Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-09

[Anna-Lena Skarpsvärd]

Hej!
Jag är nybörjare i släktforskning och min
far är född i Käymäjärvi i Pajala församling.
Hittar inte denna by under Pajala finns det
under något annat namn.
 
Anna-Lena Skarpsvärd, Arvidsjaur

[Rolf Nordin]

Svar på inlägg av Anna-Lena Skarpsvärd.
Hej,
Rosenbergs Geografiska lexikon ger följande korthuggna beskrivning Käymäjärvi. By i Pajala sn och tg, Norrbottens län.
`image k001.jpg
Hoppas detta kan vara till hjälp för den fortsatta forskningen.
 
Med vänlig hälsning
Rolf Nordin, Stockholm

[Rolf Nordin]

[Anna-Lena Skarpsvärd]

Jag är själv född i Käymäjärvi men var kan jag
hitta info om boende i byn.? Främst mitt släkt-
träd Skarpsvärd.

[Erik Kuoksu]

Hej Anna-Lena!
 
Käymäjärvi återfinns i Pajala församlings kyrkoböcker från 1800-talets första hälft (då byn anlades), fram till 1914. Därefter återfinns byn i Junosuando församlings kyrkoböcker.  
 
Se även:  
 
http://www.foark.umu.se/folk/bd/Sok.asp?selarkbild=&txtfnamn=&txtenamn=&ns=namndel&fodd=&selar=Exakt&fodfors=&fscbkod=&hemort=k%E4ym%E4j%E4rvi&yrke=&selkon=&sortering=F%F6delse%E5r&selciv=&action=S%F6k
 
Så får du fram en lista på alla som bodde i byn 1890.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

[Erik Kuoksu]

Även om det inte riktigt hör hemma under denna rubrik kan jag kanske tillägga att den änka Eva Maria Skarpsvärd (född 1852), som återfinns i folkräkningen 1890, var född Hjärtström, och var änka efter nybyggaren Salomon Salomonsson Skarpsvärd (född i Övertorneå socken 1824, död i Käymäjärvi 1888).  
 
Erik Kuoksu

[Siv Håvik]

Finnes det plasser i Pajala socken med navn Sedgevara eller Særkilvaara? Hvor ligger de hen?
 
Mvh Siv

[Andreas Snildal]

Hei Siv!
 
Jeg svarte deg på Pajala-gruppen før jeg så innlegget ditt her, men jeg kan gjenta det jeg skrev der, nemlig at Sedgevara eller Særkilvaara i norske kilder oftest tilsvarer Särkilvaara i Övertorneå, og jeg tror muligens dette også har blitt brukt om selve Övertorneå, og ikke bare stedet Särkilvaara i Övertorneå.
 
Så får tornedalingene arrestere meg om jeg tar feil!
 
Hilsen Andreas

[Anders Josefsson]

Kittilä, visst ligger det någonstans i Finska tornedalen.
Men historiskt, har det varit svenskt ?
 
I vilken socken låg det då

[Andreas Snildal]

Jeg er usikker på om man regner Kittilä til Tornedalen - i såfall må det være i Tornedalens randsone. Kittilä har vel som hele Finland en gang vært svensk, men det har alltid ligget innenfor det som i dag er Finland. Det er et eget sogn, og kirkebøkene finner du på  Hiski-prosjektets sider. Om jeg ikke husker helt feil, er kirkebøkene før 1782 tapt.

[Erik Kuoksu]

Kittilä räknas, mycket riktigt, inte till Tornedalen, även om den finska dialekt som talas där är mycket lik Meän kieli.  
 
Historiskt sett har dock Tornedalen (särskilt Muonio, Enontekis och Kolari socknar) haft många kontakter med Kittilä, inte minst genom giftermål.
 
