Barbro Mårtensdotter Le Brun gift 1709 i Stockholm

[Jan Johansson]

Hej,

I Maria Magdalenas församlings lysnings- och vigselböcker (Stockholm) står att pigan Barbro Mårtensdotter Le Brun och herr-tjänaren Anders Andersson Berg gifte sig den 14/10 1709. I boken Nordisk vallongenealogi har jag inte hittat någon Mårten eller Barbro under släkten le Brun. Har någon mer information om dessa personer?

Länk till lysnings- och vigselboken:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00028#?c=&m=&s=&cv=27&xywh=362%2C1152%2C3005%2C1327

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Detta inlägg har jag helt missat under ett halvår. Det är intressant, eftersom det antyder existensen av en tidigare okänd vallon Mårten le Brun. Med normala giftasåldrar bör Barbro vara f c 1690 och hennes far Mårten (Martin) senast 1665.

Då är frågan, vilka är Mårtens föräldrar? Här kan man bara gissa, jag upprepar gissa på antingen Tabell 3 eller 4 i N V del I sid 107. Dessa två, Johan och Pacquet le Brun, får barn efter 1650 och Johan har en trolig son Daniel med anknytning till Stockholm.

Skulle vara roligt om någon kunde hitta Mårten!

[Jan Johansson]

Hej igen!

Här kommer en till piga Le Brun i Stockholm! Hon hette Maria le Bruun (25 år, fc 1657) och var piga hos rådman Hans Kohlmäter. Enligt Stockholms mtl 1683 bodde de i hus nr 58 (i Gamla Stan mot Slussen om jag har tolkat informationen i mtl:en rätt). Huset ägdes av ryttmästare Stöltenhielm. Hus nr 57 ägdes och beboddes av vinhandlare Anders Bruun och hos honom bodde bla Anders barn; Anders 8 år, Johan 7 år, Maria 6 år, Catharina 4 år, Mårten 3 år och Hindrick 1 år, samt Anders brorsbarn Maria Bruun 13 år och Catharina 10 år. Under våren 1683 skulle de (brorsbarnen eller hela familjen?) resa till Polen. Vid genomgång av Stockholms mtl 1683 har jag noterat flera personer med släktnamnet Brun/Bruun, så det kanske inte är så troligt att de sistnämnda tillhörde vallon-smed-släkten Le Brun, men pigan Maria le Bruun däremot kanske kan ha haft vallonskt påbrå, eller?

Länk till sidan:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00083#?c=&m=&s=&cv=82&xywh=315%2C2131%2C3714%2C1716

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Ja, att Maria le Brun tillhör vallonsläkten kan vi nog anse vara säkert liksom att övriga Brun (utan le) sannolikt har svenskt ursprung. Jag har funderat ett bra tag på de här två flickorna, Maria och Barbro le Bruns bakgrund. I mitt förra inlägg angav jag två alternativ på Barbro le Bruns möjliga farfar. Jag vill nu ompröva detta.

I N V del 1 sid 107 hittar du Simon le Brun i Tabell 6. Denne har kommit till Österby bruk från Liège 22/5 1632 som skogshuggare men arbetar senare som smältare, vilket säkert är hans egentliga yrke. Av hans barn, som du hittar på efterföljande sida, läser man tre stycken födda 1662, 1664 och 1666 liksom en dotter Maria. Med den uppgift du nu lämnar, vill jag identifiera henne med din Maria le Bruun. Jag kan också tänka mig, att ett av de tre icke namngivna barnen kan vara den saknade Mårten, detta med anledning av anknytningen till Stockholm. Även deras bror Pierre (Tabell 7) har vistats i huvudstaden under ett par perioder.

Simon le Bruns hustru heter Jeanne Claesdotter. Jag har grubblat länge över hennes släktnamn utan att komma till något resultat - förrän nu. Som framgår av referaten från Lövsta ting under året 1674 har hon gift om sig. Två av de vuxna döttrarna har blivit oroliga, att deras kommande arvslott kan komma att förskingras i moderns andra gifte, därav rättsprocessen. Modern har flera ännu omyndiga barn från samkullen, däribland troligen Mårten. Men förnamnet Mårten förekommer inte i släkten le Brun utan bör ha kommit in från moderns släkt. Fanns det någon tidig släkt i Lövsta under invandringstiden, i vilken namnet Mårten (Martin) var vanligt. Så långt i tankegången ramlade poletten ner. Kan hon ha hetat Jeanne Claesdotter Bevi? I den släkten var namnet Martin vanligt, dessutom fanns en Nicolas Bevi i Lövsta (N V del 1 sid 44), när Jeanne ingår sitt äktenskap omkring 1643.
Och - kan man tänka sig - även Nicolas Bevi anländer till Sverige med samma transport som Simon le Brun 22/5 1632, dvs Nicolas och Simon var arbetskamrater, bägge inskrivna som skogshuggare men senare smältare! Notera dock, att detta inte är något bevis, men en stark hypotes avseende Jeanne Claesdotters släktnamn.

Jag ska återkomma med referaten från Lövsta ting 1674, även om jag inte tror, att de tillför någon ny uppgift. Försöken att hitta Mårten får fortsätta, troligen finns även han i Stockholm.

 

[Kjell Lindblom]

Från Lövsta ting 13-14/3 1674 läser vi att de äldre barnen bevakar sin arvsrätt.
  S:d: afsades att domaren skall wara uppå Bythe mellan Sal. Simon le Bruns Barn sampt theras Moder hust: Jehanna uppå Hillebohls skogen, dock så att Modhren de andheeler hoos sigh behåller, som komma hennes små omyndige Barn till.
  Den 1/7 1674 går ärendet vidare.
  S:d: kärade Johan Ehrsson förswars karl widh Hillebohlet till Lars Olofsson skattebonde ibidem, för det Lars Olofsson utaff hust: Jehanna Claesdotter be:te Johans Swärmodher hade ett Änges stycke utj Böhle Uthiordh igenlöst, som han för detta till hust: Jehanna sampt hennes affledne Man sal: Simon le Brunh för 60 dal:r K:r M:t hafwer bortsållt, begiärandes det Lars eij skulle sålunda det kiöp få Ryggia, som medh ett wälberådt Modh blifwit icke allenast sluttit, men och sädan aff Rätten Confirmerat. Lars Olufsson beropadhe sig uppå wår alldranådigste konungz Placat, som förledne åhr uthgick om skattehemmans förminskandhe uthijordh, huar emoot Johan eij heller omsijder kunde sträfwa. Men förmeente Lars Oloffsson lijkwäl wara plichtig till att refundera den Melioration, som Suärfadren le Brun till att oprödhja och förbättra Marken hade sig bekåstadt.
Resolutio Rätten finner skiäligt att Lars Oloffsson gifwer le Bruns Ärfwingar de resterande 25 d:r k:r M:t effter som theres Moder tillförendhe 35 d:r hade tillställt; trädandes nu straxt sädan till all den andeel som han sig således utj berörde Uthiordh hade affhändt, men huadh widhkommer den refusion för Meliorationen, så ophäfwes den samma emoot den Nytta som sal: le Brun och hans hustru utj 18 åhrs tijdh aff samma Boolände åhrl: utan några uthlagor befinnes hafwa åthniutit.
  S:d:Resolverades att her Assess: Andreas Stiernhöök skall sökja le Bruns Änkja huadh som hennes nu andra Man medh henne blifwit skylldig och således icke hafwa macht att angripa det som Barnen uppå sitt fäderne hoos henne hafwa till att prätendera. fördenskull her Assessorns uthskickadh Anders Sigfridsson tillsagt wart der om wederböranderne låta instemma.
  Och slutligen 1/7 1674
  S:d: Begiärade Lars Joenson utj Larsbo att få ij Böle Uthiordh igenlösa den deel, som han till sal: Simon le Brun hade för 40 d:r K:r M:t försållt:  Simon le Bruns måg Johan Ehrsson sampt hans Suegerska Marije le Brun beropade sig uppå det laga kiöp och fasta som der åkommit ähr.  Men alldenstund det befans Hans K: M:ts Placat lijkmätigt wara, att sådant kiöpes och fastebreff skola förkastas ity må Erich gifwa le Bruns Ärfwingar sina penningar igen och sädan sin Andeel tillträda. dock så att le Bruns Ärfwingar niuta denne stående åhrswext  efter som the der om länge hade hållit. 

[Jan Johansson]

Hejsan!

I den där mtl 1683 (BA:6/1) framkommer att en Anthoni Bruun ägde en mängd hus i Gamla Stan. Anthoni låter lite engelskt tycker jag, så kanske inte alla personer med släktnamnet Brun (utan le) hade svenskt ursprung på den tiden. Inga regler utan undantag! 😊 Är det en alltför vild gissning att Anthoni Bruun egentligen hette Anthony Brown?

Jag har tittat igenom mtl 1683 igen, lite snabbt, för att leta efter Mårten (Simonsson och/eller le Brun) och olika släktnamn, som hittas i Sällskapet Vallonättlingars släktlista. Tanken med vallonska släktnamn var att pigan Maria le Bruun skulle bo i närheten av någon släkting och förhoppningen var att hitta släktnamnet Bevi. Kvarteren som finns i mtl 1683 är dock bara Gamla Stans östra och södra kvarter, så eventuella släktingar kan ha bott någon annan stans i närheten av Maria le Bruun. Det här är vad jag fann:

1)   Mäster Mårten Kopparslagare i södra kvarterens hus nr 10, som ägdes av Hindrich Egger(s) från Vasa. Maria le Bruun var piga i hus nr 58 i södra kvarteren. Enligt Storkyrkförsamlingens födelsebok (CIa:1/4) hette han Mårten Lange/Langh och var gm Britta Ericksdåtter – åtminstone när barnet Johan föddes den 2/1 1686 (och i födelsenotisen framgår att familjen bodde på Järntorget). Ett annat barn var Anna f/dp 27/1 1684. Länkar: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00062#?c=&m=&s=&cv=61&xywh=3255%2C234%2C3152%2C1456 , https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056411_00137#?c=&m=&s=&cv=136&xywh=468%2C3305%2C2809%2C1328 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056411_00232#?c=&m=&s=&cv=231&xywh=3070%2C1730%2C2835%2C1340

2)   Mäster Marten (men ”Mårten” på sista raden) Swenkell(?) (undertecknat ”Marten Schwensk Schlesser”?) klensmed i södra kvarterens hus nr 49 (Maria le Bruun i hus nr 58), som ägdes av välborna fru Maria Christina Stryk(s). I mtl 1683 är följande barn omnämnda: Maria 5 år, David 3 år och Frantz ½ år. Barnen hittas inte i register till aktuell Storkyrkoförsamlingens födelsebok. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00079#?c=&m=&s=&cv=78&xywh=3320%2C1337%2C3151%2C1456

3)   Mäklare(??) Michael le Blon (undertecknat ”Michael Lebon”) i södra kvarterens hus nr 50, som ägdes av Claes Wicken. I huset bodde också Michaels hustru och en moster (hustru Catharina Wicken över 60 år, moster till Claes Wicken), men inga barn. Däremot Claes Wickens barn, 22 resp. 9 år gamla. Man kanske kan gissa att Michael var måg till Claes. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00080#?c=&m=&s=&cv=79&xywh=321%2C261%2C3781%2C1747

4)   Krukmakare Jean Tibous änka Elisabeth Balliet (undertecknat ”Elisabet Baillet nenne  [dvs ”benämnd”] De Thiboust") i södra kvarterens hus nr 104, som kan ha ägts av hovskräddare mäster Jonas Lund. Hos Elisabeth bodde hennes syster Maria Balliet, 35 år gammal (dvs fc 1647). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00104#?c=&m=&s=&cv=103&xywh=382%2C2306%2C4535%2C2096 I samma hus, men i ett annat hushåll, var "singeln" bokhållare Hindrick Forsmark (eller Forsinark?) en stadig gäst hos Jonas Lund. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00103#?c=&m=&s=&cv=102&xywh=3645%2C3204%2C2660%2C1212

5)   Bokhållare Jacob Raddou i södra kvarterens hus nr 92 vid Nygatan. Jacob tjänade för kläder, kost och diskretion(??). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00098#?c=&m=&s=&cv=97&xywh=3612%2C2167%2C3149%2C1455

6)   Pojke Gillius Radou, 18 år (fc 1674) i Gamla Stans östra dels hus nr 159, som ägdes av barberare mäster Valentins änka Susanna de Mert/Merl. Gillis bodde hos kungliga majestäts barberare mäster Michel Heijn (undertecknat ”Michell Heijen [eller Heyen]”). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00051#?c=&m=&s=&cv=50&xywh=3820%2C2996%2C3148%2C1455

I Maria Magdalena församlings mtl:er och ktl:er har jag lagt märke till några Radou i början av 1700-talet (bla bryggare/brännvinsbrännare). De tycks mig ha haft någon form av koppling till bryggaren Johan Dubois, vars pappa var guldsmeden i Stockholm Gotfred Dubois från Forsmark (TAB 54, jfr Hindrick Forsmark ovan). I några mantalslängder står att Johan Dubois var släkt med bryggare Johan Wessman, då gm Margareta Geting som tycks ha tillhört samma släkt Geting i Sundsvall på den tiden. Det är detta släktskap jag höll på att titta på när jag fick se pigan Maria le Bruun i mtl 1683. (Se också diskussionsämnet Dubois.)

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Den där klensmeden Mårten Schwensk Schlesser (eller står det Schlosser, som betyder låssmed på tyska enligt Google translate?) kanske man borde kolla lite bättre. Kanske är det helt långsökta observationer, men jag har lagt märke till att:

1) Mårten med familj bodde i fru Maria Christina Strijks hus enligt Stockholm mtl 1683 (BA:6/1). Länk igen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00079#?c=&m=&s=&cv=78&xywh=3241%2C1321%2C2215%2C1010

2) I Stockholm mtl 1702 (BA:8/1) finns i Maria Magdalena församling och kvarteret Gripen (men jag läser Grisen i mtl:er från början av 1700-talet) i gård nr 347 kamrer Andreas Streuts, som bebodde sin egen gård; och i gård nr 337 hustru Christina Stöök som bodde hos Ingemund Heggs änka. I mtl 1711 framkommer att Andreas (där skrivet Anders) Streuts bör ha avlidit eftersom hans änka finns i kvarteret Gripen, men jag har inte lyckats hitta bouppteckning efter honom. (Det tycks ha varit en farsot i Stockholm runt 1710.) Länkar: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057008_00057#?c=&m=&s=&cv=56&xywh=544%2C3542%2C2586%2C1195 , https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057008_00059#?c=&m=&s=&cv=58&xywh=551%2C342%2C2586%2C1195 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057024_00148#?c=&m=&s=&cv=147&xywh=490%2C2573%2C3105%2C1435

Enligt sekundär uppgift finns en adlig släkt Steuch (nr 1582) vars släktnamn ursprungligen var Stök. Ingemund Hegg/Hägg tycks mig ha varit ett ganska ovanligt namn i början av 1700-talet och jag misstänker att han kan ha varit släkt med släkten Geting i Sundsvall, Vaxholm och i Stockholm (och med den adliga släkten Ankarklo nr 1101). Vidare misstänker jag att en medlem i nämnda släkten Geting var en viss Margareta Geting, som var gift med bryggare Johan Wessman. I Stockholms kronotaxeringslängder åren 1744, 1745 och 1746 står att Johan Wessman var släkt med, den då blivande bryggaren, Johan Dubois (son till guldsmed Gotfred Dubois). Här kommer vi så äntligen till ämnet le Brun och ditt förslag, Kjell, om att den svårfunne Mårten le Bruns mamma kan ha tillhört släkten Bevi! 

Utan att ens veta att Bevi är ett släktnamn med vallonsk härkomst har jag hittat en viss Margareta Bewi, vars mamma hette Anna Krus och eventuellt hade de (med mycket mycket stor osäkerhet) ett långsökt släktband med bryggare Johan Dubois och hans mamma, Anna Meijer. Jag såg sedan att det står på din hemsida, Kjell, under tillägg NV, att Margareta Bevis pappa (tabell 20) blev bryggare senast år 1712. Slutligen har jag noterat att bryggare Johan Dubois farfar (Clas tabell 53) var en möjligt son till Johan (tabell 52), som var gm Catherine Bevij. Om det inte blir för omständigt att skriva, skulle det vara intressant att veta resonemanget kring att Clas var en möjligt son till Johan. Finns någon artikel om det? Min mamma har varit till biblioteket idag för att låna, för 100:de gången  , Nordisk Vallongenealogi, så att jag ska kunna läsa mer om släkten Bevi. Hon har mycket mycket närmare till ett svenskt bibliotek än vad jag har. 

Mina funderingar är ganska ostrukturerade än, men det tycks finnas många kopplingar mellan alla dessa personer. Det kanske inte ens är så troligt att klensmeden Mårten Schwensk Schlesser/Schlossers (Låssmed) hyresvärd Maria Christina Strijk tillhörde samma släkt Streuts/Steuch/Stöök i kvarteret Gripen/Grisen, och även om så var fallet är resonemanget ovan självklart långsökt. Jag bifogar en bild som visar på några av mina resonemang (kring släktskapet mellan bryggare Johan Dubois och bryggare Johan Wessman 1717-1762). I den finns även Margareta Bewi (1722-1776), ungefär i mitten av den röriga bilden.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Bevi är föresten ett lämpligt namn på en bryggare. Bevi betyder "drick!" (i "du-form") eller "du dricker" på italienska. 

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

När jag använder orden "möjlig son (dotter) till" för att beskriva ett samband, så avser jag en tänkbar hypotes utan några som helst bevis. Ett uppslag bara. I det aktuella fallet har jag granskat vilka tänkbara fäder, som skulle kunna komma ifråga, tidsmässigt och geografiskt. Och helt enkelt valt den, som verkat mest sannolik. Att det ibland kan behöva omprövas, när nya fakta tillkommer, ser du mycket tydligt i mina tidigare inlägg om Barbro le Brun!

Inte lätt det här med vallonflickors anor!

[Jan Johansson]

Hej igen,

OK, då vet jag var du (Kjell) menar med ”möjlig son/dotter till”. Tack för svar!!

Av innehåller om släkten Bevi i NV blev jag överraskad av tre saker; 1) förekomsten av släktnamnet Anthoni, 2) Anna Anthonidotters svärmors släktnamn de Pré, och 3) tabell 37 Bertil Beves gård i kvarteret Järnlodet.

Nedan gör jag ett försök att förklara varför jag blev överraskad.

1) När jag fick se namnet Anthoni tittade jag igen på uppgifterna i mtl 1683 om den Anthoni Bruun, som jag nämnde i mitt inlägg här, den 2022-11-14. Anthonis änka ägde hela sex stenhus i Gamla Stans östra del: nr 116, 117, 121, 126, 128 och 129. Hus nr 118 ägdes och beboddes av Jacob Leijels änka Barbara (Barbro) Dress (se mina funderingar kring detta nedan). Länk till sida med hus nr 116: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00039#?c=&m=&s=&cv=38&xywh=188%2C2337%2C3771%2C1719

Östra kvarterens hus nr 116 ägdes av Antoni Bruuns änka och hyrdes av salige löjtnant Samuel Bergs änka krögerskan Kirstin Berg (jfr Barbro Mårtensdotter le Bruns make Anders Andersson Berg) med sina två döttrar (12 resp 10 år gamla) samt med de två pigorna Lisbeta Albrechtsdotter (jfr Albreckt Hartman nedan) och Lena Hindrichsdotter. Familjen hade de återkommande gästerna; en kommediant med sin hustru, en jungfru och ryttmästaren Henning(?).

Östra kvarterens hus nr 117 ägdes av Anthoni Bruns änka och hyrdes av vinskänken Frantz de Moij med sin hustru, en 20 år gammal dotter (fc 1662), de två pigorna Annicka Svensdotter och Karin Mårtensdotter och källarpojken David Johansson 15 år (fc 1667). Familjen hade en stadig gäst, bokhållare Samuel Drefman(?), och en återkommande gäst, borgmästare Schmit(h?) från Viborg.

