Äldre inlägg (arkiv) till 24 januari, 2013

[Bertil Englund]

Och när hustrun dör 1830 11/11 finns dom även då i Gemträsk
Nederluleå F:1 (1824-1861) Bild 54 / sid 51 (AID: v138451.b54.s51, NAD: SE/HLA/1010132)

[Stig Jonsson]

Jättebra Bengt-Göran. Tack för tipset om att söka på barn i nya församlingen. Nu fick jag helt klart med familjen. Hustrun Catharina dör i Gemträsk 1830, och Nils gifter om sig 1831 och de fick ytterligare tre barn. Nils dör 1848 i Gemträsk, Överluleå fs.

[Stig Jonsson]

Tack också till Bertil.  

[Sven-Erik Zetterström]

Hej igen.
 
Jag och Birger här på forumet har en gemensam anfader som gäckar oss..  
 
Vi har en anfader som inte tycks finnas. Det finns ingen info i dopböcker eller vigselböcker vem fadern är eller när hon gifte sig eller vad pappan heter (vad vi kunnat hitta i alla fall)
 
Detta är vad vi vet.
 
Sonen heter  
 
Jacob Gustaf Wallerström
Födelse 21 mars 1801 Nederkalix
Avled 21 okt 1871 i Vallen, Norrbotten, Sverige
 
Mamman heter
Lisa Ersdotter
Födelse 18 mar 1768 Nederkalix
Avled 29 okt 1838 i Sandviken
 
Fadern = Okänd. Vi vet att fadern inte är Furir Henrik Vallerström (andra äktenskapet?!) utan ifrån det första(?!), och det måste varit omkring den tiden hon jobbade som piga. Då jag inte hittat info som säger att barnet är oäkta, ANTAS det att barnet avlades i ett äktenskap före giftemålet med Furir Henrik  
 
Någon som känner för en rejäl utmaning?

[Bertil Englund]

Var har ni sett Jacob Gustaf född 1801 21/3 i Nederkalix?
Den enda Jacob Gustaf 1801 jag hittar är född 1801 28/11 i Siknäs.
Nederkalix CI:3 (1761-1816) Bild 253 / sid 248 (AID: v138288.b253.s248, NAD: SE/HLA/1010131)
Mor Anna Lena Henriksdotter och efter berättelse är fadern 12 man Jacob Ersson.
 
Skrev fel datum i all hast, skulle vara 1801 28/10
 
Nu hittade jag Jacob Gustaf född 1801 21/3 eller rättare sagt var det hans dopdag.
Nederkalix CI:3 (1761-1816) Bild 250 / sid 245 (AID: v138288.b250.s245, NAD: SE/HLA/1010131)
Notisen låg lite insprängd.
 
(Meddelandet ändrat av beren 2013-01-17 06:29)

[Bertil Englund]

Ahh. det är denna Jacob Gustaf du menar:
Nederkalix AI:4a (1817-1828) Bild 254 / sid 245 (AID: v138239.b254.s245, NAD: SE/HLA/1010131)

[Sven-Erik Zetterström]

Bertil Englund: Enligt denna tabell är han född 1801. Jag har inte tillgång till AD, då jag är pappaledig, men jag hoppas Birger ser detta och kan kommentera
 

[Bengt-Göran Nilsson]

Att Lisa Ericsdotter har en oäkta son, Jacob Gustaf f 1801, framgår ju medan hon bor hemma i Sören på Nr 3, Nederkalix AI:2 sidan 252.  
Som far skulle man ju kunna misstänka en dräng som finns på gården, Jacob Ersson.

[Sven-Erik Zetterström]

Bengt Göran: Jag måste missuppfattat Birger. Fader okänd tog jag som att det inte stod angivet i HFL eller dopboken att barnet var ett oäkta.
 
Då jag inte har AD just nu så undrar jag om du vet när Jakob Gustaf  föddes. Jag får ändra lite i mitt träd
 
(Meddelandet ändrat av sveneZ 2013-01-17 10:59)
 
(Meddelandet ändrat av svenez 2013-01-17 11:07)

[Bengt-Göran Nilsson]

Sven-Erik!
Du har alldeles rätt i att noteringen i födelseboken inte anger att barnet är oäkta. Det står inte heller när barnet är fött utan endast datum för dopet, 21 mars 1801: Pigan Lisa Ericsdotters son Jacob Gustaf i Siknäs.
Med pigan i det här fallet avses nog hemmadotter och inte piga som har tjänst hos olika bönder.
Däremot är Oäkt son inskrivet i husförhörslängderna AI:2 och AI:3b där hon då finns hemma i Sören.
Beträffande födelsedatum är det troligt att det är detsamma som dopdatum eftersom 21/3 är det datum som senare kommer att användas.

