Författare Ämne: Le Brun eller Brun i Stockholm ca 1670-1750 ev med vallonsk bakgrund (läst 5387 gånger)

Jan Johansson · 2023-04-10, 18:30

Hej,

Efter att ha funnit registrering av ett par pigor med släktnamnet Le Brun i Stockholm, i slutet av 1600-talet respektive i början av 1700-talet, började jag leta efter släktnamnet Brun registrerat i Stockholm under samma tidsperiod. Le Brun förekom bland valloner i Sverige på 1600-talet och min fundering var om även en del personer med släktnamnet Brun, på den tiden, hade vallonsk bakgrund eller annan koppling till Vallonien. Nedan finns en sammanställning, i tabellform, över dem jag har hittat. Eftersom syftet har varit att leta efter information, som kan tyda på kopplingar till Vallonien, är val av presenterat data inte objektiv. Med andra ord har fler uppgifter om några av personerna hittats, men inte presenterats nedan av utrymmesskäl. Dessutom har sökningen varit koncentrerad till Maria Magdalena församling i Stockholm, så säkerligen kan många fler personer med släktnamnet Brun, än de nedan presenterade, hittas registrerade i Stockholm på 1600-talets andra hälft och början av 1700-talet.

Det skulle vara väldigt roligt med kommentarer och/eller fakta, som bestyrker eller motsäger omnämnda förslag av troliga eller möjliga släktskap mellan personerna i tabellerna nedan. Tyvärr har hittats endast viss information som antyder, men inte bekräftar, vallonskt ursprung. Det bör finnas många andra primärkällor, som kan innehålla fler uppgifter om nedanstående personer, men för tillfället upphör mina egna sökningar i ämnet. Som utgångsperson har valts en man, som omnämns i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi (NV) del 1. Han hette Daniel och är beskriven som ”(trol son)” till Johan le Brun, tabell 3 i NV om släkten le Brun (sida 107). Många, men inte alla, av de nedan beskrivna möjliga/troliga vallonska kopplingarna baseras på relationer till Daniel, som alltså inte helt säkert hade vallonsk bakgrund själv.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS:
Faktor Anthoni Bruyn har inte tagits upp bland tabellerna nedan. Han, eller hans barn, tycks inte ha haft kopplingar till nedanstående personer, ev med undantag av inspektor Johan Daniel Braun (tab 19 i texten nedan). Den 18/7 1689 registrerades betalning för begravning av Johan David Schönmans änkas barn, som begravdes i grav ägd av inspektor Johan Daniel Brun (Maria Magdalena kyrkoarkiv LIa1:40, sida 128). Enligt Holms tomtbok (1679) över kvarteren i Maria Magdalena församling i Stockholm ägde major Mårten Schiönman (trolig släkting till Johan David Schönman) en tomt i kvarteret Draken i Maria Magdalena församling i Stockholm. Drygt 20 år senare kan faktor Anthoni Bruyns dotter Christina (änka efter inspektor Hinrick Weber) ha ägt en gård på Mårten Schiönmans tomt. I Maria Magdalena mtl 1711 framkommer att Christina Bruyn ägde en gård i kvarteret Draken nr 185 (BA:10/15, sida 204). Enligt Stockholms stad Stadsarkivets fastighetsregister (1675-1875) köptes avlidne brädverkareinspektoren Hindrich Webers arvingars gård av uppbördsman Salomon Feiff den 24/7 1718 (köpebrev), men tyvärr finns ingen information i registret om vem som ägde fastigheten före Hindrich Weber. Det är därför oklart huruvida det var denna tomt, som ägdes tidigare av Mårten Schiönman.

PS2:
Kanske texten med alla tabeller är för lång för att lägga upp i ett enda inlägg (det blev felmeddelande när jag försökte nyss), så jag lägger upp en tabell i taget. I skrivande stund finns totalt 39 tabeller.
----------------------------------------------------------------------------------------------

BRUN OCH/ELLER LE BRUN I STOCKHOLM ca 1670-1750

Använda förkortningar:
MM = Maria Magdalena församling i Stockholm
NV = Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi
ff = född före (år beräknat på 18 års ålder, eller äldre, vid vigsel alt. vid äldsta barns beräknade födelse/dop, eller på yngre syskons födelseår)
gf = gifta före (år beräknat på 18 års ålder, eller äldre, vid äldsta barns födelse/dop)
bou = bouppteckning, volymbeteckning F1A från Stockholm rådhusrätts 1:a avdelning
RA = Riksarkivet

Jan Johansson · 2023-04-10, 18:32

Utgångsperson (Tabell 0)

Daniel le Brun, ff 1687, “(trol son)” till Johan le Brun (tab 3 i NV).

