Äldre inlägg (arkiv) till 01 oktober, 2011

[Maritha Berglund]

KUL ATT VETA : Klaragården (uttalas med tjockt L och kort a) - Jöns Persson som levde 1635-1698 var gift med Clara, hon dog 1703.Därav namnet.

[Östen Ek]

Apropå Marithas inlägg:
http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleId=3593568

[Göran Stenberg]

Hej, Maritha, Bernt och Östen! Tack för intressanta svar! Det är roligt med de här gårdsnamnen bildade av kvinnonamn, men tänk att namngivarinnan i det här fallet låg så nära i tid, d v s nära Chierstin! Förnamnet Klara är ju ett helgonnamn men blev senare omodernt och återkom inte i Överkalix förrän i slutet av 1800-talet.
Östens artikel exemplifierar en annan namnegenhet, nämligen kortformen Edo för Edvard, som är typisk för bygden.
Många hälsningar/ Göran

[Sture Torikka]

Hej,
intressant detta med att Edo enligt Stenberg ska ha varit typiskt för Överkalixbygden, för samma fenomen gäller i det finskspråkiga området. Namnet Edvard har där haft exakt samma kortform men stavningen blir istället Eetu. Även i Tornedalen är det vanligt förekommande med gårdsnamn baserat på kvinnopersoner som huserat där. I Niemis (Luppio) finns ett gammalt hemmansnamn Sammeli (efter en bonde Samuel). Denna gård kallades tidigare under 1700-talet för just Klaara efter en av hemmanets värdinnor med detta namn. Idag finns alltjämt en gammal igenvuxen åkerplats som tillhört detta hemman som bär namnet Klaaranvainio.
Även mitt släktnamn Torikka är ett gammalt gårdsnamn baserat på en gårdsvärdinna på hemmanet. Kvinnonamnet Dorotea hade kortformen Dordi vilket i finska tungomålet under 1600-talet uttalades Torti och senare drogs ihop till Tori. Genitivsuffixet -kka lades efter Tori:s död språkligt automatiskt till hennes namn varpå gårdsnamnet Torikka uppkom. Ungefär så. Jag har sett att namnet Dordi även förekom bland mina anor i Svedjan i Överkalix i början av 1700-talet.
Hälsar
Torikka

[Göran Stenberg]

Hej! Ja, Överkalix är eller var verkligen ett gränsområde på ett helt annat sätt än Nederkalix, fr a innan Korpilombolo bildades. Det här finska befolkningsinslaget inom socknen och närheten till finskt språkområde utsocknes är väl orsaken till en del språkliga egenheter vad avser accent.  
 
Att Dordi är upphovet till Torikka visste jag inte. Det var intressant! Månne de här kvinnorna som föranlett gårdsnamn var vad som i svenskbygden kallats skivor eller stjivor, d v s ensamma ogifta bonddöttrar utan bröder och alltså fördelaktiga partier för giftaslystna? Annars får man väl spekulera om att kvinnan haft en särskilt stark ställning överlag på det här området.
 
 
(Meddelandet ändrat av GSt 2011-03-13 05:30)

[Sture Torikka]

Hej igen, Stenberg,
nä, dessa kvinnor i Tornedalen som givit upphov till hemmanets namn har i samtliga fall jag kunnat kontrollera varit gårdens värdinnor - emäntä - på hemmanet. D v s husbondens hustru alternativt änka. Starka kvinnor i gemen är det alltså fråga om. Inga ogifta priviligerade bonddöttrar.
Hälsar
Torikka

[Patrik Lundberg]

Här kommer några funderingar kring Sigrid Jacobsdotter, svärmor till den ryktbare Esaias Thomasson (ca 1702-1761) i Satter, Gällivare. Som källor har jag använt skriften  Ett bidrag till historien om byn Satter-Järämä i Lule lappmark samt kyrkoböcker och mantalslängder.
 
Jag tror att Sigrid Jacobsdotter (ca 1676-1755) var dotter till Jacob Persson i Svartbyn, han betalade brudgumspenning 1669 och dog i juni 1675 enligt kyrkoräkenskaperna. Jacob var son till Per Ericsson, hemmansägare i Svartbyn som dyker upp i mantalslängden 1646. Vet inte vad hans hustru hette, hon dog 1685 och några år senare övertogs gården av sonen Eric Persson. Eric, hustrun Mareta och dottern Mareta dog alla i början av 1697, kvar blev dottern Karin. Några år senare ser gården ut att ha övertagits av Winnich Larsson... Det var många som dog under nödåren 1696-97, bl a Per Ersson själv 16960321 (han tituleras kyrkoväktare och uppges vara 71 år gammal) och Sal Peder Erssons i Svartbyn Sal Sånahustru Gertrud 55 år (Sigrids mor?).  
 
