavlor.

1. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0038636_00050
2. https://runeberg.org/pht/1899/0123.html

[Erik Holmlund]

Överstelöjtnanten Peder/Petter Bröms har gjort några avtryck i Västerbottens landskapshandlingar. I 1623 års handlingar verkar inte det adliga namnet ännu kommit att användas, då han fortfarande kallas Bröms.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044486_00127

Finns en kort biografisk notis om honom i Birger Steckzéns "Västerbottens regementes officerare till 1841".
Steckzén har uppgiften att han dog i Tuna socken, Medelpad (!).
Vilket Tuna är det egentligen frågan om i fallet med överstelöjtnanten?

[Thomas Sverker]

Han var vid sin död bosatt i Tuna (Hälsingland). Jag har samlat på mig en hel del om honom men har inte kunnat se att det finns koppling mellan honom och Bergsjö Brömsarna (än....)

[Thomas Sverker]

Några Brömsar med Norrländsk koppling

[Thomas Sverker]

Här ett utdrag ur Wetterstens "Forsa Högs Ålder och värde" om Bröms.

[Hannes Victor]

Har två frågor om Bröms-släkten.

Stämmer det att Carl Bröms i Skinnarbyn, Bygdeå är son till Carolus Johannis Bröms i Tuna?
(I mantalslängen 1704 heter han Hansson vilket får mig att tveka)

Stämmer det att Carolus Johannis farmor var Helga Sigfridsdotter Rålamb?

Tack

[Per Sundin]

Det var den första frågan i diskussionen om släkten Bröms som Gun Jonsson ställde för 25 år sedan.
Svaret är nej, men väl till Hans Persson på Målsta 2 i Tuna och troligen dotterson till Carolus Johannis Bröms.
Men svaret på andra frågan är ja.

[Hannes Victor]

Ok, tack så mycket! Vet du var informationen om att Helga Rålamb var hustrun kommer ifrån?

[Per Sundin]

Då kanske inte jag skulle svarat på frågan, för jag har ingen aning. Men när det gäller den första frågan är väl jag en av de som ställt ut hypotesen som jag tycker verkar övertygande.

[Urban Sikeborg]

Thomas Sverker har vidarebefordrat några uppgifter han hittat om Brömsar, dels om Anders Eriksson Bröms i Enånger, dels om en Olof Persson Bröms i Hudiksvall:

1) I kyrkoräkenskaperna för Enångers socken 1624 finns följande tre poster efter varandra:
"1 D(a)l(e)r v.<älaktat> And. Erichs i Nyåker gaf til Kiörkian";
"2. D(a)l(e)r i Test.<amente> efter Carl Bröms hans son";
"3. (mark) Nar [dvs. 'När'] han kom ifrå Ångermanland".
[Riksarkivet i Härnösand, Enångers kyrkoarkiv, Räkenskaper för kyrka. Huvudräkenskaper., SE/HLA/1010035/L I a/1 (1622–1667), RA-bildid: C0030711_00016; AID: v134585.b14]

I samma volym finns dessutom som första post för räkenskapsåret 1652:

"Giffvet för Lägerstadh [dvs. gravplats] effter S. Anders Erichsson Bröms till Kyrkian 5 1/2 Aln Kläde".
[D:o, RA-bildid: C0030711_00075; AID: v134585.b71]

Observera att kyrkans räkenskapsår inte nödvändigtvis sammanföll med kalenderåret. (I grannsocknen Norrala löpte räkenskapsåret från 1 maj till 30 april.)
Anders Eriksson Bröms har alltså haft en son Carl – där dyker det namnet upp igen – som dog omkring 1624, och han själv bör ha dött omkring 1652.