Daniel fick burskap som krögare i Stockholm den 7/4 1704 (Handelskollegiet DIa1:1, sida 60).

Krögare Daniel le Brun var gm Catharina Hansdotter Richter. Troligtvis var hon dottern Anna Catharina (fc 1683) till hovslagare mäster Hans Richter (dc 1687) och Catharina Hök (Höök, dc september 1703) enl bou efter henne (daterad 15/2 1704, F1A:62, sida 69). Dödsboet ägde ett stenhus vid Regeringsgatan i hörnet av Jacobs kyrka. Catharina Hansdotter Richter kan ha haft en samtida släkting (farbror/kusin?) som var guldsmed i Stockholm: i februari 1707 uppbjöd guldsmed mäster Fredric Richter guld och silver som hade förpantats hos honom (Stockholms Magistrat och Rådhusrätt A1A:7).

Daniel le Brun och Catharina Hansdotter Richters barn, som hittas i Stockholms Storkyrkoförsamlings digitaliserade register över döpta (alla döpta i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm):
•   Anna Cattarina dp 4/2 1705 faddrar (urval): madame Catterina Schiarenberg (Scharenberg) och herr Hans Åkerblom
•   Johan dp 20/1 1706 faddrar (urval): herr Elias Åkerblom, skeppare Hans Åkerblom och salige herr Johan Schiarenbergs (Scharenbergs) jungfru
•   Margareta dp 7/8 1707 faddrar (urval): Elias Åkerbloms hustru, herr Hans Hellsings hustru och mäster Mårten Rokies (Rokes) hustru

Kommentarer om ovan nämnda faddrar:

Scharenberg
Madame Catarina Scharenberg var gm handelsman Johan Scharenberg (Riksarkivets ämneshandlingar Personhistoria, SE/RA/756/756.1/S/S 7, RA:s bilder 199-228). I volymen med personhistoria framkommer att Johan Scharenberg dog före 12/1 1693 och att han/dödsboet var skyldig den holländska köpmannen David de Banes/Bunes i Amsterdam pengar sedan 1675. Enligt sekundär källa hette madame Scharenberg Katarina Alten-Eck och parets dotter, Johanna, gifte sig med Karl Wattrang den 12/10 1711 (adelsvapen.com om släkten Wattrang nr 848). Enligt samma källa ägde Karl Wattrang Åkers krutbruk och hans bror, Johan Jakob (död 1718) ägde Åkers styckebruk.

Enligt Holms Tomtbok 1679 (över kvarteren i Maria Magdalena församling i Stockholm) ägde handelsman Scharenberg en tomt i kvarteret Ormen den större. Christina Brun (tab 3), som var gf 1681 med sekreterare Tobias Soltner, bodde i sin egen gård i kvarteret Ormen nr 47 enligt MM mtl 1705 (BA:9/1, sida 16). I samma mtl 1705 framkommer att Tobias Soltners troliga bror, Erik Soltner, ägde en gård i kvarteret Gropen nr 58 och att Scharenbergs änka ägde en gård på den intilliggande tomten, Gropen nr 59 (BA:9/1, sida 20).

Madame Scharenberg är även omnämnd nedan i tab 2 (vinhandlare Anders Bruun), tab 4 (Margareta Brun) och i tab 7 (krögare Petter Bruun). Den 25/11 1690 var jungfru Anna Helena Scharnberg (troligen madame Scharenbergs dotter) och Jacob Murman faddrar vid samma dop i MM. Jacob Murman gifte sig mellan 1687 och 1693 med bryggare Lars Pukes änka. Piga Barbro Mårtensdotter Le Brun viges 1709 i en gård i MM kallad ”bryggare Pukens gård”, som då bör ha varit ägd av Jacob Murman. Möjligen hade Barbro en bror, Mårthen Brun, som var lärpojke hos svarvare Sven Andersson i kvarteret Östergötland nr 46 enl MM mtl 1702 (BA:8/1, sida 19). En annan möjlig bror till Barbro var kusk Johan Mårtensson Bruun, som gifte sig den 28/4 1728 med piga Annica Jonsdotter Lillia, vigda på Gamla Prästgårdsgatan ”uti fältwebelens Sylwins gård” i MM. Barbros pappa kan ha varit handelsman Mårten Bruhn, som begravdes i Johan Igelbergs grav i MM enl betalningsnotis daterad 20/9 1701 (MM LIa1:52, sida 126). Den 25/2 1683 döptes i MM ”Mårten kiöpmans, och nu ifrån[-]warandhe till Dansick [Danzig, idag Gdansk], och hustru Maria Reems [Rems] barn Anna Dårdigh” (CIa:4, sida 7). Möjligtvis var ”Mårten kiöpman” samma person som handelsman Mårten Bruhn och/eller som ”Mårten brännvinsbrännare” vars barn, Jonas, döptes i MM den 11/5 1680. Uppgiften om den polska staden Gdansk kan jämföras med bryggare Claes Bruuns hustrus troligtvis polska släktnamn (se tab 1 nedan). Se mer om Barbro Mårtensdotter Le Brun (och andra möjliga pappor till henne) här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=176804.0.