Östra kvarterens hus nr 118 ägdes och beboddes av handelsman Jacob Leijells änka Barbara Dress, hennes två döttrar (18 resp 17 år, födda ca 1664 resp 1665), bokhållare Johan Fleijell(?), pigorna Maria Andersdotter och Lisbetha Noesdotter (Dandenell?). Denne Jacob Leijel bör väl ha varit samma person, som den engelska brukspatronen vid Älvkarleö bruk? Om jag minns rätt blev någon med släktnamnet le Brun (ofta stavat Broun i Älvkarlebys kyrkoböcker – detta pga brukspatroners engelska härkomst eller kom tabell 10, Jean le Brun, från England?!) mäster vid Älvkarleö bruk då han var förvånansvärt ung (eller var det syskonen Öbrinks pappa?). ”Han var väl duktig” säger min mamma, men jag misstänker att det kan ha funnits någon annan anledning (också). (Med det vill jag spekulera i att Anthoni Bruun var släkt med le Brun vid Älvkarleö bruk och att någon blev mäster där i ung ålder pga släktskap med den rike Anthoni i Stockholm.) Jag ser också i mina anteckningar att släktnamnet Leijel tycks förekomma mer frekvent bland dopvittnena då syskonen Öbrinks barn döptes än vid dop av andra pars barn. I samma hus bodde också notarius publicus Isaac Ferenström/Fernström med sin hustru och ett litet barn om 6 veckor, amman Kirsten Samuelsdotter(?), pigan Beata(?), tjänstepojken Oloff Joensson, 18 år (fc 1664) samt en brorson om 14 år (fc 1668).

Östra kvarterens hus nr 119 ägdes av Niels/Niclas Jönsson och där bodde bla handelsmannen Gottfried Anthoni (Anthonisson?) med sin hustru, köpgesällen Herman Lütkens, pigan Elsa Simonsdotter samt tjänstepojkarna Jöns Malenberg(?) 15 år (fc 1667) och Erich Adam (Adamsson?) 16 år (fc 1666).

Östra kvarterens hus nr 120 ägdes av kommissarie Lydert Bertill (Bertilsson? - jfr Bertil Beve nedan) och hyrdes av krögare Johan Reichel(?), som den stadiga gästen drottningens lakej Antoni Frijs.

Östra kvarterens hus nr 121 ägdes av Anthoni Bruuns änka och hyrdes av vinskänken Petter Bergman med sin hustru, en dotter 8 år (fc 1674), pigan Maretta Eriksdotter och källarpojken Johan Pettersson(?) 12 år (fc 1770).

Östra kvarterens hus nr 126 ägdes av Anthoni Bruns änka och hyrdes av sekreterare Thomas Polus med sin hustru och åtta barn (8,7,6,5,4,3,2 och 1 år gamla) samt fruns syster, pigorna Brita Hansdotter, Lena Crantz, Annicka Peersdotter, Marretta Johansdotter och Marretta Nielsdotter, samt drängarna Simon Simonsson 18 år (fc 1664) och Erich Daahl(?) 16 år (fc 1666).

Östra kvarterens hus nr 128 ägdes av Anthoni Bruns änka och hyrdes av; 1) hovrådet i Pommern Gewalter Greg/Greig med sin fru, en son om 11 år (fc 1671), pigan Annicka Andersdotter och tjänstegossen Hans Post(?) 11 år, och 2) Isaac(k) Mumma/Momma med hustru, pigan Annicka Schappera(?) och en återkommande gäst, Jacob Andersson Höök(?), som var borgmästare ifrån Borgh(?).

Östra kvarterens hus nr 129 ägdes av Anthoni Bruns änka och hyrdes av vinskänk Jochim Oloffsson med sin hustru och två barn (1½ resp ½ år) samt pigorna Annicka och Lena Peersdotter, amman hustru Brita och källarpojken Erik Ehrsson, 15 år (fc 1667). Familjen hade en stadig gäst, drottningens lakej Niels Matsson, och en återkommande gäst, Johan Myrman.

Vad hette Anthoni Bruuns änka och var bodde hon?

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^

2) Släktnamnet de Pré, eller du Pré, är antecknat i Gamla Stans södra del mtl 1683. Det rör sig om en ung fransos de Pré bland kammarrådet Anders Lindehielms tjänstefolk. Länk till listan (som är en bilaga i mtl 1683): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00108#?c=&m=&s=&cv=107&xywh=3408%2C139%2C3104%2C1434
Kammarråd Anders Lindehielms bostad var hus nr 74 i Gamla Stans södra del. I hus nr 76, som tillhörde skräddarämbetet, hade Lars Wessman ett vinskänkeri och i husen nr 70 och 86 bodde skräddare(?) Mårten Hartman respektive Albreckt Hartman. Kan denne Lars Wessman ha varit en ana till tabell 20 Carl Bewijs måg, bryggare Lorens Westman (gm Margareta Bewij)? Enligt sekundär källa (se TAB 3 här: http://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Westman_-_Bryggarsl%C3%A4kten) gifte sig Lorens och Margaretas dotter Magdalena med bryggare Johan Hartman, vars pappa (bryggare Johan Ernst Hartman i Maria Magdalena församling) var g1 m Beata Mårtensdotter (död 8/5 1729 i Stockholm, troligen i Maria Magdalena församling – jämför Barbro Mårtensdotter le Brun som gifte sig i Maria Magdalena församling 1709 med Anders Andersson Berg, som kan jämföras med ovan nämnda löjtnant Samuel Bergs änka Kirstin Berg i Anthoni Bruuns änkas hus nr 116 enligt mtl 1683). Länk till hus nr 74: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00088#?c=&m=&s=&cv=87&xywh=517%2C3390%2C3103%2C1434

3) Kvarteret Järnlodet och Bertil Beve (tabell 37) fångade min uppmärksamhet eftersom jag tidigare har letat i det kvarteret och samma tidsperiod. Konstigt nog blir det här åter en koppling till släkten Ankarklo (jämför mitt förra inlägg om klensmeden Mårten Schwensk Schlesser/Schlosser), men denna koppling till släkten Ankarklo är bara mina spekulationer baserade på en rad noteringar, som jag har gjort tidigare.
Bertil Beves namn finns i Järnlodet 73 i mtl 1730 och i mtl 1736. I mtl 1736 (och frammåt i tiden), men inte i mtl 1730, finns i Järnlodet 63 vinskänken Zacharias Hellberg och hans käresta (Anna) Dorothea Beijer (vigda 18/9 1736 i Maria Magdalena församling) vars pappa var gördelmakare och hette Abraham Beijer. Se bouppteckning efter honom här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107566_00574#?c=&m=&s=&cv=573&xywh=2508%2C283%2C4531%2C2065 . Möjligen finns en koppling mellan Beve och Beijer, men kanske mer intressant är att Zacharias Hellberg var kautionist när Matthias Gimström (trädgårsmästare i Gäddeholm i Irsta sn) och Maria Ström gifte sig i Ladugårdslandet 1750. Länk till lysningshandling: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054341_00131#?c=&m=&s=&cv=130&xywh=1912%2C1872%2C6522%2C2972 . I Irsta hfl:er står att Matthias var född i Skäfthammar (troligen vid Gimo bruk där väl andra ur släkten Bevi bodde?) år 1722, men eftersom han hade titeln trädgårdsmästare redan i en flyttlängd 1749 (Ärla socken) misstänker jag att han var född lite tidigare. Efter ett lång(sökt) och krångligt resonemang har jag presenterat en spekulation om att Maria Ströms mormors pappa var Ingemund Axelsson Hägg (TAB 5 i adliga släkten Ankarklo nr 1101) – se mitt inlägg den 2021-12-27 under diskussionsämnet Krabbe af Svaneby här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=65691.msg1631318#new .  Troligtvis är jag ”hemmablind” i detta resonemang, men den eventuella kopplingen mellan klensmeden Mårten Schwensk och Ankarklo gör att jag ändå nämner det här.

Det tycks mig också finnas möjliga kopplingar mellan Bevi och Dubois och jag håller på att göra en schematisk bild, som förhoppningsvis visar dem. Jag återkommer när jag är klar! 😊

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej igen Jan!

Jag uppskattar dina inlägg om befolkningen i Stockholm och eventuella samband med olika vallonsläkter i Stockholm. I första delen av Nordisk Vallongenealogi valde jag, att inte ta med Anthoine (de) Bruyn, eftersom jag betraktar den släkten som mer flamländsk än vallonsk. Detta är vad jag vet om denne Anthoine:

Anthoine Bruyn tjänstgör vid Nyköpingsverken 1638-39. År 1642 gifter han sig med sin första hustru Elisabeth Borgerinck. Hon dör omkr 1651 och några år därefter äktar han Catharina Steenberg.
  Han blir senare faktor på Åkers bruk och dör 1679 med bou i Stockholm (1679:1078). Hans gravhäll ligger framför altaret i Åkers kyrka. Vid dopet av sonen Johans son Johan Anthoni 13/10 1690 i Katarina (CI:4 sid 557) sägs föräldrarna bo i sal: her: Anthoni Bruns huus i stadtzgården.

Barn i 1. giftet:   Elsa   g m Walter von Greigenschildt, generalauditör
   Anton   g m Johanna Uttenhofen

Barn i 2. giftet:   Barbro   d 1721, g1 m kassör Peter Swahn, g2 m bokhållare Johan Norling
   Christina   f c 1659
   Catharina   f c 1661
   Maria   f c 1662
   Johan   f c 1665, arklimästare, g m Christina Helena Benickhausen
   Wellam   f c 1667
   Henrik   f c 1672

Notera också att i Örnbergs Svenska ättartal del XI:110 behandlas släkten de Bruyn med ursprung från Aachen och inkommen till Sverige på 1640-talet. Hoppas detta ger dig några nya infallsvinklar, hälsar

Kjell

[Jan Johansson]

Hejsan!

Då fick jag svar både på vad Anthoni Bruns änka hette och var de bodde! Ja, jag misstänkte väl att det skulle finnas fler uppgifter om dem. Jag brukar bli förvånad över hur bra svar man kan få här på Anbytarforum med många uppgifter från register och arkiv som jag inte ens har hört talas om. Därför blir jag också förvånad när man hittar något nytt i något så "simpelt" som i en vigselbok eller i en mantalslängd (Barbro Mårtensdotter le Brun och Maria le Brun).

När jag hittade pigan Maria le Brun i mtl 1683 letade jag egentligen efter släktnamnet Geting. Anledningen till att jag letar efter "getingar" är att jag fick se i några kronotaxeringslängder att bryggare Johan Dubois och bryggare Johan Wessman var släkt med varandra. Johan Wessmans hustru hette Margareta Geting. Johan Dubois mamma och pappa, Anna Meijer och Gotfred Dubois, var dopvittnen till två av Johan Wessman och Margareta Getings barn vilket tycks mig tyda på att släktskapet bör ha varit nära. Nu kommer vi ifrån ämnet "le Brun", men jag hoppas det går bra att fortsätta skriva om Dubois här. Vad jag letar efter är tecken som kan tyda på att Margareta Geting var syster till Anders Geting gm Anna Martinell. Om så är fallet öppnas möjligheten att Margareta Getings bror Anders var gift med en eventuell syssling till Johan Dubois, dvs Anna Martinell. Jag vågar inte fråga min mamma att gå till biblioteket igen, för att låna NV, så jag har inte kollat om Anna Martinell var dotter till Maria Mårtensdotter Dubois och Frans Martinell, men jag hoppas att så var fallet. För att kunna få Johan Dubois och Anna Martinell att bli sysslingar  måste man göra Mårten Dubois (tabell 57) och Clas Dubois (tabell 53) till bröder (och då bör Johan Dubois tabell 52 inte ha varit pappa till Clas). Mårten och Clas tycks ha flyttat till Forsmarks bruk ungefär samtidigt...

Den i mitt förra inlägg utlovade schematiska bilden är nu klar och bifogas här nedan. 

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej igen,

Kanske är jag hemmablind igen, men uppgiften att Anthoni Bruun var faktor vid Åkers bruk var lite intressant för mig. Det tycks mig ha varit en hel del kopplingar mellan Norrland, Södermalm, Forsmarks bruk och Strängnäs/Åkers bruk runt sekelskiftet 1600/1700 och även under första halvan av 1700-talet. Barbro Mårtensdotter le Brun och Anders Andersson Berg vigdes 1709 i Maria Magdalena församling på Södermalm. I bouppteckningen efter Anthoni Bruun frakommer att dödsboet ägde ett nybyggd hus i närheten av Södermalms glasbruk, som bör ha varit det som låg vid vattnet nedanför Katarina kyrka och jag misstänker att det var där familjen bodde (och inte i något av husen i Gamla Stan - de tycks alla ha varit uthyrda). Även om Anthoni inte har något med den vallonska släkten le Brun att göra, så tycker jag ändå att de ovan nämnda geografiska kopplingarna kan tyda på att Barbro Mårtensdotter le Brun kan ha något att göra med Forsmarks bruk, Galtströms bruk och/eller Åkers bruk. Nedan kopierar jag in mina anteckningar om dessa geografiska kopplingar. Anteckningarna har utgångspunkt från mina undringar hur/varför trädgårsmästare Mathias Gimström flyttade från Gimo bruk, Stockholm, Ärla socken, Stockholm och sedan till Irsta socken. När jag började titta på släktförhållandet mellan bryggarna Johan Dubois och Johan Wessman, gm Margareta Geting, tycks det mig finnas samma geografiska kopplingar då man tittar på släkten/släkterna Geting. Mycket av informationen nedan är hämtat från sekundära källor...

"Lars Ekorn (1704-1768) var inspektor vid Gimo bruk ca 1732-1768.
Lars bror, Per Ekorn (fc 1730, bg 28/3 1795 i Maria Magdalena församling Sthlm) blev direktör vid Forsmarks bruk efter 1750. Han flyttade senare till Strängnäs.

Petter Enander var direktör i Forsmark enligt mtl 1737 AD sida 170.

Forsmarks bruk såldes 1735 av de Besche-ättlingar till Karl (Johan?) Wattrang (1689-1749, TAB 3 i Wattrang #848. Karls pappa Johan köpte Löta→Jakobsberg i Björnlunda sn 1676 och blev häradshövding i Frösåkers härad 1680 och i Sjuhundra, Väddö och Bro härad 1692. Karl Wattrang, som gifte sig 2:a gången 1/1 1730 i Stockholm med Christina Maria Steuch (1708-1739, se TAB 2 i Steuch #1582; jfr Stöök i bryggarsläkterna Lampa och Westman/Wessman bla i Maria Magdalena församling), sålde Forsmark redan 1736 till Gerhard Grundel (1690-1743, se TAB 2 i Grundel #174 gm Brita Gust. Duwall#64 tab3), som sålde bruket 1738 till familjen De Geer, som var ägare till 1751. Gerhards morfar var Georg de Besche (tab 2 i De Besche nr 944), som tillsammans med sin bror äde bla Forsmarks bruk. OBS! se också ryttare Daniel Grundel fc 1685 i Norrtälje enl GMR 1736 Livreg. t häst/Roslags komp/rusthåll nr 91. Några få år tidigare (avsked 1729) var Olof Andersson Geting ryttare vid samma kompani, i rusthåll nr 92, som ägdes av Georg de Besches arvingar. Enligt uppgifter i mtl:er flyttade Olof Geting till Forsmarks bruk 1725.

Gerhards pappa, Jacob Grundel, var landshövding i Västerbotten (friherreliga ätten #174) och var gift med Georg de Besches dotter Maria Beata De Besche. Jacob och Maria Beatas barn Jacob döptes i Maria Magdalena församling i Stockholm den 1/11 1687 (fadder var bla Adam Leijels änka). Gerhards syster Margareat Beata var gift med Jakob Cronstedt (1668-1751), som var bror till Matthias Gimströms arbetsgivare Carl Cronstedt och granne med bryggålderman Johan Lampa i kvarteret Hästhuvudet i Stockholm."

Jag ser nu att det saknas kopplingar till Åkers bruk i mina anteckningar. Där kommer släkten Wattrang nr 848 in i sammanhanget. I den släkten finns kopplingar till samtliga ovan nämnda geografiska platserna och ett fåtal bröder/kusiner/sysslingar. Jakob Wattrang (TAB 6) lär ha fått arrenderätt till Åkers bruk 1676 och skrev en beskrivning över Lappland. Hans son, Karl Henrik (TAB 10) ägde flera gårdar/hus i Maria Magdalena församling. Se också bild nedan.

Kan man kanske fundera över eventuella kopplingar mellan släkten le Brun och dessa geografiska platser i sökandet efter Barbro Mårtensdotter le Bruns pappa? Jag tänker främst på Pierre le Brun (tabell 17) vid Galtströms bruk och vem hans föräldrar kan ha varit. Kan han ha haft en bror som hette Mårten? Simon le Brun (tabell 6) hade en son med namnet Pierre (tabell 7), så om Pierre (tabell 17) hade en bror Mårten skulle inte Simon ha varit pappa till Mårten.

Hoppas jag inte har rört till tankarna! 

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: några länkar till sekundär information om de ovan nämnda släkterna
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Wattrang_nr_848
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Grundel_nr_174
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Steuch_nr_1582

PS2: jag blev för ivrig igår att skriva mitt inlägg; vid närmare kontroll var Daniel Grundel och Olof Geting ryttare samtidigt 1715-1729 vid samma kompani - Daniel vid rusthåll 91 (ägt av bokhållare Abraham Westbergs arvingar) och Olof vid rusthåll 92 (ägt av Georg de Beschs arvingar, dvs bla Jakob Grundel).

[Jan Johansson]

Hej,

Vid Åkers järnbruk finns i mtl 1681 en Mårten Påhlsson och i Åkers mtl 1680 finns både Hans Påhlsson och Mårten Påhlsson, men det är oklart i mtl 1680 var de arbetade, men eftersom de två personerna på raderna ovan den med Hans namn var uppsättare kanske de jobbade vid järnbruket.

Kan Hans och Mårten ha haft någon koppling till tabellerna 21 och 22, Hein/Hans respektive Paul Brun?

Länk till mantalslängderna 1680 och 1681:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006729_00018#?c=&m=&s=&cv=17&xywh=414%2C445%2C1586%2C750 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006730_00013#?c=&m=&s=&cv=12&xywh=651%2C1770%2C1324%2C626

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Enligt Åkers födelsebok C:1 fanns det en Hans Pålsson vid järnbruket och det kan vara samma Hans som i mtl 1680. Hans Pålssons barn föddes/döptes den 10/6 1683. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0005603_00148#?c=&m=&s=&cv=147&xywh=903%2C1481%2C2340%2C1106

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Det verkar mindre troligt. Paul (tab 22) kan knappast vara far till Hans och Mårten Pålsson. De är snarare jämngamla. Enbart patronymikon räcker inte som koppling. Pål var kanske inte det vanligaste förnamnet vid den här tiden, men ändå alldeles för många som hette så. Paul (tab 22) var dessutom skomakare och troligen redan 1680-81 bosatt i Lummelunda på Gotland.

[Jan Johansson]

Hejsan!

Jo, jag tänke mest om Hans (tabell 21) kan ha haft en bror Paul eftersom han valde det namnet till ett av sina barn.

Vid letande i födelseböcker efter någon Mårten med en dotter Barbro fick jag se i Forsmarks fb C:1 ett dopvittne som ser ut att ha varit en arbetare med namnet Hans Persson Bruun (dop 25 eller 26 (?) februari 1687), men jag är lite osäker på om det verkligen står Bruun. [se PS nedan!] Ett annat vittne vid samma dop tycks ha hetat Sigrid Persdotter, som ju leder tankarna till tabell 17 Pierre le Bruns hustru Sigrid Persdotter, men de bodde väl vid Galtströms bruk då (och en eventuell dotter Sigrid borde ha varit för ung för att vara gift 1687, dvs Pierres hustru kan inte ha fått barn med ett så stort tidsomfång tycker jag).

Pierre le Brun (tabell 17) misstänker jag var släkt med le Brun vid Älvkarleö bruk. Mina misstankar baseras dels på sekundär information om Depken/Anckarströms koppling till både Älvkarleö samt Galtströms bruk, och dels på att min mamma och jag har en sk DNA-träff (dvs avlägsen "genetisk släkting"), som har anor vid Galtströms bruk. Bland min mammas anor finns Bonnevier och le Brun vid Älvkarleö bruk och när man titta på hennes och på DNA-träffens övriga anor tycks den gemensamma nämnaren luta åt just le Brun och dessa två bruk. Jag höll på att titta på detta för en tid sedan, men så kom jag in på några sidospår... 