Kittilä bröts, om jag inte missminner mig, under 1700-talets andra hälft (antagligen 1782) ur grannsocknen Sodankylä.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

[Pekka Liisantalo]

Beträffande dialekterna
1. Tornedalsfinska
2. Meän kieli
 
Det är skillnad på dessa två. Tornedalsfinska talas i huvudsak på bägge sidorna om Torneälven medan Meän kieli  talas mer enbart på den västra sidan om Torneälven.
 
I den Finska Tornedalen talar vi nästan enbart Tornedalsfinka medan vi här i Svenska Tornedalen talar mer dialekten Meän kieli och färre talar Tornedalsfinska.

[Anders Josefsson]

Finns det något som heter Keppovuoma och var ligger/låg det ?

[Irma Ridbäck]

www.gellivare.se/forening/mosko/moskoj/mosko07.htm
ger information om att Keppovuoma idag heter Auvakko (Avvakko). Nära Moskojärvi (se www-adressen), vid sjön sydväst om M., inom Gällivare kommun, i skogslandet mellan Malmberget och Svappavaara. På kartan står Avvakko.

[Anders Josefsson]

Tack Irma! Men visst var Avvakko en del av Jukkasjärvi tidigare ??

[Irma Ridbäck]

Anders!
Det beror på vad man avser med tidigare.  
I boken Gällivare av Gösta Forsström och Bo Strand (1977) (D. 2 av Gällivare kommun.) anges på s. 123:
Auvakko betyder 'öppning i skogen', exempelvis en älvdal med angränsande område. Auvakko är identiskt med lappskattelandet Keppovuoma, som såldes av lappen Per Jönsson till Mickel Hindersson från Keinosuando för 73 daler kopparmynt år 1739. Ättlingar till Mickel Hindersson har av allt att döma bebott  Auvakko i åtminstone 150 år.
Som Forsström skriver så tycks Auvakko hört till Gällivare från 1700-talet. Dessutom ligger såväl Puoltikasvaara som Skaulo norr om Auvakko, och Keinosuando, som nämns var en föregångare till  Nilivara, också i nuvarande Gällivare kommun. 1742 blev Gällivare egen socken och en del av Jukkasjärvis område överfördes 1745 till Gällivare.
Det kan ju vara sistnämnda som ger anledning antaga att Auvakko en gång hört till Jukkasjärvi??

[Louise Hässelbäck]

Hej! Jag undrar hur länge byn Koler har funnits med sitt nuvarande namn? Jag hittar den inte i Hfl för Piteå lfs.
Mvh Louise

[Erik Kuoksu]

Jo, Keppovuoma (Avvakko) tillhörde mycket riktigt Jukkasjärvi socken fram till 1745, något som även gäller för Skaulo (d.v.s. Soutujärvi), Moskojärvi, Keinosuando (nuvarande Nilivaara) och Ullatti nyvyggen.
 
Mickel Hindersson Kyrö-Keppos ättlingar bodde kvar i Avvakko ännu på 1930-talet.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

[Ulla-Britt Wallgren]

Till Irma Ridfält
Hej
Tyvärr har min e-post fungerat dåligt, så jag har tappat bort din mail-adress. Skriv gärna igen. Mycket tacksam om du kan hjälpa mig.
Hälsningar
Ulla Britt

[Irma Ridbäck]

Ulla-Britt
Det handlade om emigrantregister, så det här är fel  
ställe diskutera sådana. Du kan väl klicka på mitt namn  
så får du min mail-adress.
Hälsningar
Irma

[Rolf Stenlund]

Hej alla!
 
Jag undrar om någon vet var platsen för allmänna byggnader i Pajala fanns någonstans.
 
Rolf Stenlund

[A Höglund]

Hejsan!  
Är det någon som vet om det bott en familj som heter Hjerström/Gertström i byn Norra Kengis i Pajala?  
Tror att det finns kopplingar till en Vilhelm Gustav Hjerström.

