gen.maj. A. Planting

[Esko Planting]

Kan någon vara så vänlig och berätta vad är gen.maj. Anders Plantings roll i dopningen av kapten Michael Plantings barn Anders
i
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0016656_00034
Datum är 24.11.1699 och gen.maj. Anders Planting dog 26.2.1682. Är det bara, att sonen får sitt namn efter gen.maj. A.Planting (Michaels onkel?)

[Maud Svensson]

Ja, gossen fick namnet Anders efter sin avlidne släkting:

. . . som döptes i kyrkjan den 26 Ejusdem vid Nampn Anders, efter gamle GeneralMajor A. Planting.

[Karl Göran Eriksson]

Kyrkoherde Flodalin i Berg ger ibland mycket intressanta upplysningar om vilken det döpta barnet är uppkallat efter. I det här fallet har ju generalmajoren en högst passiv roll eftersom han var avliden. På samma sida längst ned kan man läsa att furiren Henning Tidemans son Henning blev uppkallad "eftter H[er]r Capitein  H[enning] Tideman".

[Esko Planting]

Hej, tack för svaren!
Jag tror på att gen.maj. Anders var onkel till kapten Michael, men det finns ingen prov att dom var släkt.
Hur kunde det vara möjligt att kapten Michael Planting fortsätter med adlat Planting-Bergloo, om inte av samma farlinje?

[Constantinus Lindfors]

Hej, tack för svaren!
Jag tror på att gen.maj. Anders var onkel till kapten Michael, men det finns ingen prov att dom var släkt.
Hur kunde det vara möjligt att kapten Michael Planting fortsätter med adlat Planting-Bergloo, om inte av samma farlinje?

Hur så? Kopplingen är känd hos Riddarhuset. Eftersom Michael inte var en direkt ättling till Anders, så därför åtskilda adelskap?

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Planting-Bergloo_nr_628

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Planting-Bergloo_nr_1016


Med hjälp av uppgifterna i den andra tråden har jag fått till följande familjestruktur:


Michael Planting. Möjligen bördig från Tyskland. Levnadsförhållanden okända.
Gift med NN.
Kända barn (åldersordningen oviss):
a/ Erik Michaelsson Planting, se nedan.
b/ Petter Michaelsson Planting. Gravör vid Avesta bruk åren 1644-1646^[1] och bosatt i Stockholm åtminstone 1649-1653 (skrivelse 20/12 1653; Piteå stad. Rådhusrättens och magistratens arkiv EIIb:1).
c/ Johan Michaelsson Planting, se nedan.
d/ Anders Michaelsson Planting, född 9/2 1619. Död 26/2 1682 i Stockholm. Militär 1631-1681. Adlad 18/4 1655 Planting-Bergloo (nr. 628).


Erik Michaelsson Planting, död 9/12 1652 i Stockholm (skrivelse av brodern som bifogas skrivelsen 20/12 1653). Var möjligen först regementsskrivare vid Västerbottens regemente (rulla 1630:18), sedermera landssekreterare och bosatt i Piteå stad från ca 1642 (1643:års mtl; Nederkalix dombok vinterting 1679) och slutligen borgmästare i Piteå åren 1647-1649.
Gift med Margareta Eriksdotter, död möjligen senhösten 1650 (mtl; bifogad skrivelse 20/12 1653). Kyrkoherdedotter från Nederkalix sn (Torneå stads dombok 23/4 1687).
Kända barn (åldersordningen oviss):
a/ Michael Eriksson Planting. Militär 1655-1686, slutligen kapten vid Jämtlands dragonregemente.
b/ Anders Eriksson Planting, död 1717 i Torneå. Elev vid trivialskolan i Härnösand 1647-1650, gymnasist 1651-1657. Tullskrivare och rådman i Torneå, nämnd 1674-1717 (mtl). Gift mellan 1675 och 1677 (mtl) med Gertrud Eriksdotter, död 11/1 1732 i Torneå 68 år gammal (bör snarare vara 78). Makarna hade minst nio barn.
c/ Petter Eriksson Planting, född 1643 eller 1644 sannolikt i Piteå stad (Torneå dombok 23/4 1687). Död före 18/2 1693 (mtl). Rådman i Torneå stad, nämnd 1671-1692 (mtl) Gift ca 1671 (mtl) med Anna Johansdotter Arfman, död såsom änka hösten 1696 (Torneå stads dombok 20/9 1681; år 1698). Makarna hade inga efterkommande.
d/ NN Planting, död 1645 i Piteå stad (lägerstad 21/9; Piteå lfs LIa:1).
e/ NN Planting, död 1646 i Piteå stad (lägerstad 18/5; Piteå lfs LIa:1).


Johan Michaelsson Planting. Gravör vid Avesta bruk åren 1647-1688.^[1]
Gift med NN.
Kända barn (åldersordningen oviss):
a/ Erik Johansson Planting, född vid Avesta bruk (Ovikens dombok vårtinget 1689 § 6). Militär 1670-1686, slutligen lötjnant vid Jämtlands dragonregemente.
b/ Michael Johansson Planting, död 26/12 1729. Militär 1674-1717. Adlad 24/4 1684  Planting-Bergloo (nr.1016).
c/ NN Johansdotter Planting. Gift ca 1688 med Anders Wijkman, gravör vid Avesta bruk 1688-1730.^[1]


[1] https://numismatik.se/2artiklar/KXI-koppar/KXIK.php

[Esko Planting]

Hej, tack för svaren!
Jag tror på att gen.maj. Anders var onkel till kapten Michael, men det finns ingen prov att dom var släkt.
Hur kunde det vara möjligt att kapten Michael Planting fortsätter med adlat Planting-Bergloo, om inte av samma farlinje?