Åkerblom
Bryggare Elias Åkerblom är omnämnd nedan i tab 18 (vinskänk Georg Broun/Göran Bruun).

Hellsing
Bryggare Hans Hellsing är omnämnd nedan i tab 7 (krögare Petter Bruun). Troligen var Hans Hellsing släkt med Lars Hellsing, som var fadder vid dop i Storkyrkoförsamlingen den 12/10 1707 av styrman Cornelius Bruun och Maria Persdotters barn Petter. Cornelius Bruun är inte omnämnd bland tabellerna nedan eftersom mer information om honom, än den vid dopet 1707, inte har hittats.

Rokes
Mäster Mårten Rokies (Rokes) var troligen släkt med Juditha Rokes, som var gm Hindrich Leijel enl sek källa (von Schantz genealogier, 2.G-P, sida 134v). Hindrich Leijel (1627-1710) lär ha varit brukspatron vid Harnäs och Älvkarleö bruk. Hindrich och Judithas dotter, Emerentia Leijel, gifte sig den 14/8 1681 i MM med rådman Mårten Bunge. Enligt Holms tomtbok 1679 ägde Mårten Bunge en tomt i samma kvarter, och vid samma gata, som änkan efter bryggare Claes Bruun (tab 1 nedan).

Jan Johansson · 2023-04-10, 18:34

Tabell 1

Claes Bruun, ff 1631, möjlig son till Nicolas le Brun (tab 13 i NV). Claes Bruuns äldsta kända son hette Claes, vilket kan tyda på att hans pappa hette Claes/Nicolas.

Troligen dog Claes mellan 27/1 och 30/3 1668. ”Clas Bruns dotter” (dvs ej ”salige” Clas Brun) var fadder vid dop i MM den 27/1 1668. Den 30/3 1668 blev ”lefwererat till w:dh Hans Pryss kyrckiowärden för 3 ringningar efter sah. [salige] Klas Bruns bryggiares lik 24 da:r [daler] och för dhet han stogh i kyrckian 4 da:r och båår och för päll 3 s” (MM CIa:2 sida 29). Den 8/6 1668 var salige Clas Bruns hustru fadder vid dop i MM.

Claes var bryggare och ägde en gård ytterst på berget vid Bastugatan när han avled (bou daterad 24/4 1668, F1A:9, sida 716). Han var då gm Catharina Beskijns/Beskyns (gf 1650, möjligen det polska släktnamnet Beksinski) vars bror var bagare mäster Baltzar (Beskijns). Claes hade också ett barn från ett tidigare äktenskap. I Holms tomtbok 1679 hittas salige Clas Bruuns änkas tomt i kvarteret Lappskon (fol. 20). Hon hittas som fadder sista gången i MM vid dop den 29/6 1682.

Claes omnämnda barn i bouppteckningen efter honom (daterad 24/4 1668):
•   Claes Claesson Bruun ff 1650, var myndig och halvbror till nedanstående barn
•   Anna fc 1650, trol d 1/11 1710 (i Ladugårdslandet i Stockholm), trol gm kompaniskeppare/kommendör Jacob Jacobsson Gris, trol mamma till Jacob och Nils Gris (se faddern ”Jacob Jacobsson comp. skeppares hustru hust: Anna Clasdotter Brun” vid dop den 15/6 1670 i MM (CIa:1, sida 83) och bou daterad maj 1713 (F1A:80, sida 112), se också tab 2)
•   Margaretha fc 1654 (tabell 4)
•   Johan fc 1656 (tabell 5)
•   Chatarina fc 1658 (tabell 6)
•   Petter fc 1660 (tabell 7)
•   Maria fc 1662, trol registrerad hos vinhandlare Anders Bruun (tab 2) i Stockholms mtl 1683, trol d 5/9 1733 (i Katarina församling i Stockholm), trol gm kryddkrämare Petter Höijer, trol moster till Niclas Gris, som trol var samma person som Nils Gris, son till Marias syster Anna (se ovan, se också bou daterad 22/6 1734, F1A:110, sida 901 och tab 2)

Jan Johansson · 2023-04-10, 18:35

Tabell 2

Anders Bruun, ff 1657, möjlig/trolig bror till Claes Bruun (tab 1).

