Författare Ämne: Schneeweiss/Snövis (läst 3097 gånger)

Christer Svensson · 2018-01-20, 21:53

Hej Anders...
Vet du var uppgiften om Maria Larsdotter Linds giftermål med Abraham Schneeweis kan finnas. Nämnda Abraham är fader till vår ana Johan Gottlieb Schneeweis, sedemera organist i Sillerud sn.

Anders Klarbring · 2018-01-21, 12:43

Hej Christer,
Det hela är ett indiciemål. Här dör "Sneveis anke(?) Maria Lind 50 åhr" (Karlstad stadsförsamling (S) CI:2 (1730-1758) Bild 31 / sid 53). Sedan hittas hon i hfl i bakvänd ordning (Karlstad stadsförsamling (S) AI:2 (1736-1749) Bild 227 / sid 219) Schneweis Enka, (Karlstad stadsförsamling (S) AI:2 (1736-1749) Bild 139 / sid 131) där Schneweis dör, (Karlstad stadsförsamling (S) AI:2 (1736-1749) Bild 83 / sid 75) och (Karlstad stadsförsamling (S) AI:2 (1736-1749) Bild 83 / sid 75).

Så att Abraham Schneeweis (eller hur det nu stavas?) är gift med en Maria Lind verkar klart. Sedan finns då ett litet frågetecken om detta är Maria Larsdotter Lind som tidigare varit gift med skepparen Per Jonsson. Enligt mantalslängden verkar i alla fall Per Jonsson vara död 1719?

Kanske Erik vet mer?

Erik Mangsbo · 2018-01-22, 13:54

Vigselböcker saknas ju för den aktuella tiden och jag har ingen säker bekräftelse på att det rör sig om samma Maria Lind i dessa giften men jag hittade heller inte något tecken på att det förekom två olika kvinnor med namnet.

Vid ett tillfälle (1734) omtalades Maria Linds förre make Per Jonsson i protokollen. Jag har utgått från att det rörde sig om den Maria Lind som vid tillfället var gift med Schneeweiss. (Jag har inte antecknat hela protokollet så svaret på frågan kan eventuellt finnas i den av mig utelämnade texten)

Noterbart är att åldersuppgiften vid Maria Linds död år 1746 "50 år gammal" rimmar illa med att hon gifte sig med Per Jonsson redan 1702. Jag tror att åldersuppgiften är lite tagen ur luften och att hon i själva verket var bra mycket äldre. Om så inte skulle vara fallet måste det röra sig om två olika personer...

Christer Svensson · 2018-01-27, 19:48

Hej Anders och Erik...
Så här har jag uppfattat det (än så länge kanske är bäst att tillägga). Det är min fru Christina som härstammar från Johan Gottlieb Schneeweis. Kyrkobokens stavar mest Schneeveis, senare förekommer det försvenskade Snövis.

Utdrag ur Disgen 2016:

Abraham Schneeveis.
Död 1743-12-20 i Karlstads landsförs (S) (Karlstad stadsförsamling CI:2 (1730-1758) Bild 29 / sid 49).
Denne Abraham Schneeveis kan vara Johan Gottliebs fader eller möjligen farbroder.

Levnadsbeskrivning

Gift med
Maria Lind.
Född beräknat 1696 (Karlstad stadsförsamling CI:2 (1730-1758) Bild 31/ sid 53).
Död 1746-08-03 (Karlstad stadsförsamling CI:2 (1730-1758) Bild 31 /sid 53).

Barn
Johan Gottlieb Schneeveis.
Organist.
Född 1720 (Sillerud AI:2 (1763-1768) sid 6).
Död 1776-06-14 i Prästgården, Sillerud (S) (Sillerud FI:1 (1770-1821) sid 29).
Gift 1:o med Kerstin Göransdotter.
Född (Karlstad stadsförsamling CI:2 (1730-1758) Bild 97 / sid 185).
Gift 2:o 1755-05-20 i Sillerud (S) (Sillerud CI:4 (1733-1756) sid 183) med Britta Lindqvist.
Född 1734 i Lidköping (Sillerud AI:7 sid 129).
Normerad avskrift vigselbok Sillerud 20 maj 1755:
"Efter 3:ne ordentliga lysningar vigdes organisten Jean Gottlieb
Schneeveis med jungfrun Brigitta Lindqvister och gav henne uti
morgongåva ett hundrade daler silvermynt"

Anna Greta Schneeveis.
jungfru.
Född 1724 (Alster AI:6 (1755-1759) Bild 59 / sid 53).

NN Schneeveis.
Död 1730-05-01 i Karlstads domkyrkoförs (S) (Karlstad stadsförsamling
CI:2 (1730-1758) Bild 12 / sid 15).