Hur så? Kopplingen är känd hos Riddarhuset. Eftersom Michael inte var en direkt ättling till Anders, så därför åtskilda adelskap?

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Planting-Bergloo_nr_628

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Planting-Bergloo_nr_1016


Med hjälp av uppgifterna i den andra tråden har jag fått till följande familjestruktur:


Michael Planting. Möjligen bördig från Tyskland. Levnadsförhållanden okända.
Gift med NN.
Kända barn (åldersordningen oviss):
a/ Erik Michaelsson Planting, se nedan.
b/ Petter Michaelsson Planting. Gravör vid Avesta bruk åren 1644-1646^[1] och bosatt i Stockholm åtminstone 1649-1653 (skrivelse 20/12 1653; Piteå stad. Rådhusrättens och magistratens arkiv EIIb:1).
c/ Johan Michaelsson Planting, se nedan.
d/ Anders Michaelsson Planting, född 9/2 1619. Död 26/2 1682 i Stockholm. Militär 1631-1681. Adlad 18/4 1655 Planting-Bergloo (nr. 628).


Erik Michaelsson Planting, död 9/12 1652 i Stockholm (skrivelse av brodern som bifogas skrivelsen 20/12 1653). Var möjligen först regementsskrivare vid Västerbottens regemente (rulla 1630:18), sedermera landssekreterare och bosatt i Piteå stad från ca 1642 (1643:års mtl; Nederkalix dombok vinterting 1679) och slutligen borgmästare i Piteå åren 1647-1649.
Gift med Margareta Eriksdotter, död möjligen senhösten 1650 (mtl; bifogad skrivelse 20/12 1653). Kyrkoherdedotter från Nederkalix sn (Torneå stads dombok 23/4 1687).
Kända barn (åldersordningen oviss):
a/ Michael Eriksson Planting. Militär 1655-1686, slutligen kapten vid Jämtlands dragonregemente.
b/ Anders Eriksson Planting, död 1717 i Torneå. Elev vid trivialskolan i Härnösand 1647-1650, gymnasist 1651-1657. Tullskrivare och rådman i Torneå, nämnd 1674-1717 (mtl). Gift mellan 1675 och 1677 (mtl) med Gertrud Eriksdotter, död 11/1 1732 i Torneå 68 år gammal (bör snarare vara 78). Makarna hade minst nio barn.
c/ Petter Eriksson Planting, född 1643 eller 1644 sannolikt i Piteå stad (Torneå dombok 23/4 1687). Död före 18/2 1693 (mtl). Rådman i Torneå stad, nämnd 1671-1692 (mtl) Gift ca 1671 (mtl) med Anna Johansdotter Arfman, död såsom änka hösten 1696 (Torneå stads dombok 20/9 1681; år 1698). Makarna hade inga efterkommande.
d/ NN Planting, död 1645 i Piteå stad (lägerstad 21/9; Piteå lfs LIa:1).
e/ NN Planting, död 1646 i Piteå stad (lägerstad 18/5; Piteå lfs LIa:1).


Johan Michaelsson Planting. Gravör vid Avesta bruk åren 1647-1688.^[1]
Gift med NN.
Kända barn (åldersordningen oviss):
a/ Erik Johansson Planting, född vid Avesta bruk (Ovikens dombok vårtinget 1689 § 6). Militär 1670-1686, slutligen lötjnant vid Jämtlands dragonregemente.
b/ Michael Johansson Planting, död 26/12 1729. Militär 1674-1717. Adlad 24/4 1684  Planting-Bergloo (nr.1016).
c/ NN Johansdotter Planting. Gift ca 1688 med Anders Wijkman, gravör vid Avesta bruk 1688-1730.^[1]


[1] https://numismatik.se/2artiklar/KXI-koppar/KXIK.php

Tackar Constantinus! Det här hade jag inte sett!

Accepteras det nu allmänt, att den räkningen som bärettar om Erik Michelssons sista år är från gravören Petter Michelsson Planting eller är det bara du och jag?

Att Erik Michelsson var regementsskrivare vid Västerbottens regemente måste utforskas.
I sitt trasigt brev till landshövdingen Erik Gyllenstierna c 1650 skrev han : "Jagh hafwer nu uthi 21 åhr conti- nue waridt wedh Cronones Tiänster, NL uthi 2 1/2 åhr under S: Serodiri hand uthi Translation, 1 1/2 åhr under ?nass langermanss ? ... ...., 5 åhr .... .... uthi Kydehland[?]"
Regementsskrivare finns där inte eller jag kan inte läsa texten så.  (Av brevet finns bara halvan. Jag har kopia av det.)

Erik Michelssons stärbhusets inventariet kommenteras i
https://app.arkivdigital.se/volume/v421264a?image=3370
30.6.1656 Calix Socken
"Hans Axelsson ifrån Torneå, Daniel Cruses och Anders Pederssons fullmäktige, kärade till Isak Eriksson
på ett inventarium efter salig Erik Mickelsson Planting, med begäran det bemälte Isak ville avlägga sin ed
å bok att han intet hade något undandolt av bemälta inventarium, vilken Isak efter avlagdan ed å bok
vittnade att intet mera avvisste vore (?) efter salig Erik Mickelsson och hans hustru än som uti
inventarielängden annoterat är."