Jacob Persson tycks ha haft flera barn som uppnådde vuxen ålder; t ex gifte sig en Elin Jacobsdotter från Svartbyn 1691 med soldat Olof Larsson Spyyk, en Hindric Jacobsson är antecknad för den aktuella gården i 1701 års mantalslängd och en Johan Jacobsson var hemmansägare på en annan gård i Svartbyn 1696-98. Dessutom Mareta Jacobsdotter från Svartbyn (född ca 1671) som 1694 gifte sig med änkligen Jöns Ivarsson i Ängesån. Jöns och Mareta bodde under 1690-talets-slut på nybygget Satter/Järämä i Gällivaretrakten men avyttrade detta till Hans Clemetsson för att sedan bosätta sig i Nybyn där de levde till 1710 resp 1738.
 
Vad gjorde den unga, föräldralösa Sigrid under 1690-talets slut? Hon verkar inte stå med i husförhörslängden för Överkalix 1697-98, vilket antyder att hon då bodde någon annanstans. Kanske tjänade hon piga i någon grannförsamling, kanske flyttade hon med gifta systern Mareta till nybygget Järämä? Säkert är att hon fick dottern Ella Ericsdotter (Esaias Thomassons hustru), som enligt HFL föddes ca 1707 men enligt dödboken (92 år 1791) redan 1699, förmodligen föddes hon någon gång däremellan. Vem Ellas far Eric var har jag ingen aning om, såvitt jag vet behöver han inte alls ha varit bosatt i Överkalix. Det är nog troligt att han dog ganska tidigt.
 
17060414 betalades brudgumspenning av nyblivne änklingen Johan Persson i Vännäs, och jag tror att bruden var just Sigrid Jacobsdotter. Johan fick 17110924 dottern Marit (FB) som jag tror är identisk med den Margetha Johansdotter ifrån Sattajärvi som vid Jokkmokks stormarknad 1730 gifte sig med Michel Olsson i Sockjock. Michel Olsson omnämns f ö som Ella Ersdotter svåger i domboksprotokoll. Paret bosatte sig i Kilvo.. Johan Persson i Vännäs dog 17120427. 1714-15 står Johan Perssons änka Sigrid som gårdsinnehavare i mantalslängden, därefter tycks gården ha stått öde i några år.
 
17201227 gifte Sigrid om sig med änklingen Hans Clemetsson (det står i vigselboken att hon bodde i Vännäs) och flyttade med döttrarna Ella och Marit till hans nybygge i Järämä/Satter. Ella gifte sig 1724 med Esaias Thomasson, de bodde till en början i Landsjärv men slog sig ganska snart ner i Järämä för att så småningom ta över nybygget där. Hans Clemetsson dog 1737 och ca 1740 flyttade Sigrid till systern Maretas son Jöns Jönsson i Nybyn. Där blev hon kvar tills hon avled 17550518.
 
Ev kompletteringar eller synpunkter på dessa funderingar emottages tacksamt!
 
Sara Lundberg

[Håkan Bergström]

Saxat ur Inrikes tidningar, 1796-03-22, s. 2
 
Vet nån vem denna Catharina Persdotter var?
 
 

[Östen Ek]

Hej Håkan
 
Catharina Persdotter verkar komma från Burträsk. I Hfl AIa:3 sid 98 gifter hon sig 1790.
Vigselnoteringen i C:2 sid 102 säger att hon är från Burträsk.
Enl hfl Överkalix AI:2 sid 233 kommer hon till Överkalix församling
år 1769, dvs samtidigt som komminister Per Hedström m familj kommer från
Burträsk.
 
Östen
 
(Meddelandet ändrat av ostek 2011-04-03 16:49)

[Eva Susann Johansson]

Hejsan Östen  
 
Databas Kråken 11 har en trolig kandidat Katarina Persdotter f.1749-10-19, som försvinner ungefär vid denna tidpunkt.  
Fader Per Mikaelsson f.1712 på Bygdeträsk 9  
 
BUR/Bygdeträsk,AI:4,s55,1750-68,dotter f.1741. p.h9-struken utan hänvisning  
ÖKX/Kyrkbyn,AIa:2,s233,1769-72,piga f.1741. h.Com: Per Hedström f.1732  
 
Vänligen  
Susann

[Östen Ek]

Ja det är troligt att det är den Katarina Persdotter som Håkan undrar över.
Kan nämna att hon gifte sig 1790 med änklingen och bonden Olof Eriksson i Svartbyn 11 och avlider där 8 juli 1822.  
Tack för uppgifterna Susann.
 
Östen
 
(Meddelandet ändrat av ostek 2011-04-03 18:23)

[Håkan Bergström]

Jaså hon hann gifta sig t.o.m.  
Jag trodde det var en livslång trotjänarinna av den gamla stammen.
Hon måste ha varit en sjusärdels ladugårds- och huspiga!

