Johan Nilsson Burman

[Ulf H Larsson]

Johan Nilsson Burman är först nämnd i Överkalix kyrkoräkenskaper år 1659 (LIa:1 sid 55) då han gav 1 Daler till kyrkan då han var på väg till bruket (Svappavara).
Hans anor har diskuterats tidigare i detta forum men den jag tänker ta upp här är hans hustru Marit Larsdotter begravd 1696-10-03. I begravningsnotisen D(C:1 1696:7) anges hon vara 59/50 år, det syns tydligt att man först  skrivit 50 men sen ändrat till 59. Detta ger födelse år 1637 respektive 1646 vilka båda är problematiska. Hon kan inte vara född 1637 då  hennes far Lars Persson på Bränna 3 endast var 13 år gammal. Enligt roteringslängden 1639 är Lars då 15 år.
Men om Marit var född 1646 så var hon väl ung för att ha fött Johan Nilssons äldsta son Jöns Johansson  Burman som begravs 1696-09-12 D(C:1 1696:34) 35 år gammal alltså född 1661. I kyrkoräkenskaperna (LIa: 1) anno 1661 står  "Johan Nilss, Lars Perssons i Kÿrkiobÿns måger när han war brudgume" . Notera att "måg" vid denna tid hade en mer generell mening "manlig släkting genom äktenskap" än det har senare. Sonens namn  "Jöns" är också problematiskt, Om Johan Nilsson betraktas som måg i det äktenskap  som han ingår år 1661 så borde morfars namn  varit Jöns inte Lars. Lars kusin soldaten sedermera förridaren Jöns Eriksson gift med Elin Eriksdotter från Rödupp 2. Jöns Eriksson delat är "på tåg" 1661 och återvänder från Landskrona 1663 enligt kyrkoräkenskaperna. Enligt dessa får hustru Elin, Jöns Erssons i Kyrkbyn ett brev år 1659 från sin man där han skriver att han varit sjuk men var till hälsan igen. Även äldsta dottern Elins, född 1662, namn passar in om Johan Nilssons första hustru var en dotter till Jöns Ersson och Elin Eriksdotter. Problemet är att deras giftermål sker år 1651 enligt kyrkoräkenskaperna båda är då cirka 30 år gamla och kan ha haft en tidigare relation som resulterat i en dotter cirka 10 år tidigare.

Verkar kanske något konstruerat men Marit Larsdotter kan knappast varit mor till Jöns Johansson Burman född 1661 eller Elin Johansdotter född 1662. De övriga kända barnen är hnes och hon är troligen den hustru som avses då Johan Nillsson Burman noteras sm gift i mantalslängder 1665-1678. Han köper Bränna 1 år 1778 från Jöns Erssons son Erik Jönsson och änkan Elin Eriksdotter enligt domboken. Han är bonde 1679-1681 på  Bränna 1, Johan Nilsson Burman  flyttar sedan till Heden 8 Hällan 3 för att blidär till sin död. Han begravs  Johan Burman på Hällan begravdes 1698-07-11 i Kyrkan, 70 år gammal D(C:1 1698:26).Tack till Christer Sundin vars uppgiffter jag kopierat flitigt så även dessa. Johan Nilsson är  nämnd med hustru från 1665 till 1678 i Kengis bruk koppar och järnbruk vid Svappavaara kopparbruk, Torneå (Mantalslängd, Kenneth Mossberg). Gruvdräng från 1667 till 1671 i Svappavaara, Torneå (Mantalslängd, Kenneth Mossberg). Sägs vara från Skellefteå då han uppbjuder sitt köp av Erik Jönssons hemman i Grelsbyn.

[Ulf H Larsson]

Vad som inte framgår ovan är att mantalslängderna för Övertorneå och Svappavara Kopparbruk endast  finns för 1660, 1665, 1667, 1669 o.s.v Johan Nilsson Burman har säkert hustru före 1665 men kan ha ny hustru 1665 eller 1667. En första hustru kan h dött och en andra trätt till utan att det märks i mantalslängden. Överorneå har bevarade kyrkoräkenskaper för denna tid men de är mycket ofullständiga./Ulf

[Håkan Bergström]

Ålderangivelserna är väl alltid ganska approximtiva. Kan ju faktiskt vara född 1641.
Apropå barnens namn kan det också vara så att en första son, Lars, dog som spädbarn.
Enligt min anteckning menar forskaren Nils Joëlsson att bröllopet stod 1660.


Vad skulle en alternativ tolkning av ordet 'måg' kunna vara? Jag menar för att passa i den notisen.


Hälsningar
Håkan

[Ulf H Larsson]

Håkan, bra att du är intresserad av frågan om Johan Nilsson hustru(r).
Vad gäller årtalen
Uppgiften från Nils Joëlson att bröllopet stod 1660 kan förklaras med att han läst posten "Johan Nilsson Lars Perssons i Kyrkbyns måger när han var brudgum gav 1 daler" som den sista under 1660 medan jag och andra läst den som den första under 1661. Kyrkoräkenskaperna LIa:1 sidan 57v.
Sonen Jöns Nilsson Burman dog 1696-09-07 "Salig Jöns Burman, 35 år, begravd i Kyrkan" dödsnotis (C:1 1696:34).
Dottern Elin begravdes 1698-02-12 . Nils Perssons i Nybyn sonhustru Elin 36 år, testamente givet på begravningsdagen D(C:1 1698:12), Kr(LIa:2 s.32).
Eftersom dessa två är tämligen unga och att fadern levde och bör ha varit uppgiftslämnaren så tror jag att deras åldrar är korrekta.
Uppgiften i RL 1639 att Lars Persson då var 15 år tror jag är korrekt, 15 år är ju den  lägsta åldern då någon tas med i roteringslängden.
Marit Larsdotter dog cirka 1 månad efter Jöns Burman, man kan ana skälet till ändringen av hennes ålder från 50 till 59 år, den gjordes om min teori
stämmer utan att konsultera Johan Nilsson Burman som bör ha varit den som uppgav hennes ålder till 50 år vid hennes begravning.
Åldern på Johan Nilsson Burmans övriga barn är osäkrare:
Nils Johanson Burman född cirka 1668 jag har antagit att han är 21 år då ha blir  Soldat 1689, musketerare nr 54, "Går för sin faders hemman i Heden"
Karin Johansdotter född cirka 1669? gift med Per Eriksson på Töre 8 död på Bondersbyn. Se sidorna 579 och 58 i Leif Boströms bok om  Nederkalix.
Lars Johansson född cirka 1670  begravd 1719-01-11, 49 år gammal D(C:2 1719:1), han var gift ed Margareta Hfl(LIa:1 s.130h).
Malin Johansdotter född cirka 1670? Moder Malin 60 år i hfl 1730-54 Hfl(AIa:1 s.23h).
Johan Johansson född cirka 1673? Yngste sonen i hfl 1697-98 Hfl(LIa:1 s.125h).
Marita Johansdotter född cirka 1676 enligt Nils Joelsson.


