Äldre inlägg (arkiv) till 2002-08-25

[Peter Karlsson (Peterk)]

Jag gör en kommentar under Pajala-rubriken kring det som Sture ovan nämnde om att längderna endast upptar barn födda på östra (finska) älvsidan..

[Sture Torikka]

Terve pojat,
 
Jag har ju inte haft anledning att igårkväll göra någon ordentlig inventering utav Pajala födelsebok kring 1752, men det var det intrycket jag fick när jag kollade som hastigast. Så jag vill inte påstå att så är fallet konsekvent, d v s att det enbart upptar barn födda i finska församlingen, eller ev. enbart barn födda på östra älvssidan.
Det kräver nog en noggrannare genomgång innan man summerar detsamma (såvida inte Karlsson har gjort detsamma)?
 
När det gäller soldater och soldattorp så är ju grundförutsättningen den som Öberg nämner, att varje indelt soldat hade ett soldattorp att bo uti. Så stadgades ju ambitionerna inför 1695 års roteindelning. Men - åtminstone i Majorens kompani (vilket täckte upp hela Torne älvdal) - dessa ambitioner gick inte att efterleva.
Dels fanns flera knektar som redan vid själva utskrivandet var egna (självägande) husbönder. Dessa lämnade inte sitt hemman och bosatte sig i ett litet torp med täppa. Dels förekom det sådana soldater som mer eller mindre vägrade flytta till det torp de tilldelats. Detta kunde ibland bero på att de ansåg att torpet hade på tok för dåligt skick. Men också för att de inte ville bo i den byn där torpet var beläget, utan kvarbodde i en helt annan by, vilken väl oftast var deras hemby eller liknande.
Bl a soldaten Johan Andersson Lampa (f.1721, d.1754), som i sig är det första barn som finns antecknat såsom fött i Hietaniemi bevarade födelseböcker, var indelt soldat nr 26 Lampa i Juoksenki by. Men han bodde aldrig i denna rotes tilldelade torp - han kvarbodde såsom husbonde å sin fädernegård Ylivainio i Nuottioranta inom Niemis by under hela sin soldattid.
Den mest kände i Tornedalen som gjorde på detta sätt var storbonden Isak Jönsson Grym (f.1710, stupad i Villmanstrand 1741), som ju var husbonde på Övertorneå sockens kanske förnämaste gård; Kohkoinen. När roten Grym inte lyckades värva ny knekt så tvingades själva rotebonden skrivas ut, och det var just denna Isak. Han bodde kvar på sitt hemman parallellt med sidosysslans såsom knekt. Tyvärr tog denna påtvingade sisosysselsättning sedermera hans liv, så den var ingen höjdare precis.
Johan Jönsson Skomakare (f.1757, d. ev. 8.10.1789 i Finland) var soldat för roten nr 9 Skomakare i Täräntö by. Själv var han bosatt långt därifrån nere i Niemis by i Hietaniemi socken.
Vi har kanske den mest fantastiska historien i den om soldaten nr 115 Henrik Henriksson Mört (f.1777, d. 1855) i Kukkola by på svenska sidan, som själv var bosatt i hembyn Armassaari på finska sidan, d v s i Ryssland......
 
1767 års soldattorpsinventering uppvisar en massa brister i befintliga torp, den uppvisar även några rotar som INTE ENS HAR NÅGOT SÄRSKILT TORP ! Alltså, ännu år 1767, d v s 72 år efter uppgjord och bestämd ordning så hade inte alla soldatrotar (bestående av ett antal bönder i omgivningen) av olika skäl inte uppfört något torp till knekten. Bl a var detta faktum gällande för rotarna nr 82 Djerf och nr 84 Eklund, bägge inom Hietaniemi.
 
Roten nr 46 Hellberg i Matarinki kyrkby hade under 1770- och 1780-talet ett så bedrövligt soldattorp, att knekten (Johan Olsson Hellberg, f. 1744, d. hösten 1789 i Finland) - efter att under många års tid ha försökt få rotebönderna att upprusta detsamma - valde 1783 att skita i alltihopa och dra iväg österut ända till Lohijärvi by och bli nybyggare där å nuv. Rova hemman.
 
