Äldre inlägg (arkiv) till 08 november, 2009

[Per Eivind Pedersen]

Hei Birgitta! Og igjen takk for dine opplysninger. De er til stor hjelp i å nøste opp problemer
i denne slekten. Jeg savner nå foreldrene tl denne Carl Gustav som giftet seg i Vadsø, Finnmark i 1853 med
en kvinne fra Tornio. Her har jeg nå hennes foreldre, men på Carl Gustav, har jeg følgende (ekteskap nr 19):
http://www.arkivverket.no/URN:kb_read?idx_kildeid=9795&idx_id=9795&uid=ny&idx_si de=70
 
Carl Isaksen Martimo født i Øvre Torneå, 22 1/2 år gammel - Far Johan Martimo
 
Denne Carl (døpt trolig Carl Gustav) benyttet senere navnet Gustav Kaski (ref Isak Kaski i Tana).
Jeg vet det er en del med navnet Martimo på finsk side, men finnes det også på svensk?
 
hilsen Per Eivind

[Birgitta Hansi]

Hej Per Eivind
Jag må då säga att du ger mig omöjliga uppgifter, med tanke på att jag får ytterst lite att gå på, vet du till exempel om Gustavas mor Anna Greta Nyman (Silvèn Anna Greta) Född: 1810- 8- 5 i Torneå stad och hennes syskon flyttade till Norge? Jag har inte hittat igen henne efter 1845. Vad det gäller föräldrarna till Karl Isaksson Martimo så är det något som inte stämmer överhuvudtaget. Om han heter Isaksson i efternamn så borde fadern heta Isak i förnamn. Vad det anbelangar på Martimo så har jag bara hittat Martimo i Armassari, Övre Helsingbyn. Först på svenska sidan fram till 1814 därefter på Kejserliga Ryska sidan (Finland). Det närmaste jag kom är följande sida, där jag tolkar det överstrykta namnet till Karl f. 1830-..- 6. Om det är rätt vet jag absolut inte.
http://83.150.87.40/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/ylitornio/rippikirja_1826-1832_ik18 8/232.htm
 
Vänligen
Birgitta Hansi

[Per Eivind Pedersen]

hei Birgitta og unnskyld!!
Jeg mente å si at jeg anser meg ferdig med familiene Nyman og Silven (har fått noe data fra Finland). Om flere enn datteren Gustava flyttet til Norge vet jeg ikke, kun at hun giftet seg i Norge i 1853.  
Har sett på web-siden du sendte. Står det Maria Kaski f 1824? Jeg er som du vet interessert i dette navnet, men har problemer med å verifisere om det virkelig står det. Det er vel mest sanns et mellomnavn.
Hvorfor Carl (senere kun brukt Gustav) heter Isaksen Martimo når far står oppført som Johan, har jeg også problemer med, hvis han da ikke er døpt Isac Johan???
Mvh Per Eivind

[Kristina Öberg]

Hej! Det står Isaac född 1829 23/3 och Maria Caisa 1824 6/6.
Nedre Helsingbyn, Nr 40 Martimo, Hfl 1833-1839.
 
http://www.digiarkisto.org/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/ylitornio/rippikirja_1833-18 39_ik188/260.htm
 
Hälsar Kristina

[Birgitta Hansi]

Hej Kristina och Per Eivind
Du har naturligtvis helt rätt Kristina att det står Isaac.
 
Per Eivind  
Att jag skrev som jag gjorde i mitt sista inlägg beror på att jag anser detta vara ett anbytar forum vilket innebär just att man byter information. Så om man t.ex har utrett en del av familjen så skriver man vad man vet så kan andra hjälpa till att komplettera resten. Det finns säkert någon annan som söker till exempel Mickel Sirèns familj och då inte själva behöver ställa den frågan. Detta är anser jag lika viktigt som att alltid ange källa.
 
Vänligen
Birgitta Hansi

[Per Eivind Pedersen]

Hei igjen Birgitta og takk Kristina!
Her er hva jeg har mottatt om familiene Silven/Nyman:
http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/tornio/rippikirja_1797-1820_ ik193/213.htm
http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/tornio/rippikirja_1820-1830_ ik193/60.htm
http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/tornio/rippikirja_1830-1838_ ik193/55.htm
 
Mvh Per Eivind
ps takk for irettesettelsen

[Erik Kuoksu]

Hej Jarmo!
 
