Äldre inlägg (arkiv) till 2007-02-16

[Håkan Bergström]

Hej!
 
Finns det nån som känner till vilka föräldrarna var till Margeta Olsdotter f 1724?
 
Hon var gift (1741) med Henrik Johansson Vanhainen i Kaulinranta f. 1713 tror jag.
 
 
/Håkan

[Sture Torikka]

Hej Håkan. Härstammar du från dessa människor?
Margeta Olsdotter f. 1724, som var min ff ff mf mm, var dotter till bonden Olof Mickelsson Heikinmikko i Kaulinranta (1693-1738) o h h Margeta Olofsdotter (1684-1772).
Hon gifte sig som du säger 1741 med Henrik Johansson Vanhainen i Kaulinranta (1713-1795). Han var son till bonden Johan Henriksson Vanhainen i Kaulinranta (1686-1759, en tid soldat Flygare)o h h Brita Henriksdotter (troligen Ollikkala, 1683-1740).
 
Hälsar
ST

[Håkan Bergström]

Hej Sture!
 
Tack för svaret! Jag härstammar från hennes syster Anna.  
Margeta f 1724 har jag fått upp ögonen för sedan jag kontaktades av en person som -liksom min far -gjort ett DNA-test.
 
Pappas kända moderslinje sträcker sig till Margeta Olsdotter (1684-1772) och nu finns det alltså två träffar med andra DNA-testade personer med samma anmoder!!
 
 
/Håkan

[Sture Torikka]

Jaha, Anna Olsdotter, f. 1730, som 1750 gifte sig med Mickel Eliasson Petäjävaara. Hon är även min anmoder; mf ff ff fm.
 
Hälsar
ST

[Håkan Bergström]

Ja, just den Anna.
 
En liten fråga uppstår angående Hekinmikko.
Jag har följande linje där hoppet mellan generation 2 och 3 är misstänkt långt.
 
Hur ser dina resultat ut?
 
**
   
Margeta Olsdotter Heikinmikko. F 1724
 
Generation I
f
Olof Mickelsson Heikinmikko. F 1693 Kaulinranta. D 1738-12-10 Kaulinranta
 
m
Margeta Olsdotter. 1684 - 1772-01-18 Kaulinranta
 
Generation II
ff
Mickel Mickelsson Heikinmikko (Hwit). Soldat F omkr 1650. Bosatt Kaulinranta
 
fm
Ella
 
Generation III
ff f
Mickel Henriksson Heikinmikko. F omkr 1597
Bosatt Kaulinranta
 
Generation IV
ff ff
Henrik Henriksson. Nämnd 1599-1637 Kaulinranta
 
Barn:
1)Mickel Henriksson Heikinmikko. F omkr 1597  
2)Henrik Henriksson. Död 1617 Pärnu fästning, Estland

[Sture Torikka]

Tja, inte vet jag hur säkra uppgifter jag har (mycket är ju rena tolkningar och ibland väldigt fria åldersberäkningar), men jag har noterat att Mickel Mickelsson Heikinmikko i Kaulinranta, som åtminstone 1677 var soldat i Skånska kriget, bör ha varit född ca 1650-1660. Han var gift med Ella.
Fadern var Mickel Hindersson Heikki (= Heikin Mikko) i Kaulinranta, f. ca 1625-1630, troligen d. 1685.
Farfar var Hindrik Hindersson Heikki, f. 1607 (var 30 år gammal år 1637), d. ev. 1666.
Farfars far bör då ha varit Hindrik Hindersson Heikki som skattar under Kuivakangas 1573-1606 och under Kaulinranta 1607-1636. Måhända rör sig detta om två generationer?
 
Hälsar
ST

[Håkan Bergström]

Tack Sture!
 
Det var ju helt klart en generation som saknades där.
 
/Håkan

[Doris Olsson]

Anna Magdalena Johansd-r Elephant f.1739-11-08. Anna Magdalena är dotter till Rebecka Persd-r Planting i hennes 1:a gifte med Johan Olofsson Elephant samt halv-syster till Per Eriksson Pihl Anundi f. 1745-05-03, son till Rebecka i hennes 2:a gifte. Finns det någon som känner till något om Anna Magdalena?
mvh
Doris O.

