Inget mellannamn - betydelse?

[Gustaf Fröhlin]

Hej!

Jag har stött på ett par gånger att endast någon person i en familj inte har något mellannamn. Undrar om det kan ha någon innebörd eller om det bara berodde på föräldrarnas vilja? Som jag har sett det verkar det vanligast hos de yngsta barnen.
Bifogar en exempelbild ifall det skulle vara otydligt vad jag menar.

Mvh

[Eva Dalin]

Av min  mormor och hennes tio syskon  födda 1863 -1888 hade nio  stycken dubbelnamn
medan de övriga två, nummer 6 och 9 i ordningen, bara hade  ett.

[Manuela Irmgardson]

Naturligtvis är detta på föräldrarnas vilja. 
Tre barn har 3 namn, tre barn har 2 namn och David har ett. Kanske ville de båda ha två barn till. Som då bara får 1 namn. 
Du kan spekulera oändligt. Endast föräldrarna kunde ha svarat på din fråga. 
Det är som det är. 

[Klas Wallén]

Hej!

Min farfars bror var äldst bland syskonen födda i olika socknar i Östergötland mellan 1894-1911. Han var emellertid den ende som enbart hade fått ett namn, de andra hade dubbelnamn. Så åtminstone i den familjen stämmer inte idén med singelnamn bland de yngre in. Jag är dock intresserad av namn och i Gränna, där min farmor föddes (samtliga i barnaskaran fick trippelnamn), har jag undersökt namnskicket lite närmare, då trippelnamn blev vanligt där ganska tidigt. På slutet av 1800-talet var det vanligast att barn fick två eller tre namn men ett namn förekommer dock då och då både bland borgare inne i Gränna stad och bland besuttnas och obesuttnas barn på landsbygden. Då jag igår lite flyktigt gick igenom materialet från tiden du angav i din fråga, såg jag att de som fick ett namn oftast verkade vara barn födda i slutet av en syskonskara eller ett av två barn där det andra barnet fått två eller tre namn. Tror dock att detta var en slump och att det inte fanns någon tradition som ledde till att barn i slutet av skaran oftare fick ett singelnamn. Det stämmer inte i min mormor och morfars familjer i Värmland och Närke t.ex. och jag har aldrig hört om en sådan tradition, det låter dessutom orimligt. Givetvis fanns det tidigt oskrivna regler för vilka namn man kunde ge ett barn men de luckrades upp med tiden. Däremot varierade ju namnskicket i tid och rum så lokala trender och förutsättningar kunde skilja sig åt även om det fanns allmänna trender på det nationella planet, som dubbelnamnens accepterande.

Skulle du dock finna ytterligare belägg för din idé vill jag gärna ta del av resultatet  .

VH Klas

[Klas Wallén]

Hej!

Kollade lite närmare på materialet idag och de åren på 1880-talet som jag gick igenom hade det gemensamt att det framförallt var barn till arbetskarlar och torpare som fick enkelnamn även om en sergeant, trädgårdsmästare, stadsskräddare, läkare och patron gav enkelnamn åt sina barn. En del var konsekventa och gav samtliga barn singelnamn medans andra blandade. På frågan om de som föddes senare i en barnaskara i större utsträckning fick singelnamn gav materialet stöd för svaret "nej", vilket var väntat.

VH Klas