I Stockholm mtl 1683 (BA:6/1, del II (Gamla Stans södra del), sida 45, RA:s bild 82) framkommer att vinhandlare Anders Bruun ägde och bodde i hus nr 57 med sin hustru, barn och med sin brors två barn, Maria Bruun (13 år) och Catharina (10 år), som skulle resa till Polen nästkommande vår. De kan ha varit Claes Bruun (tab 1) och Catharina Beskijns yngsta döttrar, Chatarina (tab 6) och Maria, som i och för sig skulle ha varit 25 respektive 21 år enligt åldersuppgift i bouppteckning efter Claes Bruun (tab 1). Möjligen uppgavs ålder under 16 år för att slippa betala mantalspenning för dem. Uppgiften om resan till Polen, i mtl 1683, sammanfaller tidsmässigt med sista gången deras mamma hittas som fadder vid dop i MM (den 29/6 1682). Vidare framkommer i mtl 1683 att pigan Maria Le Bruun 25 år (fc 1658) var mantalsförd i det intilliggande huset nr 58, hos rådman Hans Kohlmäter (som tidigare kan ha varit tygmästare i MM) i ryttmästare Söltenhielms hus. Maria kan ha varit dotter till Simon le Brun (tab 6 i NV), Johan le Brun (tab 3 i NV) eller till Nicolas le Brun (tab 13 i NV).

Vinhandlare Anders Bruun var troligen gm Gunilla Bruun. I bou efter Catharina Brun (troligen Anders dotter) framkommer att hennes pappa hette Anders Brun, att han bodde på landet och att han var gm Gunilla Brun (daterad 13/2 1704, F1A:62, sida 63). Madam Gunilla Bruun och madam Catharina Scharenberg var faddrar vid samma dop i Storkyrkoförsamlingen den 17/7 1694. I dopnotisen är barnets föräldrar registrerad med namnen Ingemar Fredbom och Anna Maria Fredbom (CIa1:5), men i digitaliserat register till dopboken är mamman registrerad med namnet Anna Maria Brun. Catharina Scharenberg och hennes dotter var faddrar vid varsina dop av två av krögare Daniel Johansson Le Bruns barn (1705 respektive 1706 i Storkyrkoförsamlingen). Daniel var trolig son till Johan le Brun (tab 3 i NV).

Vinskänk Anders Bruuns hustru (möjligen Gunilla) bar barnet vid dop av kofferdi-båtsman Anders Jönsson Berg och hustru Elisabetha Andersdotters barn Margaretha den 12/4 1687 i MM. Anders hade alltså koppling till MM och Elisabetha kan ha varit hans dotter ff 1669. I sådant fall var Anders ff 1651. Vid samma dop var kommendör Jacob Gris fadder. I bou efter kommendör Jacob Gris änka (död 1/11 1710 tillika tre dess döttrar) står att hon hette Anna Brun och att hennes söner Jacob och Nils Gris fanns utomlands (daterad maj 1713, F1A:80, sida 112). Anna Brun var troligen dotter till bryggare Claes Bruun (tab 1).

Vinskänk Anders Bruun dog troligen mellan 13/2 1704 (bou efter hans troliga dotter Catharina) och 1711. I MM mtl 1711 står att vinskänk änka Gunilla Bruun med två döttrar bodde i kvarteret Göta Ark nr 67. (I Holms tomtbok 1679 står att kvarteret Göta Ark låg bla vid Scharbergsgatan (idag Skaraborgsgatan), vilket liknar ovan nämnda släktnamnet Scharenberg.)

Anders omnämnda barn i mtl 1683:
•   Anders fc 1675, möligen skeppare Anders Brun (dc 1709) gm Chatarina Hansdotter (dc 1713), bou F1A:86, sida 1030
•   Johan fc 1676
•   Maria fc 1677
•   Catharina fc 1679, trol d nov 1703, gm perukmakare Johan Meruchat, bou F1A:62, sida 63
•   Mårten fc 1680
•   Hindrick fc 1682 (tabell 15)
Eftersom yngsta barnet, Hindrick, var bara ett år kan Anders ha fått fler barn senare. Han kan också ha haft äldre barn, som inte bodde hos sin pappa och mamma/styvmamma då mtl 1683 skrevs.