När det gäller soldaten nr 42 Eldstål så var detta en fortsättning på det gamla rotenamnet Tolle, vilket torp var placerat och beläget i Kuivakangas by. Men det är känt att soldaten från/under 1770-talet var bosatt i Korpilompolo by. Huruvida själva torpet flyttades dit eller om soldaten valde att själv flytta till egen/annan stuga därstädes, kan jag inte svara på idag. Likaväl upptäcker jag nu att jag har inte fullföljt forskningen angående Anders Abrahamsson Eldståls soldattid - jag har inget slutdatum! Men det är ju i sig en smal sak att ta rätt på. Det framgår i generalmönsterrullorna.
 
Tja, det blev ju något annat än om släkten Eldstål. Jag föreslår att den intresserade ringer till Erkki Wahlberg och fågar om hans belägg för att Margareta Nilsdotter ska vara en Koivuniemi från Täräntö.
 
Vidare vill jag endast tillägga följande: att nog har EW bevisligen ibland gjort några fel i sina rön och slutsatser. Men sammantaget finns inte hans like. Från det att han började sina forskningar 1948 har han gått igenom ta mig tusan praktiskt taget ALLT som finns att gå igenom och studera från dessa trakter, och många gånger än vidare kring och ibland ända upp mot Kolatrakterna. Så om man någon gång finner en felaktighet i hans rön - vilket även jag har gjort och påtalat det för honom - ska man nog ställa sig tämligen ödmjukt inför hans resultat och tacka den stjärna som lyser över både honom och oss, för hade inte han gjort det han gjort så hade den tornedalska forskningen stått sig tämligen slätt idag. De forskare som på dessa sidor flera gånger pratar om 1500- och 1600-talskällor från dessa trakter, har flera än en gång sin upprinnelse i EW:s samlade material. Inte minst sådant som kommer från amerikanska forskare tycks uppvisa material rakt inifrån EW:s källor).Källmaterialet han har är ofta otvetydigt, däremot kan ibland någon släkttolkning bli lite missvisande. Men ni vet ju alla hur svårt det är! Namnformerna i sig var inte heller så många olika att det är så lätt att räkna ut någon möjlig släkthärkomst. Tusan oxå, men våra förfäder borde ha haft större namnvariation än de faktiskt hade.
Kolla sedan in EW:s text och förklaringar ifrån Norrbottens årsbok 1955, där han beskriver Antti Keksis diktande m.m., och betänk att han vid denna tidpunkt endast hade forskat under drygt sex (6) års tid!
Vilka av oss ha presterat något likvärdigt efter sex år? Jag har inte gjort det ens efter 30 års forskande....
 
F.ö. kan nämnas att EW i själva verket är språkforskare, det är faktiskt det som hans avhandling från 1963 åsyftar. Även om den nästan enbart idag nyttjas av släktfor?skare.
 
EW borde få en staty någonstans i Övertorneå socken.
Det anser jag,
 
hälsar,
ST

[Christer Öberg]

Uppgifter om soldat nr 42 Eldstål
 
Anders Abrahamsson Eldstål. Soldat nr 42 Eldstål i Korpilombolo mellan åren 1774-1805. Ur GMR 1805; Sjuklig och erhåller avsked. Kroppslängd förvanlad till cm = 169.  
 
Egen notering: Bonde i Kivijärvi 1 från omkring 1805.

[Sture Torikka]

Öberg,  
det var bra. Då har vi ett slutdatum på hans soldattid. Han var således soldat parallellt under många års nybyggartid.
/ST

[Sture Torikka]

Öberg,
 
Detta är min ana från Anders Eldstål, d v s dottern Brita:
 