[Peder Andersson]

I Post- och Inrikes Tidningar No.28, Fredagen den 3 Februari 1860, s. 2, under rubriken FRÅN KONUNGENS KANSLI. Civil-Departementet.:
 
= Med anledning af Landshöfdinge-embetets i Norrbottens län hos K. M:t gjorda anmälan, hurusom Fjerdingsmannen i Neder-Calix socken af nämnde län Johan Stråle, under en tid af 35 år särdeles oförvitligt fullgjort sina tjensteåligganden, har K. M:t under den 20 sistlidne Januari funnit godt tilldela honom ett exemplar i silfver af medaljen utaf åttonde storleken, med omskrift för medborgerlig förtjenst, att i högblått band med gula kanter bäras på bröstet.

[Peder Andersson]

En grammatisk observation från Kalix. I tidningen Nyare Blekings-Posten (Blekingeposten) N:o 65, Tisdagen den 18 Augusti 1874, s. 3, under rubriken Hvarjehanda.:
 
Till egenheterna i norrlandsdialekten hör att i Calix brukar man uttala y såsom ö, t. ex. bötta i stället för bytta, hvaremot folket i Luleå uttalar y såsom i, således bitta i stället för bytta, o. s. v. En Luleå-bo, som nyss hemkommit från en resa till Calix, yttrade med anledning deraf följande intressanta observation: Det är besynnerligt med folket i Kalix: der säger man en tösk, när man menar en tisk.

[Stig Jonsson]

Intressant Peder med tidningsurklippen. En fråga om Fjärdingsman Stråle, när han föddes enl FB 1792-05-13 i Stråkanäs uppgives modern vara Pigan Anna Johansdotter och fadern efter dess föregifvande vara Olof Johansson, har inte hittat henne i Hfl AI.2 eller AI:3 i Stråkanäs. Kanske någon känner till vem hon var och varifrån hon kom.

[Peder Andersson]

Stig> Jag har aldrig varit inne på denne Johan Stråle i mina forskningar.
 
Men det kan ju tänkas att Johan Stråle har sin far i den föregivna fadern Olof Johansson, vilken isåfall torde vara identisk med den son sedermera bonde på Stråkanäs 2 Olof Johansson, född 1763. Olof Johansson noteras ha gift sig 1795 med Maria Eriksdotter, född 1769. Detta med tanke på att Olof Johansson har ju en broder i Anders Johansson Stråle, född 1766, gift 1796 med Anna Eriksdotter, född 1771. Men detta är bara spekulationer. Allt detta enligt Husförhörslängd AI:2 1770-1805, fol. 232-233.
 
Jag vet inte var och i vilken hfl du funnit Johan Stråle i. Och han verkar ju inte finnas i Stråkanäs med modern eller med den spekulativa fadern. Så ett tips kan ju vara att genomsöka hela hfl AI:2, vilket du kanske redan gjort? Dessutom så har du ju på SVAR de mer precisa kommunionböckerna att genomsöka (eftersom hfl AI:2 och AI:3 spänner över så lång tid): D II:1 1742-1770, D II:2 1771-1792, D II:3 1793-1810, D II:4 1811-1824 m.fl. Och finner du dem inte i Stråkanäs i kommunionbok, kan du söka igenom hela volymen du söker i. Ett annat tips kan vara att kika i domboken, om du har tillgång till den. Om Johan Stråle har barn, så kan ju dess dopvittnen ge vissa ledtrådar, om moderns släktingar varit närvarande. Jag kikade lite och fann ingen bouppteckning på SVAR efter Johan Stråle, men väl bouppteckning efter Olof Johansson 1832 4/1. Men ingen Johan Stråle ej upptagen i denna. Jag citerar inledningen ur bouppteckningen:
 