Jan Johansson · 2023-04-10, 18:37

Tabell 3

Christina Brun, ff 1662, möjlig/trolig nära släkting (syster?) till Claes Bruun (tab 1). I MM mtl 1705 står att pådrivare Johan Brun (tab 5) bodde hos Christina Brun i hennes gård. Han var trolig son till Claes Bruun (tab 1). Samboendet samt samma släktnamn indikerar att de var (nära) släkt med varandra. Christina blev registrerad en gång med patronymikonet Toorrstesdotter (vid dop av sitt barn Jörgen den 17/4 1682 i MM) och en gång felaktigt (såvida hon inte hade ett dubbelnamn) registrerad med namnet Helena (i MM mtl 1705, BA:9/1, sida 16).

Christina var gf 1681 med sekreterare/advokat Tobias Soltner (bg 11/4 1704 i MM kyrka, LIa1:55, sida 74-75).

Den 17/7 1700 lät sekreterare Tobias Soltner begrava sitt barn i Ehrencrantzes grav (MM LIa1:51, sida 90-91) och den 25/8 1707 begravdes salige Tobias Soltners piga, Christina Eriksdotter, i Ehrencrantzes grav (MM LIa1:58, sida 105). Vid dop i MM den 18/10 1681 var Christina Brun fadder då även tre personer med släktnamnet Eherncrantz var faddrar. Se släkten Ehrencrantz nr 823 och Gudmund Spak adlad Ehrencrantz (bg i MM den 8/6 1684, men död redan den 29/4 1683) samt hans son Johan, som var kapten på Gustaf Sparres viceamiralskepp. Gustaf Sparres pappa var kusin med Carl Sparre, som grundade järnbruk, bla Graninge bruk.

I MM mtl 1705 framkommer att Christina Brun var änka och att hon bodde i sin egen gård i kvarteret Ormen nr 47 (BA:9/1, sida 16). Ormen nr 46 ägdes då av lärft-krämare (lintyg) Hans Matsson och där bodde bla linvävare mäster Georg Kön (trolig släkting till Margaretha Köön, gm Johan Bruun (tab 5)). Lärft-krämare Hans Matsson kan ha varit samma person som hökare Hans Matsson i kvarteret Ormen den mindre i Holms tomtbok 1679. Tomterna intill Hans Matssons ägdes 1679 av salige herr Pär Danviksprästen respektive av Anders Holländares änka. De tre tomterna sträckte sig genom hela kvarteret och låg därför både vid Besvärsgatan och vid Hornsgatan. I bouppteckning efter Tobias och Christina står att dödsboet ägde en gård vid Hornsgatan och den bör ha varit ägd tidigare av Pär Danviksprästen eller av Anders Holländare. Uppgifterna om gården i MM mtl 1711 är underskrivna av Anna Katrina Soltner, som var Christina Bruns dotter (BA:10/16, sida 43).

Den 1/8 1708 vigdes ryttare Hendrick De Boo (Dubois) och hustru Kierstin Persdotter i sekreterare Soltners änkas gård, där Christina Brun då bör ha bott själv (MM EI:1, sida 33). Enligt tillägg till NV var Hendrick möjlig (yngsta) son till Joris Dubois (tab 16 i NV) och Gertrud Niclasdotter (troligen Oudart). Hendrick döptes den 10/5 1685 i Nävekvarn, där Joris hade bildat familj innan hans troliga pappa, Nicolas Dubois (tab 6 i NV), flyttade därifrån ca 1657. Nicolas le Brun (tab 13 i NV) fick ett utomäktenskapligt barn med en fransyska vid namn Gertrud. Barnet föddes ca 1657 i Mogata socken och döptes i Norrköping. Joris och Gertruds äldsta barn, Nicolas (tab 17 i NV), var trol ff 1670 (dvs trol född på 1660-talet) i Nävekvarn, öster om Norrköping. Baserat endast på dessa uppgifter kan det röra sig om samma person med namnet Gertrud (se också Christina Bruun (tab 12), som hade en dotter vid namn Gertrud Christina).

Den 14/12 1710 begravdes sekreterare Tobias Soltners änka, dvs Christina Brun, på mindre kyrkogården i MM (LIa1:61, sida 524). I samma volym framkommer att två av parets döttrar begravdes den 21/11 1710 respektive den 6/12 1710, men i bouppteckning efter Tobias och Christina (daterad 6/12 1720, F1A:88, sida 1115) står att fyra döttrar dog 1710, då pesten spreds i Stockholm.