[Sture Torikka]

Hej Höglund,  
har ingen koll på dessa men vet med bestämdhet att Hjertströmare (med flertal olika namnstavningar) har förekommit vid Kengis bruk, åtminstone sedan 1700-talet. Då har de säkerligen även varit bosatta i Kengis by, eller strax där intill.
Min grannes mor var född Gärdström i finska Övertorneå, och hennes släkt gick att härleda bak till Kengis.
Hälsar
ST i Lule

[Sture Torikka]

Erinrar mig dessutom (nu enbart ur minnet) att släkten Gertström / Gärdström / Hjertström / Hjärtström m fl stavningar, härstammar från en söderifrån uppflyttad bruksarbetare med patronymikonet Giertson. Giert, Gert, är ju en form av Gerhard.
Men, jag kan alls icke belägga detta. Men det kan ju ändå vara ett möjligt spår för vidare efterforskningar för dig, Höglund.
/ST

[Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)]

Dessa har diskuterats rätt flitigt under Norrbotten: Efterlysningar: Christoffer Gertsson,169(3)-1764, hammarsmed i Kengis (som är en bättre plats än under Var ligger platsen)
 
-Jag kanske skall flytta över dessa inlägg dit..

[Anders Josefsson]

Alkkula, vad jag vet så ligger det i Hietaniemi.
Men så såg jag att personer som varit bosatt där, i Hietaniemi, när dom dör återfinns i Övertorneå dödbok. Men med bostadsort Alkkula.
 
Hur är det, är byn delad, dvs ligger den på gränsen eller råkar det bara vara så att vissa begravs i Övertorneå ?

[Sture Torikka]

Hej Anders,
ur minnet:  
Alkkula by var liksom de flesta av älvdalens byar geografiskt placerad på vardera sidorna om Torne älv.
På östra strandsidan, d v s i nuvarande finska Övertorneå församling (Ylitornio), kallades den norra delen av Alkkula by för Taroniemi. Dessa gårdar i Taroniemi räknades ibland under 1700-talet till Övertorneå församling. De sydligare gårdarna i byn räknades till Hietaniemi.
På den västra strandsidan, alltså i nuvarande Hietaniemi församling, fanns det väl endast två hemman (?) Pudas (Yli- och Ala-Pudas). Hemmanet Rova räknades omvartannat till Alkkula eller Ruskola by. Ruskola by angränsar direkt till Alkkula by. Och där ligger Rova hemman, i princip på gränsen, men enligt min personliga uppfattning om geografin tillhörandes Ruskola by.
Detta torde innebära att det bör ha funnits bl a backstugusittare m fl som i princip varit bosatta på sockengränsen Hietaniemi-Övertorneå, eller på byagränsen mellan Ruskola och Alkkula.  
P g a denna diffusa tillhörighet kan jag föreställa mig att någon alkkulabo måhända begravts i Övertorneå (?). Men det kan ju också ha varit så att aktuella människor måhända ursprungligen var övertorneåfolk som inflyttat till Alkkula på gränsen till Hietaniemi, och måhända därför själva velat begravas i Övertorneå (?).
Hälsar
ST

[Sture Torikka]

Rent allmänt för Tornedalens ursprungliga gårdsgeografi (och säkert även för andra älvdalar) så har jag en gång sett en bra beskrivande förenklad teckning baserad på Geometriska jordeboken 1648. Den visar en strandradby i Torne älvdal med sedimentholmar och strandängar samt insprängda åkerlappar i ängsmarken. Varje hemman har kontakt med älvstranden och har alla sina ägor samlade i ett gärde. Teckning av Mats Lind 1980, ingående i Hans Sundströms avhandling Bönder bryter bygd (1984, s 121).
Ska försöka få med den här....
 

[Sture Torikka]

Tyvärr tvingades jag minska ned bildstorleken med följd att den blev oskarp. Men den agrara bebyggelseprincipen framgår ändå tydligt.
Hälsar
ST

[Anders Jakobsson]

Hittade ett inlägg på anbytarforum socken Hietaniemi där byn Kainuunkylä nämns.
Dock så hittar jag inte byn i sockenkatalogen.
 
Är det en gård eller har byn något svenskt namn??