Länk till det eventuella namnet Hans Persson Bruun i Forsmark C:1 (Riksarkivet resp. Arkiv Digital):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047435_00024#?c=&m=&s=&cv=23&xywh=3679%2C1895%2C1782%2C842
https://app.arkivdigital.se/volume/v124347?image=20

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: efter en titt i Forsmarks vigselbok förstår jag att det står "Bruuks arbetare" och inte Bruun!

[Kjell Lindblom]

Svår stil, men det står "Hans Persson Bruukz arbetare".

[Jan Johansson]

Hej,

Barbro Mårtensdotter le Bruns äktenskap blev inte långvarigt. Hon gifte sig 1709 och i mtl 1711 står att hon var änka. Ja, såvida det är samma person alltså… I mtl 1711 tycks det mig stå Barbara Bruijn. Förutom sina egna nedskrivna ord ”een högt bedröfvat fatig änkia” finns även information om hennes syster i mtl 1711. Hon hette Christina och var också änka, efter inspektor Hindrick Weber. Barbro bodde i sin systers ”i banquen graverade” gård i kvarter Draken nr 185 i Maria Magdalena församling i Stockholm. Gården Draken nr 183 ägdes enligt mtl 1711 av brukspatron Joris De Besche och troligtvis är det samma gård, som har nr 184 i mtl 1702 (samma ägare och hyresgäst). Med samma förändring av gårdsnummer framkommer att det var sekreterare Walentin Bollhorn(?) som ägde Christina (le) Bruns gård då mtl 1702 skrevs. Kan brukspatron Joris De Besche ha motsvarat brukspatronen vid Forsmarks bruk i början av 1700-talet? Länk till Barbros/Barbaras nedtecknade ord i mtl 1711: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057024_00107#?c=&m=&s=&cv=106&xywh=934%2C3455%2C2279%2C1053

Länk till mtl 1702 och sida med troligtvis samma gård: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057008_00037#?c=&m=&s=&cv=36&xywh=350%2C150%2C3100%2C1432

Som jag har nämnt tidigare tycks det ha bott många personer, eller funnits många gårdsägare, med anknytning till Forsmarks (och andra?) bruk i Maria Magdalena församling i början av 1700-talet. Jag misstänker att det finns fler än de jag har lagt märke till och därför rekommenderar jag starkt att titta igenom mtl 1702 (BA:8/1), mtl 1705 (BA:9/1) och mtl 1711 (BA:10/15) för de som är intresserade av nordisk vallongenealogi kring sekelskiftet 1600/1700. 😉 Mtl 1711 innehåller dessutom ganska detaljerad information. Det finns register med sidhänvisningar till de olika kvarteren i alla tre mtl:er. Länk till register i mtl 1705: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057009_00005#?c=&m=&s=&cv=4&xywh=369%2C470%2C8384%2C3874 Mtl:erna 1702 och 1705 innehåller inte samma kvarter om jag minns rätt (församlingen är uppdelad i två delar).

Det som jag tycker tyder på att Barbara Bruijn var samma person som bruden Barbro Mårtensdotter le Brun är nedanstående resonemang.

I ett försök att få fram mer information, som eventuellt kan vara till hjälp för att leta efter Mårten le Brun (född före 1665), har jag tittat på de få uppgifter som finns om Maria le Brun (fc 1657) och Barbro Mårtensdotter le Brun, som var piga när hon gifte sig 1709 (troligen född omkr 1690). Kanske är det ett långsökt resonemang, men jag tycker det borde finns en möjlighet att Maria och/eller Barbro fick pigplats/ha vigsel på de platser och hos de personer, som är omnämnda i anslutning till deras nedtecknade namn, tack vare kontakter.

I mtl 1683 var Maria le Brun piga hos rådmannen Hans Kohlmäter, som hyrde av ryttmästare Stöltenhielm/Styltenhielm (bör ha varit Lorentz Gustaf, tabell 2 i släkten Stöltenhielm nr 630). Möjligen fick Maria tjänst som piga i familjen tack vare någon form av kontakter med Hans och/eller med Lorentz Gustaf. Enligt uppgift här på Anbytarforum (se diskussionsämnet Kahlmeter/Kohlmäter) dog Hans i början av 1686 och då (och eventuellt även tidigare) var hans son Petter (dp 11/3 1665) i tjänst hos häradshövdingen Erik Nerbelius i Norrland. Enligt annan sekundär källa bodde Erik då i Norrala socken, strax norr om Söderhamn och en bit söder om Njutånger. Lorentz Gustaf ska ha blivit ryttmästare vid Livregementet till häst år 1678 med ett eget kompani. På Riksarkivets hemsida finns GMR för ryttmästare Styltenhielms kompani för åren 1683-1688. Enligt tolkning av GMR tycks hans kompani ha haft rusthåll runtom i Närke men även österut i södra delen av Södermanland. Enligt sekundär källa hade Lorentz Gustaf en gård i Västra Vingåker sn där han dog 1719. Enligt register till Riddarholmsförsamlingens dopbok, i Stockholm, döptes Stöltenhielms dotter Christina där den 12/4 1684.

När Barbro Mårtensdotter le Brun gifte sig 1709 i Maria Magdalena församling i Stockholm kaverade bergsprängaren Olof Håkansson. Vigseln hölls i den avlidne bryggaren ”Pukens gård”. Enligt den lilla erfarenhet jag har (av släktforskning i Stockholm i början av 1700-talet) tror jag det är troligt att Olof hade koppling till brudgummen och att Barbro hade koppling till ”bryggare Pukens gård”; till någon/några som bodde där eller där i närheten. Eventuellt rör det sig om bryggare Lars Eriksson Puke, som dog vintern 1688/1689 enligt bouppteckning efter honom (F1A:42 sida 823). I bouppteckningen står att han/dödsboet ägde en gård ”uthi hörnet widh högbergs och fatburs bruns gränden belägen”. Med den informationen bör ”bryggaren Pukens gård” (såvida man avsåg bryggare Lars Eriksson Puke i vigselboken) ha legat i något av kvarteren Stören, Dykärret mindre, Marsvinet eller Fatbursbrunn. Tyvärr hittas inte någon ”bryggaren Pukens gård” i något av dessa kvarter i mtl 1702 eller mtl 1711, men i en bouppteckning troligtvis efter Lars Eriksson Pukes dotter Elisabeth Puke (F1A:45 sida 853, död 10/3 1693) framkommer att Lars Pukes änka, Margaretha Jöransdotter, tycks ha gift om sig med handelsman Jacob Murman. En kommissarie Murman står som ägare till två gårdar i kvarteret Marsvinet i mtl 1702 (men inte i mtl 1711), så möjligtvis var det där Barbro och Anders vigdes. Med förhoppning om att Barbro bodde kvar i närheten av kvarteret Marsvinet efter vigseln 1709 började jag leta i angränsande kvarter i mtl 1711 och fann alltså namnet Barbara Bruijn i kvarteret Draken nr 185. På den bifogade bilden har jag ringat in namnen Draken och Marsvinet på 1855-års karta. Vidare står i mtl 1683 (BA:6/1, Riksarkivets bild 26) att bryggare Lars Puke höll en ”krögerpiga” benämnd Karin Matsdotter i ett hus i Gamla Stan ägt av handelsman Christian Köhler och hyrt av notarius publicus Jacob de Joung med familj samt av kamrer Oloff Unger. Länk till notisen i mtl 1683: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00026#?c=&m=&s=&cv=25&xywh=265%2C3922%2C3103%2C1434

Förhoppningsvis kan dessa ledtrådar vara till hjälp vid sökandet efter Mårten le Brun.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej!

Under diskussionsämnet Du Bois framkommer att ryttaren Hindrich Deboe och hustru Kierstin Persdotter vigdes i sekreterare Soltners änkas gård. Här nedan finns mina anteckningar om henne och om en viss gardeskarl Mårten Brun, som jag tycker låter lite intressant som pappa till Barbro Mårtensdotter le Brun. Det skulle vara kul att hitta Mårtens namn registrerat i andra volymer (tex GMR) för att se om det har "petats in ett litet le" någonstans. 

Hoppas anteckningarna är "läsbara"! Eftersom de bara är "preliminära anteckningar" så kanske bara jag själv förstår dem! 

Ormen nr 47 mot Hornsgatan enligt uppgift i mtl 1711 och vid Maria kyrka enligt bouppteckning (se nedan)

mtl 1705 (BA:9/1 bild 14): sekreterare Tobias Soltners änka Helena Brun bor i egen gård och bland hennes husfolk finns pådrivare(?) Johan Brun. Kvarteret Ormen ligger mellan Mullvaden, där inspektor (jfr ”pådrivare”) Johan Daniel Brun bodde enligt mtl 1702 (se nedan), och Kattfoten, där gardeskarl(?) Mårten Brun bodde enligt mtl 1705 (se nedan). Den 28/11 1706 begravdes pergamentmakare mäster Erik Soltners barn i Maria Magdalena enligt räkenskapsbok LIa1:57 sida 153 och den 22/4 1707 begrades han där själv enligt LIa1:58 sida 70. Den 25/8 1707 begravdes sekreterare saliga (dvs avlidna) Tobias Såltners piga, Christina Eriksdotter, i herr Ehrencrantzs grav enligt LIA1:58 sida 105.

mtl 1711 (BA:10/16 bild 30): sekreterare salige Tobias Såldtnehrs salige änkas gård äges av dess efterlåtne barn vilka alla tjänade borta, gården vaktades av en gammal fattig krigsmans(?)änka (om hon var gardeskarl Mårten Bruns änka (jämför med kvarteret Kattfoten nr 227 nedan) skulle Mårten Brun ha dött mellan 1704 och 1711, eller möjligtvis i slutet av 1704 alternativt i början av 1711) och hyrdes av klensmed mäster Oluf Pihlström som bodde åt Hornsgatan.
Enligt text i bouppteckning skriven den 6/12 1720 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:88 sida 115) hette sekreterare Tobias Soltners änka Christina Brun (och inte Helena som är skrivet i mtl 1705). Det står att Tobias dog för 15 år sedan (dvs 1705, men han var avliden redan då mtl 1705 skrevs) och att hans hustru Christina (Helena) dog 1710. Eftersom två olika uppgifter finns om hennes namn lägger jag in länkar här.

Mtl 1705: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057009_00014#?c=&m=&s=&cv=13&xywh=479%2C3705%2C2586%2C1195
Bouppteckning: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107569_01152#?c=&m=&s=&cv=1151&xywh=2543%2C129%2C4758%2C2199

Mullvaden nr 361 i mtl 1702 och nr 352(?) i mtl 1711

Numreringen av gårdarna i kvarteret Mullvaden ändrades rejält mellan mtl 1702 och mtl 1711. I mtl 1702 har kvarterets första gård nummer 360 och ägdes och beboddes av borgare och handelsman Johan Lampa. Nummer 361 ägdes av handelsmännen (Claes?) Wittmark(?) och (Henric?) König, och nummer 362 ägdes av klockspelare Johan de Crol. I mtl 1711 har första gården i kvarteret Mullvaden nummer 350, som ägdes av bryggarålderman Jon Lampa. Nummer 351 ägdes av brukspatron Jon Grots arvingar och beboddes av Grots måg brännvinsbrännare Abram Skröder. Två nummer efter Lampas gård, i nummer 352, finns åter namnet König: ”uti handelsman h: Henric Königs malm och trägård bor dess trägårdsmestare” och nummer 353 ägdes av klockspelare Crols arvingar. Vid jämförelse av dessa uppgifter i mtl 1702 och i mtl 1711 - hur uppstod brukspatron Grots gård? Vid vilket bruk var han brukspatron? Enligt biografi över ”Groth, släkter” leder tankarna till Norrby bruk i Fellingsbro, men det är förstås också möjligt att Jon var brukspatron vid en annan typ av bruk än ett järnbruk. Kan man misstänka att inspektor Johan Daniel Brun (se nedan) jobbade vid bruket där Jon Grot var brukspatron? Länk till biografin: https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=13233

mtl 1702 (BA:8/1 bild 60): inspektor Johan Daniel Brun bodde i handelsmännen Wittmark(?) och Königs gård. I digitaliserat register över döda i Maria Magdalena församling 1681-1700 framkommer att Johan Daniels hustru begravdes den 22/8 1693. I samma register framkommer att änkan till Johan David Schönman (senare Siönman) begravde sitt barn den 18/7 1689 i en grav som Johan Daniel Brun ägde (dvs troligen där hans hustru begravdes 1693). Det kan väl betyda att änkan var släkt med Johan Daniel Brun? Jämför med pådrivare(?) Johan Brun i kvarteret Ormen ovan. Jämför också med gardeskarlen Mårten Brun i kvarteret Kattfoten (se nedan), som ligger nära kvarteret Mullvaden. Kvarteret Ormen ligger mellan Kattfoten och Mullvaden.

mtl 1711 (BA:10/15 bild 152): i handelman Henric Königs gård bodde trädgårsmästare Carl Ersson.

Kan Johan (Daniel) Brun ha blivit bokhållare? I kvarteret...

Bocken nr 33 (kvarteret Bocken ligger vid Hornsgatan intill kvarteret Flygaren och därefter ligger kvarteret Ormen, där Tobias Soltners änka Helena/Christina Brun och (hennes bror?) pådrivare (= inspektor?) Johan Brun bodde enligt mtl 1705)

mtl 1705 (BA:9/1 bild 12): glashandlare Henrick Vernerts änka Scharlotta Vernert bebodde sin egen gård och hyrde åt senkel-makare Petter Loent(?).

mtl 1711 (BA:10/16 bild 23): bokhållare Johan Bruns gård stod öde. Han bodde själv på Hornsgatan i sin andra gård, men ingen bokhållare Johan Brun hittas i något av de andra kvarteren som låg/ligger utefter Hornsgatan. Enligt Maria Magdalena räkenskapsbok (LIa1:56 sida 67) begravdes bokhållare Johan Bruns hustru den 23/2 1705.

Sammantaget kan uppgifterna betyda, med stor spekulation, att inspektor Johan Daniel Brun i Mullvaden 362 (mtl 1702) är samma person som bodde hos sekreterare Tobias Soltners änka Helena/Christina Brun i Ormen 47 (mtl 1705) och att han sedan blev bokhållare.


Kattfoten nr 227

mtl 1705 (BA:9/1 bild 35): borgare Bertil Elkermans änkas gård hyrdes av bla (gardeskarl?) Mårten Brun. Kan det finnas mer uppgifter om honom i någon GMR? Kan det röra sig om kungliga majestäts garde (jfr kvarteret Överkikaren nedan). Vad är skillnaden mellan gardeskarl och drabant? Kan ”gardeskarl” i äldre sammanhan (i Stockholm) betyda att det var en form av vakt, utan att nödvändigtvis ha haft en militär koppling?  I digitaliserat register till döda i Maria Magdalena församling 1681-1700 finns en gardeskarl Måns Bruun vars barn begravdes den 24/10 1680. Enligt Maria Magdalenas räkenskapsbok (LIa1:55 sida 97) begravdes gardes-karl Mårten Bruns barn den 26/8 1704. Enligt dito bok (LIa1:57 sida 143) begravdes gardes-karl Mårten Bruuns barn den 13/10 1706.

mtl 1711 (BA:10/16 bild 99): dagakarlen Jonas Gunnarssons gård med fyra stugor disponerade av skräddare Salander och bebos av fyra gamla eländiga …


Eftersom krögare Carl Hellbom kaverade vid vigseln 1708 mellan ryttare Hendrick De Boo och hustru Kierstin Persdotter kan jag inte låta bli att nämna en troligtvis långsökt koppling. Krögare Hellbom hittas inte i register till Maria Magdalenas mtl 1711 (kanske död i farsoten?). Istället hittas i kvarteret Tofflan nr 179 gardesänkan Anna Joensdotter Halbom (kan stå Hälbom eller Helbom, se länk nedan). I samma Tofflan nr 175 har jag följande anteckningar:

mtl 1705 (BA:9/1 bild 30): bryggare salige Bruns hus stod öde. Det kan ha rört sig om bryggare Claes Bruun efter vilken bouppteckning skrevs den 24/4 1668 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:9 sida 716). I den står att dödsboet ägde en gård på Bastugatan. Kvarteret Tofflan ligger vid både Bastugatan och Lilla Bastugatan. I bouppteckningen står att Claes hade barnen: Claes (myndig), Anna 18 år (fc 1650), Margaretha 14 år (fc 1654), Johan 12 (fc 1656), Chatarina 10 år (fc 1658), Petter 8 år (fc 1660) och Maria 6 år (fc 1662).

mtl 1711 (BA:10/16 bild 88): bryggare Bruns gamla stenhus stod öde. I Tofflan 177 bodde skeppare(?) Bengt Grundels änka Catharina med dotter och barnbarn. Jämför Gerhard Grundel, som köpte Forsmarks bruk 1736 av Karl Wattrang enligt sekundär källa. Enligt MM:s räkenskapsbok LIa1:56 sida 143 köpte skeppare Bengt Grundel ett gravställe den 25/8 1705.


Länk till notis om Anna Joensdotter Halbom (Hällbom?) i mtl 1711: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059599_00089#?c=&m=&s=&cv=88&xywh=813%2C2466%2C2155%2C996

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: bifogar 1702-års karta i vilken ovan nämnda kvarter har markerats

[Jan Johansson]

Hej igen!

Förrutom gardeskarlen(?) Mårten Brun i kvarteret Kattfoten nr 227 (se mitt förra inlägg och länk nedan) har jag hittat en handelsman och en kommissarie med namnet Mårten Brun. Det bör röra sig om tre olika personer med samma namn, alla med någon slags koppling till Maria Magdalena församling i Stockholm. Innan jag skriver om handelsmannen och kommissarien ställer jag frågan om Barbro Mårtensdotter le Brun kan ha tillhört en annan släkt, liknande den som Anthoine Bruyn tillhörde (flamländsk), än smedsläkten/-släkterna från Vallonien. Anledningen till min undran är att det tycks mig sannolikt (baserat på mitt resonemang i mitt inlägg här den 2022-11-25) att Barbro Mårtensdotter le Brun var samma person som änkan, som blev registrerad med namnet Barbara Bruijn/Bruyn i Maria Magdalena mtl 1711. Om så är fallet tycks det mig mer möjligt att handelsmannen kan ha varit Barbros pappa, än om hon tillhörde den vallonska smedsläkten le Brun.