NN Schneeveis.
Född beräknat 1731.
Död 1739-09-16 i Karlstads domkyrkoförs (S) (Karlstad stadsförsamling
CI:2 (1730-1758) Bild 23 / sid 37).

Christer Svensson · 2018-01-27, 21:41

Hej igen...

Att Johan Gottlieb Schneeweis förstfödde son heter Abraham är också ett indicie-bevis på att fadern är denna Abraham.

Erik Mangsbo · 2018-01-27, 23:15

Jag bläddrade fram notisen i Karlstad rådhusrätt från 1734 och där framgår klart och tydligt att Maria Linds son med förste maken skepparen Per Jonsson hette Jonas Lundberg som vid tillfället var stadsbetjänt i Åmål. Lundberg fordrade sitt fäderne enligt en obligation som hade utställts när han avvittrades 1719. En avvittring av Marias barn 1719 passar ju utmärkt till att hon samma år träder i nytt gifte och i detta får en ny son 1720.

Vidare framgår att Maria Lind senare blivit gift med Abraham Schnöveis. Alltså rör det sig om en och samma Maria Lind hela tiden och hon är därmed född tidigare än vad åldersuppgiften vid hennes död antyder. Den uppgiften skulle ju ha inneburit att hon var blott sex år när hon blev gift första gången...

För övrigt kan nämnas att målet gäller fordringar på Maria Lind och att skulderna överstiger tillgångarna. Bland många fordringsägare kan nämnas Anders Ammelberg [en gång av skrivaren kallad Hammelberg] och Petter Holm.

Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län (S) EVIIBAA:1223 (1734-1734) Bild 179 (AID: v180336.b179, NAD: SE/VALA/0382503)

Anders Klarbring · 2018-01-28, 09:42

Ja där har vi alltså systersonen Jonas Lundberg som jag nämner ovan. Han ansöker om borgerskap i Åmål 1725. Får fyra barn med Lisa Hansdotter och är död 1738 då hans änka omtalas (Åmåls stadsförsamling C:1 (1718-1735) Bild 49 / sid 89). En liten knepig sak är att han bötar för ”otidigt sängalag med fästmö” 1732 (Åmåls stadsförsamling KI:1 (1667-1736) Bild 87 / sid 81), men får barn redan 1727. Det här med namnet Lundberg är ju lite intressant. Kan Jonas ha tagit det bara för att hans moster varit gift med en Lundberg eller är Per Jonsson släkt med mosterns man?

Åsa Trollälven · 2018-01-29, 19:02

Hej Christer och alla ni andra som forskar på Schneeweiss.

Jag är också ättling till Johann Gottlieb.
Hittar en dotter till Abraham och hans hustru som hette Maja Christina, född 17310504.
Karlstad stadsförsamling (S) CI:2 (1730-1758) Bild 41 / sid 73
Men Abraham och hans hustru finns med i hfl
Karlstad stadsförsamling (S) AI:1 (1721-1727) Bild 64 / sid 58
dock utan några barn. Kan Johann Gottlieb ha några andra föräldrar? Eller är Johann Gottlieb född ett annat år än 1720?

Vänliga hälsningar
Åsa Trollälven

Christer Svensson · 2018-01-30, 10:34

Hej Åsa...

Det var roligt att höra från dig. Du är ju syssling med min fru Christina Svensson f. Ljunggren enligt:

Johanna Maria Andreasdotter 1851-
Sofia Elisabeth Andreasdotter 1879-1941
Helga Johanna Margareta Ljunggren 1905-2002
Christina Svensson 1951-

Johanna Maria Andreasdotter 1851-
Ernst Albin Andreasson 1892-1963
Karl Rolf Andreasson 1928-2009
Åsa Trollälven 1958-

och med Ola Johansson enligt:

Johanna Maria Andreasdotter 1851-
Sofia Elisabeth Andreasdotter 1879-1941
Karl-Axel Johansson 1919-2016

Vad fint att du hittade Maja Christinas födelsenotis 1731-05-04. Prästen har på hennes födelsenotis noterat att hon dog 1739 i september.
Jag hade med denna dotter utan namn NN (Nomen Nescio) i sammanställningen ovan.

Enligt Släktnamnsregister Värmland -1800 (11 volymer på AD) finns det inga andra Schneeweiss i Värmland än de vi ser här i forumet. Indiciebeviset att Johan Gottliebs förstfödde son heter Abraham är starkt.

En annan tanke kan vara att Abraham Schneeweiss hade denna son Johan Gottlieb redan när han kom till Sverige eller att det är en broders son.