Så, kunde det vara möjligt att Margaretha Eriksdotter dog 1656, och inte 1650? Både bonde och hustru finns i Piteås 1652 mantalsländger.
Kunde det ochså vara möjligt att Erik Michelssons giftelse med Margaretha Eriksdotter var inte före 1642, och att där finns en annan hustru före 1642?
Anders Ersson Plantings första dotter döptes som Christina och där finns tänkande att det var enligt sin mor.

Nu känner jag att det var mycket bra idé att komma till Anbytarforum:)

[Constantinus Lindfors]

Accepteras det nu allmänt, att den räkningen som bärettar om Erik Michelssons sista år är från gravören Petter Michelsson Planting eller är det bara du och jag?

Tja, min sammanställning är bara tre dagar gammal så det är kanske för tidigt med eventuella källkritiska synpunkter att rassla in. Men ju längre tiden går, förebådar ett gott tecken. 
   
Det vore uppskattat om du kunde ladda upp Erik Mickelssons, om än trasiga, brev så att vi andra kan också läsa och bedöma själva.


I 1651:års mantalslängd för Piteå stad på Eriks rad är kolumnerna för såväl particular som borgare och hustru tomma, bara en legodräng och två legopigor noterade. OK, en närmare tidpunkt för hans hustru Margaretas bortgång går inte att fastställa annat än senast vid brodern Petters upprättande av räkning under året 1653. Den hade du lagt upp  en bifogad pdf-fil i den andra tråden. Under 1650 framgår bland annat:

"Hans sahl. hustro war hoos migh till kåst och sängh medh sin pÿga i 3 veckor, om veckan 2 rd, ähr ... 24 [Dr.]"

https://forum.rotter.se/index.php?topic=172988.msg1562173#msg1562173

Vad beträffande sondottern Christina Plantings namn, så spekulerar jag i ett hedrande av framlidna Kerstin Gertsdotter i Torneå, maka till Daniel Kruus och mor till Anders Persson (från hennes första äktenskap med borgmästaren Per Persson) som i sin tur avlidit utan egna barn. Om Kerstin stått familjen Planting nära, rentav fostermor till ett eller flera barn, så framstår domboksnotisen från 30/6 1656 som fullt begriplig. Annars inte.

[Esko Planting]

Accepteras det nu allmänt, att den räkningen som bärettar om Erik Michelssons sista år är från gravören Petter Michelsson Planting eller är det bara du och jag?

Tja, min sammanställning är bara tre dagar gammal så det är kanske för tidigt med eventuella källkritiska synpunkter att rassla in. Men ju längre tiden går, förebådar ett gott tecken. 
   
Det vore uppskattat om du kunde ladda upp Erik Mickelssons, om än trasiga, brev så att vi andra kan också läsa och bedöma själva.


I 1651:års mantalslängd för Piteå stad på Eriks rad är kolumnerna för såväl particular som borgare och hustru tomma, bara en legodräng och två legopigor noterade. OK, en närmare tidpunkt för hans hustru Margaretas bortgång går inte att fastställa annat än senast vid brodern Petters upprättande av räkning under året 1653. Den hade du lagt upp  en bifogad pdf-fil i den andra tråden. Under 1650 framgår bland annat:

"Hans sahl. hustro war hoos migh till kåst och sängh medh sin pÿga i 3 veckor, om veckan 2 rd, ähr ... 24 [Dr.]"

https://forum.rotter.se/index.php?topic=172988.msg1562173#msg1562173

Vad beträffande sondottern Christina Plantings namn, så spekulerar jag i ett hedrande av framlidna Kerstin Gertsdotter i Torneå, maka till Daniel Kruus och mor till Anders Persson (från hennes första äktenskap med borgmästaren Per Persson) som i sin tur avlidit utan egna barn. Om Kerstin stått familjen Planting nära, rentav fostermor till ett eller flera barn, så framstår domboksnotisen från 30/6 1656 som fullt begriplig. Annars inte.

Här finns det trasiga brevet bifogat.

[Constantinus Lindfors]

Esko: Tack för att du tillgängliggjort brevet.  Efter samråd med en annan forskare får jag till följande för de sista meningarna:

"Jagh hafwer nu uthi 21 åhr continue waridt uthi Crononis kiänster. N. uthi 2½ åhr under St: Scradiri hand uthi Translation, 1½ år uthi Kyneß Langermanß [...] åmindren 5 åhr [...] uthi Kydehland"

"N." är en förkortning för "Nämligen". Byt ut bokstaven K mot T och vi får...

kiänster = tiänster, Kyneß = Tynes och Kydehland = Tydehland (Tyskland?).

[Monica Fogelqvist]

En renskrift av det trasiga brevet, något försvenskad:

Högvälborne Nådige Herre, höggunstige Patron.
[Cic]ero den vitt berömde hedningen skriver uti sin bok De amicitia: Att uti de saker oss själva angående, skola vi igenom bönen allenast tåleligen anhålla; Men uti de putatis våra goda vänner anträffande, icke allenast bedja, utan nästan såsom importuni oss i sollicitationerne anställa.
Jag med fruktsamhet befarar mig med mina många otidiga skrivelser hos Eders Excellens och högvälborenhet finnas importun, dock fattandes med av Eders Excellens höga discretion, som till äventyrs varder tagandes uti consideration, det nöden haver ingen lag; Ty tiden fåfängeligen förnötes, förtäring och stor omkostnad uppgår och så många äro nu ankomne som om samma condition anhålla vilja, så att jag begynner nu desperera.
Jag är nu mera icke försäkrad om borgmästerskapet uti Piteå, ty han måste antingen necessario gå under eller och att minstone rivas och flyttas 16 mils väg till Skellefteå socken dit den nya staden funderas skall.
Jag haver nu uti 21 år continue varit uti Cronones tjänster; N[ämligen] uti 2 1/2 år under Sn (=herr): Scroderius hand uti translation, 1 1/2 år under Tyness Langermanss* [uti revisions]kammaren, 5 år .... .... ...uti Tyskland...