Christina Brun och Tobias Soltners barn (alla döpta i MM):
•   Maria dp 22/10 1680, död före 6/12 1720 (datum för bou efter Tobias och Christina), troligen död 1710
•   Jörgen dp 17/4 1682, död före 6/12 1720 (datum för bou efter Tobias och Christina)
•   Tobias dp 15/2 1684, bars då av Adam Leijels hustru (som var enl sek källor: Helena Radou, systerdotter till ”bröderna de Besche” (bla Norrköping och Finnspångs bruk) samt svägerska till Jakob, David och Henrik Leijel (bla Älvkarleö bruk)), död före 6/12 1720 (datum för bou efter Tobias och Christina)
•   Anna Catharina dp 10/3 1686, faddrar bla: handelsman Emelius von der Poth (holländskt släktnamn?), handelsman Hindrick Leijel och fröken Anna Catharina Wrangel (enl sek källor: vars blivande (1689) svärfars kusin, Märta Bonde, var gm Jonas Bure d.y., vilka ägde många hemman i Knutby sn (se jb 1688), bla i Sotter (jfr Soltner) och i Åsby, där Vällnora bruk grundes 1684 av Jacob Leijel d.y.); troligen död före 6/12 1720 (datum för bou efter Tobias och Christina), jfr uppgift i bou om att fyra döttrar dog 1710; eller ev död före ca 1696 (se nedan nämnda Anna Catharina, fc 1696)
•   Helena dp 15/10 1688, bars då av assessor Plahns hustru; faddrar var bla handelsman Levin (som kan ha varit släkt med; 1) Sara Margaretha Levin gm handelsman Hindrich Bruun (tab 15), och 2) predikant Petrus Levin, gm Agneta Brun (tab 17)) och handelsman Carl Branders hustru (troligen samma Carl, som senare var gm Anna Christina Brun (tab 16), se bou daterad 15/1 1734, F1A:110, sida 283); död före 6/12 1720 (datum för bou efter Tobias och Christina), troligen död 1710
•   Elisabet dp 23/12 1690, tycks vara äldsta omnämnda barnet i bou efter Tobias och Christina (daterad 6/12 1720), var då gm löjtnant Petter Siöman
•   Sophia var gm befallningsman Olof Ödbom den 6/12 1720
•   Anna Catharina var änka efter arrendator Jacob Knag den 6/12 1720; ev samma dotter som döptes den 10/3 1683, men i bou efter Tobias och Christina är dottern Anna Catharina registrerad som tredje barnet och var troligen född efter hennes syster Elisabet (dvs efter 1690); kan ha varit samma person som i sek källa (Eddie Bjärrenholt den 29/4 2000 på forum.vallon.se) var fc 1696 (i Stockholm?) och gm mjölnare Johan Maniette (fc 1687) (i Skäfthammar?), i sådant fall vigda efter 1720
•   Margaretha fc 1701, var jungfru den 6/12 1720

Jan Johansson · 2023-04-10, 18:39

Tabell 4

Margareta Brun, ff 1658, trolig dotter till Claes Bruun (tab 1) och var i sådant fall fc 1654. Margareta blev registrerad felaktigt med namnet Maria vid dop av sitt barn i MM den 23/3 1684.

Den 23/4 1676 vigdes i MM lin-köpman Nils Helgesson (senare Helgesson Lind) och jungfru Margareta Brun.

Torsdagen den 30/9 1680, klockan 15, döptes bokhållare Johan de Besches barn Johannes i MM, hemma på Bastugatan i salige Nils Helgesson bryggares änkas hus. Salige syftar förmodligen på bryggare Claes Bruun (tab 1) och inte på Nils Helgesson, som levde efter 1680. Nils bytte yrke efter vigseln och blev bryggare. Hans efternamn blev registrerat (första gången?) som Helgesson Lind den 10/6 1682 i MM då han betalade avgift för bisättning av fiskalen Knut Bengtssons lik, men vid dop av parets barn, utom ett döpt i MM den 2/12 1689, blev han registrerad utan släktnamnet Lind.

Margareta Brun dog efter den 2/8 1711, då hon blev registrerad i en komplettering till en bouppteckning, troligen efter hennes dotter Margreta Lind (F1A:70, sida 378v). Hon bodde då vid Luntmakargatan på Norrmalm.