OLOF OLOFSSON KIVIJÄRVI (nuv. Anttu), f. 1777, d. 1832 i colique. Från Niska hemman i Juoksenki, fadern kom från Vaaraniemi i Närkki.
Nybyggare och husbonde å Kivijärvi hemman i Kivijärvi by, nuvarande Anttu (uppkallat efter sonen Anders) från 1802. Förekommer i Hirvijärvi by 1808-1809. Sexman.
Hustru 1802:
BRITA ANDERSDOTTER ELDSTÅL eller KIVIJÄRVI, f. 1778, d. 1866, från byn.
Barn:
1. ANNA GRETA (Margareta) f. 1804, gift 1832 med Olof Eriksson Pirttijärvi i Pirttijärvi.
2. ANDERS OLOFSSON KIVIJÄRVI (ANTTU), f. 1806, d. 1877. Husbonde å faderns hemman vilket efter honom började kallas ANTTU. Senare delade han gården med syster Maria. Gift 1837 med Elisabet Johansdotter från Jokk. Deras son SALOMON ANDERSSON MATTI i Korpilompolo kyrkby (f. 1839, d.1903) är min mormors morfar).
3. BRITA KRISTINA (Stina), f. 1808, gift 1827 med backstugusittaren HENRIK Olof Olofsson Jesiö eller Tepsa i Soukolojärvi.
4. MARIA, f. 1809, gift 1832 med Isak Johansson Taavola-Kivijärvi i Kivijärvi.
5. EVA, f. 1810, gift 1835 med Isak Johan Henriksson Riekkola i Jierijärvi.
6. SALOMON OLOFSSON LEHTO, f. 1813, gift i Mukkajärvi, senare Haapakylä. Fam. till Korpilompolo 1861.
7. ABRAHAM OLOFSSON TALO-KITTI, f. 1815, gift å Talo i Orjasjärvi. fam. till Norge 1866.
8. HELENA, f. 1816, gift 1846 med Isak Aronsson Keksi eller Antti i Torakankorva.
9. JOHANNES (Johan) OLOFSSON PAAVOLA, f. 1819, d. 1882. Gift å Paavola i Orjasjärvi från 1856.
10. KLARA, f. 1820, d. 1870 å Haparanda lasarett. Ogift i Matarenki. Hade sönerna Isak (f. 1847, till Norge 1872) och Johan (f. 1849, d. 1899 i matarenki) Klarassöner Kivijärvi.
11.ERIK, f. 1822, d. 1822.

[Ida Enberg]

Hej Bengt och Pia!
Tack för svaren. Nya frågor dök dock upp. Till exempel var Erik och Christina var gifta? Vilken församling och när? Jag kunde nämligen varken finna dem i Överkalix vigda eller i Övertorneå vigda året 1758 och de närliggande åren eftersom första sonen verkar heta Olof och vara född 1758. Olofs födelse har jag inte heller kunnat hitta.
Men om Brita kan jag nog svara dig Pia, Brita föddes den åttonde maj 1743 i Juoksengi (svenska Övertorneå landsförsamling) som dotter till Mickel Ersson Tavoila och Anna Andersdotter. Mickel och Anna gifte sig 1734-03-09 i Övertorneå landsförsamling.
De hade de två sönerna Erik 1735-08-05 och Jöns 1739-02-05 före Brita föddes.  
Jag fann denna Erik Mickelsson Taavola som inflyttad till Överkalix och Narken/Limingojärvi 1773. Hans dotter, min ana, Anna Greta föddes 1767-01-11 i Juoksengi och därifrån, eftersom jag ej funnit vigseln, så antog jag att Erik kom från Juoksengi och fann en pappa med namnet Mickel Tavoila 1735,det år som står angivet i husförhören.  
Men jag ska kolla upp denna Mickel Jocksson i Kengis och hoppas på svar om vigseln.
Tack på förhand,
/Ida

[Ebba Loräng]

Hej alla Övertorneåforskare !
Jag söker anor till Anna Greta Abrahamsdotter Jankkuri f 1842 3/1 i Ylitorneå fs.Gift 1871 29/3 med Johan Isaksson Anttis f 1840 10/7 i Torankankorva (Korva)Övertorneå fs, d 1891 17/9 därstädes.De bor å Keksi skattehemman.
Mvh
Ebba

[Håkan Bergström]

Enligt uppgift ska det äldsta bevarade huset i Juoksengi vara ett soldattorp.  
Nån som vet vilken rote det torpet tillhörde och nån som har bildr på det eller kan tipsa var man kan hitta sådana?

