Äldre inlägg (arkiv) till 2002-07-25

[Sture Torikka]

Gustafsson,
 
jag tror jag (på sikt) kan någorlunda geografiskt placera ut dessa gårdar. Jag ska även kika i Nedre Vojakkala efter någon möjlig Josef såsom far, men indikationerna från Maija-hemmanet till Arpi hemman var, åtminstone någorlunda, tämligen påtagliga. Det fanns ju alltså en Anna Josefsdotter Maija som gifte sig dit samma tid.
 
Nå, det är bara att utreda vidare.
ST

[Sture Torikka]

Undrar om inte Josef Hansson Niskala i Kukkola hade två hustrur? Det är lite knepigt i mina anteckningar angående detta (jag har två hustrunamn) samt att tittar man i mantalslängderna så står det noterat att endast en förälder finns på gården under tidigt 1690-tal (då när sonen Hans Josefsson förestår hemmanet).
Tydligen var han då änkeman och gifte om sig eftersom sonen Per anges vara född (omkring) 1693.
/ST

[Kjell Mäki]

Hej
 
Hemmanet Niskalas ägare i mtl 1671-1735.
Josef Hansson 1671-88. (Född senast 1651)
Hans Josefsson 1690-96. (Född senast 1670)
Josef Hansson 1697-98.
Hans Josefsson 1699. (Död 1723-08-15?)
Josef Hansson 1701-1706. (Begravd 1709-11-21)
Josef Josefsson 1707-1720. (Död 1720-11-29)
Josef Josefssons änka 1721.
Per Josefsson 1722-25. Och Anders Andersson 1725.
Josef Josefsson 1726-27. (Född senast 1706)
Pär Josefsson 1728-1735. (1692-1757-03-07)
 
Joseph Hansson i Kukkola som befanns slagit sin grannes Olof Jönssons son Hans Olofsson opå sitt lakafiskiabruuk med en stöör Källa Mikrokort RENOV DOMBOK VNRL 1685 S 6042 sidan 740.
 
Vem är Josef Josefsson bonde 1726-27, han kan inte vara son till Josef död 1720 för han fick en son Josef 1712.
 
En Josef Josefsson i Kukkola får barn 1709 1712 och 1713, ett av dopvittnena på Margaretas dop 1709 är And. Josapz:H. har tytt det till Anders Josefssons hustru.
 
Har kollat upp dopvittnena till Per och Annas barn födda från 1726 till 1739. Vittnena som kan kopplas till släkten Niskala är: 1725 Josef Josefssons änka, pigan Anna Josefsdotter. 1726 drängen Hans Josefsson Niskala, pigan Malin Josefsdotter. 1728 pigan Anna Josefsdotter. 1729 pigan Margareta Josefsdotter. 1734 Hans Josefsson med hustru, pigan Carin Josefsdotter. 1736 drängen Hans Hansson.
 
30/1 1739 gifter sig Carin Josefsdotter Niskala med soldaten Lars Johansson Gädda i Nikkala, hon bör vara den Carin som är vittne 1734. Anna Josefsdotter som är vittne 1726 och 1728 bör vara den som gifter sig 1/4 1730 i Kemi med Nils Hirmu. Enligt dödboken dör 13/8 1777 i Kukkola en Hans Josefsson Auno 78 år, fader Josef N. moder Malin Larsdotter. Denna Hans gifter sig 1730-02-14 med Margareta Olofsdotter f ca 1704. De får inga barn. Hans bonde från 1737 på nr 37. Är han den dräng som var vittne 1726 och gifte man 1734? Om Hans bonde på 1690-talet och kanske död 1723 är son till Josef Hansson vem är Hans Auno son till.
 
Josef Hansson f senast 1651, kan ha varit gift två gånger, det ser man om Hans f ca 1670 och Per f ca 1692, det skiljer över 20 år på dessa eventuella bröder. För Hans är bonde innan ens Per är född!
 
Har hållit på att skriva detta i ett par timmar, så jag har inte kunnat se om det har kommit in något nytt sedan jag började på förmiddagen.
 
Mvh Kjell

[Bengt-Göran Nilsson]

Har just nu bara tillgång till Mantalslängder fram till 1695. Vet man exakt när Joseph Josephsson gifte sig? Kan han ha varit gift omkring 1700(med Malin Larsdotter) och då skulle Hans Josephsson Auno kunna vara son till honom om nu åldersuppgiften i dödboken är riktig (det är ju ofta fel på åldern i dödböckerna)
Joseph Hanssons första dotter noteras 1682 och hon bör då vara född ca 1667. Första sonen noteras 1685 och det bör då vara Hans ( född omkr 1670) som är den som först tar över hemmanet efter fadern. 1687 har Joseph Hansson 1 son och 2 döttrar. 1690 när Hans Josephsson förestår hemmaanet noteras en förälder och 2 syskon. Nu har tydligen modern dött och de övriga är de två systrarna. 1694 noteras tre syskon hos Hans och nu har tydligen brodern Joseph tillkommit. Han bör då vara född omkr 1679 och är ju giftasvuxen omkring 1700 och bör teroetiskt kunna få sonen Hans.

[Bengt-Göran Nilsson]

Joseph Josephsson dör ju 1720. Om hans hustru hette Malin Larsdotter kan det möjligen vara hon som 7/4 1729 gifter om sig med drängen Olof Olofsson i Kukkola. Hon benämes då som änkan.

[Kjell Mäki]

Jag hade fel angående Hans Josefsson Auno härkomst tidigare idag. Han kan inte vara son till Josef Hansson, eller vara broder till Anders och Per. Beviset har jag hittat i Renoverad dombok mikrofilmsrulle CD 1329, i vårtinget 1733, sid 407.
 
Där finns Anders Arpi från Sangis och hans bröder Per och avledna Hans och deras fader Josef Josefsson! i Kukkola, angående en aktieandel efter Hans, som Per verkar inneha för tillfället och Anders vill ha sin del. Och det står även om ett papper (Aktien?) som är daterad till 5 mars 1711 mellan Hans Josefsson och hans svågrar Lars Olofsson i Björkön (Luodonpää, gift 1683/84 med Malin Hansdotter, deras dotter Malin avlider 4/5 1769 i en ålder av 73 1/4 år, föräldrarna skrevs  i dödboken till Lars Olofsson och Malin Hansdotter. Lars bonde från 1692-) och Nils Pährsson i Öfver Wåjakala (har ej hittat honom) och så nämns det om att redan år 1709. Existerade arfs rättighet alltså detta år som fadern Josef Hansson avled.
 
Som du nämner Bengt-Göran så kan Hans Auno vara son till Josef Josefsson och evenutellt Malin Larsdotter, har faktiskt haft dessa tankegångar också, men det har varit lite trångt mellan födslarna. Josef har hustru noterad 1707 samma år han tar över gården. Tyvärr ingen Olof Olofsson med hu fadder åt Pehr Josefsson, dock en dräng Olof Olofsson två gånger på 20-talet.
 
P.S är det klart med Timrå?
 
Mvh Kjell

[Marit K]

Hej,
 
Enligt Karl Gustav AI:1 1784-1820 fanns följande soldattorp i Kukkola (med reservation att jag kanske har missat något torp):
 
104 Stenberg, 105 Styf, 106 (Fors)man, 107 Asp, 108 Holm, 109 Ryttare (Törnqvist), 110 Stenudd, 111 Frimodig, 112 LÅng, 113 Höök, 114 Snabb, 115 Mört, 116 Högberg, 117 Snickare, 118 Doctare.
 