Det ser ut att var ett gap mellan de två äldsta barnen Jöns och Elin och resten Nils, Karin, Lars, Johan och Marita.
Man måste dock ta i beräkning den höga barndödligheten vid denna tid.
De två fösta barnens namn stämmer om Jöns Ersson och Elin Eriksdotter var mor föräldrar och Johan Nilsson Burman sett som måg på Bränna 1.
Resten av barnens namn stämmer om Johan Nilsson Burman inte räknats som måg på Lars Perssons hemman Bränna 3.
Från de barnens  namn kan vi se att John Nilsson hade en ana med namn Johan vilket r lika självklart  som att hans fars namn var Nils.


Lars Persson på Bränna 3 soldaten sedermera förridaren Jöns Eriksson var kusiner på deras fäder Per Larsson och Erik Larsson sida. Deras gemensamma farfar var Lars Grelsson som ägde det som blev Bränna 1,2 och 3. Bränna 2 gick ur släkten då Johan Larsson från Vitå köpte det av sonen NilsLarssons änka Kerstin som borde haft ett sytningsavtal med Johan Larsson. Tack vare Nils Joëlsons forskning om Vitågrenen av släkten Kråka från Sundersbyn kunde jag se att Johan Larssons förärldrar var Lars Hansson och Anna Johansson båda födda i Vitå.


Även om Johan Nilsson Burmans hade en fösta hustru som var dotter till Jöns Eriksson och Elin Eriksdotter från Rödupp 2 så är han en måg till Lars Persson enligt ordets urprunglliga mening "manlig släkting genom gifteremål"  Lars Persson kunde ha varit den manliga släkting som representerad bruden då hennes far "var på tåg" från troligen  1657 tills han kom hem 1663 från Landskrona.


Samlar på indicier men saknar ett bevis för min teori, men även brottmål kan avgöras med indicier och Nils Joëlson gjorde intressanta fiiationer baserat på indicier.
Hälningar
Ulf

[Anders Väppling]

Hej!


Jag har en fråga som angår Johan Nilsson Burmans dotter Marita:


Har på min mormors sida funnit att min MM FF FF MM M var Lisbeta (Lisa) Andersdotter. Hon gifter sig med Per Hindersson 1720-07-17 i Överkalix (C:2, sid. 64). Enligt en forskare på internet så hon dotter till Anders Jönsson och Marita Johansdotter Burman f. 1676 i Överkalix och hon skall alltså vara ett utav barnen till Johan Nilsson Burman.


Källa: http://sunebring.com/slaktforsk/000/0000/556.htm


Kan detta stämma? Det finns ju retfullt nog inte någon födelse- och dopbok för åren 1701-1708 men jag misstänker att det funnits andra sätt att kontrollera om så var fallet?

[Ulf H Larsson]

Anders,
Dina uppgifter verkar stämma  bra.
Att Marita Johansdotter var född omkring 1676 är en uppgift från Nils Joëlson från vilken utredning skall jag kolla, har mycket material från honom.
En vigselnotis visar att hon gifte sig med Anders Jönsson från Vännäs 1692-11-27 V(C:1 sid 15).
Deras dotter Karin Andersdotter var född omkring 1701  baserat på att hennes ålder uppges vara 29 år i hfl 1730 (AIa:1 s.17).
Dottern Lisbet (Lisa) Andersdotter var född omkring 1704 baserat på uppgiften att hon är på 26 år och gift med Per Hindersson i hfl 1730 Hfl(AIa:1 s.14).
Enligt dödsnotisen dör hon 1782-04-22 och var då 80 år gammal och änka efter efter Per Hindersson D(C:2 sid 131).


Åldersuppggifterna i hfl 1730 åtminstoe för yngre personer verkar stämma bra men dm är ju inte så samtida som födelse/dopnotiser men oftast bättre än uppgifterna i döds/begravningsnotiserna.


Jag försöker i möjligast mån använda orginalkällor när forskar om Överkalix. Finns för många fel i andrahandsuppgifter men har fuskat lite och använt Christer Sundins sammanställningar om Johan Nilsson Burman och hans ättlingar. Han har dock med de oförenliga uppgifterna att Marita Johansdotter var född 1637 och och dotter till Lars Persson (född 1624 enligt roteringslängden 1637) Dennes far Per Larssons ålder var 50 år enligt roteringslängden 1637 och 52 år i RL 1639. Sonen Lars Persson i Bränna gav testamente efter fader "och hustru"  3 Daler 16 Öre 1644-03-11 Kr(LI:a 1644 s.6).
Har inte sett någon uppgift i kyrkoräkenskaperna att Lars Persson i Bränna ger brudgumspeng 1640- , får kolla igen!


Hälsningar Ulf

[Anders Väppling]

Anders,
Dina uppgifter verkar stämma  bra.
Att Marita Johansdotter var född omkring 1676 är en uppgift från Nils Joëlson från vilken utredning skall jag kolla, har mycket material från honom.
En vigselnotis visar att hon gifte sig med Anders Jönsson från Vännäs 1692-11-27 V(C:1 sid 15).
Deras dotter Karin Andersdotter var född omkring 1701  baserat på att hennes ålder uppges vara 29 år i hfl 1730 (AIa:1 s.17).
Dottern Lisbet (Lisa) Andersdotter var född omkring 1704 baserat på uppgiften att hon är på 26 år och gift med Per Hindersson i hfl 1730 Hfl(AIa:1 s.14).
Enligt dödsnotisen dör hon 1782-04-22 och var då 80 år gammal och änka efter efter Per Hindersson D(C:2 sid 131).

Åldersuppggifterna i hfl 1730 åtminstoe för yngre personer verkar stämma bra men dm är ju inte så samtida som födelse/dopnotiser men oftast bättre än uppgifterna i döds/begravningsnotiserna.

Hej Ulf och tack för ditt svar!


Kunde inte hitta rätt i husförhören först men jag förmodar att Anders Jönsson och Marita Johansdotter flyttar in hos Anders föräldrar Jöns och Lisbet (Överkalix LIa:1 (1640-1699) sid. 124)? Men är det "vår" Johan Nilsson som står med på sidan 125 (högst upp till höger) i samma längd? Se bifogade bilder. Om han avlider 1698 bör han hunnit upptas i denna längd, som enligt bokens register skall gälla för 1697-1699.


Bara för att försäkra mig om att jag är med på noterna (är ännu en glad amatör, så du får ursäkta mina frågor):
Det finns alltså inget "enkelt bevis" i form av exempelvis födelsenotiser eller bouppteckningar för att säkerställa att Lisbet Andersdotter är dotter till Anders Jönsson och Marita Johansdotter, eller att Marita Johansdotter är Johan Nilsson Burmans dotter? Utan det kan man sluta sig till genom noggranna studier av vilka personer som fanns i socknen och ev. andra typer av källor? Vill bara vara säker så jag inte börjar lägga till saker i mitt träd som inte vilar på en stabil grund.