*Tyness Langerman skall nog vara Tönnes Langman

[Monica Fogelqvist]

Vad gäller sammanställningen av Plantingarna i Avesta, har jag några kompletteringar och frågetecken:

Michael Planting. Möjligen bördig från Tyskland. Levnadsförhållanden okända. Skulle snarare gissa på Finland*
Gift med NN.
Kända barn (åldersordningen oviss):
a/ Erik Michaelsson Planting, se nedan.
b/ Petter Michaelsson Planting. Gravör vid Avesta bruk åren 1644-1646[1] och bosatt i Stockholm åtminstone 1649-1653 (skrivelse 20/12 1653; Piteå stad. Rådhusrättens och magistratens arkiv EIIb:1). Gravören kallades aldrig Planting utan mest Isensnider. De kan ha varit bröder, men lika gärna bara delat patronymikon. Det fanns för övrigt en Peter Mickelsson till i Stockholm vid den tiden, en kammarskrivare, så vem som skrivit brevet till Piteå är fortfarande inte klart.
c/ Johan Michaelsson Planting, se nedan.
d/ Anders Michaelsson Planting, född 9/2 1619. Död 26/2 1682 i Stockholm. Militär 1631-1681. Adlad 18/4 1655 Planting-Bergloo (nr. 628).

Johan Michaelsson Planting. Gravör vid Avesta bruk åren 1647-1688.[1]
Gift med NN. Brita (?)
Kända barn (åldersordningen oviss):
a/ Erik Johansson Planting, född vid Avesta bruk (Ovikens dombok vårtinget 1689 § 6). Militär 1670-1686, slutligen lötjnant vid Jämtlands dragonregemente.
b/ Michael Johansson Planting, död 26/12 1729. Militär 1674-1717. Adlad 24/4 1684  Planting-Bergloo (nr.1016).
c/ NN Johansdotter Planting. Gift ca 1688 med Anders Wijkman, gravör vid Avesta bruk 1688-1730.[1]
d/ NN Johansdotter, gm Lars Göransson, materielskrivare och Mats Mickelsson

*År 1642) skriver gravören (Isensnidaren)  Petter Mickelsson ett klagobrev till regeringen där han beklagar sig över att myntmästaren i Stockholm, Anthony Grooth d.y. (1641-45), ville försätta honom ur tjänst och istället anställa en billigare kraft. I brevet säger sig Michelsson ha varit i rikets tjänst som gravör vid såväl koppar- som silvermyntverk i 14 års tid – d.v.s. från 1628. Han poängterar också att han är ”den ende infödde svensk” som lärt sig detta yrke.
Finland var vid denna tid del av Sverige.

[Constantinus Lindfors]

Monica, stort tack för ditt arbete att göra resten av brevet lättförståeligt för oss andra läsare. 

Det vore uppskattat om du kunde presentera belägg för dina kompletteringar, exempelvis ur domböcker. Var Petter Michaelsson alltså bosatt i Finland år 1642? Var bodde Lars Göransson med efterträdare Matts Mickelsson?

[Esko Planting]

Vad gäller sammanställningen av Plantingarna i Avesta, har jag några kompletteringar och frågetecken:

Michael Planting. Möjligen bördig från Tyskland. Levnadsförhållanden okända. Skulle snarare gissa på Finland*
Gift med NN.
Kända barn (åldersordningen oviss):
a/ Erik Michaelsson Planting, se nedan.
b/ Petter Michaelsson Planting. Gravör vid Avesta bruk åren 1644-1646[1] och bosatt i Stockholm åtminstone 1649-1653 (skrivelse 20/12 1653; Piteå stad. Rådhusrättens och magistratens arkiv EIIb:1). Gravören kallades aldrig Planting utan mest Isensnider. De kan ha varit bröder, men lika gärna bara delat patronymikon. Det fanns för övrigt en Peter Mickelsson till i Stockholm vid den tiden, en kammarskrivare, så vem som skrivit brevet till Piteå är fortfarande inte klart.
c/ Johan Michaelsson Planting, se nedan.
d/ Anders Michaelsson Planting, född 9/2 1619. Död 26/2 1682 i Stockholm. Militär 1631-1681. Adlad 18/4 1655 Planting-Bergloo (nr. 628).

Johan Michaelsson Planting. Gravör vid Avesta bruk åren 1647-1688.[1]
Gift med NN. Brita (?)
Kända barn (åldersordningen oviss):
a/ Erik Johansson Planting, född vid Avesta bruk (Ovikens dombok vårtinget 1689 § 6). Militär 1670-1686, slutligen lötjnant vid Jämtlands dragonregemente.
b/ Michael Johansson Planting, död 26/12 1729. Militär 1674-1717. Adlad 24/4 1684  Planting-Bergloo (nr.1016).
c/ NN Johansdotter Planting. Gift ca 1688 med Anders Wijkman, gravör vid Avesta bruk 1688-1730.[1]
d/ NN Johansdotter, gm Lars Göransson, materielskrivare och Mats Mickelsson

*År 1642) skriver gravören (Isensnidaren)  Petter Mickelsson ett klagobrev till regeringen där han beklagar sig över att myntmästaren i Stockholm, Anthony Grooth d.y. (1641-45), ville försätta honom ur tjänst och istället anställa en billigare kraft. I brevet säger sig Michelsson ha varit i rikets tjänst som gravör vid såväl koppar- som silvermyntverk i 14 års tid – d.v.s. från 1628. Han poängterar också att han är ”den ende infödde svensk” som lärt sig detta yrke.
Finland var vid denna tid del av Sverige.