Gardeskarlen(?) Mårten Brun i Maria Magdalena mtl 1705 (Överståthållarämbetet för uppbördsärenden BA:9/1 sida 58): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057009_00035#?c=&m=&s=&cv=34&xywh=675%2C3869%2C2156%2C996

Handelsmannen Mårten Bruhn begravdes i Johan Igelbergs grav i Maria Magdalena kyrka den 20/9 1701 (MM:s kyrkoarkiv LIa1:52 sida 126): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055287_00074#?c=&m=&s=&cv=73&xywh=2797%2C2517%2C2586%2C1195

Kommissarie Mårten Bruun var skyldig 10 (riksdaler?) till dödsboet efter handelsman Olof Sivertz/Sifwers, som avled den 26/4 1704 enligt bouppteckning (Stockholm rådhusrätt 1:a avdelning F1A:62 sida 453) och som begravdes den 28/4 1704 på Maria Magdalena kyrkogård (MM:s kyrkoarkiv LIa1:55 sida 78). Länk till namnet Mårten Bruun i bouppteckningen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107543_00476#?c=&m=&s=&cv=475&xywh=3298%2C2248%2C2155%2C995 och länk till Olof Sivertz begravningsnotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055290_00045#?c=&m=&s=&cv=44&xywh=3190%2C3011%2C1796%2C830

Enligt bouppteckningen efter Olof Sivertz var en mängd personer skyldig honom pengar, bla Gillius de Besche i Norrköping*, kornetten Emanuel de Besch(e) och Antoni Hoffman (Emanuels syster Elisabet var gm Johan Hoffman enligt sekundär källa). Se också alla personer i Hamburg, Amsterdam eller Harlem (=Haarlem i Holland?) under rubriken ”Betahlande skuld” i bouppteckningen.  Baserat på personerna i Hamburg och Amsterdam var Antoni Hoffman troligtvis källarmästare Anthonie (Friedrich) Hoffman, som dog några dagar före Jul (?) 1705 enligt bouppteckning efter honom (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:68 sida 1): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107549_00017#?c=&m=&s=&cv=16&xywh=2401%2C328%2C4468%2C2064

I bouppteckningen står att Anthonie Hoffman hade ägt en panträttighet i Lorentz Franks änkas gård på Fatugårdsgatan och i en specifikation/bilaga är namnet Joris De Besche antecknat: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107549_00022#?c=&m=&s=&cv=21&xywh=3128%2C2752%2C1877%2C867

Möjligtvis var denne Joris De Besche samma person som brukspatron Joris De Besche, som ägde en gård näst intill gården där änkan Barbara Bruijn/Bruyn bodde enligt Maria Magdalena mtl 1711 (nr 183 resp nr 185 i kvarteret Draken): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057024_00106#?c=&m=&s=&cv=105&xywh=750%2C3439%2C2587%2C1195 resp https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057024_00107#?c=&m=&s=&cv=106&xywh=440%2C873%2C3104%2C1434

I Maria Magdalena mtl 1702 (överståthållarämbetet för uppbördsärenden BA:8/1 sida 70) framkommer att linkrämare Lorentz Franks änka Elisabeth ägde en gård i kvarteret Marsvinet nr 203 (vid Fatbursbrunnsgatan) där ju möjligtvis(/troligtvis) Barbro Mårtensdotter le Brun och Anders Andersson Berg vigdes 1709 (se mitt inlägg här den 2022-11-25). I samma kvarter ägde kommissarie Jacob Murman två gårdar: nr 202 och nr 204. Länk till aktuell sida i mtl 1702: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057008_00039#?c=&m=&s=&cv=38&xywh=-1151%2C197%2C9269%2C4283
I en bouppteckning daterad 17/7 1697 är kommissarie Murmans piga Elisabetha Brun omnämnd: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107535_00962#?c=&m=&s=&cv=961&xywh=4185%2C3990%2C3101%2C1433 Möjligtvis var pigan Elisabetha en syster till Barbro och Christina.

*Gillius De Besch och hustru hittas i Norrköping stads mtl 1703: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005878_00352#?c=&m=&s=&cv=351&xywh=2612%2C1752%2C2068%2C978 och i dito mtl 1704: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005879_00206#?c=&m=&s=&cv=205&xywh=2638%2C1982%2C1557%2C736. Andra mtl:er har inte kontrollerats.

Sammantaget tyder dessa uppgifter på att kommissarie Mårten Brun var släkt med Barbro Mårtensdotter le Brun. Nästa utmaning blir att finna fler uppgifter om kommissarien i andra arkiv och här skulle jag behöva tips om var (geografiskt) jag bör leta. Eftersom det finns flera kopplingar till efternamnet De Besche (se även: Fru Adriana De Besches dräng bg på Maria Magdalena kyrkogård den 16/9 1710 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055296_00079#?c=&m=&s=&cv=78&xywh=3453%2C694%2C1793%2C817 ) har jag försökt mig på att reda ut var de berörda De Bescharna höll till, men det har visat sig vara svårare än vad jag trodde (se bifogad bild). Vem var tex brukspatronen Joris De Besche, som ägde en gård i kvarteret Draken i Maria Magdalena församling i Stockholm enligt mtl 1702 och mtl 1711? Och vem var Gillius De Besche i Norrköping?

I mitt förra inlägg spekulerade jag att inspektor/pådrivare Johan Brun kan ha varit samma person som bokhållare Johan Brun, men efter det har jag hittat uppgifter som motsäger detta. Istället kommer här ett par andra spekulationer: 😊 1) ett par observationer tyder på att det finns fel i Maria Magdalena mtl 1711 och med väldigt stor spekulation har namnen på två systrar förväxlats; Tobias Soltners hustru hette inte Helena utan Christina Brun (i två andra primärkällor (bouppteckningar) har hon namnet Christina) och Barbara Bruyns syster hette Helena (och inspektor Johan Daniel Brun var deras bror), och 2) svarvare mäster Sven Anderssons (lär-)pojken Mårthen Brun var deras lillebror (se Maria Magdalena mtl 1702, överståthållarämbetet för uppbördsärenden BA:8/1 sida 19), i kvarteret Östergötland nr 46. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057008_00014#?c=&m=&s=&cv=13&xywh=423%2C311%2C3104%2C1434

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Handelsman Mårten Bruhn blev som sagt begravd 1701 i Johan Igelbergs grav i Maria Magdalena kyrka. Johan Igelberg (och kommissarie Mårten Bruun) var skyldig pengar (1704) till Olof Sivertz enligt information i bouppteckning efter honom: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107543_00476#?c=&m=&s=&cv=475&xywh=3238%2C3174%2C2182%2C995

[Jan Johansson]

Hej,

Indikationerna om att Simon Le Bruns hustru Jeanne Claesdotter var dotter till Nicolas Bevi är starka, men jag skulle vilja prova en annan hypotes också; kan Jeanne ha haft koppling även till släktnamnet Maniette? Jag känner inte till något om den släkten (och vill inte be min mamma gå till bibblan nu när det är kyligt ute), så mina tankar är minst sagt ute på svag is. Det jag har observerat är i alla fall följande.

Enligt Eddie Bjärrenholts inlägg den 29 April, 2000 på http://forum.vallon.se/discus/messages/11/187.html hade Anton Maniette (fc 1660 i Gimo bruk) två söner vars hustrur hade släktnamnet Soltner: Margareta (se tabell 2) och Anna Karin (se tabell 16 samt denna sekundära källa, som jag tolkar som en sammanställning av information taget från diskussionen 2000: http://www.x-konsult.se/gen/html/0006/7512.htm#13980 ). Enligt ditt (Kjell Lindbloms) inlägg i forum.vallon.se den 12 April, 2000 hette Anthon Maniets pappa Clas och om jag har förstått informationen i samma diskussions-tråd rätt var han fc 1629 ev i Skäfthammar (Gimo bruk). Han kan alltså inte ha varit pappa till Jeanne Claesdotter, som gifte sig c 1642 med Simon Le Brun, men man kan kanske lite löst undra om Clas mamma kan ha varit syster till Jeanne och om Clas Maniet alltså hade fått sitt namn efter sin morfar. Det är ett par observationer i Maria Magdalena kyrkoarkiv som har lett mig till att vilja prova hypotesen om att koppla ihop släkterna Le Brun, Maniette och Guillaume (samt Bevi enligt Kjells inlägg i den här tråden 2022-11-13).

1) Den 10/3 1686 döptes sekreterare Tobias Solltner och hustru Christina Bruuns dotter Anna Catharina i Maria Magdalena församling i Stockholm. Denna Anna Catharina skulle kunna vara Johan Maniettes hustru, vars svärföräldrar var Anthon Maniette och Anna Giljam. Enligt information i NV om släkten Guillaume gifte sig Annas bror Johan Gillian (tabell 4, död efter 1708) med Maria (Clasdotter) Maniette den 29/6 1683 i Skäfthammar. Enligt de två ovan nämnda källorna var Anthon Maniettes pappa Claes Maniette, fc 1629 i Gimo bruk. Var Maria (Clasdotter) Maniette och Anthon Maniette (fc 1660) syskon?

Länk till dopnotisen då Anna Catharina (Soltner) döptes den 10/3 1686 i Maria Magdalena (Cia:4 sida 153) – observera faddern ”handelsmannen Hindrick Leijell”, som kan ha varit brukspatronen vid Älvkarleö bruk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00083#?c=&m=&s=&cv=82&xywh=3275%2C2888%2C3077%2C1435

2) Anna och Johan Gillians pappa Johan Gilliuum (tabell 3) reste till Frankrike enligt uppgift i Frösåkers ting 17-19/3 1679 (info i NV). Den 21/7 1682 lät engelsmannen mäster Thomas Kutler begrava Jon Guillim på Maria Magdalena kyrkogård i Stockholm. Kan denne Jon ha varit Johan Gilliuum (tabell 3), dvs pappan till Johan Gillian gm Maria (Clasdotter) Maniette och till Anna Giljam gm Anthon Maniette vars son Johan kan ha varit gm Tobias Soltner och Christina Bruuns dotter Anna Katarina, som döptes 10/3 1686 i Maria Magdalena församling? Den bifogade schematiska bilden hoppas jag ger en klarare bild än den förra krångliga meningen/frågan! Det jag försöker poängtera i den krångliga frågan är att Christina Bruun (ev le Brun) bör ha bott i Maria Magdalena församling då ”Jon Guillim” begravdes där. Jon Guillim begravdes 1682, och 1684 (och kanske tidigare – jag har inte kollat än) döptes ett barn till Christina Bruun.

Länk till begravningsnotis då Jon Guillim begravdes den 21/7 1682 i Maria Magdalena församling (LIa1:34 sida 70):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055269_00046#?c=&m=&s=&cv=45&xywh=830%2C1988%2C2514%2C1161

Eftersom jag tycker det är kul att göra schematiska bilder, och så tycker jag de ger en klarare bild över mina frågor om eventuella släktskap, så bifogar jag en sådan. Om släktskapen stämmer, kan man då inte anse det vara skäligt att misstänka att Christina Bruun egentligen hade det vallonska släktnamnet le Brun? Släktnamnet Soltner däremot, tycks inte ha någon direkt anknytning till Vallonien, eller? Förrutom Tobias Soltner har jag stött på Petter Soltner (fadder till Tobias och Christinas barn Tobias, döpt 15/2 1684 i Maria Magdalena församling) och pergamentmakare mäster Erik Soltner. I bouppteckning efter Erik (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:67 sida 796) står att han hade en dotter Margareta (fc 1704), som skulle kunna ha varit gm Claes Maniette (se ovan). Vidare står att Erik Soltners änka hette Margaretha Sivertz, som kan jämföras med den Olof Sivertz som hade lånat pengar till kommissarien Mårten Bruun (se mitt förra inlägg). Enligt Maria Magdalena mtl 1705 var Tobias Soltners änka (felaktigt kallad Helena Brun) och Erik Soltner grannar. Båda bodde vid Hornsgatan (enligt uppgift i bouppteckning), i två intilliggande kvarter.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej,

I den schematiska bilden i mitt förra inlägg hade jag lagt in Christina Bruun (gm Tobias Soltner) som dotter till "den mystiske" Mårten le Brun. Mårten kan ha varit barn till Simon le Brun (tabell 6 i NV) och var i sådant fall troligtvis född omkring 1650-talet (men kanske mer troligt på 1660-talet). Eftersom Christina och Tobias hade barn som döptes på 1680-talet bör Christina ha varit född senast 1665. Det tycks mig därför troligt att Christina inte var dotter till Mårten le Brun, men kommissarie Mårten Bruun som var skyldig Olof Sivertz pengar samt Margaretha Sivertz, som var gm Erik Soltner kan kanske tolkas som indikationer om ett släktskap mellan kommissarie Mårten Bruun och Christina Bruun gm Tobias Soltner. Att Christina Bruun skulle "höra till" en vallonsk släkt le Brun tyder mågens vallonska bakgrund på (såvida det var Christinas dotter Anna Catharina Soltner som var gm Johan Maniette). Såvida dottern Anna Catharina, dp 10/3 1886, inte dog som barn/ungdom var hon bara 24 år när hon blev föräldrarlös; Tobias begravdes den 11/4 1704 i Maria Magdalena kyrka (LIa1:55 sida 74-75) och hans änka (bör ha varit Christina Bruun) begravdes den 14/14 1710 på mindre kyrkogården (ny kyrkogård pga pesten?) (LIa1:61 sida 524). Vet man när Johan Maniette och Anna Katarina Soltner gifte sig? Var det efter 1710 (dvs var hon "troligen" föräldrarlös då?)?

Med förhoppningen att inte skapa mer förvirring än klarhet, att inte trötta ut läsaren och att inte ta upp för mycket utrymme på Anbytarforums server  , bifogas en ny variant av gårdagens schematiska bild. I den bifogade bilden har jag lagt Christina Bruun som syster till Mårten le Brun (ev kommissarien Mårten Buun). Dessutom har jag lagt in frågan huruvida Maria Antonidotter Francois (gm Claes Maniette) och Anna Antonidotter Francois (gm Frans Bewe, tabell 15 i släkten Bevi i NV) var systrar. Jag har lagt märke till att Anna Antonidotter Francois och Frans Bewes son Antoni gifte sig 1715 i Katarina församling i Stockholm (granne med Maria Magdalena församling på Södermalm) och att han utbildade sig till brännvinsbrännare.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej Jan och god fortsättning på släktforskaråret!

Jag har läst dina funderingar om släkterna Brun/le Brun och har egentligen inga fakta, som kan bekräfta eller verderlägga. Men några synpunkter har jag.
Jag tror inte, att det är klensmeden Johan Guillaume, som begravs i MM 21/7 1682. Om han återvänt till Sverige efter sin resa till Frankrike några år tidigare, varför skulle han söka sig till Stockholm? Alla hans barn har etablerat sig i Skäfthammar, så det är väl i så fall dit han borde ha kommit?
Jag finner det troligare, att det kan vara en engelsman John Gilliam på tillfälligt besök i huvudstaden, handelsman eller skeppare, som avlider och begravs av landsmannen Thomas Kutler.

Även den N Clasdotter, som du tänker dig som dotter till Nicolas Bevi, saknar jag arkivuppgifter på. Därmed inte sagt, att du har fel. Men mer handgripliga indikationer behövs.

[Jan Johansson]

Hejsan!

Bättre sent än aldrig: Gott ganska Nytt 2023!

Jag har just skrivit ett inlägg under diskussionsämnet Guillaume här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67551.msg1639482#msg1639482

Förhoppningsvis återkommer jag snart här med fler uppgifter om Brun/le Brun i MM.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej,

Enligt dopnotis i MM den 17/4 1682 hette Tobias Soltners hustru Christina Toorrstesdotter (se länk nedan). Tobias lät inte begrava någon i MM mellan 17/4 1682 och 1/6 1683. Nästa barn döptes den 15/2 1684. Min tolkning är därför att Christina Toorrstesdotter var samma person som sedan blev registrerad som Christina Bruun (och (felaktigt?) Helena Brun i mtl 1705). Toorrste(s) låter inte så vallonskt i mina öron, men jag kan ändå inte släppa tankarna kring anledningen till att Tobias Soltner och Christina Bruuns dotter Anna Catharina (dp 10/3 1686 i MM) gifte sig med en person med vallonsk bakgrund (Johan Maniett, f 1687 i Skäfthammar) - såvida det var hon som var gm honom förstås. Tobias blev bg den 11/4 1704 i MM kyrka och den 14/12 1710 begravdes hans änka (Christina Bruun, men Helena Brun enl mtl 1705) i MM. Kanske dog Christina av pesten. Vet man när paret Johan Maniette och Anna Catharina Soltner vigdes?

Länk till dopnotis i MM den 17/4 1682 (Tobias Soltner...): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055196_00111#?c=&m=&s=&cv=110&xywh=3338%2C3477%2C2847%2C1327

Tråden Johan Maniette och hans mamma Anna Guillaume (och annan fakta kring Tobias Soltner och Christina Bruun) ledde mig till Knutby sn och Almunge sn (se länken i mitt förra inlägg). I Knutby fick jag se att namnet Philip Bevi dök upp i en mtl omkr 1720 (tyvärr har jag inte antecknat exakt vilken). Kanske är det en slump, men namnet Philip Bevi finns i Åsby och Vällnora bruk kallades även Åsby (bruk) enligt äldre mtl:er (och enligt leufstabruksarkiv.se om Vällnora bruk). Philip Bevi motsvarar tabell 32 i NV och om honom står att han gifte sig 20/10 1719 med Maria Jansdotter från Åsby. Bara några år tidigare, den 3/1 1715, gifte sig i Knutby sn Anders Mårtensson från Sotter och Barbro Pelikan från Burvik. Enligt inlägg under diskussionsämnet om släktnamnet Pelikan blev Barbro registrerad med patronymikonet Eriksdotter, så jag misstänker att hennes föräldrar var Erik Pelican och Johanna Guillaume, dotter till tabell 2 Jean Guilheame. Johannas kusin, eller kusiner, hade ju bott i Knutby socken några år tidigare - fram till 1710 (se länk i mitt förra inlägg). När jag följde tabell 32 Philip Bevi bakåt i generationerna såg jag: 1) att hans pappa hette Mårten (tabell 31), och 2) att hans farfar tabell 26 Philip Bevij fanns vid Leufsta bruk samtidigt som de tidigare omnämnda (i den här tråden) Nicolas Bevi, Simon Le Brun och Jean Guilheame (se bifogad schematisk bild). Vidare framkommer i NV att tabell 26 Philip Bevij och tabell 5 Martin Baivi möjligtvis var bröder. Martins hustru hette Anne de Pré vilket leder tillbaka till mitt inlägg den 2022-11-20 i den här tråden om bla de Pré. Angående de Pré undrar jag om den Anthoine de Bé, som finns i en artikel som jag tolkar handlar om den sk Norrköpingslistan, egentligen kan ha hetat de Pré (Les Wallons en Suéde i Bulletin de l'institut archéologique liégeois 1888, s. 127-135, se bifogad bild).

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej igen,

Efter att ha letat i mantalslängder och i Maria Magdalena kyrkoarkiv håller jag nu på att läsa bouppteckningar efter personer med koppling till släktnamnet Brun (med stavningsvarianter) i Stockholm runt år 1700. Jag hittade nyss ett par protokoll gjorda vid delning av den fasta egendomen efter faktor Anthoine (de) Bruyn. I dem framkommer att Anthoine hade en måg vid namn Hindrich Weber. Det bör därför vara troligt (om inte säkert) att systrarna Christina och Barbara Bruyn/Bruijn, som finns antecknade vid kvarteret Draken nr 185 i Maria Magdalena mtl 1711, var faktor Anthoine (de) Bruyns döttrar. De framstår som fattiga i mtl 1711 och det kanske kan bero på omständigheterna kring pesten.

Länk till bouppteckning efter faktor "Anthoni Brun", daterad 29 och 30 augusti 1679:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107509_00313#?c=&m=&s=&cv=312&xywh=2528%2C124%2C4469%2C2065

Länk till delning av fast egendomen, daterad 16/4 1684:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107515_00317#?c=&m=&s=&cv=316&xywh=2048%2C145%2C5364%2C2478

Länk till delning av fast egendom, daterad 2/9 1689:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107522_00811#?c=&m=&s=&cv=810&xywh=2210%2C117%2C7311%2C3378

Länk till kvarteret Draken nr 185 i Maria Magdalena inre mtl 1711:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057024_00107#?c=&m=&s=&cv=106&xywh=-474%2C471%2C5365%2C2479

I mantalslängden tycks dottern Barbara ha skrivit sin namnteckning. Hon tycks ha kallat sig själv Barbara, inte Barbro, åtminstone i offentliga sammanhang.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Se mitt inlägg 20/11 2022 ovan. Det är Christina, som varit gift med inspektor Hindrich Weber. Hon är änka 1711.

[Jan Johansson]

Hej!

Här kommer ytterligare en bouppteckning och faktor Anthoine (de) Bruyn tycks ha haft ytterligare ett barn, än de nämnda i ditt (Kjells) inlägg här den 2022-11-20 - såvida Elsa inte hette Elisabetha och var gift en andra gång efter generalauditör Walter von Greigenschildts bortgång.

Bouppteckningen är daterad 8-10 april 1673 och finns i Stockholm Rådhusrättens 1:a avdelnings volym F1A:16, sida 401. Om jag har läst rätt står där bland annat:

"Inventarium uprättat
efter fordomb handellsmannen sa. Johan Simohns, och hans
salige hustru Elisabetha Bruun, bägge genom döden af-
gångne, icke hafwandes sig någre barn och lifsarwingar
efterlemnadt, alldenstund de eij öfwer hallft åhrs tidh med
hwar annan i ächtenskap sammanlefwat hade, då man-
nen först dödde, och hon omsider, efter 5. månaders förlopp
igenom barnsbördh sin liffstid ända måste. Skedde denna
inwentering och wärdering, närwarande sa. mannens
swärfader, förnämblig Bårgare och handelsman här i staden
h:r Anthoni Bruun den älldre, sampt"...