I domboken från rådstugurätten i Hudiksvall den 1 december 1683 finns noterat att Erik Larsson Qvast oförskämt tilltalade "Borgmästaren Wäll.<akta>t Olof Persson Bröms person om giord arrest på een häst af Joen Nillsson j Tompta och Forssa Sochn, den Borgmästaren på Hans Perssons Nerbelij bårgen lösst" osv.
Thomas anger att ArkivDigitals källhänvisning till sidan är: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3166 (1683) Bild 740 / sid 66 (AID: v421960.b740.s66, NAD: SE/RA/42042202). Det är ett elände att hitta i hovrätternas arkiv med deras tusentals volymer i NAD, och utan exakt referens, med alla blanksteg angivna, är det en tröstlös sökan. Men här rör det sig om följande: RA, Svea Hovrätt, Advokatfiskalens arkiv, Häradsrätters renoverade domböcker (SE/RA/420422/02/E/E XI e:3166); den äldre volymbeteckningen är "Gävleborg nr 31" (1683–1683).

[Urban Sikeborg]

Hannes Victor: Det stämmer inte att Carolus Johannis Bröms i Tuna farmor hette "Helga Sigfridsdotter Rålamb". Farfadern Carolus Henrici i Tuna var, som du kan se i den släkttavla jag bifogade min inlägg 2024-01-20, gift två gånger: först med en Helga (död i Gävle 1561), sedan den 22 juni 1562 med prästdottern Barbro Stigsdotter från Bergsjö.

Om Helga är dopnamnet, dödsåret och dödsorten det enda som är känt. Att hon skulle ha hetat "Sigfridsdotter Rålamb" är fel. Carolus Henrici svärfar i *andra* giftet, kyrkoherden Stigo Gudmundi (som ju Carolus Johannis Bröms inte härstammar från) anges i en genealogi av Gustaf Rålamb 1749 vara bror till Anders Sigfridsson (Rålamb), men Gustaf visste inte att herr Stigs fadersnamn var Gudmundsson (Gudmundi). Du kan läsa mer om detta i prof. Jan Eric Almquists artikel "Den friherrliga ätten Rålambs ursprung" i Släkt och Hävd 1964, s. 12 f, och min artikel "Anders Sigfridsson (Rålamb) och hans släktkrets i Hälsingland" i Släkt och Hävd 1992, s. 145. Att det skulle vara Helga och inte Barbro som hade någon koppling till släkten Rålamb är en nutida förvirring. Veterligen hade ingen av Carolus Henrici hustrur det.

[Erik Holmlund]

Tröskar nu genom Gästriklands landskapshandlingar och har snubblat över några nya uppgifter om Anders Eriksson.

Effter wår N: drotnings breff giffvit ij Nyköping dhen 22 Octobris 1616 hafver Anders Eriksson fougte uthi Ångermanlandh sit eigit hemman fridt för wissa och owissa pertzelar.

Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Gästriklands handlingar, SE/RA/5121/5121.11/1616: 12 (1616), bildid: A0044085_00012https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044085_00012

Wij Christina medh Guds nåde, Sveriges, Götes Wändhens, Finnars, Carelers, Lappars i Norlanden the Caianers och Esters i Lijflandhs Drottning, så och båren hertighinna till Schleijswijk Holstenn h. änkia gör witterligith at wij af gunst och nådhe hafve wnth och efterlåthitt som wij och nu medh detta wårt öpne bref nådigast undt och efterlåthit dhenne brefwijsare Anders Eriksson fougte wthöfwer Ångermanland enn hans gård i Almeninge i Walboo sochen wthi Gästrikelandh quitt och frijtt för allt åhrlige wisse och owisse wthlagor, skiutsfärdher och dagswerker, inthe undantagandhes oss till behagheligh tijd at niutha och behålla, doch skall hann uthgöra Elfsborgs lösen dher inghenn ähr frij för. Här vårt Camaråds cammererare fougtenn dher samma städhes och alla andra hafva sig efter rätta.
Af Nyköping thenn 22 Octobris åhr 1616
Christina R.S.

Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Gästriklands handlingar, SE/RA/5121/5121.11/1616: 12 (1616), bildid: A0044085_00058
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044085_00058

Wenligh och welviligh helsenn medh Guds alsmechtigh tilförende nest wälmågans lyckönskan och flitigh taksegelse godhe man Effwerdt Halwardsonn efter HKMts tjänere welförståndigh Anders Eriksson domkyrkas föreståndare och tiondefogde uthi Upland icke hafr nogen gård ther han kan haffve sitt hemwist opå, och icke nu så hastigt kunna bekomma H.K.M.t breff, derföre är min wenlige begäran I låter honom beholla thet heman hans S. fader haffr bodt opå Almenninge be:dt uthi Walbo socken i Gestrikeland fritt för alla utlagor, til det han kan widare förskaffa sit konungh m:ts breff, förmedhan (?) i som min gode wen theta efterkomme, til wilige ähn (?)
Befallandes eder uthi Guds besked.
Datum Nyköpingh then 19. Maij åhr 610
Boo Wernersson

Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Gästriklands handlingar, SE/RA/5121/5121.11/1611: 2 (1611), bildid: A0044080_00123
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044080_00123

[Urban Sikeborg]

Intressant, Erik! Så det är kanske därför Anders Eriksson Bröms far Erik Andersson är så svårlokaliserad i Hälsingland. Jag gjorde en snabb titt i årliga räntan och tiondelängderna för Valbo för åren 1580, 1590 och 1600. Den lilla byn Allmänningen hade då bara tre bönder. Två av dem var desamma samtliga år: Olof Anundsson/Ånesson och Erik Persson länsman. Det tredje hemmanet förestods 1580 av en Lasse Olsson i båda längderna, men 1590 och 1600 är denne ersatt av Jon Andersson i såväl tiondelängd som i årliga räntan. En vidare uppföljning krävs, som synes.

Källor
[Landskapshandlingar, Gästriklands handlingar, SE/RA/5121/5121.11/1600: 10 (1600), tiondelängden (RA-bildid: A0044070_00139); årliga räntan (RA-bildid: A0044070_00111)]
[Landskapshandlingar, Gästriklands handlingar, SE/RA/5121/5121.11/1590: 4 (1590), årliga räntan (bildid: A0044059_00128); tiondelängden (bildid: 0044059_00223)]
[Landskapshandlingar, Gästriklands handlingar, SE/RA/5121/5121.11/1580: 1 (1580), tiondelängd (bildid: A0044049_00152), årliga räntan (RA-bildid: A0044049_00023)]

[Erik Holmlund]

Ja, det är lite spännande.
Anders Eriksson Bröms var tiondefogde i Uppland åren 1611-12 enligt J.A. Almqvist. Men det finns en Anders Eriksson som tituleras tiondefogde redan 1609, i mantalet för Gävleborg. Det är nåt slags förtäringsmantal och han hade besökt Gävleborg bara en dag.

Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Gästriklands handlingar, SE/RA/5121/5121.11/1609: 12 (1609), bildid: A0044078_00281
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044078_00281

I en kvittens 1611 nämns en "Anders Eriksson tiondefogde i Gästrikland". Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Gästriklands handlingar, SE/RA/5121/5121.11/1611: 2 (1611), bildid: A0044080_00139
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044080_00139

Så kanske var han tiondefogde i Gästrikland 1609-11. De åren har Almqvist en lucka i Anders Erikssons Bröms biografi.
Han tycks ha hunnit med rätt många uppdrag. Han tituleras ju "kammarskrivare Anders Bröms" också, år 1613, i Ångermanlands landskapshandlingar, som jag rapporterat, och länkat till, tidigare.  Eller kan kammarskrivaren Anders Bröms vara en namne? Kammarskrivaren Anders Bröms var utskickad till Härnösand för att betala ut löning till soldater.