På vilken sida av Torne älv var de belägna och vad hände med dem efter 1809?
 
Mvh
 
Marit

[Sture Torikka]

SCB:s Utvandrarlistor med bla Amerikaemigranter för Karl Gustaf socken uppvisar följande för år 1865 (inga utvandrare till Norra Amerika tidigare).
Dock har vi ju detta problem med att veta att de verkligen reste iväg oxå samt det faktum att väldigt många Norgefarare från Tornedalen någon tid senare faktiskt dök upp i Amerika...):  
 
Bonden Johan Persson Kauppila, f. 1832,
hustrun Eva Eriksdotter, f. 1829,
barnen
Maria, f. 1857,
Karl, f. 1861,
Vilhelmina, f. 1862.
 
Bonden Isak Rova, f. 1835,
hustrun Greta, f. 1838,
barnen
Johan, f. 1858,
Brita Kaisa, f. 1859,
Isak, f. 1861,
Per, f. 1864.
 
Förre bonden Nils Petter Rönnkvist, f. 1804.
 
73 st personer (vuxna och barn) har uppgivit att de skulle resa till Norge, vilket föranledde kyrkoherden Grape att lämna följande notering (inte helt utan värde i dessa sammanhang):
 
Anm. 2. Flere af de till Finnmarken i Norrge utflyttade hafva uppgifvit sig skola derifrån emigrera till Amerika.
 
Min minnesbild enligt bevarade kladdanteckningar då jag för många år sedan läste utflyttningslängden för Karl Gustaf år 1865, var att fyra st barnfamiljer samt två ensamstående personer däri antecknades såsom emigranter till Norra Amerika. Alla utom Rovas (vilka var från Korpikylä) kom från Lappijärvi by. Ytterligare tre st familjer från Lappijärvi reste tidigare under våren 1865 till Norge för att därifrån ta sig till Amerika.
 
Nu far Amerikabåten!
tipsar,
ST

[Sture Torikka]

Amerika emigranter från Karl Gustaf 1865-1871
 
Jag har inventerat de tidigaste ”direktutvandrarna” till Norra Amerika. Med detta menar jag de som reste direkt till Amerika, d v s utan någon längre tids uppehåll i (vanligtvis) Nordnorge. Just från Karl Gustaf synes detta vara väldigt markant för åren kring 1865 och därefter. Det framgår nämligen i utflyttningslängderna att flera personer reser till Norge men ämnar därifrån ta sig till Amerika.
Problematik uppstår i bl a det faktum att vissa resenärer uttagit flyttningsbetyg, men ändå inte rest iväg. Även förekommer fall där de tagit ut flyttningsbetyg för Amerika, men de facto hamnat någon helt annan stans. I flera fall har de inte ens lämnat landet. Sedan har vi även det fenomenet att folk har rest iväg utomlands utan att begära flyttningsbetyg från den lokala kyrkoherden. De är svårare att säkert lokalisera.
 
Den första ”omgången” med tornedalingar i Amerika (alltså flera än en!) reste från Nordnorge sommaren 1864. Dessa personer hade varit i Norge ett antal år och drog nu vidare till Norra Amerika; ”det förlovade landet”. Utvandrarna härifrån var bördiga från Torneälvens bägge strandsidor med representanter från de svenska socknarna Nedertorneå, Karl Gustaf, Hietaniemi och Övertorneå, samt även från Karunki och Alkkula socknar på den finska älvsidan.
Nikkalafödde Petter Lahti (f. 1834, d. 1911 i Franklin, Minnesota) reste till Norra Amerika från Norge 1864, och han kom att fungera såsom en sammanhållande och förmedlande länk för finskspråkiga immigranter i Amerikas Förenta Stater. Han lär även ha hunnit deltaga i Amerikanska inbördeskriget åren 1864-1865 (dock ej verifierat).
 
Följande personer uppfyller kriterierna för uttagna flyttningsbetyg för emigration till Norra Amerika samt att de tydligen också kommit sig iväg med fartyg över Atlanten. Vad som senare har inträffat är i många fall helt okänt.
 
Karl Gustafs första amerikaemigranter reste iväg våren 1865.
 
1. Förre bonden Erik Magnus Jakobsson (f. 1831) med familj från Lappträsk (6 pers). Flyttningsbetyg uttaget till ”Norrge. Amerika” (utflyttningslängd) 8.4.1865. Men de kom sig aldrig över Atlanten utan återkom hem från Norge 1.12.1865. Men tanken var i vart fall den att Amerika var slutmålet. Och det är intressant. Detta är den tidigaste tornedalska planerade direktutvandringen (dock sägs det ju uttryckligen att de reser först till Norge, sedan till Amerika). Vad som sedan hände i Nordnorge är naturligtvis helt okänt.
 
2. Bonden Lars Olof Bergström (f. 1826) med familj från Lappträsk (6 pers). Flyttningsbetyg uttaget till ”Norrge. Amerika” 22.4.1865.  
 
3. Bonden Henrik Wilhelm Lithner (f. 1830) med familj från Lappträsk (5 pers). Flyttningsbetyg uttaget till ”Norrge & Wadsö. Amerika” 22.4.1865.
 
4. Bonden Johan Bäckström (f. 1824) med familj från Lappträsk (7 pers). Flyttningsbetyg uttaget till ”Norrge & Wadsö. Amerika” 22.4.1865.  
 
5. Inhyses Anders August Sundkvist (f. 1837) från Lappträsk (ensam). Flyttningsbetyg uttaget till ”Amerika. Okänd ort” 15.6.1865. Men denna emigration stannade också endast vid dess planering, varför Anders hade ”Återlämnat uttagen Attest till Amerika” 7.7.1865. Men återigen: det är tanken som räknas!  
 
6. Bonden Johan Persson Välimaa eller Kauppila (f. 1832) med hustru och barn från Lappträsk (5 pers). Flyttningsbetyg till ”Norra Amerika” uttaget 5.7.1865. Detta är - såvitt jag kan finna - den första helt finskspråkiga familjen från Tornedalen som ”direktutvandrar” till Amerika. Måste finna ut var de hamnar!
 
7. Bonden Johan Henrik Matsson Mäki-Perttu (f. 1822) med familj från Lappträsk (5 pers). Flyttningsbetyg uttaget 12.7.1865.  Men de kom på andra tankar och valde att stanna hemma: Återlämnat uttagen Attest till Amerika 7.8.1865.
 