[Roland Juntti]

Hej Sture
Det var ett tag sen  
Angående Heikinmikko .såg ditt inlägg 8 nov
Jag kom över släktfoskning där man hävdar att fadern till Henrik Henriksson Heikki nämd 1599-1637 är Henrik Joenson som förekommer längderna som jordägare under Kuivakangas by åren 1551-1597, han bör varit född ca 1525
Kaulinrata tillhörde ju Kuivakangas då
Vad tror du ?
Mvh
Roland

[Sture Torikka]

Hej Roland,
detta är rörigt och svårt att säkert påstå någonting. Det finns mycket riktigt en Henrik Joensson som skattar under Kuivakangas (troligen Kaulinranta) 1551-1597, men jag har ändå känslan att aktuell fader var Henrik Henriksson (Heikki).
Hur mycket nu denna känsla är värd?
Det är ju så, Roland, att det är djäkligt svårt att påstå allt för mycket från dessa tidevarv. Det mesta vi baserar krönikorna på, är namnlikheter, placeringar i skattelängder samt tro. Domböckerna från dessa tider är inte heller så detaljrika i släkthänseenden p g a att det så sällan anges de finska gårdsnamnen. Och våra förfäder hade tyvärr så taskig fantasi med namnen till barnen. Det blev som regel bara upprepningar av förfädernas och övriga släktens namn.
Så jag kan inte säga säkert om farsgubben var Henrik Henriksson eller Henrik Joensson.
Men jag står för min känsla och tro, och den säger Henrik Henriksson.
 
Jag har haft mycket fel förut...
 
Nyt sauna,
ST

[Roland Juntti]

Hej Sture  
 
Du har naturligvis alldeles rätt.
Jag har ju redan för en massa år sen fått dom uppgifterna av dig ,han bör vara född ca 1550 eller hur? Och det innbär att dena Joenson knappast kan vara far till honom heller ,åldersskillnaden är för liten.
Släktforskningen där jag fann denna Joenson heter Släktanteckningar från Tornedalen utgiven av Elisabeth och Knuth Hansson .  
Du har säkert sett den.
Elisabeth är född Brännström i Kuivakangas
Nauti saunasta
Mvh Roland

[Håkan Bergström]

Hej!
 
Jag har sett uppgifter om att lappfogden Anund Olofsson Tulkkila i Armassaari skulle ha dött/begravts i Selånger i Nordnorge.  
Vet någon vad som är primärkällan för de uppgifterna?
 
Selånger eller Selanger heter idag Salangen och ligger i södra Troms fylke ca 5 mil norr om Narvik.
 
(Hpkan

[Erik Kuoksu]

Hej!
 
Uppgifterna återfinns i Tornedalens historia I. s. 206. Som källa anförs:
 
Grotenfeldt, K. (1887): Suomen kaupasta ja kaupungeista ensimmäisten Vaasa-kuninkaitten aikana. Helsinki. Sida 75 och not 2.
 
Den skriften är fullkomligt okänd för mig.
 
Men, och detta är ett stort men: Jag har nyligen haft kontakt med en person i Norge, som hävdar att det år 1600 varken fanns kyrka eller kyrkogård i Salangen och att uppgifterna om begravningen där hursomhelst inte nödvändigtvis har med släkten Tulkki att göra.  
 
Hon hänvisar till Lars Ivar Hansen (2003): Astafjord bygdebok. Historie 2, där det tydligen finns uppgifter om att det år 1600 var en Tingevaarasame Jon Anundsson som fick böta 6 lod silver för att ha fört sin fars lik til Iffuarstad i Sälånger til at begraffues.
 
Om detta stämmer -- och det finns väl knappast något skäl att misstänka att det inte gör det -- faller antagligen hela historien om Salangen som släkten Tulkkis ursprungsort.
 
Om primärkällan till uppgifterna vet jag inget annat än att det bör vara någon form av dombok.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

[May Teistevoll]

Hei,

Ingen kunne bli begravet i Salangen på denne tiden da det hverken var kirke eller kirkegård der. Salangen var en liten sjøsamisk siida. Kirken for distriktet er på Ibestad som ligger på øya Rolla.