[Sture Torikka]

Bergström,
 
Jag har hört det omtalas att så ska vara fallet, även om jag nog trott att någon av byggnaderna kring bondgårdarna torde vara äldre. I vart fall avses soldattorpet Färdig vilket står alldeles invid byavägen i norra delen av Juoksenki. Jag tror du kan kontakta någon med familjenamnet Kaati för vidare upplysningar (det är nog de som äger/ägt torpet).
Bild finner du på byns hemsida:
 
http://www.communique.se/polcirkel/juoksengi.html
 
Väl mött,
ST

[Sture Torikka]

Fast å andra sidan påstås det ju att den där väldigt stora aittan i Lampisenpää, Juoksenki, har datum 1593 eller 1597. Dock har den ju inte varit boningshus.

[Nettan Holmström]

Halloj alla!
Jag söker information om Isak Johan Jatko f.1825 i Jerijärvi, Övertårneå samt om hans fru Eva Henriksdotter Ylinenpää.
 
Även om deras dotter Josefina Isaksdotter Jatko f. 1858-10-04 i Korpilombolo med mannen Oskar Isaksson Haapasaari f. 1855 i Korpilombolo
 
Dessa två fick (vad jag vet än) en dotter som heter Amanda Andersson f. 1885 (min mormors mor)
Men jag kan inte fatta hur hon kunde heta Andersson, hette hon kanske Haapasaari eller Jatko egentligen och jag bara har fått tag på det ingifta namnet? Jag vet heller inte hur eller vart hon dog.
 
Är det någon som vet något om dessa människor så tar jag tacksamt emot information om detta.
 
/Nettan

[Maud Svensson]

Hej Nettan,
Isak Johansson Jatko var enligt Folkräkningen 1890 född 1824. Han finns med fru Eva och två barn i Jerijärvi, Korpilombolo:
http://www.foark.umu.se/folk/bd/person.asp?lannr=25&forsnr=18&pnr=1360
 
Oskar och Josefina med fyra barn bor också i Jerijärvi:
http://www.foark.umu.se/folk/bd/person.asp?lannr=25&forsnr=18&pnr=1559
 
Mvh/Maud

[nettan0402]

Halloj!
Tackar för hjälpen. När jag dock kollar efter Josefina Isaksdotter Jatko så kommer det upp 2 st identiska men med olika föräldrar ()
 
Nr1.  
JOSEPHINA ISAKSDOTTER JATKO    
Sex:  F    
Event(s):  
Birth:  4 Oct 1858  
Jerijarvi, Overtornea, Norrbotten, Sweden  
Parents:  
Father:  ISAK WILHELM NILSSON JATKO    
Mother:  EVA CAJSA SALOMONSDOTTER GARD  
 
Nr 2.
JOSEPHINA ISAKSDOTTER JATKO    
Sex:  F  
Event(s):  
Birth:  4 Oct 1858  
Jerijarvi, Overtornea, Norrbotten, Sweden  
Parents:  
Father:  ISAK JOHAN JATKO    
Mother:  EVA HENRIKSDOTTER YLINENPAA  
 Jag har då utgått i från att deom jag söker efter skall vara Nr 2 eftersom dom fick barn som dom har döpt till Amanda (min mormors mor), Isak, Johan och Mariana.  
 
Men kan det verkligen vara så att 2 döttrar föddes på samma dag och döptes till samma namn i samma socken? eller kan det vara så att det har blivit fel någonstans?  
 