Boúppteckning
efter förra Bonden Olof Johanson från Stråkanäs, som uti Februarii månad sistledit år med döden afgått, upprättad på dess Enkans Karin Ersdotters begäran, till rättelse emellan henne och med afledne Olof Johanson sammanaflade Barn, till myndige år komne Söner Bonden Olof Olofson, Joseph och Anders, samt döttrar Maria, gift med Johan Henrik Jönsson från Sockneträsk, och oförsedde Lisa Greta, Brita Stina och Anna Caisa, hvilka 3ne. sistnämndes rätt härmed bevakades af deras förmýndare Bonden Johan Fredrik Stråle från förstnämnde bý, och sedan Enkan uti förenämnde arfvingars närvaro blifvit påmind úppgifva Boets tillgång sådan den vid mannens frånfälle befunnits, uppgaf bemälte Enka nedannämnde egendom till värdering. nemln. ... (Nederkalix tingslags häradsrätt FII:8 1822-1832, nr 153)
-----
 
Vänligen
 
//Peder

[Bengt-Göran Nilsson]

Att Johan fick namnet Stråle säger ju helt klart att Olof Johansson var fadern (som modern uppgivit). Namnet Stråle härstammar från denna gård i Stråkanäs; Nr2. Så föreligger även med de i Näsbyn bosatta Strålarna. Stråle är ett släktnamn konstruerat med utgångspunkt från byn Stråkanäs. Johan Stråle upptages som boende på kyrkobordet vid vigseln 1823, verkar även ha funnits där 1820, men är svårfunnen dessförinnan. Kan modern komma från Överkalix?

[Peder Andersson]

Bengt-Göran> Vad baserar den funderingen på, att modern kanske kan komma från Överkalix?

[Bengt-Göran Nilsson]

Njaa Peder, det är väl mest en gissning, många av pigorna i Nederkalix kommer just från Överkalix.
 
I Kommunionboken som sluter 1824 noteras Johan Stråle som gullsmedsgesäll, vilket tyder på att han 1823 kommer någonstans ifrån där detta yrke kan läras. Luleå? där guldsmeden Bergman kommer från Stråkanäs.
 
(Meddelandet ändrat av bege 2013-01-20 11:49)

[Michael Gustafsson]

I mina anteckningar har jag noterat Johan Olovsson som bonde på Stråkanäs 2 och att han skulle var far till Anders Johansson Stråle f1766. Föräldrarna till denne Johan Olofsson f1731, har jag noterat som, Olof Johansson Hvit och  Margareta Johansdotter. Detta par gifte sig 1729. Vidare har jag noterat att Olof Johansson Hvit har sitt ursprung fr Yttermorjärv. Denna härledning är lite skakig då jag inte lagt någon större möda än så länge på detta. Tar gärna mot synpunkter på ovanstående. Hälsningar/MG

[Bertil Englund]

Kan det handla om Johan Olofsson (1792 13/5)oä son till Anna Johansdotter i Månsbyn (1762 8/3), sedemera gift med Carl Henriksson ?
* född Nederkalix CI:3 (1761-1816) Bild 201 / sid 196 (AID: v138288.b201.s196, NAD: SE/HLA/1010131)
Enligt uppgift, Olof Johansson därstädes är fadern
 
* Nederkalix AI:2 (1770-1805) Bild 89 / sid 163 (AID: v138236.b89.s163, NAD: SE/HLA/1010131) Månsbyn
 
* Nederkalix AI:3a (1805-1816) Bild 140 / sid 134 (AID: v138237.b140.s134, NAD: SE/HLA/1010131)
Får det till att denne Johan flyttar till Umeå, någon som följt denne Johan i Umeå, kanske han utbildades där?

[Stig Jonsson]

Tack Bengt-Göran och Bertil. Har just kommit fram till samma resultat vad det gäller Anna Johansdotter född 1762-03-08. Det står ju klart och tydligt i AI:2 sid. 163 i Månsbyn, att hon har fått en oäkta son Johannes 1792. Det som har förvillat en del var väl att födelseorten angetts till Stråkanäs. Bra att det löste sig.  

[Roger Frid]

Hej
 
Jag skulle behöva hjälp med var jag kan hitta Anna Lisa Rahms föräldrar.
 
Hon är född den 13 december 1807 i Nedre Kalix, Bondersbyn.
SVAR, Nederkalix kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010131/C I/3 (1761-1816), bild 316.
 
Där står att föräldrarna heter Axel Sture Rahm och Anna Lisa Rahm från Bondersbyn.
Men när jag letar i Bondersbyn 1805-1816 så finns de inte där.
I senare uppgifter står att dottern Anna Lisa är född i Påläng, men jag hittar de inte där heller.
 
Vad har Axel Sture för titel, såg...?