Att följa avtrycken uppbördslängderna för Allmänninge, Valbo skulle kanske ge något ytterligare.
Här är årliga räntan för år 1616. "Anders Eriksson fogde i Ångermanland fritt". Bonde på gården i Allmänninge heter då Erik Persson.
Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Gästriklands handlingar, SE/RA/5121/5121.11/1616: 12 (1616), bildid: A0044085_00137
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044085_00137

[Erik Holmlund]

Den där överstelöjtnanten Peder Bröms Mannerhielm. Undra om det inte är tidiga källavtryck från honom som jag snubblat över när jag ögnade genom några årgångar av Nylands landskapshandlingar och Borgå län.

Efter K:M:ts bref datum den 25 Octobris 612. Hafwer Peer Bröms luthenanpt under Claas Christerssons fhana i förläning i Helsinge sochn.
Dijkarsby.
Mantal 8.

Källa: Uudenmaan voutikuntien tilejä. Asiakirjat. 3570 Porvoon läänin tilikirja  (1613-1614). Tiedosto 14. Kansallisarkisto. Viitattu 5.3.2024.
https://digihakemisto.net/item/1583016711/6816626084/14

Peter Brömses bref på dhe gods han hafr i Helsing sochn Dickursby och Simonsböle.
Wij Gustaff Adolph medh Guds nådhe, Sweriges, Göthes, och Wändes utkorade konungh, och arfurste storfurste till Finland, hertig till Estheland och Wäsmannlandh, Gör witerligit att wij aff gunst och nådhe såsom och för huld och trogen, och rettrådige tienst, som oss elskeligh och manhaftigh Peter Bröms, oss här till giordt hafver theta samma han ytermere, här efter skall wara förplichtat att göra och bewista så lenge han leffver, hafver nådiger undt och efterlathhit som wij och nu medh dhetta wårt öpne breff och efterlathit honom oss, till een beskeligh tidj, dessa gods uthi Finland, som ähr halfannan skatt jord uthi Dickursby beleget, item halfannan skatt uthi Backby, een heel skatt Skäggias, och een heel skatt uthi Simonböle, quit frijtt för alle åhrlige uthlagor, som ther af uthgåå bör, att niutha bruka och behålla. Dhet wår stothållare cammererer och fougter uthi Finland må rethe sigh efter.
Af Stockholm then 28 octobris åhr 1612.
Gustaffus Adolphus

Källa: Uudenmaan voutikuntien tilejä. Asiakirjat. 3569a Porvoon läänin kirjekopioita  (1611-1612). Tiedosto 24. Kansallisarkisto. Viitattu 4.3.2024.
https://digihakemisto.net/item/1583004195/6816626566/24

[Erik Holmlund]

Urban> Han verkar ha varit långlivad som hemmansägare, den där Erik Persson i Allmänninge. En Eric Pedher nämns där redan 1573.
Källa: Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630, , SE/RA/5101/5101.06/~/6 (1573), bildid: A0021581_00089
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0021581_00089

1570 heter dock de tre bönderna i Allmänninge Nils Persson, Anund Persson & Olof Persson.
Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Gästriklands handlingar, SE/RA/5121/5121.11/1570: 8 (1570), bildid: A0044039_00026
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044039_00026

Men 1567 heter de tre bönderna i Allmänninge: Olof, Erik & Anund
Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Gästriklands handlingar, SE/RA/5121/5121.11/1567: 13 (1567), bildid: A0044035_00124
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044035_00124
Kanske 1567 års Erik är Erik Andersson?

[Urban Sikeborg]

Erik: [Kamreraren] Bo Vernerssons [Bo Vernikssons] och änkedrottning Kristinas brev, som du hittat och så förnämligt länkat till (2024-03-07), identifierar tillsammans "H.[ans] K.[ungliga] M.[ajestä]tz tienere Welförståndigh Anders Erichssonn Domkyrckones föreståndare i Vpsala och Tijende Fougdhe vthi Vpland" (1610) med Ångermanlandsfogden Anders Eriksson Bröms som har ett hemman i Allmänninge (1616). Strålande!