Vad jag menade med Jag antar att Erik är Erik Mårtensson Mämmi. Kanske Mats är en bror till honom? var, att Mats Mårtensson i Alpua kanske kan vara en bror till Erik Mårtensson (Mämmi).
 
Man skulle kunna ställa upp följande hypotetiska schema över ett släktskap mellan mämmisläkterna (baserat på det du skriver):
 

 
Det är inte någon vacker illustration, men jag tror att den klargör två möjliga släktskap. Erkki Martinpoika Mämmi verkar åldersmässigt närmast tillhöra samma generation som Mats Larsson Mämmi eller Pynnöys söner, snarare än hans sonsöners generation, varför det spontant känns som att det finns en generation för mycket på Alupa-sidan av uppställning 1.  
 
Jag känner att problemet med båda dessa uppställningar egentligen är att de är rent hypotetiska. Vi vet att det finns ett släktskap, men vi vet inte när släkterna delades. Vad är det som säger att det skedde så sent som på 1500-talet? Varför inte till exempel redan på 1300-talet, eller 1400-talet -- århundraden som för evigt är försänkta i källtorka. Man kan notera att det inte finns någon samstämmighet överhuvudtaget mellan de respektive släkternas medlemmars personnamn. Detta behöver inte utesluta ett nära släktskap, men det talar inte direkt för det. Skulle man hitta en Lars, en Mats, eller en Tomas Mämmi i Alpua, skulle ett nära släktskap genast bli troligare.
 
Vad gäller släktens koppling till en person från Finland som nämns i en 1300-talskälla, ställer jag mig ärligt talat tveksam. Rent generellt är det nästan omöjligt att komma längre tillbaka än till 1500-talets början i Sverige och Finland. Hittar man samtida källor, som med någon säkerhet kan leda en släkt tillbaka bara till 1400-talets sista år, är detta en sensation i sig.
 
Jag känner att det just nu finns för många frågetecken Alpuasläktens tidiga genealogi, för att man kunna säga något om släktskapen mellan Tornedals- och Vihantisläkterna Mämmi. Om de äldsta bevarade längderna från Salo är från 1648, ligger nog detta samband tyvärr inom det ovetbaras fält... Men jag tror ändå inte att det är ovetbart: Det bör finnas äldre längder  av andra typer bevarade, till exempel uppbörds-, tionde-, och boskapslängder. Kanske längder över Älvsborgs lösen 1571 och 1613. Först när man har lyckats belägga medlemmar av Alpuasläkten Mämmi i samtida källor på 1500-talet, och tidigt 1600-tal, kan man kanske hitta det exakta släktskapet.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

[Jarmo Uusitalo]

Hej Erik!
 
 
Du skrev:
”Vad är det som säger att det skedde så sent som på 1500-talet? Varför inte till exempel redan på 1300-talet, eller 1400-talet -- århundraden som för evigt är försänkta i källtorka.”  
 
Jag håller med dig helt och hållet, vi vet inte när släktgrenarna skilde sig åt. Ett möjligt sätt att få ett hum om när delningen skedde är med hjälp av triangulering.  
Om man har information om minst tre personers Y-kromosomer (om det är en manslinje som skall undersökas) så kan man få några olika varianter, som jag skall beskriva.  
 
Först ett hypotetiskt exempel där de tre personer har samma Y-kromosom utom på tre ställen.  
Genom att göra antagandet att om två personer är lika så är detta det ursprungliga värdet för markören så kan man räkna fram vad urfadern bör ha haft för Y-kromosom.
         Markör 1   Markör 2   Markör 3
Anders   21         10         16
Bertil   20         11         16 (Markör 1 skiljer A och B)
Caesar   20         11         15 (Markör 2 & 3 skiljer A och C + Markör 3 B och C).  
 
Detta ger att man kan räkna ut urfadern genom att anta att de två markörer som är lika är ”originalet”:  
Urfader  20         11         16  
(Beklagar jag får inte till tabellen riktigt, men det skall vara en tabell med tre kolumner, en för varje markör)
 
De alternativ som utkristalliseras med tre personer och fallet Mats Larsson Mämmi är:  
Jag (J), Leukumaa (L) och Norrman (N). (Jag hoppas att få resultat från en norsk patrilinjär ättling till Mats Larsson Mämmi).  
 
Alt 1. J=N, L avviker. Då vet vi att mutationerna har skett efter 1500-talet, eller egentligen före Mats Larsson Mämmi.  
 