8. Bonden Isak Isaksson Rova (f. 1835) med hustru Greta (f. 1838) och fyra barn från Korpikylä (6 pers). Flyttningsbetyg uttaget till ”Norra Amerika” 18.7.1865. Detta är den andra helt finskspråkiga familjen från Tornedalen som direktutvandrar till Amerika men de kan mycket väl ha varit den första som landsteg på amerikansk jord: i ett alldeles nyfunnet (för fjorton dagar sedan!) brev hem tre månader senare berättar Isak Rova genom tidsangivelser att de ska ha ankommit New York redan ”1 månad 2 dagar” efter att de lämnade hemmet i Korpikylä. Detta kan då ha skett redan omkring den 20 augusti 1865! Nu gäller det endast att få rätt på aktuell passagerarlista (och de teorier jag hade tidigare om att de landstigit i Quebec. ja de sprack totalt). Maken berättar att familjen blev kvar tre veckor i New York p g a att de blev bestulna på (sannolikt hela) reskassan, vilken de hade i guldmynt. Senare i september månad reste familjen till Chicago, Illinois, där de uppenbarligen blev kvar. Olyckliga öden: Mannen dör redan före 1870, hustrun dör 1884, äldsta sonen dör 1872, enda dottern dör 1879, yngsta sonen avliden före 1870. Kvar finns då endast den andre sonen Isak Rova d.y., född 1861. Han återfinns ännu vid liv 1883 i Chicago då han i stadens City Directories anges vara maskinist.
 
9. Bonden Johan Henrik Ekman (f. 1827) med hustru och barn från Lappträsk (7 pers). Flyttningsbetyg uttaget 21.7.1865. Men - som B-G Nilsson påpekat - ”Återlämnat uttagen Attest till Amerika” 7.8.1865. Dock reste mannen iväg senare 3.9.1869 (till Chicago), åter omkring 1872 (enligt Nilsson).
 
10. Förre bonden Nils Petter Rönnkvist (f. 1804, ensam). Flyttningsbetyg uttaget till ”Norra Amerika” 1.8.1865.
 
När det gäller utvandringsåret 1865 så har 73 st personer (vuxna och barn) uppgivit att de skulle resa till Norge, vilket föranledde kyrkoherden Grape att lämna följande notering (inte helt utan värde i dessa sammanhang):  
Anm. 2. Flere af de till Finnmarken i Norrge utflyttade hafva uppgifvit sig skola derifrån emigrera till Amerika.  
 
11. Förra bonden Johan Jakob Henriksson Haara (f. 1822) med familj från Keräsjoki (5 pers). Flyttningsbetyg uttaget till ”Tromsö & Amerika” 1.2.1866. På sannolika grunder antages att mannen avled i Holmes City, Minnesota, 1897.
 
12. Bondedottren Eva Mickelsdotter Pipping (f. 1844) från Korpikylä (ensam). Flyttningsbetyg uttaget till ”Norra Amerika” 20.6.1866. Sedermera gift med en person Viinikka från Kukkola i Cokato, Minnesota. Död där 1893.
 
13. Bonden Per Olof Tapani med hustru och barn från Kukkola (4 pers). Flyttningsbetyg uttaget 20.6.1866. Familjen återfinns inte i SCB:s emigrantlista, varför man kan misstänka att de inte kom sig iväg.
 
1867-1869: inga direktutvandrare till Norra Amerika utan enbart emigranter till Norge och Finland. Dock torde - såsom redan nämnts - några av dessa norgefarare sedermera ha hamnat i Amerika.
 
14. Bondsonen Karl Petter Johansson Haavistomaa (f. 1841) från Keräsjänkkä (ensam). Flyttningsbetyg uttaget 22.6.1870. Men planerna visade sig vara för fantastiska och han kom sig inte iväg: (flyttningsattesten) ”Återkallad 1870”. ”Resan inställd” (Hfl).
15. Bondsonen Per Henriksson Sakari (f. 1843) med hustru från Karunki (2 pers). Flyttningsbetyg uttaget 30.6.1870. De kom sedermera till Hancock, Michigan. Han avled i Quincy 1878 (gruvolycka?).
 
16. Bondesonen Henrik Salomonsson Alamaa (f. 1840) från Kukkola (ensam). Flyttningsbetyg uttaget 7.3.1871. Avliden 1886 i Hancock, Michigan.
 
17. Bondedottren Stina Johanna Johansdotter Haavistomaa (f. 1843) från Keräsjänkkä (ensam). Flyttningsbetyg till ”Amerika” uttaget 24.6.1871. Men anteckning omtalar att hon aldrig kom iväg: ”Resan inställd”.
 
18. Bonden Johan Erik Johansson Haavistomaa (f. 1836) med familj från Keräsjänkkä (5 pers). Flyttningsbetyg uttaget 25.6.1871.
 
19. Pigan Eva Greta Persdotter Markinhuhta (f. 1843) från Välikoski (ensam). Flyttningsbetyg uttaget 25.6.1871. Gifte sig med en finne och dog i Calumet, Michigan, 1914.
 
20. Bondedottren Maria Johanna Andersdotter Paavo (f. 1844) från Kukkola (ensam). Flyttningsbetyg uttaget 26.6.1871. Men hon synes inte heller ha lyckats ta sig till Amerika eftersom hon återinflyttar hem från Nedertorneå år 1874.
 
21. Förre bonden Johan Petter Efraimsson Kerttu (f. 1842) från Kukkola (ensam). Flyttningsbetyg uttaget 26.6.1871. Sedermera död i New York Mills, Minnesota.
 
22. Bonden Erik Gustaf Henriksson Keskitalo (f. 1828) från Tossa (4 pers). Flyttningsbetyg uttaget 26.6.1871. Familjen bosatte sig i New York Mills, Minnesota, där han avled 1892.
 
23. Bondesonen Sakarias Henriksson Keskitalo (f. 1845) från Tossa (ensam). Flyttningsbetyg uttaget till ”Amerika” 26.6.1871. Ej med i SCB:s emigrantlista.

[Sture Torikka]

Första amerikabrevet hem !
 
Jag kan inte det minsta påstå att jag har religiösa drag, men nog får man sig ibland en tankeställare om att det kanske finns någon annan som hjälper till litet ibland...
För fjorton dagar sedan visste jag egentligen inte någonting om Isak och Greta Rovas utvandring till Norra Amerika. Men nu vet jag att de har landstigit i New York redan i slutet av augusti månad 1865 (är de då de första tornedalingarna som direktutvandrat till USA samt även landstigit där?) samt att de kom till Chicago på en gång. Familjetraditioner och liknande hade sagt att de först varit till gruvområdena i norra Michigan, men det synes inte stämma.
 
För fem dagar sedan kom jag över två (egentligen tre) amerikabrev från detta emigrantpar. Tänk att de har legat på vinden i granngården i byn alltsedan 1800-talet. Publicerar nu det första, skrivet på plats i mellanvästern endast tre månader efter det att familjen uttog flyttningsbetyg för utvandring den 18 juli 1865.
Jag vet att paret Rova endast var finskspråkiga, vilket gör spåkproblematiken än intressantare genom att läsa och begrunda Isak Rovas första brev hem. Föreställ er när han väl har funnit en svenskspråkig skrivare och han på finska ska försöka förklara till skrivaren vad han önskar brevet hem ska innehålla! Det kan inte ha varit så lätt.
- Finns det någon som har än äldre amerikabrev?
Hans berättelse innehåller både äventyr, strapatser och framtidsdrömmar.
Håll till godo med följande
 
Brev från Isak Rova i Amerika till sin förmyndare och sakförare Johan Karkiainen i Tornedalen den 22 oktober 1865:
 
Chicago den 22 October 1865
 
Broder Karejagnen
må Väl.
 