Det ble i 2003 utgitt en historiebok for Sør-Troms hvor Salangen er med. Boken heter "Astafjord bygdebok. Historie 2" skrevet av professor ved Universitetet i Tromsø, Lars Ivar Hansen.

Jeg siterer fra boken: Samene i innlandet skulle knyttes fastere til svensk kirkelig og verdslig administrasjon, og det ble innskjerpet at de skulle søke kirkelige tjenester på svensk side og ikke på norsk, selv om dette kunne falle lettere ut fra deres regelmessige flyttinger. År 1600 måtte tingevarresamen Jon Amundsen bøte 6 lodd sølv fordi han hadde ført sin fars lik "till Iffuarstad i Sälånger til at begraffues". Jon var en av de største reineierne i siidaen og førte regelmessig flokken sin over på norsk side. Likevel ble han for framtida "tilsagt at giöre sin lickstoll till Swerige". Uttrykksmåten "Iffuarstad i Sälånger" er dessuten interessant. Den ser ut til å gjenspeile perspektivet til innlandssamene som flyttet ut til sjøsiden. For dem var det ikke de sentrale norske gårdene og administrasjonssentrene ute på øyene som fremstod som kjerneområdet i Astafjord, men derimot fjordene med Salangen i spissen. Sitat slutt. Kilde oppgitt av Hansen: Fogderegnskap for Torneå lappmark og "Wästersiön" 1599-1601.

Jeg vet ikke om tingevarresamen Jon Amundsen er sønn av Anund Olofsson Tulkkila. Men jeg har forstått at Anund Olofsson Tulkkila døde 1600? Så historien er mistenkelig lik.

[Sture Torikka]

Hej,
nu har jag inga handlingar tillstädes, men min minnesbild är att Anund Olofsson Tulkkila torde ha avlidit redan kring 1567, varför detta med Jon Anundsson och likbegravningen i Salangen år 1600 torde fallera helt och hållet. Det har nog byggts upp på felaktiga indicier sedan länge tillbaka? Jag har sett en äldre sekundär notis om Anund Olofssons död år 1600, men jag tror inte det stämmer. Han skattar för Tulkkila hemman i Armassaari 1562-1567 samt förekommer som lappfogde i Kemi 1562 (tror jag det var). Sonen Olof Anundsson skattar på samma hemman från 1592.
Var skulle Anund Olofsson ha befunnit sig under de 33 åren före 1600? Hur kunde en sådan prominent person bara gå upp i rök under så lång tid? Såvida han nu inte var avliden?
Jag erinrar mig allt detta ur minnet p g a att jag själv så många gånger har försökt hitta eventuella belägg för att Anund Olofsson skulle ha levt längre än 1567, men inte funnit desamma. Tyvärr.
Jag tror att Tulkkifolket var infödingar i nedre Tornedalen. Det kristna personnamnet Anund/Amund säges ju ha norskt ursprung, och det är säkert helt korrekt. Dock säger det inte mycket om Tulkkisläktens egentliga ursprung emedan namnet Anund är vanligt förekommande i Tornedalen i äldre tidevarv. Då är ju däremot gårds- och måhända även släktnamnet Tulkki kanske mera av intresse? Detta tyder ju på minst tvåsppråkighet? Kanske rentav tre- och fyrspråkighet?
Kanske var Anunds moder bördig från norsk språktillhörighet? Eller farmor? Och att det var därför han kristnades med personnamnet Anund?
Funderar ST

[Håkan Bergström]

Hej!
 
Vilken finskspråkig psalmbok användes i Tornedalen kring sekelskiftet 1900? En finsk version av den svenska eller finska kyrkans psalmbok?
 
I en dödsruna jag hittat finns hänvisningen Uusi Wirsikirja 530: 6-8
Det skulle vara intressant att få reda på orden i de verserna.
 
Tacksam för tips/hjälp!
 