Alt 2. L=N, J avviker, Då vet vi att mutationerna har skett före 1500-talet.  
 
Alt 3. J, L och N alla är olika. Då blir det till att räkna.  
Alt 3a. Om skillnaderna mellan L och N är mindre än de mellan [ J och L] eller mellan [J och N] då kan vi anta att grenarna skildes åt före 1500-talet.  
Alt 3b. Om skillnaderna mellan [ J och L] eller mellan [J och N] är mindre än mellan [L och N] så kan vi anta att grenarna skildes åt efter 1500-talet.  
 
Sedan beror det på vilken markör vi talar om, det finns de som muterar mycket långsamt och de som muterar snabbt.  När jag jämför [J och L] så konstaterar jag att det finns fyra mutationer, två långsamma och två snabba.  
De långsamma ligger i storleksordningen att 5 % av avkomlingarna har minst en mutation efter 500 år, medan de snabba ligger på att 20 % av avkomlingarna har minst en mutation efter 500 år. (Därav har J och L det genetiska släktskapet 3, trots att det är fyra mutationer som skiljer)
 
Så om jag, som jag hoppas, får tillgång till de norska resultaten, och helst några till så går det att få en ganska bra uppskattning av när grenarna skildes åt.  
 
Vad man dock kan konstatera är att eftersom Mats Larsson Mämmi just har efternamnet Mämmi så bör grenarna skilts åt efter att efternamnsystemet var etablerat och det bör sätta någon form av bortre gräns, tyvärr vet jag inte i dagsläget när detta system etablerades.  
 
Du skrev också:
”Det bör finnas äldre längder av andra typer bevarade, till exempel uppbörds-, tionde-, och boskapslängder. Kanske längder över Älvsborgs lösen 1571 och 1613. Först när man har lyckats belägga medlemmar av Alpuasläkten Mämmi i samtida källor på 1500-talet, och tidigt 1600-tal, kan man kanske hitta det exakta släktskapet.”  
 
Problemet här är, så vitt jag förstår, att gårdarna i Alpua verkar ha tillhört den expansion söderifrån som skedde under 15- och 1600-talet, och att byn därför inte nödvändigtvis finns i det äldre materialet.  
Detta innebär att man i så fall måste hitta varifrån släkten Mämmi kom till Alpua. Där är Savolax en möjlighet, det lär finnas uppgifter från 1564 ifrån Rautalampi om ett matlag (ruokakunta) benämnt Mämmi, men då får man samma problem som Ahola Luttila, nämligen att visa kopplingen mellan de båda grupperna.  
 
Med vänliga hälsningar,
Jarmo

[Erik Kuoksu]

Hej Jarmo!
 
Det låter lovande. Det här med DNA öppnar för helt nya möjligheter inom släktforskningen, men också nya problem -- fast det är en helt annan fråga...
 
Om vi nu antar att trianguleringen visar att de tre Mämmi-ättlingarnas släktgrenar skilde sig åt på 1500-talet, så har vi kommit en bra bit på väg, för då är det åtminstone teoretiskt möjligt att knyta ihop dem med hjälp av bevarat källmaterial.
 
Vad gäller Alpua, så är det ett intressant faktum att det fanns två mårtenssöner i byn år 1655 -- Erik och Nils. En arbetshypotes kan vara att de är bröder, eftersom namnet Mårten inte var särskilt vanligt. Skulle man hitta en längd över Alpua från tiden innan 1648, och man hittar en (och bara en) Mårten där, är det sannolikt att denne Mårten är far till Erik och Nils, och alltså en förfader till Mämmisläkten i Alpua. Finns det fler än en Mårten i Alpua innan 1648 blir det mer komplicerat.
 
Om Mårten visar sig ha Larsson som patronymikon, och trianguleringen kommer fram till att Mämmisläkterna delade sig på 1500-talet, skulle Mårten och Mats Larsson Mämmi eller Pynnöy mycket väl kunna vara bröder. Det kommer nog inte att gå att bevisa det helt och fullt, om man inte skulle ha sån tur att man hittar Mats Larsson Mämmi i någon längd i Alpua eller närområdet innan han flyttade upp till Kemi älvdal under 1600-talets första år.
 