Är förresten Johan en Bureättling såsom trädet jag hittade på internet visar? (Har endast släktforskat i drygt två år och jag lärde mig snabbt att man inte ska tro för mycket på släktträd man hittar på internet..)

Jag försöker i möjligast mån använda orginalkällor när forskar om Överkalix. Finns för många fel i andrahandsuppgifter men har fuskat lite och använt Christer Sundins sammanställningar om Johan Nilsson Burman och hans ättlingar. Han har dock med de oförenliga uppgifterna att Marita Johansdotter var född 1637 och och dotter till Lars Persson (född 1624 enligt roteringslängden 1637) Dennes far Per Larssons ålder var 50 år enligt roteringslängden 1637 och 52 år i RL 1639. Sonen Lars Persson i Bränna gav testamente efter fader "och hustru"  3 Daler 16 Öre 1644-03-11 Kr(LI:a 1644 s.6).
Har inte sett någon uppgift i kyrkoräkenskaperna att Lars Persson i Bränna ger brudgumspeng 1640- , får kolla igen!


Hälsningar Ulf

Ja, det låter lite väl extremt med en 13-årig far! Finns dessa roteringslängder på ArkivDigital eller SVAR? Vore intressant att kika i dem.

[Ulf H Larsson]

Aders,
skall försöka svara på dina frågor.
När födelseböcker inte finns år man försöka ta till andra källor.
Finns husförhörslängder och dödböcker alltså andra kyrkoböcker så kan dom ge ungefärliga födelseår.  Tidiga dödsnotiser i Råneå och Luleå  socknar ger även föräldrarnas  namn men mödrarnas namn speciellt deras patronymikon kan vara felaktiga. De tidigaste kyrkoböckerna är normalt kyrkoräkenskaperna men de redovisar ju intäkter och utgifter och inte personer i första hand. Män betalar brudgumspeng normalt 1 daler på bröllopsdagen. Testamente betalas normalt på begravnigsdagen av söner eller andra arvingar till den döde. Sen blir det att ta till skattelängder som mantalslängder, jordeböcker och tidigast bågskattelängder och tiondeängder ur de så kallade landskapshandlingarna. Den tidigaste skattelängden för detta område är en bågamantalsländ från 1539 där män som stod för ett hushåll fick betala en liten avgift för sig och vuxna söner eller måg om sådan fanns på gården. Den kallas även vinterskatt och var en skatt på jakten. Även domböcker kan användas. Rötters bokhandel har böcker som förklarar hur man använder dessa tidiga källor men det är svårt att finna anor speciellt kvinnor i dessa tidiga källor.


Kan inte se dina bifogade bilder så jag återkommer om dina speciella frågor i nästa postning.

[Ulf H Larsson]

Rotering och Utskrivningslängder finns på SVAR men jag läste dem på Mikrokort och var nog först med att posta om Lars Persson ålder i 1639 RL men såg  då inte att den var inkonsistent Marita Larsdotter angivna ålder.


Vad gäller din första bild från hfl 1697 så får jag erkänna att jag inte observerat den tidigare men din tolkning är ok.
Den andra bilden gäller nog Heden 8 Hällan 3 och johan Nilsson Burman med familj.
Sonen Jöns Johansson Burman är död och sonhustrun Margareta bör vara hans änka, hon verkar borta år 1698 men har varken dött eller gift om sig, jag har inte hittat någon vigsel eller dödsnotis som gäller henne i C:1.


När det gäller att Marita Larsdotter är Lars Perssons på Bränna 3:s dotter så har jag antagit det som givet men om hon är Johan Nilsson Burmans andra hustru så bör det verifieras! Man har ju antagit att hon är den som Johan Nilsson Burman gifte sig med 1660/61 då Lars Persson nämns som "måger" i Kyrkoräkenskaperna. Johan Burmans barn namn i den andra kullen stämmer med en morfar vid namn Lars och en mormor vid namn Karin.


Vad gäller Johan Nilsson Burmas anor så har de diskuterats på Facebook Gruppen DNA Anor. En Johan Nilsson Burman ättling  med en rak farslinje till denna har gjort en DNA prov som indikerar att Johan Nilsson Burman inte har Olof Hersesson Bure i sin manslinje. Jag är  inblandad och bör ta tag  detta!
Hälsningar/Ulf

[Håkan Bergström]

Apropå DNA-resultatet på Johan Nilsson Burman kan det ju helt klart vara så att han tog namnet från sin mor.
Jag har nyligen upptäckt en ana i min egen antavla som tog sin morbrors namn när han flyttade från socknen.

[Ulf H Larsson]

Alla med namnet Burman har nog inte en gemensam ana på deras farslinjer. Mitt atDNA matchar två Burman som verkar vara släkt med varandra. AtDNA test visar inte hur man är släkt, men "fasning" med hjälp av 2 kusiners atDNA kan jag se att  vi är släkt på min mors sida. På den sidan har jag bara en dokumenterad ana, Magdalena Simonsdotter Sandman född 1710 i Umeå.
Mitt atDNA test ger många träffar med Västerbottningar, misstänker att min okände morfars farfar kan ha varit från Västerbotten! Jag har inte kunnat finna en koppling till Johan Nilsson Burman trots att jag har många anor i Överkalix. /Ulf

[Ulf H Larsson]

Har läst mantalslängder 1642–1674 för att få en bättre bild av Lars Persson på Bränna 3 och Jöns Eriksson på Bränna 1 och deras familjer.
 1642–43 finns Per Larsson med son och sonhustru i mantalslängden.
 1644 finns Lars Persson markerad som son plus dotter och måg i längden, dottern bör ha varit syster och mågen hennes man. I kyrkoräkenskaperna 1644 ger Lars testamente för fader och hustru. Hustrun bör alltså varit Lars Persson första hustru.
 1645 står Lars Persson med hustru och sonhustru i längden. Hustrun bör vara Lars Perssons andra hustru och att ingen notering om brudgumspeng finns i kyrkoräkenskaperna indikerar att hon kan ha varit utsocknes. Lars kan ju inte ha haft någon sonhustru det året så markeringen kan vara för brodern Nils hustru.
 