Monica, tackar för ditt arbete! Värderas!
Jag bara undrar det här: borgmästare Erik Michelsson Planting fick sitt lön från kronan och från staden. 200 daler tillsammans per år (100+100). Från Maj 1649 till Dec 1652 behövde Erik 1160 daler, som är ganska mycket, om borgmästare i Piteå skulle ha underhållit hushållet med 200 daler per år. Staden ville inte betala, ty Erik var i Stockholm. Han fick 100 daler från kronan 1649-1652.  Han hade åren 1652 256 daler att betala tillbaka till bror Petter Michelsson, som inte är Planting?
Bror Petter har värderat varje veckan hos hans hoshåll värt 6 daler per vecka, men Petter måste också köpa ut låneskriftelsena från lånarna.

Svårare för mig att förstå, är det att någon kammarskrivare Petter Michelsson har 1000 daler att just låna till sin bror (och veta att ingenting ska komma tillbaka, och som heter Erik Michelsson Planting). Du måste ha pengar lite bättre än någon kammarskrivare, tänker jag. Myntgravör Petter Michilsson hade det kanske lite bättre?

Om myntgravör Petter Michelsson Planting finns det all slags skrivelser, och där står också att han bodde i Stockholm 1648-1653, åtmistone. Finns där någon ekslusiv prov? Bröderna i Stockholm? Den ena med alkoholproblem, den andra med pengar och sjävdiciplin. Vi har sett det här.

[Monica Fogelqvist]

Constantinus, du har så rätt så rätt... Självfallet skulle jag ha redovisat källor till mina påståenden, men skam till sägandes får jag erkänna att jag inte noterat dem. :/ Jag har skummat domböckerna för Avesta för den tid Plantingarna fanns där, och eftersom döttrarna och deras makar inte var mitt primära mål, så noterade jag bara att de fanns. Sorry!
Mats Mickelsson var död före 1687 i vilket fall, så det kan ge en indikation på var man skall leta om man vill fördjupa sig i honom och hans fru.

Och nej, Peter Mickelsson var inte bosatt i Finland 1642, utan han fanns i antingen Avesta eller Stockholm. Eventuellt på någon annan ort i Sverige där mynt präglades.
Han är i vilket fall som helst skriven på Norrmalm i Stockholm 1645  Ståthållarämbetet på Stockholms slott (A, AB) GI:11 (1646) Bild 3250 / sid 502 (AID: v841259.b3250.s502, NAD: SE/RA/56503)
även om han höll till i Avesta (1646)  Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Kopparbergs län (W) EXIe:2728 (1642-1656) Bild 880 / sid 82 (AID: v420713.b880.s82, NAD: SE/RA/42042202)
Från och med 1648 är han skriven på Västermalm i Stockholm på samma gård som Mickel Hack, åtminstone fram till och med 1652. Ståthållarämbetet på Stockholms slott (A, AB) GI:18 (1652) Bild 1610 / sid 311 (AID: v841266a.b1610.s311, NAD: SE/RA/56503)
Peter fanns på Västermalm så länge jag kan följa honom i längderna, vilket bara är till 1655  Ståthållarämbetet på Stockholms slott (A, AB) GI:24 (1655) Bild 1740 / sid 339 (AID: v841272.b1740.s339, NAD: SE/RA/56503)

Att han skulle kunna vara född i Finland om han inte var född i "svenska" Sverige, är en ren gissning från min sida. Han var inte tysk i alla fall, och eftersom det fanns Plantingar från Finland i Stockholm så är det ju mycket möjligt. Men inte belagt!  https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Bildvisning/Default.aspx?app=mantalslangd-1634&indexvarde1=P#bild274



 

[Constantinus Lindfors]

Tack för ditt svar, Monica. Att det finns bevarade mantalslängder för Stockholms stad åren 1645-1655 var en nyhet för mig! Dessa saknas i registersökningen (Innehållsförteckning mantalslängder) hos Arkiv Digital, och föranledde ett mejl med påpekande till företagets kundtjänst. 

Du redovisade inte varifrån du fått uppgiften om Petter Michaelssons brev från 1642. Här:

http://myntbloggen.se/2013/10/12/isensnidare-petter-michelsson/

Den 11/10 2020, alltså för en månad sedan, skrev Ulf Ottosson i ett svar till Esko att:


Nedanstående transkribering av Petter Michelsson brev till Bergskollegiet 1642, finner du i Bengt Hemmingssons artikel ”Jean d’ Armand, Petter Michelson och 1649 års ’Christin'” i Svensk Numismatisk Tidskrift nr 4, 2000, s. 78. Där finns även en faksimil av Petter Michelssons namnteckning (s. 80).

https://numismatik.se/pdf/snt42000.pdf

Odaterad klagoskrift från Petter Michelson till Bergskollegiet, 1642 (Brev och suppliker, huvudserie 1642:ll; E IV:8; nr 111, RA).

Wälbome Nådige och Regierande Herrer i Richz General Bergzampte [ = riksgeneralbergsamtet].