Med vänliga hälsningar
 
Erik

[Erik Kuoksu]

Jag hittade följande tidiga längder för Salo på SVAR:s hemsida:
 
Ur kvarntullslängd för Salo socken 1632  
(SVAR, Boskaps- m.fl. längder, Finland, SE/RA/5119/11/1, s. 268 f.):
 
Alboaby
 
Mårthen Larsson hafuer [….] och ueder Quarn der på mala [efter:ne?] bygdelagh
 
Mårthen Larsson
Olof Olsson
Eschell Olsson
Kerstin Enckia
Erich Larsson
Påuall Olsson
[….] Enckia
Olof P[…]sson
Mårthen Persson
Clemet Larsson
Erich Nilsson
- - -
Ur Boskapslängd för Salo socken 1636
(SVAR, Boskaps- m fl längder, Norrland, SE/RA/5119/9/15, s. 468):
 
Alboa
Jacob Olss
Eskel Olss
Matz Matzss
Erik Olsson
Erik Larsso
Påuel Olss
[…] Perss
Nils Tomass
Clem Larss
Hend Salo
 
- - -
Ur mantalslängd för Salo socken 1655:
 
Alboa by
Jacob Oloffsson
Erich Mårthenss
Påul Oloffson
Matz Mårthenson
Matz Erichson
Margeta Knecht H:u
Clemet Larsson
Nilss Thomason
Jöran Pålsson
- - -
Ur mantalslängd för Salo socken 1657:
 
Alboaby
Jacob Oloff son
Erich Mårthen son
Pål Oloffsson
Matz Mårthen son
Matz Erich son
Margeta Knecht H:u
Clemet Larson
Nilss Thoma son
Jöran Pålson
- - -
Ur mantalslängd för Salo socken 1658:
 
Alboaby
Jacob Oloffson
Erich Mårthenson
Pål Oloffson
Jöran Pålsson
Matz Mårthensson
Margreta Knecht H:u
Clemet Larson
Samuel Simonson
- - -
Ur mantalslängd för Salo socken 1659:
 
Alboaby
Jacob Oloff son
Erich Mårthenson
Pål Oloffson
Matz Mårthen son
Matz Erichson
Margeta Knecht H:u
Clemet Larsson
Samuel Simonss
Jöran Pålsson
 
Ur mantalslängd för Salo socken 1660:
 
Alboaby
Jacob Oluffson
Erich Mårth son
Matz Mårthen son
Matz Erichson
Pål Taskinen
Jöran Taskinen
Margeta Knecht H:u
Larss Clemetson
Samuel Simonss
Dorita [Håtilajnen?]
 
Hypotetisk sammanställning:
 
Mårten Larsson 1632 // Erik Mårtensson 1648-60- och Mats Mårtensson 1655-60-
Olof Olsson 1632 // Jakob Olsson 1636-60-
Eskil Olsson 1632-36
Kerstin Änka 1632
Erik Larsson 1632-36  
Pål (Påvel) Olsson Taskinen  1632-60- // Jöran Pålsson Taskinen 1655-60-
[…] änka 1632
Olof P[..]son 1632 // ? Erik Olsson 1636
Mårten Persson 1632 // Nils Tomasson 1636-57 // Samuel Simonsson 1658-60-
Klemet Larsson 1632-59 // Lars Klemetsson 1660-
Erik Nilsson 1632  
Mats Matsson 1636
[…] Persson 1636
Henrik Salo 1636
Margareta, knekthustru 1655-60-
Mats Eriksson 1655-57, 1659-60-
Dordie Hotilainen 1660-
 
Alltså: Det är troligt att Erik Mårtensson (Mämmis) far var Mårten Larsson (levde ännu 1632, och ägde då en väderkvarn!), samt att Mats Mårtensson (inte Nils, som jag skrev i hastigheten i min sammanställning i förrgår) var hans bror, eller möjligen son till Mårten Persson, som dock verkar ha efterträtts på sin gård av Nils Tomasson). Kanske är Klemet Larsson den Klemetti Laurinpoika Memoi - Memme, som omnämndes den 18 oktober. Han efterträddes av Lars Klemetsson (säkerligen en son) år 1660.
 