 Mantalslängderna bekräftar att Lars Persson varit gift 2 gånger, första giftermålet kan ha skett tidigt 1642 då Lars var 18 år gammal. Han kan då fått en dotter senare det året som då var 18 år 1660. Om fadern Per ville skydda sonen Lars mot utskrivning så kan vigseln skett tidigare men knappast före 1640 då Lars var 16 år gammal.
1646 står Lars Persson med hustru och piga i längden.
 1647–49 står Lars Persson med hustru ensamma i längden.
 1650 tillkommer son och dotter i längden! Detta pekar på 1638 som födelseår om man togs upp som 12-åring. Åldern ändrades 1652 till 15 år. 1638  var Lars Persson 14 år gammal något stämmer inte!
1650 står hustru Sigrid o.g. med dotter raden efter Lars Persson.
1650 står hustru Elin på nästa rad med endast hustru streckad. (kan vara Lars Perssons syster som nämns i kyrkoräkenskaperna)
 1651 så ser jag inte Lars Persson i längden däremot är en hustru Sigrid, hustru är ej streckad däremot är två döttrar markerade, en bör ha varit Sigrid själv men vem var de döttrar till.
 1652 står Lars Persson med hustru och son och dotter i längden. Barnen bör vara födda 1637 eller tidigare för att tas med i mantalslängden!
1652 står Johan Pedersson med hustru på raden efter Lars Pedersson och bör vara hans bror.
 1653 står Lars Persson med hustru och son och dotter(?) och sonhustru i längden! Lars kan knappats haft en gift son år 1653.
1653 står Johan Persson med hustru och dotter på raden därpå. Johan bör vara en yngre broder till Lars och bör inte haft en dotter född 1638 (15 år).
1654 står Lars Persson med hustru dotter, legodräng och knekthustru i längden.
1654 står Johan Persson med hustru och legopiga på raden därpå
 1655 står Lars Persson med hustru + dräng +piga+ knekt+ knekthustru i längden.
1655 står Johan Persson med hustru och piga på raden därpå.
1656 står Lars Persson med hustru + dräng +piga+ knekt+ knekthustru i längden.
1656 står Johan Persson med hustru och piga på raden därpå.
1657 står Lars Persson med hustru + son +dotter+ gammal(?) i längden.
1657 står John Perssons namn men endast hustru +dotter + knekt markerad (Johan?)
1658 står Jöns Eriksson med hustru (mellan Bränna 2 och Bränna 3 bör gälla Bränna 3)
1658 står Lars Persson med hustru + son +2 döttrar i längden.
1658 står John Perssons namn men endast hustru +dotter + knekt markerad (Johan?)
1659 står Lars Persson med hustru + son +2 döttrar + piga i längden.
1659 står hustru Elin på raden efter L.P. (L.P. syster? Gift med vem?)
1659 Står Hustru Klara på raden efter hu. Elin. (Johan Perssons hustru?)
1660 står Lars Persson med hustru +2 döttrar i längden.
1660 står hustru Elin + dotter på raden efter L.P. (L.P. syster eller Jöns Erssons hustru?)
1660 Står Hustru Klara + dotter på raden efter hu. Elin. (Johan Perssons hustru?)
1661–62 saknas mantalslängder.
1663 står Lars Persson med hustru +dotter i längden.
1664 saknas mantalslängd.
1665 står Lars Persson med hustru +son +dotter i längden.
1665 står hustru Elin ensam på nästa rad.
1665 står hustru Sigrid +? på följande rad.
1666 saknas mantalslängd.
1667 Lars Persson, 4 personer (nytt format)!
1667 Hustru Elin änka 1 person (ensam), alltså inte Jöns Erssons hustru!
1667 Hustru Sigrid änka 2 personer!
1669 står Jöns Eriksson 2 personer (han och hustru Elin) på  Bränna 1 som de delar med brodern Per Eriksson med familj
1669 på Lars Perssons hemman finns 5 personer.
1669 Hustru Klara har 3 personer i hushållet.
1669 Hustru Sigrid har 3 personer och en gammal/inhyses i hushållet.

Troligen lämnar Jöns Eriksson Bränna 1658 för året efter får hustru Elin (Eriksdotter), Jöns Erssons brev från sin make enligt kyrkoräkenskaperna, han har då varit sjuk men tillfrisknat.
Ursäkta att jag postar detta som inte gav klarhet bara fler frågor!
Ulf



 
 

[Ulf H Larsson]

Har kollat Roteringslängden 1639 på SVAR SE/KrA/0025/0/180a (1639-1640)
Grelsbyn finns på Bil 523.
1/6 Erich Larsson       42
son Peder Erichsson   20
1/3 Peder Larsson      52
(överstruken)
son Lars Persson        15
----------------------------
Notera att Per Larssons hemman är på 1/3 mantal
Har tittat i några jordeböcker och Grelsbyn 1 och 3
JB 1665
Jöns Ersson          1/12  (Bränna 1)
Peder Ersson        1/6   (Bränna 1)
Hustru Kerstin      1/8   (Bränna 2)
Lars Pedersson      1/4  (Bränna 3)
Hustru Elin            1/8   (Bränna 3?)
Hustru Sigrid         1/6   (Bränna 4)   (Olof Grelssons hustru)
-------------------------------------------------------------------
JB 1678
Jöns Eriksson         1/12
Per Eriksson           1/6
Hustru Kerstin        1/12 förmedlat 1/12 (betalar inget)
Hustru Sigrid         1/8
Lars Pedersson       1/4
Hustru  Elin?          1/12
Jöns Persson           1/6
-------------------------------------------------
JB 1680
Jöns Ersson             1/12
Per Eriksson            1/6
Hustru Kerstin        1/12
Lars Pedersson       1/4
Hustru Elin             1/12
Hustru Sigrid          1/8
----------------------------------------------
JB 1689
Jöns Ersson            1/12       Uthyst? till H Jöns ?
Per Ersson              1/6
Per Grelsson?         1/12
Lars Larsson           1/4
-------------------------------------------------------


Jöns Ersson dör troligen 1678 för då säljer hustrun Elin Eriksdotter och sonen ett hemman till Johan Nilsson Burman, det måste ha ha gällt Jöns Ersson del av Bränna 1 1/12. Per Ersson som äger 1/6  av Bränna 1 begravdes 1679-08-24, sonen Erik Persson dör 1677-07-01 i Skånska kriget så det är hans son Per Eriksson som ärver Bränna 1 1/6 mantal. I JB så står Jöns Erssons namn på 1/12 Bränna 1 även 1691 trots att han då varit död i 13 år. Inget spår efter försäljningen av Bränna 1 1/12 mantal synes men sonen Eik Jönsson och hans mor Elin Eriksdotter finns noterade i Råneå och Vitå.


Bränna 3 minskar från 1/3 till 1/4 det motsvarar 1/12 så Bränna 4 kan vara en utskiftat från Bränna 3 och Hustru Sigrid gift med Olof Grelsson kan vara syster till Lars Persson och hustru Elin som nämns i kyrkorräkenskaperna.


Återkommer med en samlad kommentar!
Ulf








       

[Ulf H Larsson]

Om det inte kommer in några frågor så avslutar jag denna tråd med några funderingar kring ovanstående material om Bränna 1-4.
Lars Persson på Bränna 3 född 1624 ingår ett tidigt äktenskap senast 1642 men inte så tidigt som 1637 som ofta anges som födelseår för dottern Marit Larsdotter. Om hon föddes i Lars Perssons andra äktenskap så är hennes födelseår 1646 korrekt.