Guds nåd och frid vare med eder alla der hemma
nu sedan jag har fullbordatt den långga resan så vill jag berätta för eder hur den har godt för mig
det var jemt en månad och 2 dagar ifrån den tiden som jag lämnade hemmet och jag satte min fot på Americas jord
resan öfver sjön gick mycket bra men ankommen till New York fick vi ligga der qvar uti 3 veckor emedan vi der blefve bestulna på 55 dollar uti Gulld samt något silfver och en del med kläder
det var en fransman som stahl det och han blef fasttagen och fick sitt straff
jag tror dock att jag kan få tillbaks en dehl af Penningarne ännu men då fick jag icke något
jag fick då lämna en dehl silfver i pant der för att få så mycket penningar att jag kunde lämna New York
vi reste sedan ifrån New York 1500 mil inot landet till en stad som vi nu är uti vid namn Chicago
den ligger uti Staten Illinois
en mycket stor stad med 200 000 Inevånare  
här finnes 8 tusen Svänskar och 13 tusen Norskar
 
här finnes mongga Fabricker och arbetslönen är bra här.
det är mycket bättre här som uti Svärje
en handtvärckare antingen Smed Sknickare Skomakare och dyligt har från 2.50 till 3 Dollar om dagen.
det jör ungefär 8 Riksdollar för dagen.
jag arbetar här som timmerman och har 2 dollar och 50 Cent för dagen
jag ämnar vara här öfver vintern sedan så ämnar jag att resa en 800 mil härifrån till en plats wid namn Minnessota och taga mig land.
der skall vara mycket godt om fisk och villebrod
och der kan man få sig land utan några penningar.
men nu beder jag dig om du vill vara så god och med det första sända mina penningar hit så snart du får detta bref.
ty så snart jag får dem hit så ämnar jag att resa härifrån och ta mig land
du skall ta och lösa Vexel derpå på hela summan och lägga Vexeln uti brefvet ock sända det hit.
skref nu tydligt efter den adres som medföjler
nu vill jag eljest berätta hur det förholler sig med landet här
här är ett mycket godt land.
Jorden är här så god att man ej behöfver Jöda den alls.
man kan få jord här för inttet så att för jord brukare är det mycket godt uti Minnessota dit jag ämnar resa i vår är mycket godt om fisk och och [sic!] om gakt der finnas en stor mängd med fogel och villebrod så att der kan man lefva
 
[eventuellt saknas ett sista blad? Följande är skrivet på en liten medföljande lapp:]
 
ni behöfver ej skrefva annan utan skreft än hvad den andra sidan af denna lapp utvisar så går det rätt fram
 
min adres är sålunda
 
Mr. I: I: Rowa
       Chicago
       Stat of Illinois
       North America
 
Hemlandet
 
       P: O:  Drawer 6009
 
[i marginalen på första sidan står skrivet:]
 
nä[r] du skrifver svar så lägg bara ett bref med vexeln eljest blir det för tjockt
 
ni skall lösa vexeln från Stockholm hos den samma som den lilla lappen utvisar som medföjler och den löser ni direckt hit till Chicago
 
Numera sover jag gott,
ST

[Sture Torikka]

Väl framme i Chicago, Illinois, under hösten 1865 lät de finskspråkiga immigranterna Greta och Isak Rova författa åtminstone ytterligare ett brev hem. Denna gång till Gretas avlidne broders (Abraham Torikka, d. 1.12.1864) unga änka Anna Greta, således Greta Rovas svägerska.
Vid den tämligen hastiga utvandring som familjen Isak Rova gjorde från Korpikylä i juli 1865, hann de inte med att sälja hemmanet och lösöret. Detta överläts till ett ombud, grannen Johan Karkiainen.Vid auktionen såldes uppenbarligen alltihopa som makarna Rova samlat på sig under deras sjuåriga äktenskap. En del av det arvegods som Greta fått med sig efter sin fader i Nuottioranta (Alkkula församling) på den finska älvsidan, önskade hon uppenbarligen (Greta alltså), att dessa persedlar skulle återgå till hennes barndomshem.
Detta brev hem finns ej bevarat, men väl det svar som svägerskan Anna Greta Torikka lät författa hos någon lokal skrivare. Varför det finns kvar - det sändes ju faktiskt till Chicago i Norra Amerika - beror på det uppenbarliga faktum att Isak Rova återskickade detsamma till sitt ombud Karkiainen, såsom en kvittens på att auktionspersedlar hade nått sin nya ägare samt att betalning därför var inlämnad till ombudet. En dock ringa, men likafullt en ekonomisk summa, som makarna Rova i Amerika önskade få sig tillsänd.
Märk att myntsorten är Rubel, p g a att Finland lydde under rysk tsar och valuta.
 
Öfver Torneå eller Alkula den 1 Februar 1866
 
Min Goda Svägerska och Svåger
 
Tack för edert bref
det är ju glädjande höra att ni befinna er väl
vi må som förr och önska eder samma förmon
af de saker som ni lemnade att jag skulle få har jag fått följande persedlar
ett hörn Skåp
ett litet bord
en Caffe Qvarn
ett vägg ur
en fårskins feld
ett gammalt tenn fat
för dessa persedlar har jag betalt till Karkiaises husbonde 7 Rub Silv Sju Rub Silver [sic!]
skrif nu till oss hvar ni kommer att bo och må väl önskar jag
 
hälsningar från oss alla
 
Anna Greta Torikka

[Bengt Ode]

Hej Sture!
Det var intressanta brev!  
Jag har en Isak Rova bland mina anor men efter mina noteringar stannade han i Sverige så det kan inte vara samma. Men eftersom jag har många anor i Korpikylä, bl.a Johan Karkiainen så vore det intressant att veta lite mer om Isak.  
Jag undrar därför om du har föräldrarna till Isak.
Mvh Bengt

[Sture Torikka]

Bengt,
 
Ja, det är helt enkelt fantastiskt att de har bevarats. Det var för endast fjorton dagar sedan som det kom till min kännedom - av en slump naturligtvis - att några av breven fanns kvar. Det var ju Johan Isaksson Karkiainen (f. 1824 ?, d. 1894) som själv hade sparat dessa brev och det var Karkiainens yngsta sonson som hjälpte mig att återfinna dem på en lokal vind.
 
Johan Karkiainen bodde ju på hemmanet nr 4 och dessa Rovas bodde i närmsta granngård nr 5. Så det är klart att de kände varandra väldigt väl. Och det var ju uppenbarligen (åtminstone delvis) därför som just Johan Karkiainen blir ombud och sakförare till Isak Rova när denne utvandrar med sin familj.
 
Jag tror alltså att denna Isak Rovas familj är den första (i annat fall den andra) finskspråkiga familjen som direktutvandrar från Tornedalen till Norra Amerika. I vart fall är jag tämligen övertygad om att de är den första finskspråkiga familjen som landstiger i Amerika efter en dylik direktutvandring från Tornedalen.
Därför är det också extra fantastiskt att återfinna deras första brev hem, vari de berättar på ett otroligt sätt om hur deras resa över sjön hade gått!
Makalöst, anser jag.
 
Isak Isaksson Rova var född i Haapakylä, Övertorneå, 1835. När han var tio år (1845) flyttade familjen därifrån till nr 5 Rova (Yli-Rova) i Korpikylä. Från omkring 1858 äger de även hemmanet nr 6 Ala-Rova.  
Hemmanet nr 6 säljer sonen Isak Rova 1863-64 till nye husbonde Johan Nilsson Kitti (senare Lasu och Tiensuu) medan hemmanet nr 5 säljes 1865 till nye bonden Abraham Larsson Lauri från Övertorneå. De nya husbönderna anammade naturligtvis den lokala seden med att själva börja kalla sig Rova.
Dock är det fråga om helt skilda släkter.
 