[Michael Gustafsson]

Hej!
När jag går igenom lösa trådar bland mina Nederkalixanor så dyker Grels Grelsson Flygare fo1691 på Granholmen, Svartbyn upp. Jag utgår ifrån att förmodat födelseår går att spåra till dödsnotisen fr 1728. Leif Boström anger i sin bok att föräldrarna heter Grels Grelsson och Märta. Problemet är att jag inte kan hitta någon Grels Grelsson i Svartbyn. Erkännas skall att jag inte lagt ner någon som helst tid på att studera Överkalixböckerna tidigare.
 
När jag nu har tittat i kyrkböckerna tror jag mig hittat en Grels Jönsson på Granholmen,Svartbyn som 1695 döper en son Grels. Vittnen är Svartbybönderna Olof Grelsson och Jonas Gabrielsson med sina pojkar! Är denne Olof Grelsson son till Grels Jönsson fo1613? Kan det vara släkt? Och kan denne Grels Grelsson vara den pojke som flyttar till Ytterbyn 3 och blir soldat Flygare därstädes?  
 
Tar gärna emot synpunkter och ev tillrättavisanden. Hälsningar/MG

[Peder Andersson]

Michael!
 
Grels Grelsson, född omkr. 1691 (enl. åldersangivelse i dödbok) i Svartbyn, Överkalix socken, död 1728 26/9 (d-26: septembris döde begrofs d-27-octo[ber] Bonden grells grellßon ifrå ÿtterby Barnföd úti öfv calix úti Svartby hans Fader hetat grells grellson modr Kierstin [Kiersin överstryket; ändrat till:] märeta, gammal 37-åhr-ligger på kýrkiogården., RA, SVAR, Nederkalix Födelse- och dopbok CI:2 1688-1761, fol. 570) i Nederkalix socken, son till Grels Grelsson och hans hustru Märeta. Bonde 1725-1728 (Boström s. 627) och soldat Flygare 1720-1724 i Ytterbyn 3, Nederkalix socken.
 
Gift 1722 25/2 i Nederkalix socken (samma dag grels grellßon flýgare wigd med pigan gertrúd Nillsdottr ifr ÿtterbýn, [......?] morgongåfva[n] wara 15 lod sillfvr., RA, SVAR, Nederkalix Födelse- och dopbok CI:2 1688-1761, fol. 557) med
 
Gertrud Nilsdotter, född 1700 23/11 (dp. 25/11, Novemb d 23. föddes Nils Larßons och hu Margetz dr i ýtterbýn, och christnades d 25 vid nampn Giertrú. Testes: peder Anderßon och hans hu Malin på gl. gården, johan Larßon, och hans hu Barbro i ÿtterbÿn Olof olßon, och P.[igan] Karin ibidem., RA, SVAR, Nederkalix Födelse- och dopbok CI:2 1688-1761, fol. 97) i Ytterbyn 3, Nederkalix socken, dotter till bonden (1701-1714) och uppsyningsmannen i Ytterbyn 3 Nils Larsson (1667-1715) och hans hustru Margeta Persdotter (nämnd 1715-1716).
 
Grels Grelsson antogs som soldat vid Calix kompani, Västerbottens regemente på roten 58 Flygare i Ytterbyn, Nederkalix socken i januari 1720, och han avgick den 18 november 1724. Denna rote hade dessförinnan varit vakant från 15 mars 1718 till januari 1720, då Grels Grelsson tillträdde. (Mossberg, Kenneth, Västerbottens regemente under Fredrik I 1720-1762, s. 82)
-----
 
 
Mvh
 
//Peder
 
(Meddelandet ändrat av Calixius 2011-04-17 18:11)
 
(Meddelandet ändrat av Calixius 2011-04-17 18:28)

[Maritha Berglund]

Olof Grellsson
Blev högst 74 år.  
 
Far: Grels Jönsson (1613 - 1654)  
Mor: Marit (- 1653)  
 
 
Född: 1642 Svarbyn 3 Granholmen Överkalix  
Död: 1716-12-19 Svartbyn 3 Granholmen Överkalix 1) av Ryssarna  
 Grels Grelsson Flygare. Född 1695 i Svartbyn 3 Granholmen, Överkalix, Norrbottens län [1]. Död 1728-09-26 i Siknäs, Nederkalix, Norrbottens län (37 år, föräldrar från ÖK) [2]. Föräldrar: Grels Grelsson och Märta

[Michael Gustafsson]

Hej och tack för svaren!
Frågan kvarstår dock om det finns någon Grels Grelsson vid tiden för soldat Flygares födelse i Svartbyn? Om inte, vad händer med pojken Grels Grelsson som föds 1695?  
Hittar ingen Grels Jönsson i husförhörslängden 1693-99. Däremot hittar jag en Grels Jönsson begravd 1696 i en ålder av 32 år (C:1 s22 nr31). Kan detta vara den Grels Jönsson från Svartbyn som döper två söner åren 1694 (Jöns) och 1695 (Grels)? Hälsningar/MG

[Håkan Bergström]

Ivar Ivarsson i Teurajärvi f. 1764 gick ut som soldat sommaren 1788 och dog 1790.
Har nån stött på honom i det militära materialet? Jag lyckas inte hitta honom varken i Kalix eller Torneå (Majorens) kompani.