/Håkan

[Cecilia Johnsson]

Hej!
Såg att ni tidigare här diskuterade släkten/familjen Vanhainen från Kaulinranta. Jag har länge försökt hitta föräldrar till Amanda (Manta) Vanhainen som bodde i Kaulinranta. Hon föddes 1875 och var gift med Pekka Yliniemi (tidigare med efternamnet Tuomas). Har endast hittat några få personer som skulle kunna vara relaterade till Amanda, så all information om Vanhainen släkten, eller tips på var man kan hitta information, uppskattas. Tack på förhand!

[Roland Juntti]

HEJ
Reflektioner på Stures inlägg 16 dec 2006 och tidigare d?skutioner om gårds och bya namn . Det är ju fortfarade så att alla myrar och berg och sjöar oavsett om det inte bor folk där eller inte har ett namn ofta förknippat med den omgivande naturen t.e.x saarijärvi en sjö med en holme eller som ett av  av det bättre Riipijärvi det är en lång smal sjö, Riipi=lång stör och det är ju ganska naturligt att dom första bosättarna tar en del av detta som sitt gårdsnamn ex Riipi.
Det finns massor av exempel .Joki = å gården var belägen vid en å .ang Tolkki som på min tornedalsfinska översätts till Tolk så tyder namnet på att i den gården bodde folk som kunde flera språk.
Vi får dock inte glömma bort att dom första som gav namn åt dessa platser var mest troligt nomader/samer därav dessa i våra öron konstiga  namn som Matarengi ,Luppio ,Pallakka ja listan kan göras hur lång som helst
Mvh Roland

[Irma Ridbäck]

Håkan!
 
Kan psalmen 530: 6-8 motsvara den psalm som finns i Ruotsin kirkon suomenkielinen wirsikirja? Den återfinns i avsnittet Iankaikkisesta elämästä. Texten i vers 6 lyder:
 
Siell' Herran jalkain juuressa
Nyt hurskaat weisaawat
Ja Jesustansa suurella
Riemulla laulawat;
Nyt selkeästi tietäwät,
Täydellisesti täyttäwät
He tahdon Jumalan.
 
Psalmboken innehåller 536 psalmer. Av jämförelsetabellen framgår att nr 530 inte finns i den svenskspråkiga psalmboken.  
Min bok är tryckt 1924 men av frakturstil och w i st f v framgår att den torde vara antagen kring sekelskiftet eller dess före.
1819 års psalmbok går t o m psalm 500. Först 1921 stadfästes Nya psalmer (antogs av kyrkomötet 1920) med nr 501-673..
I Finland antog kyrkomötet en ny svensk resp finskspråkig psalmbok 1886. med 500 psalmer. Tillägg kom 1921 som Nya psalmer, nr 501-663.
 
Nr 530 i den finskspråkiga psalmboken inom svenska kyrkan kan finnas i den finska psalmboken, av registret framgår att en del psalmer kommer från Finland.
 
Om du vill ha hela texten till 530, hör av dig.
 
Hälsningar
Irma

[Irma Ridbäck]

Översättning av några termer i mitt inlägg om psalmboken:
 
Ruotsin kirkon suomenkielinen virsikirja = Svenska kyrkans finskspråkiga psalmbok
 
Iankaikkisesta elämästä = Om evigt liv (Om det eviga livet)
 
Psalmen handlar om de fromma som med stor glädje sjunger om Jesus, och med full visshet vet att de uppfyller Guds vilja. (förenklad övers.)

[Samppa Asunta]

Håkan och Irma!
 
Psalmen ifråga torde inte ha någon svensk text.  Den är författad av finländaren Olof Pesonius och publicerad för första gången i samlingen Uusia virsiä (Nya psalmer) år 1836.  Det spelar ingen roll om hänvisningen gäller den finländska eller svenska finskspråkiga psalmboken - det är fråga om samma psalm i båda fallen.  Texten lyder i så ordagrann översättning som möjligt:
 
6. Där, vid Herrens fötter, sjunger nu de fromma / och talar om sin Jesus (eller: uttalar sin Jesus' namn) med stor fröjd.  /  Nu vet de klart / och uppfyller fullkomligt / Guds vilja.
7. Hans oändliga nåd / blir nu utgjuten för dem;  / evigt hans ljus / lyser klart.  /  Och Guds hemligheter,  /  himlens dyra skatter / öppnas nu för dem.
8. Tungan kan inte förklara, / förståndet inte ana, / mänskoförnuftet inte fatta / den eviga salighet, / som Herren har satt i förvar / åt sina utvaldas skara / i sin frids hyddor.
 