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107497_00429#?c=&m=&s=&cv=428&xywh=2576%2C321%2C3725%2C1721

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej igen Jan!

Elsa och Elisabeth är samma namn, så det talar för ett omgifte. Bou visar ett mycket välbeställt dödsbo. Du kommer säkert att hitta fler kompletteringar vid en fortsatt genomgång av Stockholms bou. Om jag minns rätt, så finns det personregister att söka i, så att man inte behöver bläddra sida för sida.

[Kjell Lindblom]

Komplettering: Följande bou klargör bilden (ArkivDigital Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:26 (1678) Bild: 1780 Sida: 1182).

Den är flera sidor lång, men inte särskilt svårläst.

[Jan Johansson]

Hejsan!

Ja, bouppteckningen från 1678, daterad 13/11 1678, var inte så svårläst, men innehållet var desto mer komplicerat!  Där framkommer i alla fall att mågen, faktor Anthoni Bruun, redan hade dött (det står salige herr Anthoni Bruun). Han bör alltså ha varit död före den 13/11 1678 (inte 1679).

I bouppteckningen efter faktor Anthoni Brun, daterad 29 och 30 augusti 1679, är dottern Elsa Bruun (gm Wolter Grig) omnämnd och eftersom det inte står "salige" tycks hon leva det datumet.
Bouppteckningen efter handelsman Johan Simohns och hans hustru Elisabetha Bruun är daterad 8, 9 och 10 april 1673 och i den är Johan beskriven som måg till "Anthoni Bruun den älldre", som väl bör ha varit faktorn (även om det står handelsman istället för faktor) och inte sonen Anthoni Bruun gm Jana Uttenhofwen? I vilket fall som helst bör Elisabetha Bruun (död före 8/4 1673 och gm Johan Simohns) och Elsa Bruun (död efter 30/8 1679, gm Wolter Grig) ha varit två olika personer, och som jag tolkar det var de systrar.

Länkar till de tre omnämnda bouppteckningarna (i kronologisk ordning):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107497_00429#?c=&m=&s=&cv=428&xywh=1992%2C93%2C5364%2C2479
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107507_00184#?c=&m=&s=&cv=183&xywh=1868%2C372%2C6348%2C2934
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107509_00313#?c=&m=&s=&cv=312&xywh=249%2C74%2C7721%2C3568

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hejsan,

Mer brain storming i väntan på min sammanställning av en mängd personer Brun i Stockholm runt år 1700.

I en bouppteckning efter en viss Maria Hindrichsdotter Brun (död 1710), och tack vare hjälp av Karin Uhrvik i diskussionsämne om Maria (här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=191503.msg1643271#new ), framkommer att hennes make och hans familj var från Elinge i Österlövsta socken. Elinge ligger ca 500 m söder om Åkerby (bruk). Marias svåger, Michil Timsson (i ovan nämnda bouppteckning registrerad som Michael Erling) finns med bland 1686-års brudfolk i Österlövsta kyrkas räkenskapsbok (LIA: sida 82v, RA:s bild 87). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0011659_00087#?c=&m=&s=&cv=86&xywh=1189%2C3189%2C1795%2C829

Länk till bouppteckning efter Maria Hindrichsdotter Brun och hennes make:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107556_00352#?c=&m=&s=&cv=351&xywh=-149%2C85%2C9540%2C4349

I NV står att Pacquet le Brun (tabell 4) fanns i Åkerby 1677-1683. Han själv, eller hans son, Pacquest le Brun (tabell 5) gifte sig i Lena socken den 20/5 1689 med Barbro (Fransdotter) Tillman. Vad vet man om henne? Var hon änka då hon gifte sig med Pacquet? Finns det möjlighet att hon kan ha varit mamma till Barbro Mårtensdotter Le Brun, som gifte sig i Maria Magdalena församling 1709? Länk till lysningsnotisen i Lena sn: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004404_00040#?c=&m=&s=&cv=39&xywh=347%2C1071%2C2809%2C1328

Kan Timsson vara en variant av Tillmansson? Enligt Karin Uhrviks uppgifter hette Maria Hindrichsdotter Bruns svärfar Thimian Michelsson (troligen i Elinge i Österlövsta sn, strax söder om Åkerby). Finns någon Michel Tillman i NV som skulle kunna passa in som hans pappa?
Under diskussionsämnet "Smed- och/eller vallonsläkter - Tillman" har jag gjort inlägg om några personer (inte nödvändigtvis med vallonsk härkomst) med släktnamnet Tillman i Maria Magdalena församling i Stockholm i slutet av 1600-talet. Länk till diskussionsämnet Tillman: https://forum.rotter.se/index.php?topic=68060.0

I bouppteckning efter tidigare nämnda inspektor Johan Daniell (även Danielsson) Bruun (död 1713) står att hans bror var salige handelsman Mårten Bruun. Länk till bouppteckningen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107559_00663#?c=&m=&s=&cv=662&xywh=1830%2C188%2C5364%2C2479

I Maria Magdalena mtl 1702 framkommer att inspektor Johan Daniel Brun hyrde bostad i handelsmännen Witmaks (Wittmacks) och Königs gård i kvarteret Mullvaden nr 361 (BA:8/1, sida 112, RA:s bild 60). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057008_00060#?c=&m=&s=&cv=59&xywh=3041%2C3081%2C3145%2C1433

I en Wikipedia-artikel om grosshandlare och skeppsredare Claes Wittmack står att han var född 1686 i Stockholm. Han bör ha varit för ung för att ha varit Johan Daniel Bruuns hyresvärd 1702 och det kan i stället ha varit hans pappa som var hyresvärden. I artikeln står att Claes pappa, Claes Wittmack (samma namn), var direktör vid tjär-kompaniet och handlade främst med produkter kopplade till sjöfart. Vidare står i artikeln att (sonen) skeppsredare Claes Wittmack gifte sig andra gången 1718 med Petronella Lohe, dotter till redaren och bruksägaren Johan Lohe. I Wikipedia-artikel om Johan Lohe står att han köpte Hälleforsnäs bruk 1686.
Länk till Wikipedia-artikel om Claes Wittmack: https://sv.wikipedia.org/wiki/Claes_Wittmack

Wittmacks och Königs gård i kvarteret Mullvaden nr 361 i mtl 1702, eller gården nr 360, tycks ha blivit uppdelad/avstyckad innan mtl 1711 skrevs. Den till synes nya gården (nr 351 i mtl 1711, BA:10/15, sida 292, RA:s bild 152) ägdes av salige brukspatron Jon Grots arvingar. Länk (jämför ägares namn av de tre första gårdarna i kvarteret Mullvaden):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057024_00152#?c=&m=&s=&cv=151&xywh=-45%2C389%2C4471%2C2066

Maria Hindrichsdotter Bruns bror, Herman Hinrichsson Brun (död 1721), var skeppare och var skyldig Claes Wittmack pengar enligt uppgifter i bouppteckning efter Herman (Stockholms… F1A:90, sida 250, RA:s bild 262). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107571_00262#?c=&m=&s=&cv=261&xywh=1485%2C-56%2C5438%2C2478

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej igen,

I mitt inlägg i den här tråden den 2022-12-13 nämnde jag: gardeskarlen(?) Mårten Brun, handelsmannen Mårten Bruhn och kommissarien Mårten Bruun. Av dem kan troligen handelsmannen uteslutas som pappa till Barbro Mårtensdotter Le Brun. Handelsmannen bör ha varit bror till den tidigare nämnde Johan Daniel Brun (se mitt inlägg 2023-02-25) och uppgifter i Stockholms Tyska S:ta Gertruds kyrkoarkiv volym CI:1a, sida 44, tyder på att de var från Tyskland. Den 27/7 1669 vigdes i Tyska församlingen herr ”Johan Daniel Braun, Kauff- und Handelsman von Franckfurt am Maijn, mit Frau Christina Marskalckia”. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00032#?c=&m=&s=&cv=31&xywh=817%2C1156%2C2809%2C1328

I stället misstänker jag alltmer att den eventuella gardeskarlen och kommissarien är en och samma person, och att han var Barbro Mårtensdotter Le Bruns pappa. Resonemanget tar oss tillbaka till uppgiften att pigan Barbro Mårtensdotter Le Brun och herrtjänare Ander Andersson Berg vigdes i ” bryggarens salige Pukens gård” den 14/10 1709 och att Lars Pukes änka gifte sig med handelsman Jacob Murman (se mitt inlägg den 2022-11-25). I Riddarhusets von Schantz genealogier (2.G-P, sida 190b, https://app.arkivdigital.se/volume/v910620?image=3840) hittas handelsman Jacob Meurman, född 10/3 1632. Troligen var det han som gifte sig med Lars Pukes änka (vigda mellan 1687 och 1693 enligt tolkning av information i Stockholms bouppteckning F1A:45, sida 583). På adelsvapen.com om släkten Stierncrantz nr 852 står att en dotter, Anna Maria Meurman, till Jacob Meurmans storebror hade varit gift med ”kommendanten på Tavastehus Anders Berg” innan hon gifte sig med (TAB 2) Arvid Stierncrantz (som hade studerat i Holland). Om dessa sekundära uppgifter stämmer kan Barbro Mårtensdotter Le Bruns make Anders Andersson Berg ha varit son till Anna Maria Meurman och Anders Berg. Vidare framkommer, av Riddarhusets Åkersteins genealogiers antavla över släkten Stierncrantz, att Arvids faster Maria (f 1631, d 1681) var gift med Gudmund Ehrencrantz (12.Sp-Sö, AD:s bild 2180, https://app.arkivdigital.se/volume/v910872?image=2180). Förhoppningsvis blir släktförhållandena tydligare av den bifogade bilden nedan. På adelsvapen.com om släkten Ehrencrantz nr 823 står att Gudmunds son Jakob (fc 1663) blev pikenerare vid livgardet den 10/3 1687 (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ehrencrantz_nr_823). Den uppgiften är intressant eftersom Barbro Mårtensdotter Le Bruns pappa skulle kunna vara den eventuella gardeskarlen/kommissarien Mårten Bruun och hon var troligen född omkring 1687. Släktnamnet Ehrencrantz nämndes i mitt inlägg den 2022-12-02, kopplat till sekreterare Tobias Soltner och hans hustru Christina Brun (felaktigt kallad Helena Brun i mtl 1705). Den 1/8 1708 vigdes ryttare Hendrick De Boo (Dubois) och hustru Kierstin Persdotter i sekreterare Soltners änkas gård (Maria Magdalena EI:1, sida 33) vilket tyder på att Christina Brun hade koppling till valloner, men innan jag skriver mer om henne följer här text (som redan var skriven när jag fick se kopplingen mellan ”Pukens gård”/Meurman och släktnamnet Ehrencrantz) om en annan Brun i Maria Magdalena församling i Stockholm.


Krögare och bokhållare Johan Bruun i Maria Magdalena församling i Stockholm

Krögare och bokhållare Johan Bruun dog den 13/6 1716 enligt uppgift i bouppteckning efter honom (daterad 26/6 1716, Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:83, sida 458). (Vidare används i texten endast volymers beteckning för Stockholms bouppteckningar.) Den 15/6 1716 begravdes, i Maria Magdalena (MM) församling i Stockholm, amiralitetsbokhållare Johan Bruhn (FI:1, RA:s bild 20, notis nr 157). I bouppteckningen, och i bilaga till den, står att; 1) Johan hade varit krögare, men också bokhållare/amiralitet-skrivare, 2) hans trolovade hette Anna Berg, 3) hans styvson hette Hindrich Wernick, och 4) man inte visste något om hans arvtagare. I bouppteckningen står också att Johan Bruun hade ägt en gård vid Bastugatan. Vid Bastugatan ligger bl.a. det lilla kvarteret Tofflan, som även vetter mot Lilla Bastugatan (idag Pryssgränd). Tomterna i kvarteret Tofflan sträckte sig mellan dessa två gator enligt Holms tomtbok från 1679 (då kallade Lilla Badstuge gattan respektive Måns Brincks gränd). I MM mtl 1705 står att ”bryggare salige Bruns hus” stod öde i kvarteret Tofflan nr 175 (BA:9/1, RA:s bild 30) och i MM mtl 1711 står att ”för detta bryggarens Bruns gambla stenhus” stod öde i kvarteret Tofflan nr 175 (BA:10/16, RA:s bild 88). Uppgiften i mtl 1711 om Tofflan nr 175 stämmer med informationen i bouppteckningen efter krögare och bokhållare Johan Bruun. I bouppteckningen står i och för sig att Johan Bruun hade varit krögare, inte bryggare, men någon gårdsägare ”krögare Brun”, ”bokhållare Brun” e.dy. hittas inte, i mtl 1711, i något av de andra kvarteren vid Bastugatan där ju gården låg enligt bouppteckningen daterad 26/6 1716. Den ”salige bryggaren Brun” i mtl 1705 kan ha varit Johans släkting (tex bror), eller kan ha syftat på bryggaren Claes Brun, även om han inte ägde en gård i kvarteret Tofflan, utan i det intilliggande kvarteret Lappskon (på andra sidan av Lilla Bastugatan/Pryssgränd), enligt Holms tomtbok 1679. Exempelvis kan skifte av gårdar mellan de intilliggande kvarteren Tofflan och Lappskon ha blivit gjort.

Yrket och gårdens geografiska placering tyder på att krögare och bokhållare Johan Bruun var son till bryggare Claes Bruun. I bouppteckning, daterade 24/4 1668 (F1A:9, sida 716), efter bryggare Claes Bruun står att ett av hans barn hette Johan och var 12 år (fc 1656). Mamman till sonen Johan hette Catharina Beskijns/Beskyns (möjligen det polska släktnamnet Beksinski). I bouppteckningen står att dödsboet ägde en gård ytterst på berget vid Bastugatan. I Holms tomtbok över kvarteren i MM (1679) hittas salige Clas Bruuns änkas tomt på fol: 20, i kvarteret Lappskon vid Badstuge gatan (senare kallad Lilla Bastugatan och idag Pryssgränd). I MM församling mtl 1705 står att kvarteret Lappskon nr 162 var grevinna B. E. Königsmarks hus och där bodde bl.a. vinskänk Erik Kusboms(?) änka Catrina Brun (BA:9/1, sida 43, RA:s bild 27). Catrina Brun kan ha varit bryggare Claes Bruuns dotter Chatarina, 10 år (fc 1658) då bouppteckningen efter honom skrevs.

En annan hypotes är att krögare och bokhållare Johan Bruuns pappa hette Johan (alternativt att han blev felaktigt registrerad, endast en gång, med patronymikonet Johansson och egentligen var son till tex bryggare Claes Bruun). Om Johan Bruuns pappa hette Johan finns kanske möjligheten att han var son till Johan le Brun (tabell 3 i Kjell Lindbloms Nordisk Vallongenealogi (NV) om släkten Le Brun, del 1 sida 107) vars barn Daniel fick burskap som krögare i Stockholm den 7/4 1704. Hypotesen baseras på följande resonemang, som berör även andra personer med vallonsk bakgrund.

Den 26/10 1700 lät slotts-uppsyningsman Johan Johansson Bruhn begrava sitt barn på MM kyrkogård (LIa1:51, sida 141). I MM mtl 1705 står att sekreterare Tobias Soltners änka Helena Brun (egentligen hette hon Christina Brun) ägde och bodde i en gård i kvarteret Ormen nr 47 (BA:9/1, sida 16). Bland hennes husfolk fanns pådrivare Johan Brun (sida 17), som kan ha varit slottsuppsynings-mannen. (Jämför ”pådrifwaren på Kongl. slåttet Matthias Biörk” i kvarteret Katthuvudet nr 214 i MM mtl 1711 (BA:10/16, sida 176, RA:s bild 98).) Vid dop i MM den 18/10 1681 (av en gardeskarls barn) var Tobias Soltners hustru (som då var Christina Brun) fadder tillsammans med tre personer med släktnamnet Ehrencrantz (CIa:3, sida 165). Troligen rör det sig om tre barn till Gudmund Spak, adlad Ehrencrantz, död 1683 (se sekundär källa: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ehrencrantz_nr_823). Vidare lät sekreterare Tobias Soltner, respektive hans änka Christina Brun, begrava i MM: 1) sitt barn den 17/7 1700 (LIa1:51, sidorna 90 och 91), och 2) sin piga Christina Eriksdotter den 25/8 1707 (LIa1:58, sida 105), båda i Ehrencrantzs grav. I den sekundära källan står att Gudmund Spak/Ehrencrantz tjänstgjorde, bla som assessor, vid amiralitetskollegiet 1654-1679. Av Holms tomtbok 1679 framkommer att assessor Ehrnecrantz [Ehrencrantz] ägde två gårdar i kvarteret Sankta Maria och i MM mtl 1702 står att salige herr Ehrenkrantz ägde en gård, bebodd av jungfru Ehrencrantz, i kvarteret Sankta Maria nr 126 (BA:8/1, sida 46). I samma mtl 1702 står att ägaren till gården intill, dvs Sankta Maria nr 125, var skeppare Mårthen Frantzs son och där bodde änkan Margaretha Frantz samt kopparslagare mäster David Rode. I bouppteckning/inventarium daterad 6/6 1701, efter skeppare Mortin Frantzon, står att; 1) han hade dött två år tidigare (dvs 1699), 2) hans hustru hette Maria Köhn, 3) hans son Martin då var 24 år (fc 1677), och 4) dödsboet ägde en gård vid Hornsgatan på Maria kyrkas tomt, dvs i kvarteret Sanka Maria (F1A:58, sida 525). I en annan bouppteckning daterad 22/3 1706, efter Margaretha Köön, framkommer att; 1) hon avled 1705, 2) hennes make var skrivare vid kungliga amiralitetet Johan Brün, 3) hennes son från ett tidigare äktenskap var student Martin Frantsson 28 år (fc 1678), och 4) dödsboet ägde en gård vid Hornsgatan samt en ”annan [fast] egendom [som,] sedan mannen en ringa fördehl aftagit hade[,] berättades eij wara att upteckna” (F1A:65, sida 533). Den icke upptecknade fasta egendomen bör ha varit Johan Bruns gård vid Bastugatan. Bokhållare Johan Bruns hustru begravdes i MM den 23/2 1705 (LIa1:56, sida 67). Johan Brun och Margaretha Köön bör alltså ha gift sig efter registrering av mtl 1702, men före Margarethas bortgång 1705 (bg 23/2 1705). I MM mtl 1705 står på sidan 1 att den skrevs mellan den 28/7 och den 9/8 (1705), dvs efter Margareta Kööns bortgång. I samma mtl 1705 står felaktigt att sekreterare Tobias Soltners änka hette Helena i stället för det rätta namnet Christina och, kanske lite långsökt, kan det kanske vara möjligt att även (den nyanställda) amiralitet-skrivaren Johan Brün felaktigt blev registrerad med sitt tidigare yrke, pådrivare, men det kanske är mer troligt att han fick jobbet som bokhållare vid amiralitetet efter uppförandet av mtl 1705 (dvs efter den 9/8 1705), men före inventeringen (den 22/3 1706) av dödsboet efter Margareta Köön. Vidare kan man spekulera över; 1) betydelsen av Tobias Soltner och Christina Bruuns koppling till släkten Ehrencrantz för vigseln mellan Johan Brun och änkan Margaretha Köön, som ju var granne med jungfru Ehrencrantz, och 2) betydelsen av släkten Ehrencrantzs (tidigare) koppling till amiralitetskollegiet för att Johan Brun (ev. pådrivaren) fick jobb som amiralitetsbokhållare.