Jag har fått fram detta på www.familysearch.org

[Irma Ridbäck]

Uppgifterna på www.family search.org kan  
innehålla felaktigheter.
Josefina Isaksdotter Jatko, 1858-10-04--1893-08-08. Dtr till Isak Johansson på Jatko Kronohemman, f. 1824-11-09, och h. (2) m. Eva Henriksdotter, f 1831-11-30.
Josefina g. 1885-02-02 med Oskar Isaksson  
Haapasaari, f 1855-01-30 i Karl Gustaf.  
Barn:  
Amanda 1885-04-05, Petter 1886-06-30 (f/d), Isak o Johan 1887-09-15, Mariana 1890-08-26.
Fadern övergav familjen och rymde med en annan kvinna till okänd ort (jag kan ge dig mer information om du är intresserad). Barnen togs om hand av hustruns släkt efter moderns död (om jag minns rätt). Se vidare:  
Korpilombolo AI:4 pag. 167, 194. AI:5, pag. 431-432, jfr. pag. 435.  
Oskar Haapasaari gifte om sig 1919-06-18 med sin Matilda (när deras yngste son var 9 år). Oskar dog 1950, och hade bott i Narken sedan början av 20-talet.
 
Irma Ridbäck

[Nettan Holmström]

Hej Irma!
Jag är väldigt intresserad av fler uppgifter om detta. Allt jag kan komma över =0)
 
/Nettan

[Nettan Holmström]

Hej igen!
En liten fråga bara, efter ett av barnen, Petter, så har du skrivit (f/d). Menas detta med att han då var döfödd? Sedan undrar jag vart man ser vidare på Korpilombolo AI:4 pag. 167, 194. AI:5, pag. 431-432, jfr. pag. 435. Är detta på family search, eller någon annanstans?
 
/Nettan

[Sture Torikka]

Nettan,
 
Irma hänvisar till Korpilompolo husförhörslängder (församlingsböcker) med arkivsignumen (volymer) AI:4 och AI:5 samt pagina (sidor) 167, 194, 431-432 o s v. Dessa förvaras i original på landsarkivet i Härnösand men finns som mikrofilm på många lokala forskarföreningar i Norrbotten eller att låna/köpa från SVAR i Ramsele.
Jag utgår från att hon menar att du där kan finna eftersökt/adekvat information.
Med (f/d) tror jag hon menar att barnet fötts och dött samma dag. Om Petter var dödfödd lär han nog inte ha hetat Petter.
/ST

[Irma Ridbäck]

Nettan,
Det var vanligt i Tornedalen (där jag forskat mycket) att nöddöpa ett barn strax efter förlossningen. En person med gott förtroende och gott anseende förrättade vanligen nöddopet. Därför kunde den nyfödde få namn, även om han dog några timmar senare. Sedan bekräftade prästen dopet vid besök i byn. Seden med nöddop levde kvar i enstaka fall till ca 1940. - Dina övriga frågor besvarar jag med e-post direkt till dig av hänsyn till efterlevande.
 
Irma Ridbäck
 
Tack, Sture Torikka, för att du redde ut  
begreppen.

[Nettan Holmström]

Irma och Sture!
Tack så mycket för er hjälp!
Jag väntar med spänning på informationen via e-post från dig Irma!
 
Tack än en gång!
/Nettan

[Arnstein Rønning]

Adam Johannessen Harnich ble i Norge opplyst å være født ca 1804 i Sverige. Han er antakelig den Adam Johansson Harnesk som ble født 18. okt 1807 i Ylinenjoki, Øvre Torneå, med foreldre Johan Johansson Harnesk og Anna Caisa (Catharina) Johansdotter Wippa. I husforhørslistene står at denne familien flyttet til Norge. Far til Adam er i alle tilfelle den Johannes Harnis som døde i Hammerfest 18.06.1835 i en opplyst alder av 68 år. Bosted Repparfjord.  
 
Er det noen som vet hvem foreldre til Johan (Johannes) Johansson Harnesk var?
 
Mh Arnstein Rønning

[Sture Torikka]

Rönning,
 
Här har du ett gäng med anor till Adam Johansson Harnesk, f. 18 oktober 1807 (namnet Adam förekommer även i Viippa-släkten):
 