[Anita Hjelm]

Hej!
Är det någon som vet vad kartriterskan hette som bodde i Kypasjärvi hos Albin Hjelm. Tiden borde vara sent 40-tal eller mycket tidigt 50-tal.
 
Tacksam för svar
Anita Hjelm

[Anita Hjelm]

Hej!
Korrigering av förra meddelandet.
Kartritaren var en man. Vad hette han? Bifogar bild.
 
 

Kartritaren 2
 (172.9 k)

 
Hälsningar
Anita Hjelm

[Mariann Eriksson]

Hej
Söker information om Brita Henriksdotter f. 1700 ? Tror att hon var gift med Per Larsson f.1686.
            Mvh
           Mariann

[Östen Ek]

Har du några fler uppgifter om maken Per Larsson. Var i Överkalix bodde han?

[Mariann Eriksson]

Ev. Svartbyn 10 ?

[Östen Ek]

Hej Mariann.
 
Jag är inne på att Brita Hindiksdotter tidigare var gift med soldaten Lars Hindriksson Tårf i Grelsbyn.
De gifter sig 1728-02-15 och Brita anges komma från Svidjan. Överkalix C:2 sid 65. Maken dör 1741 i Villmarstrand.
De får sonen Hindrik Larsson 1728-03-04 Överkalix C:2 sid 13
1745 gifter sig änklingen Per Larsson i Svartbyn med änkan Brita Hindriksdotter i Grelsbyn C:2 sid 69.  
Hindrik Larsson blir måg i Svartbyn 10 och gifter sig 1748-06-05 med Anna Persdotter f 1724. C:2 sid 70.  
Således blev Per Larsson både styvfar och svärfar till Hindrik Larsson.
 
Brita Hindriksdotter kan eventuellt (är ej säker) vara dotter till Hindik Larsson i Svidjan.
 
Mvh
Östen

[Mariann Eriksson]

Hej
Tack för informationen.Vet du om Brita och Per får något barn. Finns en Märta Persdotter f 6/9 1746. Hon gifter sig med Per Persson f 1744..
                Mvh
                 Mariann

[Östen Ek]

Märta Persdotter f 1746 är Per Larssons och Brita Hindriksdotters barn. Märtas födelse i C:2 sid 46.
 
Mvh
Östen

[Mariann Eriksson]

Tusen tack för att du hjälpte mig med information.
         Hälsningar  
          Mariann

[Anita Hjelm]

Enligt muntlig uppgift ska Elias Jönsson Hjälm f 1785 11/8 i Grelsbyn tillsammans med några andra män träffat på några ryssar i en lada vid tiden för 1809 års krig.
Dessa män skulle ha slagit ihjäl ryssarna och för den bedriften ska Elias Jönsson belönats med soldatnamnet Hjälm.
Vet någon om det finns någon sanning i den uppgiften?
Om inte, varifrån har namnet Hjälm kommit?
 
Hälsningar
Anita Hjelm

[Niklas Nyström]

kanske kan du hitta något mer här:
http://www.geni.com/people/Elias-J%C3%B6nsson-hj%C3%A4lm/4531425

[Anita Hjelm]

Elias Jönsson Hjälm f 11/8 1785 i Grelsbyn, fick han något barn med namnet Elias som föddes efter 1830?
En Elias dog 1830 19 dygn gammal.
 
Hälsningar
Anita Hjelm

[Håkan Bergström]

Jag har hört en historia på Röduppsholmen om två ryska officerare som  
kom dit 1809 på jakt efter länsman som råkade vara på sin dotters bröloppskalas där. Officerarna deltog i festen och skänkte bruden var sin rysk dukat.  
 
Samtidigt hade ett par soldater beordrats att hämta varor eller hö eller vad det var i Mjölaskatan strax norr om Rödupp och där blev de ihjälslagna och nedgrävda.
 
Man ser förresten i husförhörslängderna att några ryssar hamnade i Överkalix församling efter 1808/09 års krig.
 
Historien om officerarna finns nämnd  i Överkalix Hembygdsgillets årsbok 1968, s 15