I MM mtl 1711 står att; 1) amiralitetsbetjänt Johan Bruun var änkling och bodde i sin egen gård i kvarteret Sanka Maria nr 124 (den ovan nämnda vid Hornsgatan, BA:10/15, sida 145/146), samt 2) bokhållare Johan Bruns gård i kvarteret Bocken nr 33 stod öde och att han bodde i sin andra gård vid Hornsgatan (BA:10/16, sida 28). Det bör röra sig om samma person Johan Brun. I en bouppteckning daterad 18/3 1712, efter Scharlotta Wernick, framkommer att; 1) hon dog i oktober 1710, 2) hennes make var skrivare vid kungliga amiralitetet Johan Bruun, 3) henne son i tidigare äktenskap var Hindrich Wernick 8 år (fc 1704 och den omnämnde styvsonen i bouppteckningen efter Johan Bruun), som bodde hos sin halvbror mässingslagare David Wernick, 4) Johan Bruuns styvson var student Martin Frantzon, och 5) dödsboet ägde två gårdar: en vid Hornsgatan och en annan vid Bastugatan (F1A:76, sida 367). I MM mtl 1705 står att glashandlare Henrick Vernerts änka Scharlotta Vernert bodde i sin egen gård i kvarteret Bocken nr 33 (BA:9/1, sida 9). Johan Brun och Scharlotta Wernick bör alltså ha gift sig efter registrering av mtl 1705 (samt efter begravningen av Margaretha Köön den 23/2 1705) och före oktober 1710, då Scharlotta Wernick avled. I mtl 1705 är Scharlotta Vernerts/Wernicks gård den sista gården i kvarteret Bocken och låg därför troligtvis i ett av kvarterets hörn vid Hornsgatan. I Holms tomtbok 1679 framkommer att hörntomt-ägarna i kvarteret Bocken vid Hornsdagan då var; 1) en guldsmed mäster (troligen Johan Schick som ägde en annan tomt vid Hornsgatan i kvarteret Bocken (och som troligtvis var pappa till Lucia Johansdotter Schick gift 1663 med bryggare Claes Lampa – jfr guldsmed Gottfrid Dubois vars son var bryggare), och 2) bagare mäster Anders Buller, vars granne då var krukmakare Hindrik Tim (jfr Matias Timsson Erling, från Elinge/Åkerby i Österlövsta socken (där ovan nämnda tabell 3 Johan le Bruns hustru avled 1677 enligt NV), gm Maria Hindricksdotter Brun här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=191503.msg1644058#new).

Släktnamnet Köhn/Köön och, framför allt, ett annat släktnamn, Scharenberg, har tillsammans visat sig vara gemensamma nämnare för de ovan nämnda personerna: krögare/bokhållare Johan Bruun, bryggare Claes Brun, Daniel Johansson le Brun (trolig son till Johan le Brun, tabell 3 i NV), sekreterare Tobias Soltner och hans hustru Christina Brun, samt en viss Gunilla Bruun, en viss krögare Petter Bruun, och till och med Barbro Mårtensdotter le Brun (även om hennes koppling är ganska svag).

1) Vid dop den 27/1 1668 i MM av järnbärare Johan Nilsson Berg (granne med bryggare Claes Bruuns änka enligt Holms tomtbok 1679) och hustru Karin Eriksdotters barn Maria var bokhållare mäster Elias von Köhn och Clas Bruns dotter faddrar (CIa:1, sida 13). Enligt dopnotis i MM den 2/12 1670, då även vinskänk Lukas Stigs(?) hustru Anna Maria Bryna var fadder, hette kassör Elias von Kiöns hustru Kirstin Göransdotter (CIa:1, sida 118). Den 20/7 1670 var linvävare Jokim Köns hustru Maria Göransdotter fadder vid dop i MM (CIa:1, sida 93).

2) Den 23/4 1676 vigdes en annan person som också arbetade med lin; ”lind kiöpman” (troligtvis lin-köpman) Nils Helgesson (Lind), som då gifte sig (enligt min tolkning) med bryggare Claes Bruuns dotter, jungfru Margareta Brun (fc 1654), i MM (CIa:1, sida 251). Den 12/7 1679 döptes i MM bryggare Nils Helgessons barn Catrina, vars en fadder var Clas Bruns änka (CIa:3, sida 28). I MM CIa:3, sida 92, står att bokhållare Johan De Besches barn Johannes döptes ”hemma på Badstufwegatun i sahl. Nils Hällgesson bryggares änckias hus om torsdagen klåckan 3 eftermiddagen” den 30/9 1680, men ”saliga” bör inte stämma eftersom Nils Helgesson Lind och hustru Margareta Bruuns barn Maria döptes den 2/11 1689 i MM (CIa:4, sida 299). I en bouppteckning daterad 22/6 1711, efter bokhållare Hans Carstens hustru Margareta Lind, framkommer att; 1) hennes mamma hette Margareta Brun (troligen Nils Helgesson Linds hustru/änka), och 2) hennes bror hette Hellge Helgesson Lindh och att han vistades i Holland (F1A:70, sida 371). Troligen är Hellges patronymikon felaktigt eftersom hans pappa bör ha hetat Nils Helgesson Lind. Vidare står i bouppteckningen att en besiktning och värdering gjordes av vissa föremål den 2/8 1711 i Margareta Bruuns hem vid Luntmakargatan på Norrmalm, samt att dödsboet var skyldig madame Scharenberg pengar.

3) Möjligtvis, eller kanske troligtvis, var ovan nämnda madame Scharenberg samma person som madame Catharina Scharenberg (Katarina Alten-Eck enligt adelsvapen.com om TAB 10 i släkten Wattrang nr 848), som var fadder vid dop i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm; 1) den 17/7 1694 av Ingemar Fredbohm och hustru Anna Maria Fredbohms (Brun i digitaliserat register) barn Margareta (CIa1:5, RA:s bild 200) då även madame Gunilla Bruun var fadder (troligen gm vinhandlare Anders Brun, mer om dem senare), 2) den 30/8 1706 samt den 16/5 1708 av krögare Petter Bruun och Annicka Albrechtsdotters två barn Anna Catarina resp. Johanna Maria (CIa1:6, RA:s bilder 40 och 41 resp. CIa1:6, RA:s bild 79), och 3) den 4/2 1705 av krögare Daniel Johansson Librun (le Brun, trolig son till tabell 3 i NV) och hustru Catterina Hansdotters barn Anna Cattarina (CIa1:6, RA:s bild 10). Även Daniel le Brun och Catterina Hansdotters nästa barn, Johan döpt den 20/1 1706 i Storkyrkoförsamlingen, hade ”en Scharenberg” som fadder: salige herr Johan Schiarenbergs jungfru. I Holms tomtbok 1679 framkommer att en handelsman Scharenberg ägde en tomt i kvarteret Ormen den större. Sekreterare Tobias Soltner och Christina Brun ägde en gård i kvarteret Ormen där ju pådrivare Johan Brun var husfolk enligt uppgift i MM mtl 1705. I samma mtl 1705 står att; 1) Scharenbergs änka ägde en gård i kvarteret Gropen nr 59, och 2) pergamentsmakare Erik Soltner ägde en gård i Gropen nr 58 (BA:9/1, sida 20). Troligtvis var Tobias Soltner och Erik Soltner släkt med varandra. Erik Soltners hustru hette Margaretha Sivertz. Kommissarie Mårten Bruun var skyldig Olof Sivertz pengar (se mitt inlägg den 2022-12-21).

4) Slutligen var jungfru Anna Helena Scharnberg (Scharenberg) och Jacob Murman (Meurman) faddrar vid samma dop i MM den 25/11 1690 av mätare Per Johansson och hustru Elsa Eriksdotters barn Anna Helena (CIa:4, sida 328). Jacob Murman bör då ha varit gift med bryggare Lars Pukes änka (vigda mellan 1687 och 1693 enligt tolkning av information i bouppteckning F1A:45, sida 583). Barbro Mårtensdotter le Brun och herrtjänare Anders Andersson Berg (jämför krögare/bokhållare Johan Bruuns trolovade Anna Berg i bouppteckningen daterad 26/6 1716) vigdes den 14/10 1709 i bryggare salige Pukens gård i MM (EI:1, sida 46). Mätare Per Johansson kan jämföras med en mätare Johan Johansson Brun vars hustru hette Catharina Albrechtsdotter, som i sin tur kan jämföras med ovan nämnda Annicka Albrechtsdotter, gift med krögare Petter Bruun, men för att inte göra denna redan krångliga text alltför invecklad skriver jag mer om dessa personer i ett annat inlägg. Mätare Johan Johansson Brun (död 1713 på Norrmalm) kan ha varit slotts-uppsyningsmannen Johan Johansson Bruhn (bg sitt barn 1700 på Södermalm), men han kan inte ha varit den samtida krögaren/bokhållaren Johan Bruun (död 1716 på Södermalm), som enligt resonemanget i texten ovan mer troligt var slotts-uppsyningsmannen.

De ovan nämnda kvarteren Gropen (Scharenberg och Erik Soltner), Ormen (Tobias Soltner, Christina Brun och pådrivare Johan Brun) och Bocken, där krögare och bokhållare Johan Buun ägde en gård enligt mtl 1711 (se ovan), ligger alla mellan de två parallella gatorna Hornsgatan och dagens Brännkyrkagatan. Ett annat kvarter som ligger mellan dessa två gator är kvarteret Överkikaren*. I mtl 1705 (BA:9/1, sida 8 ) och i mtl 1711 (BA:10/16, sida 18) står att skinnare mäster Johan Pelikan ägde en gård i kvarteret Överkikaren nr 18. I NV del 1, sida 297, står att Jean Guilheame (tabell 2) hade en dotter, Johanna, som var gift med Eric Pelican. Johannas bror, Johan Giliuum (tabell 3), hade ett barnbarn Johan Maniette (född 1687 i Skäfthammar), som enligt sekundär källa var gift med Anna Catharina Soltner. Möjligtvis var hon dotter till sekreterare Tobias Soltner och Christina Brun i kvarteret Ormen. Deras barn Anna Catharina döptes i MM den 10/3 1686 (CIa:4, sida 153). I bouppteckning daterad 19/11 1708, efter Erik Soltner, framkommer att han (och hustrun Margaretha Sivertz) inte hade någon dotter med namnet Anna Catharina. Tobias Soltner hade en trolig släkting (bror?) Petter Soltner, som var fadder vid dop av Tobias och Christina Bruns barn Tobias, döpt 15/2 1684 i MM (CIa:4, sida 57), då en annan fadder var Adam Leijels hustru (bör ha varit Helen Radou, dotter till Adam Radou), som även bar barnet. Tyvärr har jag inte hittat uppgifter huruvida Petter Soltner hade en dotter vid namn Anna Catharina.

* För några dagar sedan publicerades på internet en kort filmsekvens med två personer som åkte slalom nedför Brännkyrkagatans backe just vid kvarteret Överkikaren.

Mer information om andra Brun i Stockholm är på väg!

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej åter igen! 

Här kommer ny version av text om Barbro Mårtensdotter Le Brun. Förhoppningsvis innehåller den fler uppgifter, som kan tyda på att (gardeskarlen)/kommissarie Mårten Brun var hennes pappa.


Piga Barbro Mårtensdotter Le Brun: gm herr-tjänaren Anders Andersson Berg, vigda den 14/10 1709 i salige bryggare Pukens gård i Maria Magdalena församling i Stockholm (EI:1, sida 46). Bergsprängare Olof Håkansson kaverade. Länk till vigselnotisen 1709: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00028#?c=&m=&s=&cv=27&xywh=362%2C1152%2C3005%2C1327

I Holms tomtbok 1679 framkommer att brännvinsbrännare Lars Puke ägde en gård i kvarteret Marsvinet vid Högbergsgatan där de andra tomtägarna var skinnare mäster Petter Ville* och linkrämare Lorentz Frank (se bifogad bild). I en bouppteckning efter Anthonie Hoffman (F1A:69, sida 1, död 1705) står att han ägde en panträttighet i Lorentz Franks änkas gård. Jämför med Johan Hoffman gm Elisabet de Besche, dotter till Vilhelm de Besche och barnbarn till Gillis de Besche, som var fc 1579 i Liège.

Lars Puke dog vintern 1688/89 enligt uppgift i bouppteckning efter honom (F1A:42, sida 823). Hans hustru/änka Margareta Göransdotter gifte sig sedan med handelsman Jacob Murman (se bouppteckning efter Lars Pukes dotter Elisabeth, F1A:45, sida 853, död 10/3 1693). Troligtvis rör det sig om en bror till Johan Meurman (TAB 2 i släkten Mannerstedt nr 1083), som var handelsbetjänt i Amsterdam 1638 (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Mannerstedt_nr_1083, samt Riddarhusets von Schantz genealogier 2.G-P, sida 190b https://app.arkivdigital.se/volume/v910620?image=3840).

Johan Meurmans dotter, Anna Maria Meurman, var gift med kommendanten Anders Berg innan hon gifte sig, efter 1721, med Arvid Stierncrantz (se TAB 2 i släkten Stierncrantz nr 854 https://www.adelsvapen.com/genealogi/Stierncrantz_nr_854).

I Maria Magdalena mtl 1702 (BA:8/1) står att kommissarie Jacob Murman (handelsman Jacob Murmans son?) ägde två gårdar i kvarteret Marsvinet, nr 202 och nr 204 samt att Lorentz Franks änka bodde kvar där (nr 203) och att hon hyrde ut bostad åt bl.a. gardeskarl Anders Bergs hustru, som kan ha varit Anna Maria Meurman och Barbro Mårtensdotter Le Bruns blivande svärmor.

I Maria Magdalena mtl 1705 står att bryggare Jacob Murman (samma som kommissarie Jacob Murman?) var husfolk hos kronolots Jacob Hansson i kvarteret Ormen nr 49, två nummer från sekreterare Tobias Soltners änka Christina Brun, som då bodde i nr 47 (BA_9/1, sida 17, RA:s bild 14) med bl.a. pådrivare Johan Brun, som kan ha varit son till Johan Le Brun (tabell 3 i Kjell Lindbloms NV om släkten Le Brun) eller till bryggare Claes Bruun enligt resonemang i mitt förra inlägg.

I en bouppteckning daterad 17/7 1697 (F1A:54, sida 901), efter skutskeppare Lars Halvarssons änka Rebecka Hansdotter Storm, står att på sidan 906 att hon hade givit fyra uddar till Anna Helgesdotter (jfr Nils Helgesson Lind gm Margareta Brun, trolig dotter till bryggare Claes Brun i kvarteret Lappskon) och nio svarta spetsar till kommissarie Murmans piga Elisabetha Brun. Vidare står i bouppteckningen att Rebecka var skyldig hushyra till kämnär Jacob Bunge, som troligen var släkt med (bror/brorsbarn till?) rådman Mårten Bunge, då gift med Emerentia Leijel vars faster var Helena Radou (Riddarhusets von Schantz genealogier 2.G-P, sida 134b, https://app.arkivdigital.se/volume/v910620?image=2710). Helena Radou bar Tobias Soltner och Christina Bruns barn Tobias vid dop den 15/2 1684 i Maria Magdalena församling. I Holms tomtbok 1679 framkommer att rådman Mårten Bunge ägde en tomt i samma kvarter Lappskon, där bryggare Claes Bruuns änka då också ägde en tomt, men han kan inte ha varit gift med Emerentia Leijel då eftersom hon var fc 1667. Den 1/8 1708 vigdes Hendrick De Boo (Dubois) och hustru Kierstin Persdotter i änka Christina Bruns gård. Hon hade alltså minst två kopplingar till två olika personer med vallonska släktnamn: Helena Radou och Hendrick Dubois. Christina Bruns troliga släkting (svägerska?) var Margaretha Sivertz gm pergamentsmakare Erik Soltner.

Med tanke på kopplingen mellan Barbro Mårtensdotter Le Brun och kommissarie Jacob Murman/Meurman samt kopplingar mellan Christina Brun, valloner och Margaretha Sivertz är det möjligt (och kanske troligt) att Barbros pappa var kommissarie Mårten Bruun, som var skyldig handelsman Olof Sivertz pengar enligt bouppteckning efter honom (död 26/4 1704, F1A:62, sida 453). Möjligen var det kommissarie Mårten Bruun, som bodde i kvarteret Kattfoten nr 227 enligt uppgift i Maria Magdalena mtl 1705, i vilken det är oklart om han blev registrerad som gardeskarl eller inte (BA:9/1, RA:s bild 35). Det bör dock ha funnits en gardes-karl Mårten Bruun i Maria Magdalena församling i början av 1700-talet, men han tycks ha varit för ung för att vara Barbro Mårtensdotter Le Bruns pappa. Enligt Maria Magdalenas räkenskapsbok (LIa1:55, sida 97) begravdes gardes-karl Mårten Bruns barn den 26/8 1704. Enligt dito bok (LIa1:57, sida 143) begravdes gardes-karl Mårten Bruuns barn den 13/10 1706. I bouppteckning, daterad 6/2 1744 (F1A:135, sida 208) efter avskedade gardeskarl Anders Bergs hustru Greta Brun, står att Gretas mamma var en avskedad gardesänka, som bodde i Katarina församling på Södermalm i Stockholm. Hennes make bör alltså ha varit en gardeskarl Brun. Dessutom hittas i ett digitaliserat register över Tyska S:ta Gertruds församlings räkenskapsböcker en kommissarie Mårten Brun, som ska ha begravts den 22/12 1693. Den Tyska församlingen leder dock tankarna till Johan Daniel Bruns bror, handelsmannen Mårten Brun, som jag "avfärdade" i mitt förra inlägg. Det är i alla fall förvirrande med de liknande namnen Daniel Johansson Le Brun (trolig son till tabell 3 Johan le Brun) och Johan Daniel Brun från Frankfurt am Main. 

Länk till det digitaliserade registret:
https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/kyrkobok/K224.pdf

*Jämför skinnare mäster Petter Ville med bouppteckning efter faktor (troligen vid kattunstryckeriet) Johan de Broens/Bröens (jfr le Brun) änka Maria de Vilen (ev. de Vile), död 16/6 1741 (F1A:128, sida 639, daterad 4/8 1741) i vilken står att dottern Cornelia de Broens förmyndare var guldsmed Gottfrid Dubois. På sidan 642 finns det som skulle kunna vara Gottfrid Dubois skrivna text och namnteckning.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej,

Nyss har lagts upp information om några personer med släktnamnet Brun i Stockholm omkring 1700 här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.0

Kanske en del av dem hade vallonsk bakgrund. Hoppas det inte har smugit sig in alltför många fel och tokigheter! 

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej igen,

Ibland (näst intill ofta) blir man överraskad när man släktforskar!

I letandet efter information om "en Brun", Nils Brun (fc 1696), som jag trodde inte hade något (närmre) att göra med de i Stockholm omkring 1700 fick jag, till min förvåning, se att han bodde i ett torp på ägorna till ett säteri, då ägt av en släkting till de Meurman, som möjligen/troligen var släktingar till Barbro Mårtensdotter Le Bruns make. En svåger till säteriets ägare var ägare (och grundare?) av knipp-hammaren Prinsfors i Norra Sandsjö socken (Jönköpings län) senast oktober 1758. Eftersom en bild ofta säger mer än tusen ord låter jag den bifogade bilden tala. En del av innehållet har jag tagit från sekundära källor.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Enligt sekundär källa var Elsa Grundels (se bifogad bild) halvbror, Jakob Grundel, gm Margareta Beata de Besche.

[Jan Johansson]

Hej,

Uppgifter tagna från sekundära källor tycks mig tyda på att Barbro Mårtensdotter Le Brun tillhörde släkten de Bruyn, som behandlas i Örnbergs Svenska ättartal (Svensk Slägtkalender vol 11 sid 110-112). Där står att de Bruyn kom från den tyska staden Aachen, som ligger bara några få mil från Liége, på 1640-talet. Emellertid bör släkten ha kommit till Sverige lite tidigare eftersom Anthoine Bruyn tjänstgjorde vid Nyköpingsverken 1638-39 (se Kjell Lindbloms inlägg här den 2022-11-20). Enligt information i sek källa om Anthoines svåger, Wellam Momma, blev Wellam verksam i Nyköping (delvis) eftersom han hade släkt där (bla borgmästare Paul Simons och bröderna Notman).