Isak Rovas hustru var Greta Isaksdotter Toljus (nuv. Torikka), f. 1838, från Nuottioranta, Alkkula församling, på östra älvssidan.
 
Isak Rovas fader var Isak Mickelsson Turovaara (eller Antti) - Rova, f. 1809, d. 9.8.1862 genom en misstänkt drunkningsolycka. Modern var Brita Jakobsdotter Ruokojärvi, f. 1810, d. 1891 å nr 5 Rova såsom undantagshjon. Modern kom från Ruokojärvi by.
 
Isak Rovas två systrar (de enda syskon som nådde vuxen ålder) gifte sig bägge (den första med en Saarenpää i östra Karunki och den andra med en korpilompolofödd Iivari i Korpikylä), men båda systrarna utvandrade också till Amerika med sina familjer, 1878 respektive 1873. De kom att bo i Minnesota, den stat som brodern Isak drömde om i första brevet hem, men dit han heller inte lyckades taga sig.
 
Drömmar är bäst när man inte vet om att de inte kommer att kunna genomföras.
 
Jag har ett brev till från Isak Rova hem (vilket egentligen endast handlar om ekonomiska diskussioner), men jag har inte hunnit skriva ut detsamma än.
 
Hur är du relaterad till Johan Karkiainen?
 
Väl mött,
ST

[Sture Torikka]

Det aktuella hörnskåpet i Anna Greta Torikkas verifiering till sin svägerska Greta Rova i Chicago (1.2.1866), har jag i min ägo här hemma idag. Och det är ju också det egentligen nästintill otroligt, eftersom detta skåp ju var Greta Rovas arvegods efter hennes fader som avlidit 1858.
Men de tog uppenbarligen ingenting i möbelväg med sig över Atlanten. Det var väl för komplicerat.
 
Hälsar
ST

[Bengt Ode]

Sture!
Det verkar inte som Isak eller Greta finns med bland mina anor. Det är ju lite tråkigt när det plötsligt dyker upp sånt material om dem.
Min mmmm var Maria Lisa Henriksdotter som var bror till Johan Karkiainens far Isak Henriksson. Maria Lisa fick en dotter, Eva Brita f 1834 som är min mmm, med en okänd far. Jag vet inte riktigt hur jag skall få reda på hans namn. Jag hittar inte domböckerna för Övertorneå hos SVAR.
Mvh Bengt

[Sture Torikka]

Domböckerna från Övertorneå.... bodde de inte i Korpikylä, Karl Gustaf, vilket innebär att det i så fall är fråga om Karl Gustaf och Nedertorneå häradsrätt? D v s såtillvida att om barnets fader nu inte bodde i Övertorneå, för då är det ju där modern ska ha instämt honom för barnuppfostringsbidrag (utifall hon nu gjorde det. Många sådana här händelser gjordes ju uppenbarligen upp i godo, och då ser vi inga rester i domböckerna av detsamma).
Jag vet inte om de har hunnit konvertera mikrofilmerna till mikrokort än för våra häradsrätter, men jag misstänker att de endast finns som mikrofilm än så länge.
Lycka till,
/ST

[Roger Granbom]

Hej Sture och Bengt,
hur är ovanstående Johan Karkiainen släkt med Johan Petter Mariasson Karkiainen, f.1873-12-21 i Tossa by, d.1938-04-26. I uppgifter jag fått från Sture tidigare så var Johan Petter dräng, jordbruksarbetare i Korpikylä (1913). Inhyseman eller torpare i Korpikylä. Lägenhetsägare därstädes (1920-tal).
 
Mitt intresse runt Karkiainen är i jakten på min fff (okänd), som föddes innan Johan Petter gifte sig med Hilma! Gustawa Eriksdotter Granbom (min ffm).  
 
PS,Johan Petters dotter Aina Karkiainen (min farfars halvsyster) bor på ålderdomshem i Haparanda. Jag talade i våras med hennes son(Kjell Roland Karkiainen), som bor i Korpikylä, Karungi, utan att få reda på något om min farfars far.
 
Hoppas ni kan hjälpa mig!
/Roger

[Bengt Ode]

Sture!
Jag glömde tala om att Eva Brita föddes i Vitsaniemi, Hietaniemi. Maria Lisa var piga på en gård där, vilken vet jag inte. Så förmodligen var fadern därifrån.
Roger!
Tyvärr har jag ingen uppgift alls om Johan Petter.
Maria Lisas syster Helena hade ett barnbarn Johan Henrik Johansson som tog namnet Granbom. Hilma kan eventuellt vara en brorsdotter till honom. Men jag har inte hunnit så långt på den grenen än.
Mvh Bengt

[Sture Torikka]

Granbom,
 
jag har inte haft någon anledning att forska vidare på Johan Petter Mariasson Karkiainen, född u.ä. i december 1858. Hans moder hette Maria Stina Johansdotter Karkiainen, född 1830, vars patronymikon utvisar att hon i vart fall INTE var syster till Johan Isaksson Karkianen, f. 1824.
Dock bör de ha haft identisk lokalhistorisk bakgrund och härstammat från samma hemman i Korpikylä, nr 4 Karkiainen.
 
Ode,
jasså Hietaniemi.... då är väl säkert någon av mina oerhört moraliska och familjetrygga förfäder fader till henne oxå [obs: skämt!].
 
/ST

[R. Granbom]

Bengt,
här kommer det jag fått fram om Johan Petter Mariasson Karkiainen (mest tack vare Sture och Stig-Inge), f.1873-12-21 i Tossa by, d.1938-04-26.  
g.1889-08-18 Katarina! Maria Persdotter Rajala f.1859-01-24, d.1907-02-22
Barn: Johan Oskar Karkiainen, f.1893-03-03,Till Norra Amerika 6 juni 1923.
Frans Emil Karkiainen, f.1896-03-20, Till Jukasjärvi 1928-09-19.
Nils Mattias Karkiainen, f.1898-08-06, Till Norra Amerika tillsammans med äldre brodern 6 juni 1923.
Karolina Sofia Karkiainen, f.1901-03-02,Piga Korpikylä.
 
g. Hilma! Gustawa Eriksdotter Granbom, f.1878-02-10 Wuomajärvi Hietaniemi, d.1946-02-22, Inhysekvinna, piga i Voumajärvi by. Utflyttade som piga till Carl Gustaf 30 april 1894, återkom hem 9 oktober 1895. Utflyttade sedemera ännu en gång till Carl Gustaf tillsammans med två oäkta barn den 24 november 1910 (dottern anges vara född i oktober 1909 i Carl Gustaf).
Hushållerska i Korpikylä (1909). Var i januari 1913 trolovad med Johan Petter Karkiainen, med vilken hon slutligen sammanvigdes fem år senare.
Ingen känd fästman 1900 eller 1909.
Fästman 1912-/Make den 23 januari 1918 (Carl Gustaf).  
Barn: Aina! Elisabeth Hilmasdotter Karkiainen, f.1909-10-18
Henrik! Ludvig Karkiainen, f.1913-01-19, d.1974-04-18, Ogift Hägersten Stockholm, tog efternamnet Granbom.  
Hilma hade före giftermålet med Johan Petter barnet Hugo! Alrik Hilmasson Granbom (min farfar), fader okänd...
 
mvh
/Roger Granbom
Nynäshamn
Södermanland
 
PS, min frus farmor heter Edit Ode, men kommer från Landsberga Strängnäs Södermanland.