Om vi skulle göra det mesta möjliga av denna information (d.v.s. läsa in så mycket som möjligt i den), skulle man kunna göra följande uppställning, återigen, mycket hypotetiskt:
 


 
 
Det skulle kunna vara så, men det behöver inte alls vara det... Erik, Lars och Mats är namn som förekommer flera gånger i dessa familjer, men tyvärr är mycket vanliga namn.
 
hälsningar
 
Erik

[Lena Ylivainio]

Hej!
Jag har börjat släktforska inom släktet Ylivainio från Suokolojärvi, Övertorneå. Jag undrar om det är någon som har lite info eller förslag var man kan få reda på något om min farfar hette Mattias Sigvard Ylivainio född 19030219. Hans föräldrar Abraham Ylivainio född 18570211 gifte sig med Maria Johanna Nils Pettersdotter född 18570603, gifte sig 18810303.
Skulle vilja veta föräldrar till Abraham och Maria Johanna.
 
Lena Y

[Maritha Berglund]

Eftersom Abraham heter Isaksson Yliwainio i folkräkningen torde hans far heta Isak.

[Kennet Melander]

Lena !
Folkräkningan 1890 finns gratis för bl.a. Norrbotten : www.foark.umu.se/folk/bd
Sök på Abraham född 1857 så får du bl.a. upp :
Abraham Isaksson Yliwainio f. 1857 i Öfver Torneå, Torpare
Maria Johanna Pettersdotter f. 1859 i Öfver Torneå
Hilda Maria f. 1877 i Öfver Torneå
Johan Abrahamsson Yliwainio f. 1881 i Öfver Torneå
Frans Oskar f. 1883 i Öfver Torneå
Karl Henrik f. 1886 i Öfver Torneå
 
Övriga folkräkningar är avgiftsbelagda men här kommer lite ur 1880 :
Abraham Johansson Ylivainio, f. 1857 i Övertorneå Norrbottens län, Inhyses
 
och 1870 :
Eva Cajsa Larsdotter Ylinenwainio, f. 1823 i Öfvertorneå Moder, nybyggare  
Isak, f. 1853 i Öfvertorneå Moder  
Abraham, f. 1857 i Öfvertorneå Moder, enskildt undervist  
Johan, f. 1859 i Öfvertorneå Moder, enskildt undervist  
Oskar, f. 1863 i Öfvertorneå Moder  
 
Modern står som änka och de bor i Öfvertorneå Moder.
 
Eftersom du har vigseldatumet 1881-03-03 (där Abraham står som Isaksson) borde du kunna följa dem bakåt i husförhörslängderna.

[Lena Ylivainio]

Hej Kennet!
 
Tack för informationen jag fick av dig. Då ska jag försöka söka vidare.
Lena

[Birgitta Hansi]

Hej Lena
Jag vet inte varifrån du har födelsedatan på din ana Maria Johanna Pettersdotter kan det vara så att du skrivit fel? Jag har en med det namnet född 1859-06-03 i Pirtiniemi, Korpilombolo f.s.
Far: Keikkala Nils Petter Isaksson f. 1828
Mor: Maria Karolina Henriksdotter f. 1832
(Övertorneå f.s. 1852-1863 sid 90 Keikkala gård i Pirtiniemi, Korpilombolo f.s. AI:2 1860-1866 sid 17 Keikkala kronohemman i Pirtiniemi, Övertorneå AI:6 1852-1863 sid 75 Ruokojärvi skattehemman De flyttade från Korpilombolo 1861-11-18)
Farfar: Keikkala Isak Johansson
Farmor: Katarina Nilsdotter  
 
Om du tror att detta eventuellt är din ana så har jag lite mer att komma med. Däremot har jag inte hittat Abraham Isaksson Ylivainio
 
Vänligen
Birgitta Hansi

[Lena Ylivainio]

Hej Birgitta!
 
Jag har fått uppgifterna från Länsarkivet i Härnösand. Det står även på folkräkningen 1890 under Abrham Isaksson Yliwainio att han är gift med Maria Johanna pettersdotter f 1859 i Öfver Torneå, Hemort står det Kuiwakangas by.
 
Men har du något som stämmer, stämmer nästa tacksam för all info jag kan få.
 
Lena

[Lena Ylivainio]

Hej Birgitta !
Jag kollade upp datumet jag har skrivit fel i första meddelandet  Maria Johanna Pettersdotter är född 1859-06-03.
 