Sammafattning av uppgifter tagna från de sekundära källorna

Anthoine Bruyn (fortsättningsvis Anton Bruun som på den bifogade bilden) hade en sonhustru, som hette Johanna Uttenhofen. Johannas systerdotter, Maria Toutin, var gm1 Anton Bruuns systers svågers son (släkten Momma/Reenstierna) och sedan gm2 Peter Meurman (adlad Mannerstedt). Redan innan jag började ”fuska” med de sekundära källorna om släkterna de Bruyn och Uttenhofven (Svensk Slägtkalender vol 10 sid 501-503) hade jag funderat över möjligheten att Barbro Mårtensdotter Le Bruns makes troliga mamma eller styvmamma var Anna Maria Meurman (se mitt inägg här den 2023-03-15). Hon var troligen kusin med Peter Meurman. Dessa, för mig nya, uppgifter ledde alltså fram till samma resultat angående relationen mellan Barbro Mårtensdotter Le Brun och släkten Meurman, men gav också en koppling till släkten de Bruyn vilket möjligtvis tyder på att Barbro Mårtensdotter Le Brun tillhörde den släkten.

Informationen i de sekundära källorna gav också några andra uppslag:

1) Ovan nämnda Johanna Uttenhofens syster hette Gertrud Uttenhofen (fc 1644) och var gm hovjuvelerare* Valentin Toutin. Systrarna hade ett, enligt Svenska ättartal okänt/eventuellt, släktskap med Johan Uttenhofen vars namn fanns i Norrköping i början av 1600-talet och samma namn (men inte nödvändigtvis samma person) fanns sedan i Stockholm i mitten av 1600-talet. Om Gertrud vore född några år tidigare än 1644 skulle hon kunna vara en kanditat som ”frantzoos kåna Gertrud” vars barn döptes i Norrköping ca 1657 (se Nicolas le Brun, Tabell 13 i NV del 1 sida 110). Även om hennes släktnamn inte låter franskt så tycks mig hennes makes släktnamn, Toutin, vara franskt. Gertrud Uttenhofen är alltså en annan kandidat än Gertrud Niclasdotter (trol Oudart) gm masmästare Joris Dubois (Tabell 16 NV del 1 sid 201). Eftersom Gertrud tycks ha varit ett ovanligt förnamn (där och då) har jag funderat över ett eventuellt släktskap mellan Gertrud (Jacobsdotter) Uttenhofen och Gertrud Niclasdotter.
* Se bifogad bild för jämförelse med kautions-man Grill (trol Baltasar) vid lysning 1701 i Stockholm mellan Philip Boevi (Tabell 32 i NV del 1 sid 53) och Anna Boevi.

2) Johanna och Gertruds styvmor, Esther, hade troligen släktnamnet Le Mariniere och var troligen släkt med silkesvävare/färgare Niclas le Marinier (se diskussionsämnet le Marinier här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=191015.0).

3) Johanna och Gertruds pappa var sidenfärgare Jacob Uttenhofen.

Silkesvävaren/färgaren och sidenfärgaren tar oss till en annan släkt i Svenska ättartal, De Broen, som behandlas på sidorna före dem om släkten de Bruyn (Svensk Slägtkalender vol 11 sid 103-109). Kanske man redan då, som jag gör nu, funderade om de två släkterna var en och samma och därför behandlade dem i följd. Anfadern till släkten De Broen var kattunstryckare Johan De Broen, född i Holland och död 1739 i Stockholm. Han hade ett yrke som tycks mig likna sidenfärgare.

Johan De Broens dotter, Johanna, var gm en son till Anna Maria de Haan (hon som var aktiv i Gråkoltarna – se diskussionsämnet Guillaume även om Anna Marias släktnamn tycks likna Douhan).

Johan De Broens son Isac var gm en dotter till Anna Meijer, som var gm2 guldsmed Gotfred Dubois (Tabell 54 i NV del 1 sid 210).

Tillbaka till släkten de Bruyn och Anton Bruun

Anton Bruuns syster, Maria Bruun, var gm Willem Momma.
Hammarsmed Hein Brun (Tabell 21 i NV del 1 sid 112) var anställd av Willem Momma vid Skeppsta bruk 1642. Han arbetade sedan vid Kengis bruk 1657-60, vilket bör tidsmässigt sammanfalla med att Willem Mommas halvbröder, Abraham och Jakob, blev verksamma där. Man kan därför undra om inte Hein och Maria var släkt med varandra. Dessutom: Heins söner, Hindrich och Paul, arbetade vid Lummelunda bruk på 1680-talet. Johanna Uttenhofen, gm Anton Bruun d.y. (dc 1672), gifte sig 1673 med Johan Speck, som först var handelsman i Stockholm och sedan (1680-tal?) kontrollör på Gotland (Svensk Slägtkalender vol 10 sid 503). Kanske är dessa uppgifter bara ett ”gotländskt sammanträffande”, men jag tyckte ändå att de kunde vara värda att nämna.

Jadin le Brun (Tabell 12 i NV del 1 sid 110) kom till Sverige 1633 och fick tjänst, troligen som kolare, hos Jacob de la Gardie 1636 vid Högfors bruk där han fanns med hustru. Sista (säkra) spåret av paret finns i Skärvik 1639, som kanske är information i en mtl skriven omkring årskiftet 1638/39(?). Med tanke på förekomsten av namnet Anton i släkten de Bruyn skulle Jadin le Brun möjligen kunna ha varit den kolare Jost Antonisson, som sägs ha varit en ogift karl i ett tingsprotokoll 27/9 1639 (se Kjell Lindbloms inlägg den 2017-03-12 under Maillard här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=143062.0). Josts pappa kanske var verksam, troligen som kolare, vid ett bruk som Jacob de la Gardie hade intresse i. Jag inser dock att resonemanget är ”krystat” och erkänner också att jag inte har kontrollerat om ”geografin” kan stämma. Dessutom vet jag inte hur vanligt namnet Anton var där och då.

Pacquet le Brun (Tabell 2 i NV del 1 sid 106) flyttade från Sverige till Tyskland 1666. Han flyttade troligen till Mannheim, men det borde finnas en möjlighet (väl?) att han i stället flyttade till Aachen varifrån släkten de Bruyn kom ca 1638.

Eftersom det tycks mig troligt att det fanns en smed i släkten de Bruyn (Hein Brun) avslutar jag med följande spekulation(!):

Jean le Brun (Tabell 1 i NV del 1 sid 106) skrev/fick kontrakt den 28/6 1627 i Liège. Som jag nämnde tidigare ligger Aachen inte långt ifrån Liège, så jag funderar och spekulerar över möjligheten att Jean egentligen var från Aachen då hans kontrakt skrevs i Liège 1627, eller att Anton Bruun från Aachen (1638 vid Nyköpingsverken) hade ursprung från Liége.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I de bifogade bilderna har jag tagit med några anteckningar, som egentligen har att göra med andra projekt.

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Du skriver att Barbro Mårtensdotter le Brun skulle kunna tillhöra släkten de Bruyn. En kontrollfråga bara. Var har du i så fall hittat hennes far, Mårten de Bruyn?

undrar Kjell

[Jan Johansson]

Hejsan!

Det är roligt och stimulerande att få respons!!

Jag håller fortfarande på att leta efter en dopnotis till ett barn Barbro vars pappa hette Mårten (Brun). Efter att ha sökt i olika församlingar i Stockholm är jag nu inne på Katarina fs, som jag borde ha letat i för länge sedan, men som jag har sparat till sist. Med början 1680 har jag nu kommit fram till 20/4 1689 och börjar få kalla fötter eftersom Barbro gifte sig 1709 och borde ha varit minst 20 år gammal då. Eller tror du hon kan ha varit yngre när hon gifte sig?

Tidigare har jag nämnt tre (olika?) personer med namnet Mårten Brun i den här tråden (se tex mitt inlägg den 2023-03-15). Sedan dess har jag hittat några andra notiser med samma namn och andra med tex "Mårten brännvinsbrännare" eller "Mårten köpman" vilka jag har antecknat. När jag är klar med genomgången av dopnotiserna i Katarina fs tänkte jag börja titta närmare på mina anteckningar för att avgöra om det rör sig om olika personer med samma namn eller ej, men förhoppningsvis hittar jag Barbros dopnotis så att en utsållning blir mindre viktig att göra (väl?). Med andra ord återkommer jag!

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej igen,

För att förtydliga mitt svar i förra inlägget:

Funderingen om (kanske man kan kalla det hypotes) att Barbro Mårtensdotter Le Brun tillhörde släkten de Bruyn baseras endast på släktförhållandet mellan Anton Bruun (de Bruyn) och Anna Maria Meurman, via Uttenhofen och Toutin, vilket jag försökte beskriva i mitt inlägg 2023-11-07, 14:32.

I mitt inlägg den 2023-03-15 försökte jag redogöra för hur jag resonerar mig fram till att Anna Maria Meurman skulle kunna ha varit svärmor (eller "styvsvärmor") till Barbro Mårtensdotter Le Brun. Eftersom det visade sig att Anton Bruun var släkt med Anna Maria Meurman, enligt min tolkning av de sekundära källornas innehåll, tycktes det mig vara skäligt att presentera mina misstankar att Barbro tillhörde släkten de Bruyn.

Hälsar vänligen
Jan

[Jan Johansson]

Hej,

I mitt inlägg här den 2023-11-07, 14:32, nämnde jag Gotland och Lummelunda bruk.

Ett par kommentarer om det:

1) Jacob Momma/Reenstierna förvaltade/arrenderade Gotland 1668-74 (tillsammans med sin bror Abraham?) där han/de ägnade sig åt både skeppsbyggen, ullspinneri och smedjor (med mera) (Jacob Reenstierna, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7568, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kenneth Awebro), hämtad 2024-03-06).

2) Lummelunda bruks grundare, Christoffer Ulfeldt, ägnade sig åt tygtillverkning samtidigt som, och innan, han grundade bruket (https://sv.wikipedia.org/wiki/Lummelunds_bruk).

Detta för mina tankar till; a) alla "skeppare Brun" i Stockholm under 1600-talet, b) klädmakare Hans Tillman (mfl) i Stockholm, och c) klädtillverkar-släkten Leffler (Lefebvre?) (Leffler, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11119, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-03-06).

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej,

Jag kan inte låta bli att dela en dopnotis i vilken namnet Barbara Berg är registrerat.
Mjöligen hade Barbro Mårtensdotter Le Brun en dotter med detta namn.
Hennes make hette ju Anders Andersson Berg.

Vid dop den 28/8 1723 var jungfru Barbara Berg fadder till barnet som döptes i Maria fs där Barbro och Anders gifte sig i oktober 1709 (CIa:5, sida 286).

Om Barbro och Anders Berg fick barn (med namnet Barbro) innan de gifte sig (eller strax efter bröllopet) skulle barnet ha varit (nästan) 14 år vid nämnda dop. Kan man tänka sig en 14-åring som fadder i Stockholm i början på 1700-talet? Nåja, i vilket fall som helst är det självklart låg sannolikhet att jungfru Barbara Berg var dotter till Barbro Mårtensdotter Le Brun.

En annan fadder vid samma dop hade ett namn som "förföljer mig" - Gertrud (Malm).

Barnet som döptes hette Stina och hennes föräldrar var murgesäll Johan Trana och hustru Catharina Olufsdotter.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055198_00152#?c=&m=&s=&cv=151&xywh=271%2C3278%2C2815%2C1353

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej Kjell,

För några månader sedan (Svar #36) ställde du en kontrollfråga, om jag hade hittat Barbros pappa, Mårten de Bruyn, angående min fundering att Barbro Mårtensdotter le Brun skulle kunna tillhöra släkten de Bruyn. Någon dopnotis eller annat direkt bevis för vem som var Barbros pappa har jag inte hittat än, men här är i alla fall några nyheter i ämnet.

 Tidigare har jag skrivit om;

1) Barbros troliga koppling till släkten Meurman (med bl a Johan Meurman (född 1659), som var kommissarie i riksens ständers bank (von Schantz genealogier)),

2) släktskapet mellan de Bruyn och Meurman via Maria Toutin, som var; a) dotter till en svägerska till Antony de Bruyn d.y., b) gm1 Maria de Bruyns svågers son (vars mamma var Elisabet Kock – se mer om henne nedan), och c) gm2 Peter Meurman, bror till nyss nämnda kommissarie Johan (se bilden ”de Bruyn och Uttenhofen” i Svar #35), samt

3) att det är troligast, enligt mina funderingar, att kommissarie Mårten Brun var Barbros pappa.

I Svenska Ättartal 1896 (11:e årgången) har jag nu sett att det står att Mårten Brun (din tabell 1001 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1653167#msg1653167) var både handelsman och ”kmsarie”, som jag tolkar som kommissarie (sida 128). Min gissning är att den uppgiften baseras på (bland annat) att betalning för begravning av en kommissarie Mårten Brun registrerade i tyska fs den 22/12 1693*, och bara tre månader senare, den 26/3 1694, registrerades betalning till Jakob och Johannes fs för begravning av ”Dagermans mågh Marten Brun”, som hade ”stådt bisatt 12 weckor”, dvs tre månader (Digitaliserade register, register till kyrkoarkiven, Stockholms län, volym 136, sida 25 respektive LIa:53, sida 36). Emellertid bör det ha varit samma Mårten Brun, som blev registrerad som bokhållare (”buchhalter”) när hans dotter Catharina döptes den 12/9 1681 i tyska fs (CI:1a, sida 625). ”Bokhållare Mårten Brun” var också fadder vid dop den 3/12 1689 av skräddare Olof Perman (Parment?) och hustru Maria Michelsdotters dotter, Brigitta, i Riddarholmen fs (CI:1, sida 122). (Vid samma dop var notarie Gödings käresta också fadder. Gissningsvis var notarien släkting till Olof Olofsson Gieting (dc 1665) vars änka, Margareta Hoff, senare blev svägerska till Didric Steenbergs hustru Maria Standaert. Didric ska ha varit svåger till Antony de Bruyn (d.ä.). Uppgifterna är tagna ur Svenska Ättartal 1696.)

* Kvarstår dock kommissarie Mårten Bruun, som var skyldig pengar till dödsboet efter Olof Sivertz enligt uppgift i bou daterad 14/5 1704 (se Svar #18). Möjligen avsågs kommissarie Mårten Brun, som hade dött drygt 10 år tidigare, men det låter lite osannolikt att man ”glömde” skriva ”salige” i bouppteckningen.

Häromdagen fick jag se, i Stockholms mtl 1676, information som, enligt min tolkning och resonemang kring den, tycks mig styrka (men självklart inte bevisa) hypotesen att bröderna Mårten (le) Brun och Johan Daniel(sson) Bruun (”min” tabell 19 och din tabell 1011) tillhörde släkten de Bruyn. Det jag fick se var att ”huus fruuns syster: Anna Loes” bodde i ett hus ägt av Jürgen Dargman. Han bör ha varit svärfadern till handelsman/kommissarie/bokhållare Mårten Brun (din tabell 1001). Efter resonemang kring informationen i mtl 1676 (se här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=65796.msg1680429#msg1680429) tycks det mig troligt att Mårten Bruns svärmor, Catharina Beerbaum, var systerdotter till Elisabet Lohe (se bifogad bild). Elisabet Lohe ska ha varit gm Henrik Piper (död 1704), som senare var gm2 Hedvig Cronström (1664-99). Hedvig var brorsdotter till Elisabet Kock vars makes svägerska var Maria de Bruyn (syster till Antony de Bruyn). Förhoppningsvis ser man släktskapen tydligare i den bifogade bilden. Utöver uppgiften i mtl 1676 kommer informationen från sekundära källor.

Lustigt nog har jag noterat en koppling mellan familjen Kock och Älvkarleby, där ”Öns bruk” anlades 1659. Elisabet Kocks bror, Daniel Kock (1616-50) var gm Anna Trotzig (1628-63). Hennes pappa, Johan Trotzig (1597-1647), var syssling till Mårten Leijonsköld, som var friherre till Älvkarleby. Enligt information på adelsvapen.com om släkten Leijonsköld var Mårten född 1600 och han dog 1656, bara tre år innan Öns bruk anlades (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Leijonsk%C3%B6ld_nr_53). När Mårten var 18 år dog hans styvfar och året därpå dog hans mamma Anna Svan. Hemkommen från studier i Hamburg (och troligen i samband med styvpappans död) fick Mårten jobb som bokhållare hos sin mamma kusin, Carin Svan, mamma till Mårtens tre år äldre syssling Johan Trotzig. Den nyligen föräldralösa och unga Mårten gjorde sedan raket-karriär; endast 19 år gammal fick han jobb som handskrivare hos rikskansler Axel Oxenstierna och 1620 blev han kassör på Axels ambassad ”till” (i?) Brandenburg. 1622 blev han kansliskrivare och kassör på Axels brors, Gabriel Oxenstierna (svåger till Jacob de la Gardie – jfr info om Jadin le Brun (tabell 12 i NV del 1, sida 110)), legation till Danmark och 1623 fick han uppdraget att hjälpa kamrer Erik Trana att skriva jordeböcker i Ingermanland och i Karelen. Möjligen var Erik släkting till murgesäll Johan Trana, vars dotter Stina (dp 28/8 1723) hade en fadder, jungfru Barbara Berg (se mitt förra inlägg).

Mårten Leijonskölds arbeten med bröderna Oxenstierna sammanfaller tidsmässigt med det brev som Maria de Bruyns make, Willem Momma, ska ha skrivit ca 1621 (tillsammans med holländska affärsmannen Samuel Loot) och skickat till Axel Oxenstierna angående idén att anlägga ett mässingsbruk i Mölndalsån (Willem (Welam) Momma, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9444, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl-Gustaf Andersson), hämtad 2024-07-20). I Stockholms mtl 1676 framkommer också att Mårtens änka, Brita Larsdotter Sneckenfelt (död 1690 enl adelsvapen.com), ägde ett hus i vilket Gabriel Oxenstierna bodde (hus nr 97 i Gamla Stans södra kvarter) då hon själv bodde i huset bredvid (nr 96) (G1:BA:5/1, sida 92v). Denna Gabriel bör inte ha varit Mårtens arbetsgivare 1622, men det visar ändå att åtminstone Brita hade relation till släkten Oxenstierna även 1676.

Självklart behöver ovanstående information om Mårten Leijonsköld, friherre till Älvkarleby, inte ha något att göra med vare sig anläggningen av Öns bruk, eller förekomsten där av personer med släktnamnet Le Brun (bl a mina anor). En ännu mer långsökt association (om möjligt!  ) har jag gjort mellan Mårtens mammas släktnamn, Svan, och värdshuset Svanen, som (”min” tabell 19) Johan Daniel Bruns hustru, Christina Marskalckia, drev efter sin pappas död ca 1660 (Wrangel F.U., Stockholmiana I-IV, 1912, sidorna 297 – 300). Information om värdshuset finns även på Wikipedia (där det felaktigt står att Johan Glock var Christinas son i tredje äktenspaket): https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rdshuset_Svanen. Svanar förekommer också i informationen om vinskänk Göran Bruun (”min” tabell 18). Stenhuset Tre Svanar tycks nämligen ha legat på samma tomt där Görans stenhus Lilla Solen låg. Göran köpte Lilla Solen 1707 och Tre Svanar köptes (eller såldes?) 1711 av hustru Maria Brun (som inte var Görans hustru).

Hoppas du, Kjell, och/eller någon annan har kommentarer!

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I augusti kommer jag att vara några dagar i Stockholm, men jag har lovat att guida ett par kompisar så tyvärr blir tiden knapp.

PS2: Vågar jag lägga till en tredje fågel? Jag tänker på Eric Pelican, som var gm Johanna Guilheame, dotter till Jean Guilheame (tabell 2 i NV del 1, sida 297). Johannas brorsdotter, Anna, var gm Anthon Maniet...

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Så här på sommaren går min släktforskning på sparlåga. Vilket innebär, att jag kanske inte svarar så snabbt eller inte alls.

Le Brun/de Bruyn eller Brun? Tja, det är inte så lätt att hålla isär släkterna och det hade säkert inte skrivarna på den tiden heller. Just nu talar det mesta för, att Barbro Mårtensdotter le Brun inte tillhör släkten le Brun. Och då ligger förstås de Bruyn närmast rent fonetiskt. Med din analys ökar sannolikheten för de Bruyn ytterligare något. Det är allt jag kan säga i dagsläget och det är säkert inte sista ordet.

I Storkyrkoförsamlingens Db reg:1-5 finns många Brun, likaså i Maria Magdalena LIa:1 för den, som vill grotta ner sig i Stockholmssläkterna Brun under senare delen av 1600-talet och början av 1700-talet. Ett tidsödande arbete!