Angående att föra kyrkoböcker ser vi att det fördes på varierande sätt genom tiderna. Husförhörslängden är en sekundärkälla så Johann Gottliebs födelseår 1720 kan vara ren hörsägen, prästen hade ingen möjlighet att kontrollera i sin egen bokföring om personen kom utifrån. Senare när flyttlängderna och flyttattesterna kom fungerar det bättre, men då bara inom Sverige.

Med samma anda ser vi att Johan Gottliebs mor heter Maria eftersom namnet används tre gånger.

Med många hälsningar och på återhörande

Åsa Trollälven · 2018-01-30, 12:06

Hej Christer!
Jag pratade med Ola i telefon i förrgår, då berättade han om din fru Christina och att det fanns ett nytt inlägg om Schneeweiss här på Anbytarforum.
Jättekul att få nya släktingar!

Jag håller med dig angående föräldrarna och det är ju synd att födelseboken inte finns för det året.
Samma gäller ju Anna Greta, född 1724.

Karlstad stadsförsamling (S) AI:1 (1721-1727) Bild 86 / sid 79
Här finns Scheeweiss med hustru med igen (nov 1723) ser det ut som.
Barnen var kanske inte skriva där och då kanske 2:an kan tyda på barn (2 st).

Jag har lite bråttom, ska iväg till jobbet.
Men Ola fick mitt telefonnr och han sa att han skulle ge det till er.

Många hälsningar och hälsa min syssling.

Erik Mangsbo · 2018-01-30, 18:09

Märkligt om barnen Johan Gottlieb och Anna Greta Schneveis skulle ha gått under radarn i husförhören i Karlstad. Tänkbart är dock att de av någon anledning var boende hos någon släkting eller såklart att de inte alls hör hemma i Karlstad.

Deras uppgivna födelseår 1720 resp. 1724 plus namnet Abraham på en son till organisten talar ju för att de kan vara Abrahams barn men det vore kanske bra om man kunde hitta något spår av dom som dopvittnen i Karlstad eller omnämnande i någon dombok innan det slås fast. En annan källa som kanske kan vara värd att söka efter är sockenstämmoprotokoll och liknande i Sillerud. Där skulle kunna finnas någonting om varifrån organisten hade rekryterats.

Förutom att en Gottlieb S. blir far till ett oäkta barn i Karlstad 1742 hittar jag inga uppgifter om dessa personer förrän i mitten av 1750-talet. Ett relativt stort tomrum alltså.

Anna Greta S. dyker upp som jungfru i Alster socken 1754. Hon avflyttar något år senare och jag tolkar noteringen i husförhörslängden som att begivit sig till Sillerud, i så fall till broderns vistelseort (han är bosatt där som organist senast 1754). Därpå dyker hon upp i Väse men avflyttar 1759 till Hammarö socken där jag inte kan återfinna henne.

I ålder passar hon ganska bra för att vara samma person som blir mor i Västra Tunhem 1763. Åldersuppgiften vid hennes död 1772 pekar visserligen på födelseåret 1719 men det kan nog vara försett med stor felmarginal. Kvinnan i Västra Tunhem kallas för Schnewits medan stavningen är Snöveizt/Snövis i Väse/Alster. Problemet med Anna Greta Schnewitz i Västra Tunhem är att hennes far i dödboken uppges vara Carl Schnewitz vilket ju inte passar in i hypotesen med ett ursprung i Karlstad (men denne Carl skulle kunna vara Abrahams bror?). Däremot heter hennes enda kända son Abraham! och man kan nog inte utesluta att notisen om faderns namn vid hennes död lämnats av en efterlevande med dåligt minne eller okunnig präst. Stavningen Schnewitz förekommer för övrigt även på Johan Gottlieb vid åtminstone ett tillfälle.

Christer Svensson · 2018-01-30, 21:48

Erik och Åsa...

Det är inte ett husförhör i Karlstad på sista sidorna utan [Karlstad stadsförsamling (S) AI:1 (1721-1727) Bild 86 / sid 79] anteckningar om nattvardsgäster (hur många).