[Bengt Ode]

Roger!
Med de sista uppgifterna har jag fått ihop Johan Petters anor.
f. Okänd
m. Maria Kristina Johansdotter Karkiainen f 1830 12 13
mf.  Johan Henriksson Karkiainen f 1791 Korpikylä
mm. Beata Eriksdotter f 1793 02 11 Kuckola
mff. Henrik Olofsson Karkiainen f 1757 10 05 Korpikylä
mfm. Margareta Anundsdotter Koski f 1764 12 28 Helsingbyn
Hilmas anor.
f. Erik Johansson Karkiainen Granbom f 1848 Hietaniemi
m. Greta Joha Kallijärvi f 1849 Yllitorneå  
ff. Johan Helenasson Karkiainen f 1827 01 12 Korpikylä
fm. Maria Greta Persdotter Rowa f 1812 hietaniemi
fff. Okänd
ffm. Helena Henriksdotter Karkiainen f 1792 Korpikylä
ffmf. Henrik Olofsson Karkiainen f 1757 10 05
ffmm. Margareta Anundsdotter Koski f 1764 12 28
Johan Isaksson Karkiainens anor.
f. Isak Henriksson Karkiainen f 1797 06 16 Korpikylä
m. Eva Henriksdotter Kaupi f 1797 11 28 Korpikylä
ff. Henrik Olofsson Karkiainen f 1757 10 05
fm. Margareta Anundsdotter Koski f 1764 12 28  
Jag har ytterligare anor bakåt om du är intresserad.
Beträffande Ode så vet jag att det finns en släkt i Sörmland men vi är inte släkt med dem. Ode är ett soldatnamn som förmodligen fanns på flera ställen.
 
Sture!
Tänk om det hade varit så väl, då hade jag haft någon ledtråd!
Mvh Bengt

[Roger Granbom]

Bengt,
tack för informationen om Johan Petter. Det är ju inte mina anor men jag har lovat dottersonen Kjell Roland Karkiainen den information jag får fram om hans anor.
 
När det gäller Hilmas anor, har jag samma uppgifter som dig beträffande föräldrarna, men när det gäller farföräldrarna har jag andra uppgifter:
ff Johan Aronsson Granbom, f.1809-10-27, d.1872-02-03, g.16 DEC 1837
fm Eva Adamsdotter/Wijpa, f.1814-09-20, d.1887-03-17.
 
mvh
/Roger

[Sture Torikka]

Ode,
 
tja, Bockarna Bruse har man aldrig lyckats stoppa. Fröna blåste ut över de tornedalska åkerfälten och landade där ingen önskade att de skulle landa. Och om de ända landade just DÄR, så - tja - då förnekade man det helt enkelt. Bevisbördan låg ju knappast på de svaga karlakarlarna. Äpplena faller ju - som även väldigt bekant är - inte alls långt från träden.
Fast vi har ju just inga äpplen i Tornedalen?
 
Tiden har aldrig någonsin stått still. Inte ens i Tornedalen.
De ödmjuka skola ärva jorden. Åtminstone vad som nu finns kvar - ALLT har ju vuxit igen när inte fröna hann gro mera än de trots allt gjorde.
 
Herren Ser Dig

[Bengt Ode]

Roger!
Uppgiften om att Johan Henrik Granbom var son till Johan Helenasson Karkiainen hade jag inte hunnit kontrollera i födelseböckerna så jag kan ha fel när det gäller honom.
Mvh Bengt

[Hakan Bergstrom]

Intressant disskusion! Jag är själv släkt med Karkiaiset via min mamma. Jag håller på att bygga upp en databas oever Henrik Olofsson Karkiainens (f 1757)  efterkommande med detta namn och jag delar gärna med mig av mina resultat och tar likaledes gärna emot kompletteringar! Jag har bl.a. en hel del namn på amerikanska släktingar till Johan Karkiainen (5 brorsbarn emigrerade på 1880-1890-talet) vars efterkommande i dag bär namnet Isaacson. Det verkar ju som om Johan kunnat förse dem med en del information innan de utvandrade!!  
 
Apropå Amerikautvandring har jag kommit i kontakt med en amerikansk forskare som härstammar från gården Jolma i Pello (nuv finska sidan) enl henne utvandrade hennes förfader Efraim Jolma (f 1833) till Oregon pa 1850-talet!!! Jag vet dock inte om resan dit gick direkt eller via Norge. Men hursomhelst boer han väl höra till de allra första amerikanerna från Tonredalen. Han dog 1906 i Clatskanie, Oregon.

[Hakan Bergstrom]

Här följer de 2 första generationerna:
 
Henrik Olofsson Karkiainen. F 1757-10-05 Korpikylä nr 7. Gift 1788-04-11 med Margareta Anundsdotter Koski Hietaniemi fs. D 1830-01-29 Korpikylä nr 4 (Karkiainen).
 
 Barn med Margareta Anundsdotter Koski:
 1 Olof Henriksson Karkiainen. F 1784 Korpikylä nr 4 (Karkiainen). D 1785.
 2 Johan Henriksson Karkiainen. F 1791 Korpikylä nr 4 (Karkiainen). D 1833.
 3 Helena Henriksdotter Karkiainen. F 1792 Korpikylä nr 4 (Karkiainen). D 1877-11-16 Korpikylä.
 4 Brita Stina Henriksdotter Karkiainen. F 1793 Korpikylä nr 4 (Karkiainen).
 5 Eva Henriksdotter Karkiainen. F 1794 Korpikylä nr 4 (Karkiainen).
 6 Isak Henriksson Karkiainen. F 1797-06-18 Korpikylä nr 4 (Karkiainen). D 1834-04-21 Korpikylä nr 4 (Karkiainen).
 7 Maria Henriksdotter Karkiainen. F 1799 Korpikylä nr 4 (Karkiainen).
 8 Anna Greta Henriksdotter Karkiainen. F 1801 Korpikylä nr 4 (Karkiainen). D 1865-04-20 Kukkola, Karunki fs, Finland.
 9 Henrik Henriksson Karkiainen. F 1802 Korpikylä nr 4 (Karkiainen). D 1820.
 10 Maria Lisa Henriksdotter Karkiainen. F 1804-08-20 Korpikylä nr 4 (Karkiainen). D 1889-09-09 Korpikylä.
 11 Ulrika Henriksdotter Karkiainen. F 1805 Korpikylä nr 4 (Karkiainen).
 12 Katarina (Katarine) Henriksdotter Karkiainen. F 1807 Korpikylä nr 4 (Karkiainen). D 1869 Alta, Norge.
 
Generation 1
 
1 Olof Henriksson Karkiainen. F 1784 Korpikylä nr 4 (Karkiainen). D 1785.
 
2 Johan Henriksson Karkiainen. F 1791 Korpikylä nr 4 (Karkiainen). Gift 1826-06-05 med Beata Persdotter. D 1833.
 
 Barn med Beata Persdotter:
 2.1 Maria Stina Johansdotter Karkiainen. F 1830-12-13 Lepijärvi, Nedertorneå fs.
 
