Efternamnstillägg

[Camilla Johansson]

Hej!


Jag undrar om någon vet hur vanligt det är att folk lade till ett extra efternamn till vanliga -son namn, och varför detta skedde.


Jag har två i mitt släktträd, där Lindqvist respektive Öberg dyker upp som tillägg till deras patronymikon. Det känns inte som att det skulle vara soldatnamn, och jag har inte heller funnit något som indikerar att de som först har dessa namn i trädet skulle vara soldater.


Tack på förhand!


Mvh, Camilla

[Tord Påhlman]

Före 1901 kunde man ta sig ett nytt efternamn "lite hursomhelst", inget tillstånd eller godkännande krävdes. Man talade bara om det för prästen som skrev in nya namnet i husförhörslängden. Ibland behölls patronymikonet, så det nya namnet skrevs in efter. Ofta (vanligen?) "försvann" patronymikonet med tiden och man skrev bara det nya namnet.
Då folk flyttat in till staden från landsbygden (urbanisering) bodde man ofta mer nära varandra än man gjort på landet. Då blev det inte lika lätt att åtskilja personer från varandra, man hade t ex inget gårdsnamn att relatera till. Flera Johanssöner och Persöner utan relation till varandra kunde bli nära grannar.
Därför tog många ett nytt namn. Ofta relaterade man det nya namnet till den ort man kom från, t ex Hållinder från Hållnäs. En annan variant var s k naturnamn, som dina förfäder har använt.
Det förekom även att man inom en by kunde ta namn, relaterade till byns namn. I Lingbo (Ockelbo kommun), där jag har anor, har familjenamnen Lingman, Lingstrand, Lingvall, Lignell förekommit inom byn.

[Camilla Johansson]

Hej Tord!


Tack för ett snabbt och utförligt svar! Som så mycket annat är det ju helt logiskt när man får veta hur det förhåller sig!


Tack igen!


Mvh, Camilla

[Lars-Åke Johansson]

Tord Påhlman !


Ditt påstående" Det förekom även att man inom en by kunde ta namn, relaterade till byns namn" stämmer väl in för mig också.
3 bröder med patronymikon Nilsson tar sig ett tilläggs-efternamn med Lind- i namnet, Lindberg, Lindgren och Lind.
Dessa bröder föddes i Hörby socken i Skåne. Hörby ligger på Linderödsåsen, så jag tror att detta har inspirerat dom till sina efternamnstillägg.




Hälsningar Lars-Åke J

[Tord Påhlman]

Du har säkert rätt, men just namnet Lindberg lär vara ett av landets vanligaste - kanske det allra vanligaste - efternamn efter alla son-namn.

[Lars-Åke Johansson]

Mycket intressant att få veta. Jag har många släktingar Lindberg.

Lars-Åke J

[Bertil Strömberg]

En intressant och ganska lättläst historisk översikt över användningen av namn finns i Statens Offentliga Utredningar (SOU) 1960:5 Förslag till Namnlag, s. 32 - 55. Jag har inte klarat av att skapa en länk till rätt sidor, men om man klistrar in följande adress borde man komma till betänkandets första sida:  http://weburn.kb.se/metadata/314/SOU_474314.htm.
Bertil
 

[Tord Påhlman]

Tack för tipset om den offentliga utredningen beträffande Förslag till Namnlag. Jag skummade lite som hastigast, läser noggrannare senare. Lite förvånande att man ännu så sent som 1960 använde ett så ålderdomligt språk i offentliga handlingar. Jag kan inte minnas att man i vanliga böcker och tidningar vid denna tid använde verbens gamla pluralformer. Men denna utredning är full av "äro" och "voro". Skulle nästan kunna tro att texten är 100 år äldre.
En annan, mindre förvånande, sak är redogörelsen för patronymikon där man endast nämner manliga sådana, d v s de som bildas av faderns förnamn i genitiv med tillägg av ändelsen -son. Kvinnorna har man helt enkelt struntat i, typiskt för det dåtida (nutida?) manssamhället.
Hursomhelst, intressant läsning, rekommenderas!