Mågen och dottern som finns i mantalslängden 1644 är troligen Per Larssons dotter Sigrid och hennes make Olof Grelsson. De står senare för Bränna 4 som var på 1/12 mantal. Per Larssons hemman var 1639 1/3 mantal senare 1/4 mantal. 1/3 - 1/12 = 1/4. Sigrid torde ha ärvt denna avvittring från sin far Per Larsson.
1650 tillkommer son och dotter i längden! Detta pekar på 1638 som födelseår om man togs upp som 12-årig. Åldern ändrades 1652 till 15 år.  Gifte sig Lars Persson verkligen som 14-årig?
1650 står hustru Sigrid O.G. med dotter raden efter Lars Persson. Hustru Sigrid hemman var troligen Bränna 4.
1653 står Lars Persson med hustru och son och dotter(?) och sonhustru i längden! Lars kan knappats haft en gift son år 1653. Då brodern Johan med hustru står på nästa rad kan det inte vara han, möjligen avses brodern Nils.
1655-56 står Lars Persson med hustru + dräng +piga+ knekt+ knekthustru i längden. Vi ser troligen Jöns Ersson med hustru Elin Eriksdotter från Rödupp 2. Jöns Ersson går säkert knekt för kusinen Lars Persson och finns på dennes hemman som brukligt var före det fanns soldattorp.
1658 står Jöns Eriksson med hustru (mellan Bränna 2 och Bränna 3 bör gälla Bränna 3) Jöns Erssons hustru får enligt kyrkoräkenskaperna brev från sin make 1659 där han nämner att han varit sjuk men tillfrisknat. Enligt kyrkoräkenskaperna år 1663 är jöns Ersson en av de soldater som kommer hem från Landskrona det året.
I jordeboken år 1665 har Jöns Ersson ett eget hemman på 1/12 mantal. Brodern Per Ersson har då ett hemman på på 1/6 mantal. Båda bör räknas som Bränna 1. Det är troligen dessa 1/12 mantal som Jöns Erssons son Erik Jönsson säljer till Johan Nilsson Burman 1778 men detta framgår ej i jordeböckerna. Hemmanet på 1/6 borde ha ärvts av Per Erssons sonson med samma namn då den senares far Erik Persson dött i det skånska kriget 1677.
Den dotter som enligt mantalslängden 1675 finns på Bränna 3 borde vara den Malin Larsdotter som 1680 gifte sig med Nils Olofsson på Vännäs 14. Hon begravs 1729-03-04 Änka 75 år, unge Lars Nilssons moder i Vännäs begravd i kyrkan "med fuller likpredikan"-
Malin Larsdotter kan vara något yngre men inte född senare än 1660 om hon är dottern i mantalslängden.  Hennes mor var då Lars Perssons andra hustru Karin som troligen är utsocknes då ingen notering att Lars Persson ger brudgumspeng 1644-45 finns i Överkalix kyrkoräkenskaper!
Malin Larsdotter är min ana 8 generationer bort!
Har alltså inte funnit bevis eller motbevis för min teori att Johan Nilsson Burman hade ett första äktenskap med en dotter till Jöns Eriksson från Bränna 1 före han gifte sig med Lars Perssons från Bränna 3  dotter Marit Larsdotter i så fall född 1646 som den ursprungliga noteringen av hennes ålder 50 år i hennes dödnotis från 1696 angav.
Ulf H Larsson

[Anders Väppling]

Aders,skall försöka svara på dina frågor.När födelseböcker inte finns år man försöka ta till andra källor.Finns husförhörslängder och dödböcker alltså andra kyrkoböcker så kan dom ge ungefärliga födelseår.  Tidiga dödsnotiser i Råneå och Luleå  socknar ger även föräldrarnas  namn men mödrarnas namn speciellt deras patronymikon kan vara felaktiga. De tidigaste kyrkoböckerna är normalt kyrkoräkenskaperna men de redovisar ju intäkter och utgifter och inte personer i första hand. Män betalar brudgumspeng normalt 1 daler på bröllopsdagen. Testamente betalas normalt på begravnigsdagen av söner eller andra arvingar till den döde. Sen blir det att ta till skattelängder som mantalslängder, jordeböcker och tidigast bågskattelängder och tiondeängder ur de så kallade landskapshandlingarna. Den tidigaste skattelängden för detta område är en bågamantalsländ från 1539 där män som stod för ett hushåll fick betala en liten avgift för sig och vuxna söner eller måg om sådan fanns på gården. Den kallas även vinterskatt och var en skatt på jakten. Även domböcker kan användas. Rötters bokhandel har böcker som förklarar hur man använder dessa tidiga källor men det är svårt att finna anor speciellt kvinnor i dessa tidiga källor. Kan inte se dina bifogade bilder så jag återkommer om dina speciella frågor i nästa postning.

Hej Ulf!

Tack för informationen gällande kyrkoräkneskaperna (brudgumspeng och testamente) - detta är något som inte grävt i ännu. Har noterat att det funnits i somliga församlingar jag forskat i, men inte riktigt förstått innebörden av det som stod i dem. Trodde de endast innehåll sådant som ordagrant rörde kyrkans räkenskaper - skall definitivt komma ihåg detta i framtiden när jag kört fast i övriga längder. Gällande jordeböcker och ännu äldre källor krävs nog lite mer erfarenhet för mig del och jag borde nog, som du säger, köpa/låna någon bok som behandlar ämnet innan jag ger mig på något sådant. Tycker det är svårt att tyda texten i dessa källor, även om jag är förvånad av hur snabbt man lär sig tyda gammal skrift (det som var rena grekiskan för ett år sedan är idag - näst intill - lättläst, så övning ger sannerligen färdighet här).

Jag tackar i vilket fall för informationen och när tiden är mogen skall jag ge dessa äldsta källor en chans!

Rotering och Utskrivningslängder finns på SVAR men jag läste dem på Mikrokort och var nog först med att posta om Lars Persson ålder i 1639 RL men såg  då inte att den var inkonsistent Marita Larsdotter angivna ålder.


Vad gäller din första bild från hfl 1697 så får jag erkänna att jag inte observerat den tidigare men din tolkning är ok.
Den andra bilden gäller nog Heden 8 Hällan 3 och johan Nilsson Burman med familj.
Sonen Jöns Johansson Burman är död och sonhustrun Margareta bör vara hans änka, hon verkar borta år 1698 men har varken dött eller gift om sig, jag har inte hittat någon vigsel eller dödsnotis som gäller henne i C:1.

När det gäller att Marita Larsdotter är Lars Perssons på Bränna 3:s dotter så har jag antagit det som givet men om hon är Johan Nilsson Burmans andra hustru så bör det verifieras! Man har ju antagit att hon är den som Johan Nilsson Burman gifte sig med 1660/61 då Lars Persson nämns som "måger" i Kyrkoräkenskaperna. Johan Burmans barn namn i den andra kullen stämmer med en morfar vid namn Lars och en mormor vid namn Karin.