Svenska Akademiens ordbok ger en äldre definition av föreståndare som "person som förestår förvaltningen av en institutions egendom, räkenskaper o. d.; fogde; förvaltare; syssloman; kyrkvärd" och hänvisar bl.a. till ett belägg från 1549 om Linköpings domkyrkas föreståndare. Arbetet som domkyrkoföreståndare verkar ligga i linje med hans uppdrag som tiondefogde och sedan som "reguljär" fogde.

Jag tror att "din" kammarskrivare Anders Bröms 1613 mycket väl kan vara identisk med Ångermanlandsfogden Anders Eriksson (Bröms). Det var i kammaren/räknekammaren på Stockholms slott som man gick igenom fogdarnas kvittenser och verifikationer och slutligen fastställde räkenskaperna, så en skrivare där vore ju grundligt insatt i hur det skulle vara, och en fogde likaså. Thomas Sverker har i sina rättelser och kompletteringar till min artikel i Släkt och Hävd 1990 identifierat Anders Eriksson Bröms med den Anders Bröms som tjänstgjorde i räknekammaren 1615; se min avskrift av hans kompletteringar som jag lagt in i mitt inlägg ovan 2024-01-03.

Ångermanlandsfogden Anders Eriksson Bröms kan ha fötts omkring 1580 men väl inte mycket tidigare, antar jag, med tanke på att han har söner som skrivs in vid Härnösands trivialskola 1647. Men han behöver ju inte vara född i Valbo, och hans far behöver inte ha varit bosatt där när han föddes. Någon släkting bör väl det dock ha varit som brukade hemmanet i Allmänninge ännu 1616.  Hemmanet måste ju kontinuerligt brukas för att betala jordskatterna om inte annat. Namnet Erik Persson var nog inte en ovanlig namnkombination, så det är förstås möjligt att Erik Persson 1573 inte är densamma som sin namne 1616.

Du belade att det hemman i Allmänninge som Erik Persson brukade och som Anders Eriksson då hade fritt (1616) var det om 14 öre i skatt. Detta hemman förestås i jordeboken 1623 av en Hans Eriksson, ser jag. [Landskapshandlingar, Gästriklands handlingar, SE/RA/5121/5121.11/1623: 5 (1623), fol. 65r, bildid: A0044090_00071. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044090_00071]

[Urban Sikeborg]

Rättelse till mitt inlägg 2024-03-07: Thomas Sverker har i mejl i dag meddelat att den borgmästare "Olof Persson Bröms" i Hudiksvall som nämns i rådstuguprotokollet 1683 måste vara Olof Persson Ström, som blev borgmästare i staden. En felskrivning i domboken, alltså.

[Per Sundin]

Jag tittade i den databas jag fick för många år sedan av Urban omfattande Norrala socken. Där finns också några med släktnamnet Bröms. Jag tänkte närmast på på korpral Lars Bröms i Kungsgården (1729-1806). Är hans namn Bröms ett soldatnamn som han ärvt efter sin företrädare på rotan eller ett namn som han hämtat från någon anfader/-moder?

[Urban Sikeborg]

Per: Bröms är inte ett soldat- eller båtsmansnamn i Norrala-Trönö pastorat, åtminstone. Han föddes 1729 i Vik i Järvsö som son till soldaten Lars Matsson Flink och hustrun Kerstin Simonsdotter.  Kanske var det ett soldatnamn från Undersviks socken (Hälsingland), där Lars i yngre år hade varit soldat, enligt dödsnotisen i Norrala 1806. Men "Bröms" är ju ett bra soldatnamn, kort och testosteronfyllt; namnet syftar ju på (stickflugan) broms.