[Bertil Englund]

Prova Råneå
Axel Thure  Rahm Sågst=Sågställare
* Råneå AIa:4 (1770-1807) Bild 40 / sid 67 (AID: v138739.b40.s67, NAD: SE/HLA/1010165) Prästholm/Melderstein
* Råneå AIa:4 (1770-1807) Bild 51 / sid 88 (AID: v138739.b51.s88, NAD: SE/HLA/1010165) Prästholm 4  
Har inte kollat hustrun men jag tror hon heter Anna Lisa Holmström

[Bertil Englund]

familjen Rahm finns i Törefors ifall du inte redan hittat dit
* Nederkalix AI:3b (1805-1816) Bild 211 / sid 494 (AID: v138238.b211.s494, NAD: SE/HLA/1010131)

[Bengt-Göran Nilsson]

Axel Thure Rahm med familj återfinns på Björkfors sågverk i Nederkalix hfl AI:4b sid 304 och sedan därifrån till Pålänge sidan 459 i samma hfl.

[Peder Andersson]

I Stockholms Post=Tidningar nr 14, Fredagen den 1 Februari 1811, s. 1:
 
Under den 13 sistl. December har Hans Kongl. Majestät i nåder utnämnt och förordnat Professoren wid Fältmätnings=Corpsen och Secreteraren wid Kongl. Wetenskaps=Academien Jöns Swanberg, till Mathematum Infer. Professionen wid Kongl. Academien i Upsala.

[Peder Andersson]

I Inrikes =Tidningar N:o 94, Tisdagen den 17 Augusti 1813, s. 1:
 
Uti Kongl. Wetenskaps=Academiens sammanträde Onsdagen den 11 Aug., blef till präses efter Hans Excellence m. m. Herr Grefwe E. Ruuth, för sednare hälften af året wald Mathematices professoren Jöns Swanberg.

[Peder Andersson]

I Inrikes=Tidningar N:o 101, Torsdagen den 3 September 1812, s. 2:
 
Den 16 sistl. Junii öfwerlemnade Matheseos profeßorn Magister Jöns Swanberg Academiska Rectoratet till philosophiæ practiæ profeßoren Magister Nils Fredr. Biberg.
-----

[Peder Andersson]

I Inrikes=Tidningar N:o 51, Onsdagen den 13 Maj 1807, s. 3 f.:
 
I anledning af Kongl. Majestäts befallning till alle Corpser och Stater, att till Deß Wettenskaps=Academi inlemna wederbörliga förteckningar öfwer tillhörande Embets= och Tjenstemän, tillkännagifwes härmedelst, att tryckningen af Krigs= och Civil=Calendern företages i början af Julii, Stockholms Stads=Calender i början af September, och Hof=Calendern i början af November månad. Stockholm den 9 Maj 1807. Jöns Swanberg.

[Peder Andersson]

I Post= och Inrikes=Tidningar No. 90, Fredagen den 19 April 1833, s. 1:
 
Officiella Artiklar.
Den 31 förlidne Mars, Kongl. WettenskapsAkademiens Högtidsdag, hade Akademien offentlig sammankomst å stora Börssalen, som H. K. H. Kronprinsen och H. K. H. Kronprinseßan täcktes biwista. Preses, Biskopen Doktor Franzén, öppnade sammankomsten med ett tal och uppläste widare en berättelse om Akademiens åtgärder under det förslutna året. Akademien hade tillagt hennes Ledamot, profeßoren Doktor Jöns Swanberg, de Fernerska priset, för en, af honom författad, uti Akademiens Handlingar införd afhandling. Likaledes hade Akademien utmärkt de af hennes Ledamot, profeßoren Elias Fries, utgifna arbeten: Novitiæ floræ Suecicæ och Lichenographia Europæ, med ett pris af 25 Dukater uti en öfwer Linné preglad medalj, samt tillagt Direktören A. Lundström för den af honom utgifna Handbok i Trädgårdsskötseln, deraf andra upplagan nyligen utkommit, en belöning af 12 Dukater uti en skådepenning jemwäl öfwer Linné. Akademien hade detta år låtit pregla en minnespenning öfwer hennes aflidne Ledamot, Hans Exellens, f. d. RiksStåthållaren, m. m., Grefwe B. B. von Platen. De wanliga Årsberättelserna, rörande Wettenskapernas framsteg, upplästes af Akademiens Embetsmän, med undantag af Teknologiske profeßorns, i anseende till mellankommet sjukdomsförfall.

[Peder Andersson]

I Jönköpingsbladet N:o 6, Tisdagen den 21 Januari 1851, s. 1:
-----