3 Helena Henriksdotter Karkiainen. F 1792 Korpikylä nr 4 (Karkiainen). D 1877-11-16 Korpikylä.
 
 Barn:
 3.1 Isak Helenasson Karkiainen. F 1817-07-14. D 1883-10-27 Korpikylä.
 3.2 Johan Helenasson Karkiainen. F 1827-01-12 Korpikylä Karl Gustavs fs.
 
4 Brita Stina Henriksdotter Karkiainen. F 1793 Korpikylä nr 4 (Karkiainen).
 
5 Eva Henriksdotter Karkiainen. F 1794 Korpikylä nr 4 (Karkiainen).
 
6 Isak Henriksson Karkiainen. F 1797-06-18 Korpikylä nr 4 (Karkiainen). Gift med Eva Henriksdotter Kauppi 1823-04-18 Karunki fs, Finland. D 1834-04-21 Korpikylä nr 4 (Karkiainen).
 
 Barn med Eva Henriksdotter Kauppi:
 6.1 Johan Isaksson Karkiainen. F 1824-09-10 Korpikylä nr 4 (Karkiainen). D 1894 Korpikylä nr 4 (Karkiainen).
 6.2 Brita Isaksdotter Karkiainen. F 1826-11-26 Korpikylä nr 4 (Karkiainen).
 6.3 Maria Greta Isaksdotter Karkiainen. F 1828-02-14 Korpikylä nr 4 (Karkiainen). D 1889-04-22 Nedertorneå fs.
 6.4 Isak Isaksson Karkiainen. F 1830-06-12 Korpikylä nr 4 (Karkiainen). D 1897-11-05 Korpikylä.
 6.5 Eva Isaksdotter Karkiainen. F 1831-09-20 Korpikylä nr 4 (Karkiainen).
 
7 Maria Henriksdotter Karkiainen. F 1799 Korpikylä nr 4 (Karkiainen).
 
8 Anna Greta Henriksdotter Karkiainen. F 1801 Korpikylä nr 4 (Karkiainen). Gift med Abraham Jakobsson Björnström 1826-03-19 Karunki fs, Finland. D 1865-04-20 Kukkola, Karunki fs, Finland.
 
9 Henrik Henriksson Karkiainen. F 1802 Korpikylä nr 4 (Karkiainen). D 1820.
 
10 Maria Lisa Henriksdotter Karkiainen. F 1804-08-20 Korpikylä nr 4 (Karkiainen). D 1889-09-09 Korpikylä.
 
11 Ulrika Henriksdotter Karkiainen. F 1805 Korpikylä nr 4 (Karkiainen). Gift med Isak Persson Sandqvist 1831-01-30 Hietaniemi fs.
 
12 Katarina (Katarine) Henriksdotter Karkiainen. F 1807 Korpikylä nr 4 (Karkiainen). Emigrerade 1833 till Alta, Norge. Gift med Ole Knutsen 1836-05-01 Alta, Norge. D 1869 Alta, Norge.
 
Generation 2
 
2.1 Maria Stina Johansdotter Karkiainen. F 1830-12-13 Lepijärvi, Nedertorneå fs.
 
 Barn:
 2.1.1 Johan Petter Mariasson Karkiainen. F 1858 Karl Gustavs fs. D 1938-04-26 Karl Gustavs fs.
 
3.1 Isak Helenasson Karkiainen. F 1817-07-14. D 1883-10-27 Korpikylä.
 
 Barn med Brita Kajsa Persdotter Noppa:
 3.1.1 Isak Karkiainen. F 1847 Korpikylä.
 3.1.2 Margareta Karkiainen. F 1851 Korpikylä.
 3.1.3 Petter Isaksson Karkiainen. F 1854-10-25 Korpikylä.
 3.1.4 Maria Catharina Karkiainen. F 1858 Korpikylä.
 3.1.5 Johanna Karkiainen. F 1862 Korpikylä.
 
3.2 Johan Helenasson Karkiainen. F 1827-01-12 Korpikylä Karl Gustavs fs.
 
6.1 Johan Isaksson Karkiainen. F 1824-09-10 Korpikylä nr 4 (Karkiainen). Gift med Eva Isaksdotter Tapani 1845. Gift med Brita Wuolikainen 1862. D 1894 Korpikylä nr 4 (Karkiainen).
 
 Barn med Eva Isaksdotter Tapani:
 6.1.1 Johan Johansson Perttu. F 1848 Korpikylä nr 4 (Karkiainen).
 6.1.2 Per Johansson Karkiainen. F 1849-08-05 Korpikylä nr 4 (Karkiainen).
 6.1.3 Isak Karkiainen. F 1861-07-05 Korpikylä nr 4 (Karkiainen). D 1861-07-05.
 
 Barn med Greta Brita Henriksdotter Krantz:
 6.1.4 Eva Karkiainen. F 1874-03-13 Korpikylä nr 4 (Karkiainen).
 6.1.5 Henrik Karkiainen. F 1877-08-01 Korpikylä. D 1974-06-23 Korpikylä.
 6.1.6 Nils Albert Karkiainen. F 1879-10-09 Korpikylä nr 4 (Karkiainen).
 6.1.7 Greta Matilda Karkiainen. F 1882-02-11 Korpikylä nr 4 (Karkiainen).
 6.1.8 Beata Henrika Karkiainen. F 1884-12-02 Korpikylä nr 4 (Karkiainen).
 
6.2 Brita Isaksdotter Karkiainen. F 1826-11-26 Korpikylä nr 4 (Karkiainen).
 
 Barn:
 6.2.1 Johan Britasson Karkiainen. F 1863-03-16 Karl Gustavs fs.
 
6.3 Maria Greta Isaksdotter Karkiainen. F 1828-02-14 Korpikylä nr 4 (Karkiainen). D 1889-04-22 Nedertorneå fs.
 
6.4 Isak Isaksson Karkiainen. ”Vinturin Iisko”. F 1830-06-12 Korpikylä nr 4 (Karkiainen). Gift med Greta Persdotter Noppa 1854-05-14. D 1897-11-05 Korpikylä.
 
 Barn med Greta Persdotter Noppa:
 6.4.1 Johan Isaksson Karkiainen. F 1855-06-22 Korpikylä.
 6.4.2 Isak Isaksson Karkiainen. F 1856-06-12 Korpikylä. D 1916-10-28 Teurajärvi, Korpilombolo fs.
 6.4.3 John Peter Isaacson. F 1858-09-24 Korpikylä. D 1910 Republic, Marquette County, MI, USA.
 6.4.4 Henry Karki. F 1861-01-20 Korpikylä. Bosatt till 1902 i Butte, Montana.
 6.4.5 Kate Isaacson. F 1864-02-20 Korpikylä. D 1949 Republic, Marquette County, MI, USA. Gm Isaac Nikka.  
 6.4.6 Emil (Emanuel) Isaacson. F 1867-03-01 Korpikylä. D 1931-01-29 Embarrass, St. Louis County, MN, USA.
 6.4.7 Charles Elmer Isaacson. F 1872-12-07 Korpikylä. D 1960-11-24 Mora, Kanabec County, MN, USA. Bodde i Virginia, Minnesota.
 