Så det kan vara samma som du har info om. är tacksam för all hjälp och info.
Lena

[Doris Olsson]

Enl. uppgifter i Disbyts databas är Abraham Isaksson son till  
Isak Henriksson Ö-å f. 1824 och
Eva Kajsa Larsdotter f. 1823.  
Hittar dem inte i Genline. -  Birgitta, du är mer van än vad jag är att söka i Genline, du kanske kan hitta dem där. Jag tror, men är inte helt säker - att fam. fanns i Kuivakangas.
Doris

[Birgitta Hansi]

Hej Lena  
Här hittar du lite om dina anor
http://distans.org/anor/anor2/soucolo.html#ylivainioabrahamisaksson1857
 
Vänligen
Birgitta Hansi

[Sture Torikka]

Hej!
Minns jag nu helt rätt, så är jag tämligen övertygad om att denna Abraham Ylivainio med familj bodde i Kuivakangas byadel Soukolojärvi. Min morfars bror Isak Muotka (1900-1972) berättade för mig att Kaivon Aapo var den som handgrävde det djupa diket man idag med lätthet kör bil över (efter byavägen, förstås) mellan gårdarna Muotka och Niemi. Sannolikt bodde han själv där någonstans i närheten.
Hälsar
ST

[Doris Olsson]

Abraham Ylivainio i Kuivakangas. Folkräkningen 1890
mvh
Doris O
 
---------------
Folkräkningen 1890. Norrbottens län, Öfver Torneå församling  
 
 
Abraham Isaksson Yliwainio f. 1857 Öfver Torneå  
Om personen Om hushållet  
Hemförsamling: Öfver Torneå
Hemort: Kuiwakangas by
Kontrakt: Westerbottens 4:de
Län: Norrbotten
 
Födelseår: 1857
Födelseort:  
Födelseförs: Öfver Torneå
 
Yrke: Torpare
Titel:  
 
Civilstånd: G
Kön: M
Familjest:  
Famstkod: F
 
Hushåll nr: 526
Familj nr: 1
 
Frånvaro:  
Nationalitet m.m.:  
Övrigt: finne  
 
---------------------------------------------------------------------------
SVARvolym: 000396  Kort nr: 12
Sida: 44  Rad: 48
 Personer i hushållet:
      Fam nr: 1
Abraham Isaksson Yliwainio f. 1857 i Öfver Torneå, Torpare
Maria Johanna Pettersdotter f. 1859 i Öfver Torneå
Hilda Maria f. 1877 i Öfver Torneå
Johan Abrahamsson Yliwainio f. 1881 i Öfver Torneå
Frans Oskar f. 1883 i Öfver Torneå
Karl Henrik f. 1886 i Öfver Torneå

[Lena Ylivainio]

Hej Birgitta !
 
Tack för info som jag fick av dig. Jag har klippt och klistrat för att få en överblick av släkten.
Min pappa var väldigt nyfiken på all info. Så kan det vara när man börjar ta reda på hans släkt.
Har du något mer!!
 
MVH
Lena

[Lena Ylivainio]

Hej Sture !
 
Det var intressant att läsa om historiken om honom. Har du något mer historik eller några förslag på skriven historik om byn mm.
MVH
Lena

[Lena Ylivainio]

Hej Doris!
 
Jag har sett det på folkräknigen 1890.
Tack för all info jag får.
Har du något mer förslag på att komma vidare på ylivainio Isak Henriksson föräldrar Henrik Henriksson f 1796, Maria Aronsdotter f 1801.
MVH
Lena

[Doris Olsson]

Hej Lena
I Birgittas länk här ovan kan du nog söka dig vidare bakåt - bara klicka på föräldrarnas namn  (Far: Mor: osv)  Testa!
mvh
Doris

[Lena Ylivainio]

Hej Doris !
ska testa tack!
MVH
Lena

[Birgitta Hansi]

Hej Lena Ylivainio
Jag råkar ha flera generationer på Maria Aronsdotter f. 1801 jag bara undrar vad får för utbyte av att ge dem till dig på detta Anbytar-forum
Vänligen
En rödögd Birgitta Hansi

[Göran Stenberg]

Lena! Då skall jag i stället komma med ett valhänt tips. Erik Wahlberg, som är forskare av facket, har utrett många av släkterna i Tornedalen. Jag tror att hans genealogiska material finns både i Tornedalsbiblioteket i Matarengi och i Haparanda stadsbibliotek. Wahlberg är barnfödd just i Soukolojärvi, vilket kan vara en extra poäng.
Göran

[Lena Ylivainio]

Hej Göran !
Tack för tipset.
 
Lena

[Birgitta Hansi]

Hej Lena Ylivainio
Jag fick lite dåligt samvete för att jag lät mig själv bli trött. Så här får du lite mer om Maria Aronsdotter

Vänligen
Birgitta Hansi