[Urban Sikeborg]

Jag har skrivit om Wikipedia-artikeln om Carolus Henrici (https://sv.wikipedia.org/wiki/Carolus_Henrici#Biografi), delvis utifrån våra diskussioner här. Ser ni något som borde ändras eller som borde läggas till?

Rörande antagandet av Bröms-namnet har jag inte nämnt herr Karls son Elias, som blev kyrkoherde i Täby (som till en del tillhörde Danderyds skeppslag vid denna tid), för jag vet så gott som inget om honom, utöver vad som anges om honom i L. Bygdéns Hernösands stifts herdaminne, d. 4, s. 173: "Elias, f. 11/2 1569, baccalaureus vid första magisterpromotionen i Upsala 1600, slutl. khde i Täby, Upland". Han skrevs den 15 mars 1595 in vid Uppsala universitet som "Elias Caroli Bröms Medelpadius – så redan här ett mycket tidigt belägg för Brömsnamnet. Och han måste ju, trots den konstiga landskapsangivelsen, vara den "Elias Caroli Angermannus Medelpad.[ius]" ["Elias Karlsson ångermanlänning från Medelpad"!], som efter offentlig examinering den 7 mars 1599 är en av de "ynglingar" ("adolescentes") som flyttats upp till en högre klass. [Uppsala universitets matrikel, d. 1 (1595–1700, s. 2, 4]

I Fant & Låstboms "Upsala ärkestifts herdaminne", d. 3 (Uppsala 1845, s. 218) anges om Elias bara detta: "ELIAS BROMS. Nämnes i jordböckerna 1615, 1617. Gift med Christina Ersdotter från Hudiksvall. Hade 7 döttrar."

Landskapshandlingarna för Uppland är ju rena mörkret med dess miljoner härader (nä, jag överdriver inte), men jag såg en notis från 1611 redan som nämner att mantalspenningar uppburits "Aff Her Eliias i Täby". [SE/RA/5121/5121.01/1611: 2 (1611), fol. 5v, RA-bildid: A0045642_00106] Inget tillnamn där.

Ni som sysslat med Brömsarna, vet ni något mer om Elias?

[Erik Holmlund]

Just det. Upplands landskapshandlingar. Har inget om Elias därifrån.

Däremot nämns "Carl Bröms kansliskrivares pojke" i en saköresförteckning för Stockholm stad år 1617. Osäker om "pojke" kan tolkas som son, eller om den skrivningen måhända öppnar för att kansliskrivaren kan ha haft nån pojke i hushållet som var obefryndad, eller måhända var befryndad på nåt annat sätt än son. Eller om det rent av kan tolkas som att denne Carl Bröms var son åt en kansliskrivare.
"En bonde ifrå Norboten för skellesordh han hadhe haft på Carl Bröms cantzelijschrifvares påijke den 5 septembris 1616"

Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1617: 11 (1617), bildid: A0045773_00027Länk (längst ner till höger): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045773_00027


Några år tidigare fanns för övrigt en annan Bröms som hade innehade kansliskrivar-titel, nämligen Torkill Bröms, som år 1601 fick färdkost, 3 lamm, för en resa till Livland, enligt Sthlm slotts räkenskaper. Men han behöver ju inte ha något med Medelpads-Brömsarna att göra. Bara nämner honom pga sammanträffandet med efternamnet och titeln.
Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1601: 31 (1601), bildid: A0045468_00134Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045468_00134

[Jörgen Blästa]