Far: Johan Johansson Harnesk, f. 1763
Bosatt i Turtola 1786-1795, därefter i Ylinenjoki 1795-1811. Sågkarl. Avreste med den andra familjen till Norge 1811. Gift 1:a 1786 med Barbro Mickelsdotter Konst, f. 1763, d. 1805. Gift 2:a 1806.
Mor: Anna Kaisa Johansdotter Viippa, f. 1780. Hade oäkta barn tillsammans med Mickel Jönsson Wik i Kuivakangas; Brita Stina f. 1800. Dotter till Johan Persson Viippa o h h Ella Matsdotter - se diskussioner om Viippa på Hietaniemisidorna i april 2002.
Barn / Syskon:
1. Johan Petter Johansson Harnesk eller Huhtapalo, f. 1786, d. 1822. Gift, husbonde å Palo eller Huhtapalo i Jänkisjärvi.
2. Isak Johansson Harnesk, f. 1787, d. 1823. Gift inhysesman i Jänkisjärvi.
3. Karl, f. 1790, d. 1798
4. Mickel f. 1793, d. 1798
5. Erik, f. 1795, d. 1795
6. Sakarias, f. 1799, d. 1809 av smittkoppor
7. Kristian, f. 1801, d. liten
8. Andreas, f. 1802, d. 1809 gm drunkning
9. Anna Kristina, f. 1806
10. ADAM, f. 1807
11. Eva, f. 1811
 
Farfar & farmor:  
Johan Jöransson Perttu - Harnesk, f. 1742, d. 1805 av slag. Nybyggare i Rattosjärvi 1770-1772. Indelt soldat Harnesk i Kuivakangas 1772 (torpet i Poikkijärvi. Bosatt i Ala Raumo i Alatornio 1780-tal. Gift ca 1762 med:
Helena Nilsdotter, f. 1740, d. 1813-
 
Fff & ffm:
Jöran Bertilsson Perttu, f. 1702, d. 1767. Husbonde å Perttu hemman i Matarinki. Enligt uppgift av häradshövding Höijer från dombok 1758, var Jöran en karl som ingen kunde befatta sig med... Han begick mened o s v i tinget. I vart fall ansåg häradshövdingen detta. Gift 1727 med:
Brita Johansdotter Käyräsvuopio från Ruskola, f. 1708, d. 1779. Dotter till Johan Persson Käyräsvuopio o h h Brita Nilsdotter.  
De hade 11 barn.
 
ff ff & ff fm:
Bertil Bertilsson Perttu, f. ca 1655, d. 21.12.1734 (vid Tomasmäss, enligt dombok).
Husbonde å Perttu hemman i Matarinki 1680-1718. Var en duktig smed och anlitades ofta av bl a Övertorneå kyrka, i vars räkenskaper han kallas Bertil Smed. Gift ca 1680 med:
Brita Jöransdotter Yrjänä från Alkkula, f. 1656, d. 1738. Dotter till Jöran Persson kalttari eller Yrjänä o h h Malin Jönsdotter Yrjänä.
 
ff ff f & ff ff m:
Bertil Persson Perttu, f. ca 1625, d. 1678. Husbonde å Perttu hemman i Matarinki 1655-1678 (uppkallat efter honom; Perttu = Bertil). Förekommer även i Armassaari by en gång under 1650-talet, tydligen samma mark som fadern ägde. Kyrkvärd. Fjärdingsman. Gift ca 1655 med:
Lisbet Jönsdotter från Armassaari, d. 1708.
 
ff ff ff & ff ff fm:
Per eller Petter Sunesson, f. ca 1585, d. 1652. Husbonde och måg å blivande Perttu hemman i Matarinki 1641-1652. Löjtnant 1621, kapten 1624, avsked 1648. Deltog nere i Tyskland under väldigt många år. Han skänte bl a en sabel och en fana till Övertorneå kyrka, vilka tyvärr inte synes finnas bevarade - jag var där i klockstapeln förra året och sökte efter dem, men kunde inte hitta något av större värde.
Gift 1:a ca 1620 med N.N. Andersdotter Pello från Pello by, d. ca 1635. Dotter till Anders Hindersson Pello.
Gift 2:a ca 1639 med Ingrid Olofsdotter, som tydligen var från gården i Matarinki (Perttu), d. ca 1649. Dotter till företrädaren Olof Hindersson Korpi.
Gift 3:e ca 1650 med Brita Persdotter som skattar för gården 1653-1654. Hon skänkte efter makens död år 1652 en ljuskrona av koppar med 6 pipor till Övertorneå kyrka.
Varifrån kapten Petter Sunesson kom, vet vi icke. En teori är att han faktiskt var från Hälsingland. Men samtidigt vet vi att namnet Sune förekom i Nederkalix. Dock är inte namnet speciellt vanligt i Tornedalen, om alls påträffat där?
 