Eders Nåde och Herligheter kan iag ringe Tiener, ödmiukligast ey underlåta, effter iagh förnimmer, Myntemästeren Anton j Grot wara sinnadh, willia antaga en fremmande Isserschnider [=Eisensclmeider, gravör], huar han någon kan öfuerkomma, at få leya, allenast derföre, at han intett will, gifua mig den lhön, iag något nähr kan wara bebolien medh, at försöria migh, min fattige Hustro och Små barn i denne dyre tijden: Så meden iagh uthj mine lhäre åhr, mycket ondt hafuer uthstådt med stor bekostnadt lährt, och nu alleredo i tiorton åhrs tijdh för en lsserschnider. så wel widh Silfuer- som Kappermynt i Chronones Tienste. hafuer migh bruka låtitt, och den endeste ähr, af infödd, och Suensk, som dette Embetet, dedh iagh will hoppas ostraffeligen. hatuer lährt, at ingen med skiähl skall kunna annatt betyga, Huarfore ähr iag ringe Tienere till E. N:de på ded Ödmiukeligeste bönfallende, E. N:de och Her:tr mig den höge gunst och Affection bewijssa täches. och förhielpa, ded iagh medd Hennes Kongzl. May:ttz och denn Konungzl. Regiering- ens Fullmagt, blefue forsörgdh, ded iagh wid mitt Ambete må blifua oträngdh. så lenge iag kan och förmår Embetet wäll och rätt förestå. och arbetett allene fullgiöra. Nådigest anseendes ded store förtret, iagh uthj samfulile 14 åhr lijditt hafuer, att sä snart en fremmende hafuer kommet och sigh praesenterat, ähr den antagen, och iagh åttskillige resor derigenom ähr worden leedig och Tienstelöös, effter Mynternestarens gode tyckio Casserat, och åther antagen, dä den främmande så hafuer tychtz gåt wara, och den giort affträde. Och effter iagh som åfftel. hafuer mäst opryckia och flyttia, mitt fattige bohagh, dijt Mynten hafuer warit flötter [=flyttad], och satt mig der med mycket tilbake beder iagh Ödmiukeligen at mig effterlåtes måtte den lhön oförminskat beholla. her effter, som iagh dette åhret hafuer hafft, på ded iagh som intett annet lärt hafuer, at stöda migh och min fattige Hustro och barn medh, måtte något så nähr hafye mitt dagelige bröödh och oppehälle. Elliest hafuer migh och af min Nådige Ofuerhet, wid Mynten der iagh hafuer min wärkstadh, at arbete uthj en Logiment alltijdh warit effterlåtitt. frij och uthan hyra. dhedt som Antonij Grot mig her fårwägra will, mot min gamble rätt och Ahrdningh. Ahr iagh alltså i dette, som ded öfrige fårmodande E. N:de och Her:tr warde mig fattige Tienere. sin store gunst betroende och på buad sätt som skiee kan förhielpende, at iag den ringe Wåningh,jagh boor uthj, oturberadt [=ostört] niuta måtte. Elliest der iagh sädant skulle blifua ifrån stött, skulle tilläffuentyrs sigh, om någre nyttige handtwärk att lhära, Gudh warder denne E. N:ds wällgieminger. med wällsingnelse wisserligen belönandes, och forwänter her opå ett N Ad och gunstigt Suar.

Städze förrblifuendes. som iag obligeradt [=skyldig] ähr E.N:des och Her:trs Odmiuke och tienstwillige Tienere Altijdh

Peter Michelsson Iserschnider.


I en tidigare kommentar nämnde Ulf Ottosson dessutom: "Om mitt gamla minne inte missminner mig var han inblandad i en dokumenterad arvstvist i Stockholm så sent som 1672."

Svensk Numistmatisk Tidskrift nummer 4 år 2000, sida 76 och 80 (länk ovan) refererar till "Rasmusson. art. Petter Michelson. Svenskt konstnärslexikon IV, sp 405." Har någon tillgång till detta lexikon...?

Nu börjar det bli spännande. Ifall någon av oss lyckas gräva upp arvstvisten ifråga så kanske vi får reda på mer om ätten Planting-Bergloos tidigare led, under förutsättning tvisten inte berör Petters till namnet okända hustrus släkt ?


Tillägg: Målet "Petter Mikaelsson Iserschnider % Petter Achtskillings sterbhus gm Gilius Giliusson Ehrenbergh" bör gå att finna i serien "Stockholms Magistrat och Rådhusrätt" volym F2a:98 (civilakt 1672/21).

https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Bildvisning/Default.aspx?app=civilakter-1660-1730&indexvarde1=P#bild926

Antagligen härstammade Petters hustru från ätten Achtschilling, och således gällde tvisten hennes släkt:

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ehrenberg_nr_772

[Esko Planting]

Jag bara undrar om det var möjligt att en iserschnider och en adlig jungfru giftes utan process med konungen?

[Monica Fogelqvist]

Jag har grävt fram arvstvisten, eller rättare sagt beställt den fråm Sthlms Stadsarkiv om jag inte minns fel, och tyvärr framkommer inte en smula av intresse vad gäller släkten Planting. Och som sagt, Isensnidaren kallades aldrig ens en enda gång för Planting.
Tvisten handlar om en skuld som Gilius Giliusson Ehrenbergs hustru Margaretas bror Petter Achtskilling hade till herr Staffan i Övergran, och sedan obligationen igenfunnits 1670 har salig Staffans arvingar drivit tvisten. Om jag inte har fullkomligt fattat fel...

Peters hustrus släkt är ingen hemlighet, hon hette Karin Staffansdotter och var dotter till herr Staffan Staffansson och Anna i Övergran. Har inte gått bakåt där heller eftersom det inte varit mitt fokus.

