Poletyr och ruta

[Leif Essefjord]

Hej.
 
Jag har två helt skilda ord som jag vill veta lite om. Det är först poletyr. En fånge blev på 1850-talet straffad för att han undangömt fängelsets poletyr. Vad hade han gömt undan? Han satt på fängelset i Landskrona.
 
Samma fånge fick efter sin frigivning en backstuga att bo i och ett antal rutor att odla. Jag har inte kunnat finna någon uppgift om hur stor areal en ruta var på. Även i ett annat sammanhang har jag stött på detta mått, nämligen i ett soldatkontrakt från slutat av 1800-talet där soldaten åläggs att bruka en ruta åt roten. Vad gäller ordet ruta så har jag sett det i handlingar från Älvsborgs län och sydöstra Skaraborg.
 
Med bästa hälsning
Leif Essefjord
 
 
 
 

[Åke Carlsson]

Kanske avses polityrsprit eller motsv., se SAOB under polityr.

Ang. ruta i SAOB:

a) om fyrkantigt markområde. BrölBesw. 13 ( c. 1670). Plantering (av skog) i rutor. TSkogshush. 1874, s. 14. Vid samtliga försöksfälten vexlades utsädesmängderna något på de olika gödslade rutorna. LAHT 1893 s. 194. NERMAN Service GuldgrävDikt. 50 1917. jfr PLANT-, PROV-, SÅDD-RUTA.

4) [ofta associerat med RUTA, sbst.²] (i sht förr) ytmått av för olika orter o. vid olika användning varierande storlek, använt ss. arealmått vid jordbruksarbeten o. d., särsk. betupptagning (i denna anv. == 100 kvadratfamnar l. c. 1/16 tunnland) l. torvupptagning (i denna anv, i regel av betydligt mindre storlek). FORSBERG Sockerb. 26 (1888; vid betupptagning), Husbonden uppgör å torvskiftet s. k. "rutor", som vardera innehålla 2 steg i bredd och 4 steg i längd. HÖRLÉN GSed. 115 (1914). Arbetet (med betupptagning) betalades ackordsvis, ett visst (pris) per "rutan". MARTINSON VägUt 183 (1936). JANSSON 68 1950.

Se även Wikipedia:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Ruta_(enhet)

[LarsOlof Lööf]

Hej
Ang Polityr, skriver ju SAOB (Sv Akad ordbok - tyvärr kommer det med en massa skräp i den här kopian, som jag inte är karl till att plocka bort:
POLITYR [/size][/font][/size]pω¹ility⁴r l. på¹- l. pωl¹-- l. pol¹--, förr äv. [/font][/size]POLITUR ([/font][/size]politu'r[/size] [/size][/color])[/font][/size], r. l. m. l. f.; [/font][/size]best. -en, äv. -n; pl. -er. ( poli- 1716 osv. polli- c. 1704. -ur c. 1704–1904. yr 1786 osv.) [/font]
[jfr t. politur, ä. eng. o. ffr. pol–ture, it. polituro; av lat. politura, Polering avslipning vbalsbst. till polire, polera (se [/size][/color]POLERA[/size])] [/font][/size][/size]1) [/font][/size]polering l. glansputsning l. glättning aV ett föremål l. er1 yta av trä l. metall l. sten o. d.; särsk. konkret(are), om glans l. glansighet som givits åt polerad yta o. d.; särsk. i uttr. -an)taga polityr, bli glansig, få en glänsande l. polerad yta. [/color] [/font][/size]214 [/font][/size](c.[/size] [/size]1704). En Serpentin- eller Jaspis-Porphyr som låter väl arbeta sig och tager god politur. [/font][/size][/color] [/font][/size]1805. [/font][/size]s. 93. Det kornade krutet . . gifves den jemnhet, polityr och torrhetsgrad som för varaktigheten m. m. är behöflig. [/font][/size][/color] [/font][/size]2: 60([/font][/size]1882). [/font][/size][/color] [/font][/size]35: 1203 ([/font][/size]1923). [/font][/size][/size]2) [/font][/size]lösning av harts o. d. (oftast bestående av schellack löst i sprit), varmed föremål av tra o. d. kan poleras; särsk. om lager av dylik vätska som strukits på en yta o. där torkat o. bildat en glansig hinna. ALMSTRÖM TemTekn.[/font][/size] [/size]2: 316 ([/font][/size]1845). När han fått i sig några fullödiga whiskycocktails. broddade med polityr eller andra starkvaror. [/font][/size]JOHNSON NSkämth.[/size] [/size]172 ([/font][/size]1892). [/font][/size]Schellack användes till framställning av lacker och ferDissor. kitt. polityr m. m. [/font][/size][/color] [/font][/size]140 ([/font][/size]1925). [/font][/size](Entusiasmen)[/size] verkade konstlad. ditstruken som den skära polityren på hennes glänsande naglar. [/size]KRUSENSTJERNA Fahlen[/size] [/size]4: 11 ([/font][/size]1933).– jfr [/font][/size][/color]KOPAL-[/size], [/font][/size][/color]LACK-[/size], [/font][/size][/color]MÖBEL-[/size], [/font][/size][/color]NAGEL-POLITYR[/size]. [/font][/size][/size]3) [/font][/size]bildl.. om avslipning l. avputsning l. förfining l. hyfsning o. d. som utmärker l. finns hos person (l. konstnärligt värk); äv.: belevenhet.Ännu idag brukar vi ordet polityr i samma mening, men kanske oftast i bildlig mening som 3). Kanske jobbade han med arbete att polera möbler i fängelset? Eftersom det tycks vara sprit inblandat i receptet för en god polityr var det kanske frestande att även bruka blandningen till något annat? Hälsningar LarsO

[Leif Essefjord]

Tack skall ni ha Åke och Lars-Olof för de uttömmande svaren.
 
mvh
Leif Essefjord