Arnstein; VAD kan du komplettera åter med ifrån Norge? Ser fram emot ditt svar!
 
Väl mött du obekante släkting,
ST

[Sture Torikka]

Rönning,
det slank med en rad som troligen inte hör hit om Johan Jöransson Perttu - Harnesk: Bosatt i Ala Raumo i Alatornio 1780-tal.
Stryk denna information t v. Den rör nog ev. en helt annan person (jag har ibland litet svårt att tyda mina egna kladdanteckningar).
/ST

[Arnstein Rønning]

HARNESK
 
Hei Sture!
 
Tusen takk før hjælpen - dette var helt fantastisk!
 
Dette er anene til mine børn og børn barn (kona mi nevner jeg ikke, før hun er u-interessert). Selv har jeg aner fra ?sterbotten (Uleåborg/Ii) og Karelen, bl.a. med røtter i Sursill-slekta, som jo startet i Umeå. Men de fleste av mine aner finnes i Trøndelag i Midt-Norge. Jeg har hatt dette som hobby helt fra 1973, og er nå 56 år.
 
Adam Harnesk ble ved folketellingen i Norge betegnet som Qven (dvs snakket finsk). Han ble konfirmert i Kvalsund kapell i 1824, og forældrene ble da oppgitt å være Johannes Harnich og Ane Johannesdtr. Han ble viet den 29/8 1830, med Eva Larsdtr Repparfjord (det var vel naturlig at Adam giftet seg med Eva). Hun var født 10/7 1806 og døpt i Kvalsund kapell 3/8 s.å. Hennes forældre var Karen Johannesdtr og Lars Henriksen Kyrö.

[Sture Torikka]

Rönning,
 
roligt att du uppskattade informationen. Själv härstammar jag från Adam Harnesks ff f.
Hade du dödsdata på Adams bägge föräldrar (fadern dog väl 1835)?
Dödsdata på Adam och hans hustru?
Barnen?
 
Annat av intresse. I sådant fall kan du ju maila till mig direkt (du hittar min adress som länk under mitt namn, ovan).
 
Glöm inte att kolla in informationen om Viippa-släkten under Hietaniemi från i våras.
 
Väl mött,
ST

[Britt Hjeltnes]

Rønning og Torikka.
 
Ser at her er nevnt Andreas Erikson og Gunhild Henriksdr. fra Kåfjord i Lyngen.
Andreas er etterkommer av Pellika, Kuttainen, Mauno og Marakat.
Dere finner hans aner her http://home.online.no/~svsni/
 
Mvh. Britt D. Hjeltnes

[Arnstein Rønning]

Tusen takk, Britt! Jeg har ikke sett på maken!
 
Med hilsen
Arnstein

[Britt Hjeltnes]

Rønning.
 
Jeg glømte å si at Andreas Eriksens mor , Marit Mikkelsdr. Marakats (f. 1777) aner finner du på disse sidene.( Hvis du ikke allerede har de)
http://www.qsl.net/la4yw/roots/index2.htm.
 
Mvh. Britt

[Christer Holmdahl]

Hej alla!
Har någon några uppgifter om Anders Olsson, f. 1727 och d.1803-01-26. Han gifte sig med Margareta Henriksdotter från Moskojärvi 1753-04-01 och bosatte sig sedan i Soutojärvi. Enligt uppgift från vigselboken kom han ifrån Övertorneå.
 