Nej, detta är knivigt och det finns liksom inget som är säkert och tyvärr (som vanligt) figurerar en massa antaganden som med tiden blivit sanning. Det är bra att du är noga med källorna, och jag ber om ursäkt för mitt slarv med det. Jag har gjort detta för mej själv och det var inte tänkt att redovisas, så därför har jag bara tagit till vara det som var av intresse för mej och som kan anses som en säker källa. Min enda ursäkt.

En sak jag gått bet på är att finna ut varför Erik Mickelsson åkte in i finkan 1652. Har gått igenom alla de listor i Ståthållareämbetet som jag kan tänka mej, men hittar inga fånglistor med någon Erik Mickelsson. Kanske någon här är fena på gammal Stockholmsforskning? Erik gick in på Slottets fängelse  1652-07-14 och kom ut 1652-09-24.

[Constantinus Lindfors]

Nja, blott en skuldfordran på 85:14 daler ur borgaren Achtschillings kvarlåtenskap (bou 4/6 1670) ?

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:15 (1672) Bild 420 / sid 16 (AID: v222299.b420.s16, NAD: SE/SSA/0145a)

Tillägg: Där hann Monica före mig. Bra jobbat! 

Härmed noterar jag att borgmästaren Erik Michaelsson Planting i Piteå stad var svåger med kyrkoherden Olaus Stephani Graan i Piteå lfs, verksam åren 1656-1689. Mer om denne i Bygdens herdaminne, tredje delen sida 71-74. Intressant!

http://runeberg.org/hernosandh/3/0073.html

[Monica Fogelqvist]

Japp, det stämmer! Och det är mycket i denna soppa som går tillbaka till samma lilla område i Uppland. Flera av de Plantingar jag undersökt har någon slags koppling dit.
1) Mickel Eriksson Planting började sin militära bana som gemen i Hjälsta, lejd av en Johan Eriksson.
2) Anders Mickelsson Planting (Bergloo) dog i Stockholm men flyttades till Häggeby kyrka.
3) Karin Staffansdotter, gift med Peder Mickelsson gravör, var född i Övergran
4) Jon Planting (Gyllenbåga) bodde i Övergran.

[Constantinus Lindfors]

Monica: Jag vore inte förvånad om Planting-Bergloos uppländske[?] stamfader Michael NN skulle visa sig vara gift med en dotter till Planting-Gyllenbågas stamfader Joen Planting den äldre från Prag, och att Michaels söner därmed antagit släktnamnet från deras möderne. Men på grund av ett alltför tunt källäge lär vi aldrig få reda på det faktiska släktförhållandet, tyvärr.

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Planting-Gyllenb%C3%A5ga_nr_263

[Esko Planting]

Hur kan man tänka på det här https://sv.wikipedia.org/wiki/Johan_Planting?
Accepterar man, att Michelssöners far inte hette Johan, ser man att kanske vi har bröderna Johan, Petter och Michael  Michelsson Planting?
Tar man med borgmästaren Erik Michelsson och överste Anders (Michelsson) Planting Bergloo, så har vi någonting att handla utan all slags Styrbjörn / tysk rötter /  osv.
Till mig, då har vi orsaken till två Plantingar (kusiner) i överste Anders Plantings kompani.  Den andra vannn, och blev Planting-Bergloo nr 1016.
Vet man källor till detta wiki?

[Constantinus Lindfors]

Esko: Jag känner inte till någon Michael  Michaelsson Planting. Vem var han?

[Monica Fogelqvist]

Jag har funderat i ungefär samma banor, att det på något sätt fanns kopplingar mellan de olika familjerna Planting. Men då jag inte har lyckats lösa kopplingen mellan Erik Mickelsson i Piteå och Johan Mickelsson i Avesta, har jag liksom fastnat där.
Även om jag kan tyckas slarvig med vissa källhänvisningar är jag egentligen ganska kinkig vad gäller sådant. Och i min lilla värld, har jag än så länge bara ett släktskap som jag ser är bevisat, nämligen att generalmajor Anders Mickelsson Planting var bror till Johan Mickelsson Planting i Avesta. Även om jag lutar åt att Peter Mickelsson Isensnidare var en brar till ovanstående, så finns mej veterligt inget som bevisar det.
Sedan alla dessa antaganden och gissningar som figurerar på nätet... (Som Mickel Mickelsson och Joakim Mickelsson, till exempel. Efter att ha läst alla Avestas domböcker för den aktuella tiden, vill jag påstå att Mickelsson var ett vanligt namn i de krokarna, och alla var minsann inte bröder!)

Jag kan även tillägga bara för skojs skull, att i Jämtland fanns ännu en Planting vid samma tid som Anders, Mickel och Mickel fanns där: Gustaf. Han var en Planting Gyllenbåga, son till Gustaf Jonsson.

Det finns också ett annat spår att följa upp: Loberg. Vad hände med dem och hur hänger de ihop? Att det fanns en koppling dem emellan är ju lätt uträknat med tanke på namnen...

Jag har drivor av arbete och kan tyvärr inte ägna mej så mycket åt dessa "nöjen" för tillfället, men jag skulle säga att en viktig sak att finna ut är varför Erik Mickelsson satt i finkan 1652? Stockholmsbaserade forskare kanske kan nyttja Stadsarkivet eller ta sig till Arninge? Kanske finns där sådant som inte är digitaliserat och har man tur möjligen stöta på en arkivarie som vet att hitta intressant material?