På annan plats https://forum.rotter.se/index.php?topic=11203.msg166002#msg166002 så har Urban delgett en domboksnotis där kyrkoherden i Ovanåker Ericus Gestrinius änka Catharina Frodiana har som morbror kyrkoherden i Ockelbo Ericus Tybelius. Hennes efternamn skall dock rätteligen vara Trodiana och hon är troligen dotter till kyrkoherden i Segersta Olaus Trodianus. Enligt Uppsalas gamla herdaminne så skall Olaus Trodianus hustru heta Sara Bröms. I det nya herdaminnet (II:15 s. 395) så anges det att det gavs testamentspenningar 1701 i Ovanåker efter "Sahl. Matronan H. Sara Hansdotter Bröms". Hennes måg Ericus Gestrinius var ju då kyrkoherde i Ovanåker. Ericus Tybelius var gift med Catharina Bröms, dotter till Johannes Svenonis Bröms i Ockelbo. Så därmed är det rätt troligt att Sara och Catharina Bröms är systrar, vilket gör att Ericus Tybelius är ingift morbror till Catharina Trodiana.

Ovanåker (X) LIa:1 (1698-1752) Bild 18 / sid 28 (AID: v383509.b18.s28, NAD: SE/HLA/1010152)

[Erik Holmlund]

Apropå Almqvists sammanfattning av Anders Eriksson Bröms fogdekarriär och min tidigare i denna tråd framlagda teori om att Almqvist kan ha slagit ihop två Anders Bröms till en.
Den Anders Bröms som var fogde i Östra Rekarne 1600-1602, satt fängslad på Nyköpings slott från vecka 30 och åtminstone till vecka 52 under 1602 års räkenskapsår. Det framkommer i 1602 års räkenskaper. För 1603 års räkenskaper finns inga fånglistor såvitt jag kunnat se.
Enligt Almqvist förekommer klagomål mot Anders Bröms i östra Rekarne i klagomålsregistret. Jag har inte kollat detta, men hans långa fängslande tyder iaf på att han hamnat i onåd. Även om man kanske inte helt kan utesluta att någon kunde bli benådad, och många år senare återuppta en fogdekarriär, så är väl oddsen rätt låga för att detta fängslande utgör slutet på fogdekarriären för den äldre fogden Anders Bröms.


Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1602: 9 (1602), bildid: A0046407_00162
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046407_00162

[Erik Mangsbo]

En detalj om häradshövdingen i Gästrikland Carl Bröms:


I en lång arvstvist angående Grinduga, Valbo återges att det varit en del jävsproblem när det behandlades i rätten 1672. Bl a var salige häradshövdingen Bröms i skyldskap med Lars Hansson Flerangius (som var son till lagläsaren Hans Larsson Rizanesander och brorson till stadsskrivaren i Gävle Olof Larsson). Den nuvarande (1681) rätten visste att släktskapet förelåg men ville avvakta att Flerangius som nu var frånvarande, själv kunde beskriva hur det såg ut. Målet börjar någon sida tidigare men uppgiften om det aktuella släktskapet återfinns på följande sida:

Gästriklands domsaga (X) AIa:7 (1681) Bild 2360 / Sida 451 (AID: <a href="https://www.arkivdigital.se/aid/info/v422442.b2360.s451">v422442.b2360.s451</a>)

Året därpå återkommer ärendet och det fastslås då att häradshövdingen Carl Bröms varit rätt syskonbarn med Flerangius

Gästriklands domsaga (X) AIa:8 (1682) Bild 2120 / Sida 423 (AID: <a href="https://www.arkivdigital.se/aid/info/v422443.b2120.s423">v422443.b2120.s423</a>)

Kanske någon slutsats om hur de var syskonbarn kan dras av de dopvittnen för sina barn som Rizanesander och Flerangius listar i "Calendarium" som har återgivits av Sehlberg? Jag klarar det inte men ser flera namn där som väcker mitt intresse...

se: Personakt för Lars Hansson Flerangius, Född 09.02.1607 (rotter.se)

[Per Sundin]

Om Carl Bröms moder Botilla Hansdr egentligen heter Larsdotter (hon har en son Lars men ingen Hans) skulle Carl Bröms vara "rätt syskonbarn" med Lars Hansson Flaerangius. Både Rizanesanders och Botillas äldsta dotter heter Kerstin.