MVH
 
/Christer

[Sture Torikka]

Amerikaemigranter från Övertorneå 1866-1871
 
Jag har inventerat de tidigaste ”direktutvandrarna” till Norra Amerika. Med detta menar jag de som reste direkt till Amerika, d v s utan någon längre tids uppehåll i (vanligtvis) Nordnorge.
Problematik uppstår i bl a det faktum att vissa resenärer uttagit flyttningsbetyg, men ändå inte rest iväg. Även förekommer fall där de tagit ut flyttningsbetyg för Amerika, men de facto hamnat någon helt annan stans. I flera fall har de inte ens lämnat landet. Sedan har vi även det fenomenet att folk har rest iväg utomlands utan att begära flyttningsbetyg från den lokala kyrkoherden. De är svårare att säkert lokalisera.
 
Den första ”omgången” med tornedalingar i Amerika (alltså flera än en!) reste från Nordnorge sommaren 1864. Dessa personer hade varit i Norge ett antal år och drog nu vidare till Norra Amerika; ”det förlovade landet”. Utvandrarna härifrån var bördiga från Torneälvens bägge strandsidor med representanter från de svenska socknarna Nedertorneå, Karl Gustaf, Hietaniemi och Övertorneå, samt även från Karunki och Alkkula socknar på den finska älvsidan.
Nikkalafödde Petter Lahti (f. 1834, d. 1911 i Franklin, Minnesota) reste till Norra Amerika från Norge 1864, och han kom att fungera såsom en sammanhållande och förmedlande länk för finskspråkiga immigranter i Amerikas Förenta Stater. Han lär även ha hunnit deltaga i Amerikanska inbördeskriget åren 1864-1865 (dock ej verifierat).
 
Följande personer uppfyller kriterierna för uttagna flyttningsbetyg för emigration till Norra Amerika samt att de tydligen också kommit sig iväg med fartyg över Atlanten. Vad som senare har inträffat är i många fall helt okänt.
Påpekas bör dock att flera av de till Nordnorge (ej medtagna här) utvandrade sockenborna väl därifrån senare emigrerade till Amerika.
 
Övertorneås första amerikaemigranter reste iväg sommaren 1866.
 
1. Backstugusittaren Isak Annasson Parpa (f. 1833) med familj från Haapakylä (4 pers). Flyttningsbetyg uttaget 14.6.1866. Mannen avled sedermera i Cokato, Minnesota, 1883.
 
2. Backstugusittaren Isak Nilsson Brännström (f. 1833) med familj från Kuivakangas (3 pers). Flyttningsbetyg uttaget 14.6.1866 (otydligt datum i Hfl). De skall ha bott en tid i Cokato, Minnesota, men familjen återkommer hem till Övertorneå redan 22.7.1867. Enda barnet, sonen Karl, dog i Amerika två månader efter utvandringen, vilket måhända kan ha varit en delorsak till att familjen återvände så snart. Isak Brännström blev sedermera Laestadiipredikant och drunknade 1873. Han hade åtminstone VARIT till Amerika.
 
Åren 1867-1870 var det ingen som antecknats officiellt såsom direktutvandrare till Norra Amerika, enbart emigranter till Norge och Finland. Av de som for till Norge har säkerligen flera senare dykt upp i Amerika.
 
3. Bondesonen Abram Isaksson Heikkilä (f. 1849) från Haapakylä (ensam). Flyttningsbetyg uttaget 26.3.1871.
 
4. Backstugusittaren Jakob Johansson Rovainen (f. 1828) med familj från Haapakylä (6 pers). Flyttningsbetyg uttaget 3.7.1871. Mannen avled 1898 i Cokato, Minnesota.
 
5. Bondesonen Erik Aron Isaksson Rautio (f. 1847) från Kuivakangas (ensam). Flyttningsbetyg uttaget 17.7.1871.
 
Åren härefter började direktutvandringen till Norra Amerika stadigt att öka, men dessa ovan nämnda var pionjärerna från Övertorneå socken.

[Håkan Bergström]

Hej!
 
Handlanden och garvaren Karl Gustav Isaksson (urspr. Pahtajärvi) f 1861 i Korpilombolo flyttade med sin familj till till Övertorneå fs 1902. Nån som vet nåt om deras senare öden?
 
Hustrun hette Anna Gustava Lindbäck f 1848 i Nederkalix.
dotter: Anna Signe Ingeborg f 1890.