Margareta Brun och Nils Helgesson Linds gemensamma barn (alla döpta i MM):
•   Catrina dp 12/7 1679, vars faddrar var Clas bagare och (tab 1) Clas Bruns änka; Catrina dog före den 22/6 1711 (datum för bou efter hennes syster Margreta)
•   Margreta dp 31/12 1680, bou daterad 22/6 1711 var troligen efter denna dotter Margreta, död 4/11 1710 av pesten, gm bokhållare Hans Carsten (F1A:70, sida 371)
•   Anna dp 23/3 1684, Margareta Brun registrerad som hustru Maria Bruun i dopnotisen; Anna dog efter den 22/6 1711 (datum för bou efter Annas syster Margreta)
•   Nicolaus dp 12/10 1687, troligen bg ca 1/4 1689 då en Niels Linds betalning registrerades för begravning av hans 1/2 år gamla barn i MM (LIa:1/40, sida 86)
•   Maria dp 2/12 1689 vars faddrar var hustru Maria Höijer, bagare mäster Michell Hobb och hustru Catharina Bruun (se tab 6), som troligen var Margareta Bruns syster; Maria dog före den 22/6 1711 (datum för bou efter hennes syster Margreta)
•   Helge vistades i Holland 1711 (se nedan)

I bou daterad 22/6 1711, troligen efter Margareta Bruns dotter Margreta Lind, står att den avlidne hade en bror Helge Helgesson Lind som då vistades i Holland (F1A:70, sida 371). Han bör ha hetat Helge Nilsson Lind och kan ha varit Margareta Bruns styvson, döpt i annan församling än MM eller ej registrarad/funnen i MM dopbok aktuella år. I bouppteckningen står att dödsboet var skyldig madame Scharenberg pengar och skyldig kommissarie Wattrang (troligen madame Scharenbergs då strax blivande måg – se tab 6 och 7) för 1/2-års hyra samt att dödsboet ägde en tavla, som föreställde kung Williams föräldrar. Det kan röra sig om föräldrarna till Vilhelm III (född 1650 i Haag); Vilhelm II av Oranien (1626-1650) och Maria Stuart (1631-1660) enligt information om dem i sekundära källor. Enligt MM mtl 1705 och mtl 1711 ägde kommissarie/sekreterare Karl Wattrang bla en gård i kvarteret Lappskon (nr 165) där salige Claes Bruuns (tab 1) änka ägde en tomt enligt Holms tomtbok 1679 och där Catrina Brun (tab 6) bodde (i nr 162) enl mtl 1705.

Jan Johansson · 2023-04-10, 18:40

Tabell 5

Johan Bruun, trolig son till Claes Bruun (tab 1), var i sådant fall fc 1656, och trolig släkting till Christina Brun (tab 3).

Johan Bruun bodde troligen hos Christina Brun (tab 3) i kvarteret Ormen nr 47 då MM mtl 1705 skrevs sommaren 1705. Han blev då registrerad som pådrivare (BA:9/1, sida 17). Johan kan ha varit den slotts-uppsyningsman, Johan Johansson Bruhn, som lät begrava sitt barn på MM kyrkogård enligt en betalningsnotis daterad 26/10 1700 (LIa1:51, sida 141). Om patronymikonet Johansson stämmer var han inte son till Claes Bruun (tab 1).

Johan gifte sig mellan 1701 och 1706 med Margaretha Köön (död 1705). Hon var troligtvis släkting till linvävare mäster Georg Kön, som var granne med Christina Brun (tab 3) i kvarteret Ormen där pådrivare Johan Bruun bodde enligt uppgift i mtl 1705. I bou, daterad 22/3 1706, efter Margaretha står att hennes efterlevande make var skrivare vid kungliga amiralitetet Johan Brün och att dödsboet ägde en gård vid Hornsgatan samt en ”annan egendom [som], sedan mannen en ringa fördehl aftagit hade[,] berättades eij wara att upteckna” (F1A:65, sida 533). Gården vid Hornsgatan låg i kvarteret Sankta Maria nr 125 (intill Maria kyrka) enligt uppgift i MM mtl 1702, i vilken Margaretha Köön blev registrerad som ”änkan hustru Margaretha Frantz:” med sin avlidna makes släktnamn/patronymikon, skeppare Mårthen Frantz/Frantzon (BA:8/1, sida 46, se också bou F1A:58, sida 525). När Johan och Margaretha gifte sig var hon, enligt mtl 1702, granne med Catharina Ehrencrantz (död 1710 enl sek källa om Ehrencrantz nr 823), som bör ha varit bekant med Christina Brun (se tab 3 för mer info). Catharinas pappa, Gudmund Spak/Ehrencrantz (dc 1666) var sekreterare och sedan assessor i amiralitetskollegium där Johan Bruun blev bokhållare senast den 22/3 1706 (datum då inventering av Margaretha Kööns dödsbo gjordes).