Vad gäller Johan Nilsson Burmas anor så har de diskuterats på Facebook Gruppen DNA Anor. En Johan Nilsson Burman ättling  med en rak farslinje till denna har gjort en DNA prov som indikerar att Johan Nilsson Burman inte har Olof Hersesson Bure i sin manslinje. Jag är  inblandad och bör ta tag  detta!
Hälsningar/Ulf

Spännande - tack för svar! Ska även kika på dina djupa analyser av Lars Persson med familj. Verkar rörigt i längderna för hans del, inte minst gällande hans första giftermål. Att han gifter sig ung tycks det inte råda något tvivel om - var det en sorts "metod" att gifta sig ung för att undvika att sönerna drogs in i det militära?

Och det var intressant att det troligen inte är från faderssidan som 'Burman' i så fall kommit. Men hur var det egentligen med namnet "Burman"? Var det något de själva använde för att visa släktskap med den, förmodar jag, redan då kända Buresläkten? Det står ju inte i husförhören, men står det kanske nämnt i andra längder? Eller är det något vi nutida släktforskare "etiketterat" dem med?

Tack igen för intressant läsning!

Med vänlig hälsning,
Anders

[Leif Boström]

Jag tror fortfarande att Johan Nilsson Burmans hustru Marita trots allt kan vara dotter till Jöns Eriksson. Jag försöker sammanställa de fakta som finns och kommentera dem.
 
När hustru Marita begravs 1696-10-03 sägs hon vara Johan Nilssons saliga hustru Marita, 59 (eller 50 som skrevs först) år gammal. Hennes patronymikon framgår inte. Jag känner inte till att det framgår av någon annan handling heller. Även om Johan Nilsson Burman endast varit gift en gång, så är den hustruns faders namn okänt.
 
När Johan Nilsson vigs 1661 sägs han vara Lars Perssons i Kyrkobyns måger. Begreppet måg var vidare på den här tiden, manlig släkting genom giftermål. Det troligaste är att han blev måg i och med giftermålet och det som ligger närmast till hands var att han gifte sig med en dotter till Lars Persson, bonde från 1644 på Bränna 3. Hans far Per Larsson har son och sonhustru från 1640 och det bor 4 personer på gården från 1638. Därmed kan Lars Persson ha varit gift 1637. Eftersom han enligt roteringslängden 1639 var 15 år, d v s född omkring 1624 är det ändå inte så troligt att det var han som var sonen med hustru före 1644. Det gör att det är tveksamt om han kan vara far till Marita som gifte sig 1661. De söner och döttrar som nämns i mantalslängderna på 1650-talet, enligt Ulf Larssons sammanställning ovan, är i så fall inte hans barn. En fråga är vems barn de i så fall är och vilka som nämndes som son och sonhustru hos Per Larsson från 1640. Det skulle kanske kunna vara en bror eller äldre son till Per Larsson. Kan han ha hetat Jöns?
 
Jöns Eriksson var son till Erik Larsson, som var bror till Lars Perssons far Per Larsson. Släktskapet är så nära att en make till en dotter till Jöns Eriksson möjligen kan ha kallats måg. Jöns Eriksson står på en egen rad i mantalslängderna 1655-1658. Han var soldat 1658-1661 och hans hushåll finns då inte med i mantalslängderna. Jöns Eriksson nämns dock på egen rad i mantalslängderna även 1641, men utan hustru. Han står sist i mantalslängderna 1641, 1655-1656. Det var vanligt att när en ny person tas med skrivs han sist. I mantalslängderna 1657-1658 står han på raden ovanför Lars Persson, inte på raden före eller efter sin bror Per Eriksson på Grelsbyn Bränna 1. Möjligen tyder det på att han bodde på Lars Perssons hemman. När Jöns Eriksson nämns igen efter knekttiden från 1667 står han på raden ovanför sin bror Per Eriksson och en utbrytning ur Pers hemman verkar ha gjorts enligt jordeböckerna. När Jöns Erikssons hemman upphör 1689 läggs mantalet till Henrik Jönssons hemman Grelsbyn 14.
 
I mantalslängden 1660 har Lars Persson två döttrar. I nästa mantalslängd 1662 har han en dotter. Den dotter som försvunnit kan vara Johan Nilsson Burmans hustru. Hon kan ha varit dotter till Lars Persson, men om en dotter till Jöns Eriksson bodde på gården kan hon ha markerats i dotterkolumnen. Hon borde dock ha stått som piga. Lars Persson hade en piga 1659, men inte 1660. Hon skulle kunna vara en dotter till Jöns Eriksson, som skulle kunna vara den som Johan Nilsson Burman gifte sig med.
 
Namngivningen av Johan Nilsson Burmans barn är det som starkast talar för att han var gift med en dotter till Jöns Eriksson. De äldsta barnen fick vid den här tiden så gott som alltid namn efter far- och morföräldrarna. Det kan visserligen ha funnits fler barn som har dött unga, men enligt åldersuppgifterna både för Jöns och Elin är de födda mycket tidigt i äktenskapet. Åldersuppgifterna måste vara överdrivna om fler barn ska ha kunnat födas före dem. Johan Nilsson har en son 1679 och två söner 1681-1682, men ingen son räknas 1678 vid Kengis bruk. Första året en dotter nämns är 1683. Barnen kan ha tjänat som drängar och pigor på andra gårdar, annars tyder det på att äldsta dottern inte var född förrän omkring 1666. Äldste sonen bör dock inte vara född senare än 1663, troligen 1662. Det är visserligen inte helt säkert att det var Jöns som nämns 1679. Den som var son 1679 kan dock inte ha hetat Lars, eftersom Johan Nilsson Burman har en son med det namnet som är född efter 1663, men före 1679. Jag tror att de två äldsta sönerna som nämns första gångerna 1679 respektive 1681 var Jöns och Nils, födda omkring 1662 och 1664.
 
Om Johan Nilsson Burmans hustru var dotter till Jöns Eriksson, så måste det ha varit i ett tidigare äktenskap än det han ingick 1651-01-19 med hustru Elin. Att Jöns Eriksson står på egen rad i mantalslängden 1641 tyder på att han hade ett eget hushåll, även en piga nämns. Han borde inte ha haft ett eget hushåll om han inte hade varit gift. Namnet på den hustrun är dock okänt. Min erfarenhet är att namnen på far- eller morföräldrarnas andra makar gavs tidigt i barnaskarorna. Därför kan Johan Nilsson Burmans dotter Elin ha fått namn efter sin morfars andra hustru. En första hustru till Jöns Eriksson eller Johan Nilsson Burmans moder kan naturligtvis också ha hetat Elin.
 
Johan Nilsson Burman köpte 1678-1680 ett hemman i Grelsbyn av Erik Jönsson och hans moder hustru Elin. Hustru Elin var Jöns Erikssons änka och om Johan Nilsson Burman var gift med en dotter till Jöns Eriksson var Erik Jönsson hans hustrus (halv)bror. Det var ingen som klandrade köpet, d v s ingen närmare släkting ville köpa hemmanet (om det fanns någon närmare släkting). Johan Nilsson Burman bodde dock inte så länge på det hemmanet. Redan 1679 påbörjade han köp av och 1681 köpte han hela hemmanet Hällan 3 av Grels Larsson. Enligt jordeböckerna tar han över hela mantalet. Grels Larsson står dock kvar med eget hushåll i mantalslängderna.
 