Sommarhälsningar
Kjell

[Jan Johansson]

Tack Kjell för kommentarerna!
God fortsättning på sommaren!
/Jan

PS: I mitt förra inlägg nämnde jag släktskapet mellan familjen Kock och Mårten Leijonsköld, friherre till Älvkarleby. Igår fick jag se att det finns ett släktskap (om än avlägset) mellan Mårten och Claes Depken, som anlade Älvkarleö bruk 1659 tillsammans med David Leijel.
Se här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=199582.msg1680620#msg1680620.

Jag nämnde också Elisabet Lohe i mitt förra inlägg. Hon var troligen kusin (eller möjligen syster) till Johan Lohe (1643-1704) vars dotter, Hedvig Lucia Lohe (1684-1770), var gm Adam Leijel (1669-1744). Adam var brorsbarn till "Älvkarleö bruk-anläggaren" David Leijel (1621-76).

David Leijels farmor hette Piera Brown(!) enligt info på adelsvapen.com om Leijel nr 1531, så det tycks ha funnits, redan då, väldigt många personer med efternamnet Brown/Brun/Braun.
Länk till adelsvapen: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Leijel_nr_1531.

[Jan Johansson]

Hej igen,

I mitt inlägg 2024-07-21 (Svar #41) nämnde jag Stockholms mtl 1676 och Jürgen Dargmans hus (nr 22 i Gamla Stans västra kvarter) med hyresgästerna Henrik Piper och hus-fruns syster Anna Loes. Guldsmed Jürgen (Georg) Dargeman blev 1680 svärfar till handelsman/kommissarie/notarie Mårten Braun, eventuellt (le) Brun eller (de) Bruyn.

I Stockholms mtl 1676 framkommer att Jürgen ägde även hus nr 23 i de västra kvarteren (G1:BA:5/1, sida 106v). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00058#?c=&m=&s=&cv=57&xywh=416%2C205%2C3101%2C1454. Där bodde Anders Skeders änka med en dräng och en piga.

Troligen var Anders samma person som befallningsman på Stockholms slott Anders Scheder, vars bouppteckning upprättades den 27/10 1659 (F1A:4, SVAR:s bild 248). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107485_00248#?c=&m=&s=&cv=247&xywh=3766%2C698%2C3558%2C1644. Hans efterlevande änka hette Magdalena Haraldsdotter och dödsboet ägde en imponerande samling böcker (vilken säkert kan ge nyttig information – t ex boken Mars Gallicus, som är omnämnd här (Wikipedia om författaren Cornelius Jansen): https://en.wikipedia.org/wiki/Cornelius_Jansen.

Anders Scheders hustru, troligen nämnda Magdalena Haraldsdotter, var fadder vid dop av:

•   Johannes dp 24/6 1656 i tyska fs i Stockholm, son till bryggare Claes Bruun (”min” tabell 1) och Catharina Baselin. (I tyska fs:s volym CI:1a stavas Claes släktnamn ofta Bruen.) Vid samma dop var även salige J. Haraldis änka fadder. Möjligen var J. Haraldi(s) bror till Magdalena Haraldsdotter. (PS: Haraldi tycks ha varit en "präst-variant" av Haraldsson. PS2: "J. Haraldi" skulle kanske kunna ha varit kyrkoherde Johannes Wallerius (d. 1653) vars bror hette Magnus Haraldi Wallerstadius, se här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Haraldus_Petri. Men det är bara en vild gissning!)

•   Kirstin dp 29/4 1658 i Riddarholmen fs i Stockholm, dotter till notarie Johan Bjugg. Vid samma dop var Måns Brink också fadder. Han var troligen brännvinsbrännaren, som 1679 ägde två tomter på var sida om änka (efter bryggare Claes Brun) Catharina Baselins tomt i Maria fs i Stockholm.

När bryggare Claes Brun och Catharina Baselins son Johannes döptes, 1/1 1652 i tyska fs, var slottsvakt Johan Scheder(?) fadder. (OBS: sonen hade samma namn som barnet döpt 1656, se ovan.) Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00151#?c=&m=&s=&cv=150&xywh=627%2C1700%2C2809%2C1328.

Eftersom jag har bara två anteckningar om namnet Harald (jfr Magdalena Haraldsdotter) nämner jag också att:

Håkan Haraldsson, köpman Antony (de) Bruyns hustru Catharina Brun (född Steenberg) och Hans hovkonterfejares hustru, Gertrud Welamsdotter, var faddrar vid dop av Hybert Welamsson och Brita Johansdotters son, Johannes, den 20/3 1670 i Maria fs i Stockholm.

Uppgiften i Stockholms mtl 1676 om Anders Skeders änka, troligen Magdalena Haraldsdotter, som bodde i Jürgen Darg(e)mans hus ger möjligen en antydan om ett eventuellt släktskap mellan Mårten (le) Brun (måg till Jürgen Dargeman och bror till Johan Daniel Braun – ”min” tabell 19) och bryggare Claes Bruun (”min” tabell 1).

Ett par andra uppgifter som indikerar samma släktskap:

•   När bryggare Claes Bruns dotter, Catharina, döptes 9/11 1658 i tyska fs var Hans Marschalck fadder. Hans Marschalck blev svärfar den 27/7 1669 (vigsel i tyska fs) till Mårten (le) Bruns bror, Johan Daniel Braun.

•   Bryggare Claes Bruns dotter Anna, registrerad som hustru Anna Gris, var fadder vid dop i tyska fs 10/4 1690 då även Claes Wittmack var fadder. Johan Daniel Brun hyrde bostad 1702 av handelsman Witmak, som troligen var Claes Wittmack.

En uppgift som styrker det tidigare nämnda eventuella släktskapet mellan (de) Bruyn och Mårten (le) Brun:

Nämnda Claes Wittmacks hustru var fadder vid dop av vinskänk Heinrich Weber och Christina (de) Bruyns barn, Carl Wilhelm, den 21/10 1689 i tyska fs. Christina var dotter till Antony (de) Bruyn d.ä. och syster till Henric (de) Bruyn.

Nämnda Henric (de) Bruyn var gm Sara Margareta Liwijn, dotter till Hans Botwidsson Liwijn vars kusin, Jonas Livijn (1663-1733) var prost i Linderås och gm1 Gunilla Bjugg (1665-99). Enligt tolkning av sekundär källa* var Gunilla trolig dotter till Peder Jönsson Bjugg (1634-92), som var kyrkoherde i Linderås i Östergötland. Möjligen var Peder Jönsson Bjugg släkting (bror/kusin?) till ovan nämnda notarie Johan Bjugg vars barn var födda omkring 1660.

Då (notarie) Johan Bjuggs dotter, Elisabet, döptes 6/3 1661 i Riddarholmen fs, var sekreterare Anders Bjugg Lilliestierna fadder. Anders Bjuggs morfar, Nils Bjugg, ska ha varit befallningsman på Stockholms slott (se TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lilliestierna_nr_888), dvs samma speciella yrke som ovan nämnda Anders Scheder hade.

Då (notarie) Johan Bjuggs dotter, Helena, döptes 8/4 1662 i Riddarholmen fs, var sekreterare Johan Skeder fadder.

Yrket befallningsman på Stockholms slott och dess koppling till bryggare Claes Bruun gör det också troligt att slotts-uppsyningsmannen, med det knepiga namnet Johan Brun, var släkting till bryggare Claes Bruun. Johan Brun blev dock registrerad även med det trevliga  patronymikonet Johansson i betalningsnotisen daterad 26/10 1700 i Maria fs (LIa1:51, sida 141). Möjligen var han ett barnbarn till Claes, som hade en son Johan (fc 1656). Jag får nog ta mig en funderare över ”min” tabell 5!

* Länk till sekundär källa: https://forum.rotter.se/index.php?topic=68720.msg977065#msg977065.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej,

Jag måste återkomma till (guldsmed) Jürgen Dargeman och mtl 1676 (se mitt förra inlägg och Svar #41).

Det tycks mig nu vara troligt, eller till och med mycket troligt, att Jürgens svärmor var dotter till handelsman och brukspatron Henric Lohe. Se mitt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=72356.msg1681290#msg1681290. (I mitt förra inlägg nämnde jag Claes Wittmack. Han och hans två ingifta släktskap med släkten Lohe är omnämnda i inlägget till länken.)

I NV del 1, sida 112, står att Hein Brun (Tabell 21) troligen värvades av Henric Lohe. Hein var hammarsmed liksom en del personer i släkten le Brun.

Henric Lohes dotterdotter (gm Jürgen Dargeman) blev 1680 svärmor till kommissarie mm Mårten Brun.
Han var; 1) trolig släkting till syskonen Antony de Bruyn och Maria de Bruyn (gm Welam Momma), och 2) trolig pappa till Barbro som registrerade som "le Brun" när hon gifte sig 1709.

Man kan självklart inte dra någon slutsats baserat på enbart en notis med "le Brun", men om man lägger till informationen, att släkten de Bruyn ska ha varit från Aachen, som inte ligger långt ifrån Liège, och att den kom till Sverige 1640, ungefär samtidigt som Hein Brun och endast 13 år efter att Jean le Brun (Tabell 1, NV del 1, sida 106) skrev kontrakt i Liège (med LDG) kanske man vågar börja fundera över ett släktskap mellan släkten de Bruyn och släkten/släkterna le Brun. Dessutom har vi släkten Lohes ovan beskrivna koppling till Hein Brun, som var hammarsmed liksom en del personer i släkten le Brun. Vad tror du?

Vänliga hälsningar,
Jan

[Carina Widell]

Hej Jan!


Johan Le Broun som förekommer på 1680-talet och framåt vid Älvkarleby bruk som finns under denna länken Le Brun - Adelsvapen-Wiki verkar till att ha varit gift en gång innan han gifte sig med Ingrid Olsdotter. Förutsatt att Johan Le Broun är samma person som är gift med Ingrid Olsdotter, så betalar Johan Le Broun 29/9 1684 pengar till kyrkan efter ett barn ( Älvkarleby LIa:2 bild 210 / sid 3 ) och efter ännu ett barn 1690 ( Älvkarleby LIa:2 bild 300 / sid 12 ). 1694 betalar Johan Le Broun på Ön testamente efter hustrun, välboren fru Catharina Erncrona ( troligtvis Ehrencrona?, Älvkarleby LIa:2 bild 320 / sid 14  )


Du nämnde i något inlägg Claes Depken adlad Ankarström som var med och grundade bruket i Älvkarleby, och han kan eventuellt vara en släkting till välboren fru Helena Ankarström som nämns i Älvkarleby kyrkliga räkenskaper 1686, samt även nämns en brukspatron Petter Leyel ( Leijel ) 1686


Maria Adamsdotter Radou gift 1673 i Maria Magdalena med handelsman Herman Bauman, troligtvis är det samma person Maria Adamsdotter Radou som på 1690-talet befinner sig i Västervik ( H ), Kalmar län, och som står fadder tillsammans med skeppare Påfvel Brun

Maria Adamsdotter Radou ska om man tror på de sekundära nätuppgifterna på nätet vara en eventuell syster till Helena Radou f. ca 1640, d. 1701, som är gift med Adam Leijel.  Deras far är enligt nätuppgifter Adam Radou f. 1610, vars föräldrar är Jacob Radou f. ca 1580 och Helena de Besche, vars släktnamn är förknippat med bruksmiljö. Detta är bara sekundära källor som bör kollas upp.


Sysslingarna Mårten Leijonsköld, död 1656 och Johan Trotzig, vars mödrar är kusinerna Anna Svahn, död 1619, och Carin Svahn. Enligt ett inlägg här i Anbytarforum så gifter sig i Hjorted ( H ), Kalmar län, Anna Andersdotter Svan från Falsterbo 1679 med Carl Jönsson Uhr. Här vet jag inte var namnet Svan kommer ifrån. I kyrkböckerna ser man bara att hon nämns Anna Andersdotter. Kom bara att tänka på henne när du nämnde sysslingarnas mödrar Svahn.

Carl Jönsson Uhr ska enligt nätuppgifter komma ifrån Uragård i Hössjö, Slätthög ( G ), Kronobergs län, men jag är inte så säker på att han kommer från Slätthög. Redan på 1630-talet i Hjorted finns det en Trun/Trude i Uhrtorpet i Hjorted, vars ättlingar tycks röra sig i bruksmiljö vid Falsterbo bruk några decennier senare.


Enligt ytterligare nätuppgifter så ska Hubert de Besche f. 1582 i Liege, ha en dotter Helena de Besche som är gift med Magnus Jonae Uhr vars släkt Uhr är bördig från Kimstad. Magnus Jonae Uhr och Carl Jönsson Uhr är således inte släkt med varandra. Nämner bara dessa personer Uhr och Svan på grund av namnen och umgänget med smeder och bruk. De har troligtvis ingenting att göra med kusinerna Svahn och deras söner, men kan kanske vara bra att ha i åtanke.


Jag följer med spänning dina inlägg om Barbro Mårtensdotter le Brun. Jag har tyvärr inget nytt att tillföra utan tänkte bara ge dig lite reflektioner.


mvh
Carina

[Jan Johansson]

Hej Carina!

Tack för tipsen till mina reflektioner!  Du har alltid spännande kommentarer som inspirerar till nya idéer. Jag är hos min mamma och har inte tagit med min dator så att jag kan leta i mina anteckningar efter släktnamnen Ehrencrona och Uhr, som låter bekanta för mig. Ehrencrantz har jag sett att jag har nämnt i tråden om Brun, ev. le Brun, i Stockholm omkring 1700.

Vi sitter just nu och tittar i min mammas anteckningar och hon har skrivit om testamentpengar 1694 efter Jean le Brouns hustru och barn, men inga namn på dem. Vid koll i din referens (Älvkarleby LIa:2, 1694, sida 14) har jag hittat notiserna som min mamma har antecknat - dvs utan namn på hustrun. Här är länk dit: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002930_00036#?c=&m=&s=&cv=35&xywh=365%2C264%2C3213%2C1435. Har du möjligen länk till notisen där det står Catharina Erncrona?

Vänliga hälsningar,
Jan

[Carina Widell]

Jag förstår inte var jag har funnit Catharina Erncrona i samband med Johan le Broun. Sidan du hänvisar till ser ut till att vara samma sida jag tittade på. Jag ska kolla upp detta imorgon. Kanske är det feltolkat av mig     Eller det har skett ett fel i mina anteckningar.

[Carina Widell]

Catharina Erncrona står i mina anteckningar precis under Johan le Broun, så det är en feltolkning av mig att hon hörde ihop med Johan le Broun.


mvh
Carina

[Jan Johansson]

OK! Det var synd, för annars hade det varit jätteintressant tycker jag. 

Tack för upplysningen!

Vänliga hälsningar,
Jan

[Carina Widell]

Jag har inte tänkt så mycket på det innan men ser i mina anteckningar att det förekommer två personer Soltner gifta med varsin Brun. Visserligen på olika platser med en för den tiden bra bit ifrån varandra. Eventuellt ganska så samtida. Det är Tobias Soltner och Christina Brun i Stockholm som vid samma tid har en hustru Christina Soltner i Vimmerby ( H ) och hon är enligt nätuppgifter gift 29/11 1696 med Arvid Persson Brun.


Christina Soltner agerar fadder i Vimmerby ( H ) 1706 ( Vimmerby CI:4 bild 35 / sid 119 ) samt även flera gånger


De här två paren Soltner - Brun behöver ju eventuellt inte vara släkt med varandra med tanke på avståndet. Dock tycker jag inte att Soltner är ett jättevanligt namn.


mvh
Carina

[Jan Johansson]

Hej,

Stort tack Carina för informationen om Christina Soltner och Arvid Persson Brun i Vimmerby!
Det ligger ju inte långt ifrån Ankarsrum, Västervik och Västra Ed!

I bou efter Tobias Soltner och Christina Brun i Stockholm står att deras dotter, Anna Catharina, då var änka efter arrendator Jacob Knag. Han var troligen samma person som mjölnare Jacob Knabb i Norrsunda mtl 1720*. I Västra Ed sn fanns på 1680-talet en ryttare vid namn Nils Svensson Knabb. Han var fadder vid dop av ett barn till Tore Jönsson (troligen Brun) i Nocketorp i Västra Ed den 27/5 1688. I Västervik döptes i oktober 1701 ett barn, Petter, till Nils Erlandsson och Catharina Soltner. Tillsammans tycks mig dessa uppgifter tyda på att det fanns ett släktskap mellan paren Soltner-Brun i Stockholm respektive i Vimmerby.

Namnet Arvid associerar jag till adliga ätten Stierncrantz (nr 854). I den fanns den Arvid Stierncrantz, som var gm2 Anna Maria Meurman "i hennes 2:a gifte (gift 1:o med kommendanten på Tavastehus Anders Berg)". När jag tittade, för femtioelfte gången, på informationen om adliga ätten Stierncrantz (nr 854) på adelsvapen.com reagerade jag över "Västervik i Varnums socken, Värmlands län"  och släktnamnet Danckwardt, som jag svagt har för mig att du har nämnt tidigare Carina. Här är länk dit: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Stierncrantz_nr_854. PS: Längst ner på sidan är även släktnamnet Natt och Dag omnämnt.

* Se mer om det här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67776.msg1672603#msg1672603.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Carina Widell]

Håller med, uppgifterna kan tyda på ett eventuellt släktskap mellan Soltner-Brun och Stockholm-Vimmerby-Västervik. Ja, jag har också sett ryttaren Nils Svensson Knabb som fadder till Tore Jönsson ( troligen Brun ) 1688 i Västra Ed, som för övrigt inte är långt ifrån Vimmerby, Hjorted ( Falsterbo bruk ), Hallingeberg ( Ankarsrums bruk ) och Västervik.


Tack för länkarna, ska kolla på dessa.


mvh
Carina

[Carina Widell]

Här har jag skrivit kort om Barbro Mårtensdotter Le Brun https://forum.rotter.se/index.php?topic=75710.msg1684900#msg1684900

[Jan Johansson]

Tackar tackar! Jag har svarat där!

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Carin, kommissarie mm Mårten Brun hade en bror, Johan Daniel Brun (tabell 19 i tråden om Brun i Stockholm omkr 1700). Johan Daniel avled barnlös den 6/2 1713 enligt bou daterad 20/3 1713 efter honom. I den nämns Mårten Bruns dotter Catharina, men inget annat barn till Mårten. Om Barbro Mårtensdotter Le Brun var dotter till Mårten i ett äktenskap före Dorothea Dargeman (som du nämnde i ett annat inlägg), bör hon ha dött barnlös innan bouppteckningen uppfördes den 20/3 1713.

Här är länk till bouppteckningen som du tipsade om Carina. Den är efter Jörgen Dargemans hustru Karin Persdotter Bergbom/Beerbaum, också kallad Catharina Dargeman (död ca november 1710) och är daterad 16/11 1711 (F1A:74, sida 993): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107555_01039#?c=&m=&s=&cv=1038&xywh=2329%2C140%2C4997%2C2273.

Emellertid har jag, i mina anteckningar, två andra Mårten Brun i Stockholm som skulle kunna ha varit pappa till Barbro Mårtensdotter Le Brun. Om jag minns rätt har jag resonerat mig fram till att kommissarie mm Mårten Brun var den troligaste pappan (av de tre Mårten Brun) till Barbro. En av de tre Mårten Brun kan möjligen ha bott på Tavastgatan i Maria Magdalena fs på Södermalm i Stockholm. Gatans namn kan ha att göra med Tavastland, där Tavastehus (och kopplingen till Anders Andersson Berg), ligger och "tavastelänning" ska ha förekommit "i äldre tiden" i Stockholm enligt artikel på Wikipedia om Tavastgatan. Där står också att namnet är dokumenterat redan 1649 som ”Taweste gathan”, dvs inte många år efter att en ny stadsplan och gatunät utformades på 1630- och 1640-talen. Jag får nog ta mig en titt på de tre Mårten Brun igen!

[Jan Johansson]

Hej,

Jag har nyss gjort ett inlägg angående Barbro Mårtensdotter Le Brun (eller (de) Bruyn?) i tråden om smed-släktnamnet Berg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1685136#msg1685136.

Vänliga hälsningar,
Jan