En annan viktig sak att göra kan vara att YDNA-testa nu levande raka manliga ättlingar till de olika Plantingarna. Det skulle ge ett klart svar.

[Esko Planting]

Esko: Jag känner inte till någon Michael  Michaelsson Planting. Vem var han?

Kunde inte hitta källan. Jag tänkte jag hade det. Heter man Michael eller Mickel och har han mera än två söner, där skulle finnas son med samma namn:)

[Esko Planting]

Adelsvapen.com bärettar om Anders Planting-Bergloo "Kornett 1631. Löjtnant 1634. Ryttmästare 1640. Major 1648", men regemente saknas.
Vet någon?

[Constantinus Lindfors]

Två fynd från "Hären Löneavräkningar 1620-1680 serie 5-6". Kapten Michael Eriksson Planting levde än 12/4 1690:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066908_00124

Löjtnanten Erik Johansson Planting var död före 12 (17?) februari 1699, då hans änka Maria Andersdotter begärde ut innestående lön:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066908_00025


Ett fynd från kyrkoräkenskapsboken för Jakob fs i Stockholm år 1681 (LIa:39 sida 34). En student vid namn Olaus Planting hade legat lik i kyrkan från 24/6 1679 till samma datum 1681, således 124 veckor. För detta erhöll kyrkan 200 daler kopparmynt av bergmästaren Petter Svedberg från Kopparberget. Olaus begravdes slutligen på kyrkogården den 15/11 utan någon process, allenast upplästes en bön för 6 daler.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054825_00024

För kännedom om Petter Svedberg, adlad Schönström (nr. 1056): https://www.adelsvapen.com/genealogi/Sch%C3%B6nstr%C3%B6m_nr_1056


Esko har i ett privat meddelande gjort mig uppmärksam på att en Wilhelm Planting-Gyllenbåga författat artiklar till "Personhistorisk tidskrift" :

Häfte 1 / 1900, sida 1-11: "Rättegången om Anna Bogas arfvegods"

Häfte 1-4 / 1901, sida 156-163: "Ätten Boga"

Häfte 2 / 1903, sida 114-120: "Olof och Nils Planting-Looberg"

Häfte 2 / 1904, sida 73-78: "Karolinen Georg Planting-Gyllenboga"

Dessa häften är fritt tillgängliga hos: http://personhistoriskasamfundet.org/1879-1919/

Av artiklarna ifråga uppfattar att jag adliga ätterna Planting-Gyllenbåga (nr. 263), Loberg (eg. Looberg, nr. 353), Planting-Bergloo (nr. 628 och 1016) har gemensamma rötter. Jag ställer mig dock frågande till Gyllenbågas stamfader - är det helt klarlagt om fadern och sonen, och således att det INTE rör sig om en och samma individ...? Från sajten Adelsvapen rörande...

Joen Planting den äldre: "Ryttmästare vid en fana Upplands ryttare omkr. 1610 och erhöll 1613-01-27 konfirm. på sex gårdar i Uppland, som han redan förut haft i förläning."

Joen Planting den yngre: "Överflyttade omkr. 1610 till Sverige och tog tjänst vid Upplandsfanan. Övergick i början av 1620-talet till flottan och var 1625 skeppskapten."


Nnmnet Bergloo förefaller ha varit hämtat och omkastat från Looberg, vilket indikerar en nära koppling mellan ätterna. Härnäst bör intresserade Plantingforskare göra bäst i att plöja genom tidiga domböcker från Uppland i jakt på eventuella fynd. Stort lycka till. (^_^)b


Tillägg: Med tanke på att Anders Planting-Bergloo begravdes i Häggeby kyrka i Uppland, kanske han kom därifrån? I längden för Älvsborgs lösen, sjätte terminen år 1619 under Eggby socken, påträffas en Michill i Bodarne (Boda) och en Michill H. i Winhussjö (Vinasbol).

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066019_00093

[Anneli Hautala]

Hej, får jag presentera mig, jag är Esko Planting´s faster, jag har följande att kommentera. Jag hoppas att jag inte tar upp mera fråger än vi kan svara på. Ni är väldigt duktiga, jag litar på det.
Från olika källor får man läsa "släkten Planting, ädel, bördig från Tyskland". Vidare att kanske tree eller fem bröder av Planting familjen (ädel) kom från Prag, kanske från Tyskland, till Sverige på 1500-kanske på 1600-talet. Jag har också läst att bröderna behövde någon form av landningstillstånd för att komma till landet (var texten from Riddarhuset?). Frågan är vilket kan ha varit invandringspraxis vid den tiden? Formen skulle identifiera bröderna, också visa att familjen hadde redan då efternamnet i bruk. Vi vet att efternamnet kom i bruk i slutet av 1700 talet i Sverige med undandag av de några få gamla ädla familjerna, som använde familjenamnet.
Det är viktigt att man forskar vidare vad hände innan man mötte familjen Planting i Sverige. Det skulle sluta ovishet och stoppa spekulationer om efternamnet, om ursprungen, om ädel familjen Planting redan i Tyskland?
Stor Sverige hade stor krig i Europa på 1600-talet, redan på 1500-talet och mycket tidigare. Tror ni att det skulle ha varit lätt att flytta från fiendes territorium, utan inga som helst recommendationer?

Jag håller med Constantinus Lindfors att Planting-Gyllenbåga och Planting-Bergloo kanske fastnar med varandra vid något tillfälle. De var ju medlemmar av den stora Planting familjen i Sverige och säkert fränder. Detta gäller också med den tredje grenen Planting-Looberg.