Hade Johan Nilsson Burmans hustru något släktskap med Grels Larsson eller hans hustru Elin? Grels Larsson nämns första gången 1652 på Heden 8 Hällan 3. Han efterträder Anna piga och han har ingen hustru förrän han gifter sig 1659. Han är dock knekt 1658-1663, så då nämns han inte i mantalslängderna. Att han står som ogift bonde på gården tyder på att han är son till en tidigare ägare. Han bör ha varit son till företrädaren på hemmanet Lars Hansson, som var bonde 1617-1639 och hans hustru Kerstin, som nämns som hustru 1635-1644. Fram till 1617 var Hans Olofsson bonde på gården.
 
När kyrkoherden Moses Sundel första gången 1677, 30-31 juli, lät uppbjuda vad Grels Larsson med sin hustru uppdragit åt honom i sytningalön, sa tolvman Elias (Jönsson) i (Över)morjärv att han var en släkting. En intressant detalj är att Grels Larsson enligt mantalslängden 1679 nämns i Grelsbyn, istället för i Heden. När pastorn 1677, 19 december, andra gången uppbjuder Grels Larssons hemman står det att det ligger i Grelsbyn.

[Leif Boström]

Nedan är en sammanställning av Johan Nilsson Burmans barn. Födelseåren är ungefärliga och bedömda med hjälp av när söner och döttrar först nämns i mantalslängderna.

	född	soldat	gift	död
Jöns	1662		1683	1696
Nils	1664	1683	1686
Elin	1666		1684	1710
Lars	1669		1693	1719
Karin	1672		1690	1697
Marita	1674		1692	1765
Malin	1677		1698	1753
Johan	1680	1702	1698

[Leif Boström]

Johan Nilsson Burmans hustru Mariets födelseår
Enligt åldersuppgiften i hustru Mariets dödsnotis var hon född omkring 1637. Hon gifte sig 1661 och fick sista barnet omkring 1680. Det tyder på ett födelseår mellan 1635 och 1643. Om hon var dotter till Lars Persson, så var han antingen gift en första gång före 1644 eller så är hon född tidigast omkring 1645, och gift endast högst 16 år gammal.
 
Lars Perssons ålder
I roteringslängden 1639 står ”son Lars Persson 15”. På raden ovanför är ”Nils Nilsson 24” överstruket och på raden ovanför det står ”Per Larsson 52”. Av någon anledning är inte alla män med i roteringslängden. Några män står också upptagna under Heden, istället för Grelsbyn. Kan det vara fler som står upptagna under fel by? Är det säkert att Lars Persson som var 15 år är son till Per Larsson? Enligt ordningsföljden i roteringslängden står han på den plats som Per Persson, Grelsbyn 9, hade kunnat stå på.
Jöns Olofsson i Alvik 21, Luleå landsförsamling, sägs i sin dödsnotis 1747 ha varit 12 år när han gifte sig. Det är inte så troligt, men mantalslängderna indikerar att han gifte sig innan han var 18 år. Även Lars Persson, Grelsbyn 3, kan kanske ha gift sig ung och kanske vara den son hos Per Larsson som har sonhustru från 1640.
 
Roteringslängder
Jag har gått igenom roteringslängderna 1637-1642 och jämfört med mantalslängderna för samma år för hemmanen i Grelsbyn. I roteringslängderna nämns personer mellan 15 och 60 år, i roteringslängden 1637 nämns även de som är över 60 år. Jag har även jämfört med skattelängder och roteringslängder före och efter perioden 1637-1642.
 
Nr 1. I mantalslängderna är Erik Larsson upptagen. Enligt roteringslängderna är hemmanet på 1/6 mantal och 1637-1639 är Erik Larsson och son Per Eriksson nämnda, åldrarna ökar från 40 resp 18 år till 42 resp 20 år. Endast Per Eriksson nämns i roteringslängderna 1640-1641 och endast Erik Larsson 1642. Jöns Eriksson är inte nämnd i någon roteringslängd. Enligt domboksnotis i februari 1675 var han bror till Per Eriksson. Jöns Eriksson gifte sig 1651 och blev knekt 1658. Han finns inte som knekt tidigare i de militära rullorna. En Jöns Eriksson finns i mantalslängden 1641, utan hustru. Kan det vara Per Erikssons bror? Kan Jöns Eriksson ha blivit 15 år först 1640 eller senare? Jöns Eriksson nämns inte heller i roteringslängder 1643-1648. Hos Erik Larsson eller Per Eriksson finns i mantalslängderna en andra son åren 1640, 1647-1649 och från 1652. Kan det vara Jöns Eriksson vid varje tillfälle? Var var han i så fall åren 1642-1646 och 1650-1651? Sonen med sonhustru saknas också 1654, men från 1655 finns Jöns Erikssons hushåll på egen rad i mantalslängderna. En möjlighet är att Jöns Eriksson är den som nämns som son från 1647 och att han därmed var född omkring 1630. I så fall är frågan vem som var sonen 1640 och vem Jöns Eriksson nämnd 1641 var. I roteringslängden 1639 nämns knekten Grels Eriksson 16 år. Enligt de militära rullorna går han knekt för sin far, som måste vara Erik Larsson, eftersom ingen annan Erik finns i byn.
 
Nr 2. Ingen nämns varken i mantalslängder eller i roteringslängder före 1640. Lars Grelsson nämns i boskapslängden 1635 och hustru Anna nämns från 1640 i mantalslängderna (Lars Grelsson nämns 1641, men endast markering i hustrukolumnen). Han nämns inte heller bland gamla 1637. Troligen var Lars Grelsson död före 1637. Av mantals- och roteringslängderna 1642 framgår att hustru Anna var änka. Nils Larsson nämns från 1650 i mantalslängderna. Ingen son nämns hos hustru Anna tidigare. Nils Larsson var troligen under 15 år 1639. Han nämns inte heller i roteringslängderna 1640-1648. I roteringslängden 1642 nämns Anna änka och 1648 hustru Anna. Med tanke på när Nils Larsson nämns första gången i mantalslängderna kan han vara född omkring 1633. Eller har han varit någon annanstans tidigare? Lars Grelsson borde inte ha fått en son så sent. Var Nils Larsson kanske son till Lars Nilsson som nämns i roteringslängderna 1637-1638?
 