Psalmen hade alltså numret 530 i 1886 års finska psalmbok (uppenbarligen alltså i både Finland och Sverige).  1938 placerades den bland allhelgonapsalmerna, där den finns också i den nyaste psalmboken av år 1986, nu med 7 verser i st.f. 8. De sista verserna är dock bevarade med delvis nya motiv.

[Håkan Bergström]

Tack Irma & Samppa!
 
Irma, jag skulle gärna få reda på orden i de två andra verserna också!
 
/Håkan

[Håkan Bergström]

Samppa!
 
Om jag förstår saken rätt är melodin till denna psalm hämtat ur Piae Cantiones från 1582.
Råkar du veta vilken av hymnena där som har denna melodi?
 
/Håkan

[Samppa Asunta]

Den nuvarande melodin är Insignis est figura,  anpassad efter psalmens versmått.  Ursprungligen hade psalmen två alternativa melodier av vilka den ena härstammar från tiden före 1819; mer står det inte i de böcker jag har. Den andra melodin hör egentligen till föregående psalm Taivaassa, ratki taivaassa, dvs I himmelen, i himmelen - alltså 169a i nuvarande SvPsb.
Mvh Samppa

[Britt-Mari]

Är det nå'n som kan svara på hur mycket det kostar?? och vart man vänder sig för att göra ett DNA-test i syfte att spåra ev släktskap??

[Håkan Bergström]

Kolla den här länken http://www.familytreedna.com/
 
Priserna är på 130 dollar och uppåt, beroende på vad man vill ha. Och eftersom dollarn är billig är det kanske en god id? att slå till nu.
 
Jag är nöjd med det resultat jag fick!
 
/mvh
Håkan

[Irma Ridbäck]

Håkan
här kommer de två andra verserna:
 
7.
Ääretön hänen armonsa
Nyt heille wuotaapi;
Ijäti hänen walonsa
Loistaapi kirkkaasti,
Ja salaisuudet Jumalan,
Tawarat kalliit taiwahan,
Nyt heille awataan.
 
8.
Ei taida kieli selittää,
Ei aju arwata,
Ei ihmisjärki käsittää
Ijäistä autuutta,
Jonk' walittuinsa joukolle
On pannut Herra tallelle
Rauhansa majoissa.  
 
m v h
Irma

[Britt-Mari]

Hej Håkan och tack för det tipset för att för mig som släktforskare är det VIKTIGT att kunna styrka muntliga påstådda släktskap om tex faderskap när inte faderskapet finns dokumenterat på nå't annat sätt och framför allt när både modern och den påstådda fadern ej finns kvar i livet...så ett DNA-test vore ju ett sätt att få rätsida på historier.. om så bara i syfte att få släktskapet fastställt/styrkt för släktforskningens skull.

[Jaana Kallio]

Hei!
 
En gossebarn Thomas var född i Matarengi 3.9.1752. Hans far var Thomas Thomsson, mors namn vet jag inte.  
 
Finns det någon som kännar till denna familjen? Hade  Thomas syskonen?
 
Tack för alla tips!
- Jaana -

[Doris Olsson]

Jaana
 
Följande har jag hittat bland födda i Matarengi:
 
Föräldrar:.  
Thomas Thomasson Wipa och Anna Carlsdotter, Matarengi
Barn:
Thomas född i juli 1749
Eric född 4.9 1750
 
Föräldrar:
Thomas Thomasson och Anna Carlsdotter, Matarengi
Barn:
Thomas f. 3.9 1752
Anna Caisa f. 5.9 1754.
 
Källa: Per Norberg
- - - - - - - - -
Jag har sökt till och med år 1764.
 
Doris O.