Ingen annan Nyed-forskare har ännu hakat på mina tidigare inlägg med inlägg på Anbytarforum. Men jag har fått en del kommentarer och tips via telefon, epost och brev. Är tydligen många som har kopplingar till denna släktgren.
Vad gäller kyrkoherde Johannes Jonae Bråtz (Jöns Jönsson) - Nyeds förste kyrkoherde - så har jag nu bläddrat i Karlstads stifts herdaminne. Fick fram ett exemplar på universitetsbiblioteket i Lund. Där framgår att han var verksam i Nyed från 1594 till sin död 1614. Enligt herdaminnet var Johannes Jonae son till en borgare i Karlstad, som hette Jon, Jonas eller Jöns. Han förordnades 1594 och kallades först komminister.
Han var gift med Brita Svensdotter och hade med henne två barn; sonen Johannes Bråtz, dottern Kerstin och dottern Brita (Jönsdotter) Bråtz som var gift med borgaren Jesper Andersson i Karlstad.
Sedan Johannes Bråtz dött 1614 anställdes Olaus Erici Luth 1616 som ny kyrkoherde. Han gifte sig med Bråtz änka Brita Svensdotter och blev styvfar för hennes barn. När Brita Svensdotter dött 1637 gifte kyrkoherde Luth om sig med änkan Kerstin Arvidsdotter som var anmoder till släkten Tingvall.
Kyrkoherde Luth och min anmoder Bråtz-änkan Brita Svensdotter gjorde under sitt äktenskap en rad fastighetsaffärer i Nyed. Köpte en del av Molkom och Elofsbacka (Älvsbacka). Bedrev tydligen det första hammarbruket i Molkom.
Sedan Olaus Luth dött 1658 uppstod en del rättsliga strider om arvet. Den andra hustrun och hennes barn gjorde anspråk på stora delar.
Kerstin Arvidsdotter ansåg bl a att Luths styvbarn (syskonen Bråtz) gynnats i överflöd under Luths levnad. Han hade inga egna barn och behandlade styvbarnen som fosterbarn.
Enligt herdaminnet blev Kerstin Arvidsdotter mer eller mindre utslängd från prästhemmet redan medan Luth "låg lik" i gården, obegravd. I herdaminnet står det att det var Luths styvdotter Brita Jönsdotter Bråtz som slängde ut sin styvmor 1657. Men enligt Kils härads dombok (AI:a bild 214) var det styvdotterns dotter Brita Jespersdotter som stod för det ganska hårdföra tilltaget. Hon sägs ha slagit näven i bordet så att "remmarna dansade" och kallat Kerstin Arvidsdotter för "gammal djävul" och liknat henne vid en varg.
Jag har också köpt C E Nygrens bok "Karlstads stads historia" del 1. I den boken förekommer borgaren Jesper Andersson nämnd i olika sammanhang på 1620- och 30-talet. Han står som borgare utan att det anges något skrå. Av domboksfynd - som jag själv funnit - förefaller han varit innehavare av någon slags handelsbod.
Vad gäller Annika Elofsdotters far nämndemannen Elof Jönsson, har jag härlett honom till Öjering i Alster socken.
När Elof Jönsson dött 1725 föreslår änkan Kerstin Larsdotter tingsrätten att förordna barnens "faders brodersson nämndemannen Måns Nilsson i Åhs Alster socken" till förmyndare för de omyndiga barnen. Denne Måns Nilsson var son till Elof Jönssons bror Nils Jönsson. Elof och Nils var söner till gårdsfogden Jöns Persson i Öjering, Alster socken. Jöns Persson dog 1692 i Alster 93 år gammal och var son till Per Nilsson i Hasselbol, Alster som uppges på olika håll varit född på 1560-talet och dog på 1650-talet.
Man ska ju ta uppgivna åldrar med stor försiktighet, vad gäller gamla dödböcker. Men om Annika Elofsdotter var 98 år när hon dog 1798, så hade hon möjligen goda anlag med en far Elof som blev 88 år, en farfar Jöns som blev 93 år och en farfars far Per som blev runt 90 år.