Nr 3. Per Larsson nämns i mantalslängderna från 1638 och i alla roteringslängderna. Hans ålder ökar från 50 år 1637 till 52 år 1639. Troligen är det hans son Lars Persson som är 15 år 1639. Lars Persson nämns även i roteringslängderna 1640-1641. Hemmanet anges vara på 1/3 mantal. Enligt jordeboken 1630 var Per Larssons hemman på ½ mantal, men det har sedan delats, så att 1/6 mantal har bildat nr 1. Enligt mantalslängderna 1640-1642 har Per Larsson son och sonhustru. Då ingen annan än Lars Persson nämns i roteringslängderna, så bör det vara han som är sonen. Han har i så fall gift sig omkring 15 år gammal. Från 1644 nämns Lars Persson i mantalslängderna. Han har inte hustru förrän 1645 och hon är därför förmodligen en andra hustru. Den son och dotter som nämns hos Lars Persson från 1650 bör vara födda omkring 1633. De kan därför inte vara barn till Lars Persson.
 
Nr 4. Ingen nämns varken i mantalslängder eller i roteringslängder förrän från 1640. Olof Grelsson nämns i skattelängder till 1630 och igen från 1640 i mantalslängder. Han finns inte som knekt i de militära rullorna. Varför han inte nämns under 1630-talet vet jag inte. (Eller är Olof Grelsson som nämns från 1640 en sonson?)
 
Nr 5. Hustru Elin nämns i mantalslängderna. Från 1640 framgår det att hon är knektänka. Ingen man verkar ha funnits på hemmanet under de åren. Hennes trolige man Olof Olofsson nämns fram till 1630. Han blir knekt 1628. Deras trolige son Olof Olofsson nämns från 1651.
 
Nr 6. I mantalslängderna 1637-1639 nämns hustru Karin och i roteringslängderna Nils Nilsson, som är 22 år 1637, 23 år 1638 och 24 år 1639 men överstruken. Från 1640 nämns han både i mantals- och roteringslängderna. Han kallas gamle Nils Nilsson 1641 för att skilja honom från Nils Nilsson på Grelsbyn 11. Hemmanet hade 1/6 mantal enligt roteringslängderna.
 
Nr 7. Nils Henriksson nämns i mantalslängderna 1638-1639, 1640-1641. Enligt roteringslängden 1637 var han 74 år. Sonen Henrik Nilsson var knekt och nämns därför inte i roteringslängderna, men 1640 i mantalslängden.
 
Nr 8. Hustru Mariet nämns i mantalslängderna 1637-1639, 1642 och från 1640 nämns Lars Jönsson. Ingen nämns i roteringslängderna förrän 1642 då det står att Lars Jönsson var soldat. Troligen var Lars Jönsson för ung tidigare. Fram till 1635 nämns Jöns Larsson på hemmanet. Lars Jönsson lejdes 1640 som knekt av Östen Eriksson, samt dog 1645 i Kyll, Holstein.
 
Nr 9. Per Persson nämns i mantalslängderna och 1637-1638, 1641-1642 i roteringslängderna, med ¼ mantal. Han var 26 år enligt roteringslängden 1637 och 29 år 1638. Det senare året var han knekt och det är troligen därför som han inte nämns 1639-1640. En möjlighet är att Lars Persson som nämns som 15 år i roteringslängden 1639 var son till Per Persson (det skulle stämma med placeringen i roteringslängden), men i så fall skulle Per Persson endast ha varit 15 år när Lars föddes. Det kan nog uteslutas.
 
Nr 10. Carl Grelsson nämns i mantalslängderna 1637-1639 med 4 personer upptagna i hushållet och han var 70 år enligt roteringslängden 1637. Hans son Carl Carlsson måste ha varit död.
I roteringslängderna nämns även en Lars Nilsson, som var 30 år 1637 och 31 år 1638, men inte nämns 1639. Lars Nilsson nämns redan i roteringslängden 1633, men inte 1631. Kan Lars Nilsson ha varit en måg till Carl Grelsson? Även drängen Lars Larsson 18 år nämns 1638. Hemmanet var så stort som 2/3 mantal enligt roteringslängden 1637. Redovisat under Heden finns 1639 ett hemman med 3/4 mantal och drängen Lars Larsson 19 år. Det avser troligen samma hemman. Det bör avse Carl Grelssons hemman, nr 10, eftersom det är det enda hemman som är av den storleken. Lars Nilsson nämns inte i mantalslängderna.
Drängen Lars Larsson var troligen son till Lars Hansson och hans hustru Sigrid. Lars Larsson lejdes 1641 till knekt av Nils Nilsson i Grelsbyn. En dotter och måg nämns hos Carl Grelsson 1640-1646 enligt mantalslängderna. En måg kan vara en annan ingift släkting och behöver inte vara en make till en dotter till Carl Grelsson. Mågen var Jöns Henriksson (med hustru Sigrid), som i domboksnotis i mars 1673 sägs ha varit sytningsman för Jöns Carlssons farfar (d v s Carl Grelsson). Detta stöds av att Jöns Henriksson finns med i roteringslängderna 1640-1641 på den plats som Carl Grelssons hemman har.
 
Nr 11. Nils Nilsson nämns i mantalslängderna. Redovisat i roteringslängderna under Heden finns Nils Nilsson 18 år 1638 och 19 år 1639. Det avser troligen detta hemman om 1/3 mantal. I roteringslängderna 1640-1642 nämns Nils Nilsson under Grelsbyn.
 
Nr 12. Östen Eriksson nämns i mantalslängderna. I roteringslängderna är han upptagen under Heden, 43 år 1637, 44 år 1638 och 45 år 1639, med 1/6 mantal. Från 1640 nämns han under Grelsbyn i roteringslängderna. Han var knekt 1640.
 
Nr 13. Jöns Grelsson nämns i mantalslängderna 1637-1639 och från 1640 tar Jöns Jönsson över. Ingen av dem nämns i roteringslängderna 1637-1639, men Jöns Jönsson nämns från 1640.
 
Nr 14. Ingen nämns varken i mantalslängder eller i roteringslängder 1637-1639. Jöns Olofsson nämns fram till 1631 i skattelängder och från 1640 i mantalslängder. Han nämns i roteringslängden 1642. Varför ingen nämns under 1630-talet vet jag inte.
 
Okända. Utöver dessa nämns i roteringslängderna drängen Vernik Olofsson 20 år 1637. Han lejdes till soldat 1637 av Per Larsson.
I mantalslängden 1640 nämns Lars Hanssons hustru Sigrid och 1641 nämns Lars Larsson. Enligt roteringslängden 1641 och de militära rullorna utgick han som knekt 1641 för Nils Nilsson i Grelsbyn.
I mantalslängden 1641 nämns Jöns Eriksson. Han har en piga i hushållet.
 
Diskussion
Det verkar som att det är Per Larssons, nr 3, son Lars Persson som är 15 år 1639. Om Johan Nilsson Burmans hustru Mariet var dotter till honom, så gifte sig antingen hon eller Lars mycket unga. Det är troligt att Mariet var dotter till den son och sonhustru som nämns hos Per Larsson 1640-1643. De var troligen Lars Persson och en första hustru till honom, eftersom ingen annan nämns i roteringslängderna. Att Johan Nilsson Burmans hustru Mariet troligen var dotter till Lars Persson, gör att det inte är förklarat varför hennes och Johan Burmans äldste son fick namnet Jöns.