Ja det är märkligt, de kan vara födda någon annanstans. Födelseboken saknas ju i Karlstad 1712-1730.
Att det är rätt Anna Greta Schneeweiss i Västra Tunhem tvekar jag inte på. Att hennes son också heter Abraham är då ytterligare ett indicium.
När hon finns i Alster hos brukspatron Bengt Henrik Ek och fru Christina Leiditz står hon som jungfru Anna Greta Snövis (hon står faktiskt före parets barn). Hon flyttar senare till Sillerud. Stavningen har jag sett minst 10 olika versioner av och här ses för första gången just det försvenskade Snövis.
[Alster (S) AI:6 (1755-1759) Bild 59 / sid 53]

Angående sockenstämmoprotokollet i Sillerud så finns Johan Gottlieb S mycket riktigt där (men inte något om hans ursprung):

Vid sockenstämman i Sillerud den 19/8 1753 diskuterades organist Schneveis tjänst och lön.
Schneveis hade räknat med att få bli klockare då han blev antagen som organist. Nu blev
det inte så och han klagar över detta. [Sillerud (S) CI:4 (1733-1756) Bild 206 / sid 405]

------- Det giordes Pastor och församlingen föreställning therom, huru thet med thennas
förra sinnelag och godwilja, som the emot organisten Schneveis förklarat, då han
antagen blifvit, aldeles wore öfwerensstämmande, och han och ingen annan, af them till
klockare bör emottagas, hwilken sysla han såsom organist, samt ägande the egenskaper
Kongl. Kyrkolagen säyer en Klockarn böra hafva, wäl och till allas .... kan bestrida. Ty år
1745 då Schneveis till organist antagen blef, påstod församlingen, som samma åhr Proste
visitations Protocoll af then 27 October innehållne, thet thennes gamla och nu mera döda
klockarn, skulle afstå sin sysla med hela lönen till organisten Schneveis, hwaruti
församlingen till hälften allena, uppå klockarens begiwande fick sitt påstående fram, i thet
klockaren afstod sin halfwa ordinarie lön, som till organisten blef anslagen. -------

Det fortsätter på följande sidor, Schneveis och församlingen kommer till slut överens, han
fortsätter som organist och "afsade sig all sin talan till klockaresysslan".

(Avskrift Gunnar Flygh)

Forskningen fortsätter...

Christer Svensson · 2018-08-07, 22:46

I veckan besöktes Värmlandsarkiv i Karlstad, där finns domkyrkans räkenskaper DK FI:3 och här har vi nu beviset på Johan Gottlieb Schneeweiss födelse och att fadern verkligen heter Abraham då han förärar kyrkan (ger en gåva) 20 mark för sin hustrus nedkomst 1720 (Johans födelseår). Abram Schneweis för dess hustrus förlossning.

Christer Svensson · 2018-08-07, 23:03

Dessutom hittades Johan Gottlieb Schneeweiss syster Anna Greta Schneeweiss födelse 1724 på samma sätt genom föräring (gåva till kyrkan). [Källa: DK FI:3 år 1724].

Christer Svensson · 2018-08-08, 12:41

Mantalslängd Karlstads stadsförsamling 1726. I hushållet finns en man, en hustru och en piga. Är möjligen barnen för små för att medtagas i skattelängden. Kronofogden var ju bara intresserad att få in mantalspenningen.

Christer Svensson · 2018-08-08, 12:43

Mantalslängd Karlstads stadsförsamling 1727.

Christer Svensson · 2018-08-08, 12:46

Förklaring kolumner mantalslängd Karlstad 1726. Man, hustru, söner, döttrar, måg, sonhustru, dräng, piga, inhyses, summa.

Holger Andersson · 2020-07-22, 09:22

Hej,
jag undrar bara om denna Schneweiss-tråd har något med Jürgen Kühn (Schneweiss) att göra, en tysk/svensk person som var med på en av dom första resorna till Amerika på 1630-talet?

Christer Svensson · 2020-07-22, 12:48

Hej Holger...
Ja, det är en artikeln som publicerades 1995 av Peter Stebbins Craig.
Du kan läsa den i sin helhet här:
https://colonialswedes.net/kyn/

Artikeln gör gällande att Jürgen Schneeweiss ursprungligen kom från Sachsen, tjänstgjorde i 30-åriga kriget, kom till Stockholm tre månader 1642 för att sedan följa med ett emigrantfartyg Swan till Nya Sverige i Amerika. Där byttes namnet till Kühn (Keen).

Att få det att gå ihop med vår Schneeweiss blir svårt tänker jag, men som vanligt vill man inte stänga några dörrar.

Christer Svensson · 2024-08-15, 20:06

Citat från: Christer Svensson skrivet 2018-08-07, 22:46

I veckan besöktes Värmlandsarkiv i Karlstad, där finns domkyrkans räkenskaper DK FI:3 och här har vi nu beviset på Johan Gottlieb Schneeweiss födelse och att fadern verkligen heter Abraham då han förärar kyrkan (ger en gåva) 20 mark för sin hustrus nedkomst 1720 (Johans födelseår). Abram Schneweis för dess hustrus förlossning.

Jag får rätta mig själv här. Abraham skänkte 20 öre eftersom vänstra kolumnen är riksdaler. Visserligen fanns även valutan mark på den tiden men det verkar stå riksdaler och öre.