Kertuu-Sturk, ca.1840-1850

[Maud Bäckman]

Hej!
Jag söker en man som föddes med efternamnet Kertuu men bytte till Sturk. Stavningen är som namnen uttalas. Han ska vara en  Fader okänd till Hilma Johanna Palo, född 18780411 i Hietaniemi. Hilma?s mamma hette Maria Johanna Salomonsson-Palo. Hon var hemmahörande i Kuusijärvi Palo Nummer 5, Övertorneå. Maria var piga och i och med att Hilma föddes i Hietaniemi kan fadern ha bott antingen där eller i Övertorneå. Kertuu-Sturk bör ha varit född c. 1840-1850.  
  MvH//Maud

[Sture Torikka]

Hej,
 
Ur minnet erinrar jag att jag kanske vet nåt om detta... hörsägen.... måste kolla i mina papper hemma.  
Du kan vid tillfälle kontakta mig på
sturetorikka@hotmail.com
 
Sture Torikka
Luleå

[Sture Torikka]

Jo, det var så (nu tar jag endast från minnet, måste kolla in de fakta jag har hemma någon dag innan du får slutgiltigt besked) att min mormors farfar JOHAN KARL PERSSON STURK (f. 1845 d. 1921), bonde å PEKKA i Siekasjärvi, Övertorneå församling, hade några yngre bröder.
 
En av dem, ERIK PERSSON STURK (f. 1854 d. 1931), blev genom giftermål vid 21 års ålder ägare till tre hemman i trakten. Själv bosatte han sig å KERTTU hemman i Soukolojoki, Kuivakangas. Han var gift 2 ggr och hade 17 legitima barn (flera dog dock små). En sonson till honom som oxå hette Erik Kerttu (f. 1919, nu död) berättade till mig för 25 år sedan, att hans farfar hade några barn utom äktenskapet. Något av dessa barn är kända (enligt traditionen) medan andra endast är kända såsom rykten.
 
Det fanns ytterligare en bror, PER PERSSON STURK (f. 1851 d. 1933). Han hade - enligt traditionen - tänkt sig att lyckas med samma fenomen som sin yngre bror Erik, d v s att gifta sig till ett bra hemman. Det gjorde han också omkring 1879, då han gifte sig med den gamla änkan på VANHA-MUOTKA hemman i Kuivakangas. Han tänkte sig väl - enligt berättelser - att hon snart skulle dö så att han fick gifta om sig med en yngre kvinna. Men hon dog aldrig (blev väl till slut kring 90 år gammal), så PER eller PEKKA förblev kvar vid denna betydligt äldre hustru.
 
Men PER hade också oäkta barn, bl a en son Isak född 1879 med en annan änka  i Kuivakangas (PEKKALA), men tydligen bedömde Per att Muotka-hemmanet var bättre, så han äktade Muotka-änkan istället.
 
Så när jag av en händelse såg din efterlysning så tänkte jag alldeles osökt på Erik Persson STURK, som efter år 1875 kallade sig för KERTTU. Att det var han som var far till denna Hilma Palo.
 
Men när jag har funderat vidare så undrar jag om det inte är brodern Per som är hennes fader. Jag har nämligen för 10-15 år sedan gått igenom 1870-talet i Övertorneå tingslags domböcker, och de faderskapsmål jag där stött på har jag konsekvent noterat. Denna MARIA JOHANNA SALOMONSDOTTER PALO låter minnesmässigt bekant, så jag ska leta fram dessa anteckningar och titta om det inte är hon som stämt in någon av dessa Sturk-bröder till tinget för barnuppfostringsbidrag.
 
Jag sätter en slant på att det är Per Persson Sturk (Muotka) som kommer att åka dit....
 
Jag hör av mig,
 
ST

[Sture Torikka]

Ur Övertorneå tingslag lagtima hösteting den 10 oktober 1878 ? 19:
 
Vid upprop av till tinget instämda målet mellan pigan MARIA JOHANNA SALOMONSDOTTER PALO, kärande, och bondesonen PER PERSSON STURK i Kannusjärvi, svarande, om utbekommande av barnuppfostringsbidrag, anmäldes förlikning i omstämt hänseende parterna emellan träffad, därvid rätten lät bero, vadan målet ur domboken avskrevs.
 
Maria Johanna Palo var från Kuusijärvi och barnet var HILMA JOHANNA, född 11/4 1878.
 
Så långt mina anteckningar från mitten av 1980-talet.
 
Ur mina släktutredningar som påbörjats under 1970-talet läser jag följande (tyvärr saknar jag i de flesta fall exakta datum):
 
PER PERSSON STURK, f. 1850, d. 1933 av ålderdom.
Son till bonden och nybyggaren Per Olsson Sturk (Pekka) o h h Brita Katarina Karlsdotter Harju i Kannusjärvi.
Var i Nordnorge 1868-69, men längtade hem när han var i Vadsö i nordligaste Norge, så han gick (promenerade) de sjuttio milen hem på tre veckor (muntlig berättelse).  
År 1879 uttog han lysning för sig och änkan Pekkala men det blev aldrig något giftermål, trots att hon födde honom en son.
Husbonde å Vanha-Muotka hemman nr 33 i Ala Kuivakangas, Övertorneå, från 1882.
Enligt uppgift 1988 av en granne Bror Muotka (f. 1913, lever än) så var Pekka en grinig man och hade födoråd från Malmström.
Fälldes vid Övertorneåtinget 25 september 1883 för skogsstöld till straffarbete 4 månader. Satt 11 december 1883-4 april 1884 med 7 dagars avdrag i Haparanda kronocellfängelse. Signerade sig där med ett P.
I dombok 1885 kallas han Per Kannusjärvi el. Muotka.
 
 
Frilla 1877: MARIA JOHANNA SALOMONSDOTTER PALO, f. 13/4 1852, från Kuusijärvi. Piga i Hietaniemi 1882-85, i Haparanda 1885-89, lös piga i Hietaniemi (Vitsaniemi by) 1889-93. Utflyttade ogift med dottern till Gällivare 1 mars 1893.
Dotter till Salomon Salomonsson Palo o h h Anna Greta Johansdotter.
 
Frilla 1878-79: ANNA MARGARETA ISAKSDOTTER KEKSI, f. 1842 d. 1934 av ålderdomssvaghet, från Torakankorva. Änka 1876 efter bonden Johan Fredrik Mickelsson Pekkala i Ala Kuivakangas.
 
Hustru 1882: MARIA JOHANNA ARONSDOTTER PAAVO, f. 1835, d. 1925 av ålderdomssvaghet, från Soukolojoki. Änka 1878 efter bonden Isak Isaksson Rova-Muotka å Vanha-Muotka i Ala Kuivakangas, f. 1828.
 
Oäkta barn:
1. HILMA JOHANNA f. 11/4 1878 (med pigan Palo).
2. ISAK f. 1879 (med änkan Pekkala). Isak utvandrade till Amerika före 1904.
 
Inga barn ur äktenskapet, men fick 6 fosterbarn i och med giftermålet med Muotka-änkan.
 
Ja, det var väl något att bita uti i vart fall. Hör gärna av dig om det är något mer du undrar över.
 
Hälsar,
ST