6.5 Eva Isaksdotter Karkiainen. F 1831-09-20 Korpikylä nr 4 (Karkiainen). Gift med Johan Eriksson Lahti 1854-05-14 Karl Gustavs fs.

[Sture Torikka]

Bergström,
 
det var intressant detta med Efraim Jolma. Dock tror jag inte alls att han utvandrade till Norra Amerika under 1850-talet. Likaså misstänker jag att han - när han väl for - åkte över Nordnorge.
 
Efraim Olofsson Jolma var född 19.6.1833 och uppvuxen på nr 9 Mäkijolma i östra Pello by. Hans broder Olof tog över hemmanet.
Efraim gifte sig 9.5.1852 med Sofia Mickelsdotter Kuusijärvi från Kuusijärvi i Matinlompolo by, f. 1829, d. 29.7.1856.
Barn:
1, Johan, f. 1853
2. Isak, f. 1854
3. Gustaf, f. 1856, d. i april 1857.
 
Efraim blev således änkling sommaren 1856 men han står kvar i kommunionlängden 1856-1865 i sin brors hushåll. Där finns även sönerna. Ingen notering om att de skulle ha utvandrat vare sig till Norge eller Amerika före 1865. Dock - vis av egen erfarenhet - så behöver ju detta trots allt inte innebära att han INTE rörde på sig under denna tidsperiod.
Efraim bevistade i vart fall katechesförhören 1858 och tog nattvard 20.12.1859. Därefter är vi ju framme vid 1860-talet.
 
Förresten så hörde jag av Yngve Karkiainen att du hade i din utförda släktutredning till honom haft några tidiga noteringar om Pippingarna från slutet av 1400-talet (om jag nu begrep Yngve rätt). Skulle du kunna kontakta mig ang. Pippingarna?
sturetorikka@hotmail.com

[Sture Torikka]

Nu har jag tagit mig tid och skrivit ut det andra brevet hem från Amerika. Det berör väl egentligen bara ekonomiska spörsmål, men det är ju inte mindre intressant för det. Isak Rovas hetsiga sinnelag går väl att utläsa i några meningar, och att han var en tämligen hetsig person känner jag ju till sedan tidigare från domboksuppgifter.
Märk väl att han återigen - såsom ICKE svenskspråkskunnig, har fått anlita en svenskkunnig skrivare, vilken förmodligen inte heller kunde alltför mycket finska (eftersom det inte fanns just några finnar i Chicago denna tid, och de som fanns där har synbarligen tillhört de s.k. finlands-svenskarna. De hade alla svenska namn och hade svenska såsom modersmål. Sannolikt är ju dock att dessa finländare trots allt bör ha behärskat något i finska språket ändå. Och så var de skrivkunniga! Kanske var det till någon av dessa Isak Rova sökte sig vintern 1865-1866?).
Isak Rova ber ju även att Johan Karkiainen ska svara på detta brev på finska språket. Det skulle ha underlättat så mycket för dessa Korpikyläbor i Cook County. Läsa kunde han säkerligen, någorlunda i vart fall.
 
Brev från Isak Rova i Amerika till Johan Karkiainen i Tornedalen den 27 mars 1866
 
Chicago den 27 mars 1866
 
Vän Och Broder
Johan Karkiainen
må Väl!
 
Ditt bref dateratt den 19 sistlidne Januarii har mig ricktigt tillhanda kommit.
det gläder mig att höra att ni alla är friska och mår bra  
vi äro Gud vare [?] äfven det samma.
Jag beder dig om du vill vara så god och taga reda på denna Pertus räckning ty jag erkjänner den icke
Jag frågar om J: Bäckström och J: Stenudd kan af lägga Ed på att den räckningen är rätt.
jag beder dig var så god och klandra denna räckning vid rätten
jag fodrar af Perttu att han skall lämna mig en klar och tydlig räckning på hvilken han skall aflägga Ed.
denna Perttus fodran och de efeckter han påstår jag af honom har erhollit hafver jag aldrig bekommit.
hvad min moder beträffar så är jag henne icke något skjyldig så hon har icke någon fodran af mig alls.
är det så att du ej förmår klara min sak der och de ej vill öfter följa hvad rätt och skjäligt är så var säker på det att ni har mig der snart och då kan ni vara säker på att det kommer att kosta eder der.
tro ej att jag icke förmår det.
vägen är väl long men mera kommer det att kosta eder
jag förmår det nu när som helst.
jag får tacka dig rätt mycket för det besvär din räckning som du Karkiainen har lämnat mig är rätt.
jag beder dig var så god och uträtta mina ----erer [? ärenderer?] der så som om de vore dina egna och taga [?] betalt deraf för ditt besvär.
jag sänder nu den af Perttu gifna räckningen tillbaks så att du kan upvisa den om Henrik Perttu kan intyga den att vara rätt skaffens och om dessa som har underskrifvit den kan intyga det samma
du bör sändda mig den räckningen igen tillika med en fullständigare om du nu är god och med det första skrifver mig svar härpå och om du då vill skrifva det på Finska.
mycken hälsning ifrån oss alla till eder alla och alla bekanta
Wänskapsfullt Tecknar din vän och Broder
 
Isac Isacksson Rova
 
P: S:  jag har erhollit de 56 Reksdollar
 
[Brevet är skadat i mitten av högra sidkanten varför en del ord har fått återskapas. Råder tveksamhet har detta markerats med [?] ]

[Sture Torikka]

Apropå amerikautvandrarna,
så erinrar jag att det år 1871 utvandrade en Salomon Björnström från Karl Gustafs socken. han skulle i första hand till Norge, men det var Norra Amerika som hägrade.
 
En Salomon Björnström från Karunki - som hade utvandrat år 1871 - kom sedermera att bo i New York Mills, Mn, där han avled 1910. Det är säkert samma man.
Hans broder Petter Björnström, f. 1850, utvandrade oxå 1871 och kom först till gruvområdena i Hancock, men flyttade 1884 till New York Mills. Gift och hade barn.

[Svanhild nemorin]

Hej,
Intressant detta med utvandringen till USA.
Enligt Alta museums häfte Kopperverket i Kåfjord og samfunnet omkring utvandrade de förste gruvarbeterna därifrån i 1863.
Citat från häftet:
Et tjuetall arbeidere reiste allerede i 1863-1864,lenge før gruvene i Kåfjord ble stengt.De kvenske(finskspråklige)arbeiderne i Kåfjord var blant pionerene i den første utvandringsb?lgen fra Finnmark som startet på denne tiden.
Utvandringslysten hadde sammenheng med at agenter for amerikanske gruveselskaper begynte å verve gruvearbeidere i Nordnorge på denne tiden. På grunn av borgerkrigen i Amerika var det høykonjunktur i den amerikanske kopperindustrien samtidig som mobiliseringen av soldater til nordstatshøren gjorde at det var mangel på arbeidere i gruvene.
I motsetning til nordmennene hadde kvenene aldri mottatt noen reisestøtte fra Alta kopperverk. Nå fikk de støtte for å dra til Amerika i form av forskuttering av billetten. Mange av de tidligere arbeiderne ved kopperverket i Kåfjord havnet i Calumet i det nordlige Michigan