Johan gifte sig sedan med Charlotta Wernick (död oktober 1710). Enligt MM mtl 1705 bodde hon då nära Maria kyrka, på andra sidan Hornsgatan, i kvarteret Bocken nr 33 och var änka efter glashandlare Henrick Vernert/Wernick (BA:9/1, sida 9). I bou, daterad 18/3 1712, efter Charlotta Wernick står att hennes efterlevande make var skrivare vid kungliga amiralitetet Johan Bruun och att hon hade en son från ett tidigare äktenskap, Hindrich Wernick (fc 1704), som bodde hos sin halvbror, mässingslagare David Wernick (F1A:76, sida 367). Dödsboet ägde två gårdar; en vid Hornsgatan (troligen Bocken nr 33) och en annan vid Bastugatan (troligen Tofflan nr 175). I MM mtl 1711 står att amiralitetsbetjänt Johan Bruun var änkling och bodde i egen gård i kvarteret Sankta Maria nr 124, så den bör ha blivit såld, eller överskriven till Margaretha Kööns son, strax efter skrivandet av mtl 1711 och före den 18/3 1712 då inventering av Charlotta Wernicks dödsbo gjordes.

Johan dog den 13/6 1716 enligt uppgift i bou, daterad 26/5 1716, efter honom (F1A:83, sida 458). I den framkommer att han hade varit både krögare och amiralitetsbokhållare, att Johans styvson hette Hindrich Wernick, att man inte visste var hans eventuella arvingar höll till, samt att han hade ägt en gård vid Bastugatan. Troligtvis låg den i kvarteret Tofflan nr 175 (se MM mtl 1711, BA:10/16, sida 156), som ligger vid dagens Pryssgränd. På andra sidan Pryssgränd ligger kvarteret Lappskon, där (tab 1) Claes Bruuns änka ägde en tomt enligt Holms tomtbok 1679.

Jan Johansson · 2023-04-10, 18:41

Tabell 6

Chatarina/Catrina Brun, trolig dotter till Claes Bruun (tab 1), var i sådant fall fc 1658.

Catrina Brun var troligen gm1 kopparslagare mäster Jacob. Då hans barn Cathrina döptes i MM den 25/2 1680 bars barnet av (tab 1) salige Clas Bruns änka (Catharina Beskijns/Beskyns). Möjligen kan Chatarina ha blivit registrerad hos Anders Bruun (tab 2) i mtl 1683 och bör i sådant fall ha blivit änka mellan 1680 och 1683.

Catrina Brun var gm2 vinskänk Erik Kusbom(?). I MM mtl 1705 hittas, i grevinna B. E. Königsmarks hus i kvarteret Lappskon nr 162, bla vinskänk Erik Kusboms änka Catrina Brun och två boktryckare gesäller med holländska släktnamn: Isac(?) von der Lame och Cornelius de Jung (de Joung) (BA:9/1, sida 43). Claes Bruun (tab 1) ägde tidigare en tomt i samma kvarter Lappskon, och hans troliga son Johan Bruun (tab 5) bör ha ägt en gård på andra sidan Pryssgränd, i kvarteret Tofflan.

Catrina Brun var troligen gm3 bagare mäster Michel Hobb, som var fadder till Maria (Lind) (dp 2/12 1689 i MM), dotter till bryggare Nils Helgesson Lind och Margareta Brun (tab 4). Vigseln hittas inte i register över vigslar i MM 1706-1751.

Enligt uppgift i MM mtl 1705 var änka Catrina Bruns granne, i Lappskon nr 165, kommissarie (i kammarrevisionen) Karl Wattrang, som ägde Åkers krutbruk i Åker sn samt Länna stångjärnsbruk i Länna sn. Karls bror, Johan Jakob Wattrang (död 1718), ägde Åkers styckebruk i Åker sn (enl sek källa om släkten Wattrang nr 848). Karl gifte sig andra gången den 12/10 1711 med Johanna Scharenberg, dotter till handelsman Johan Scharenberg och fru Katarina Alten-Eck. Familjen Scharenberg hade relationer till flera personer med släktnamnet Brun i Stockholm omkring 1700 (se tabeller 0, 2, 4 och 7).

Troligen dog Catrina Brun 1709; den 26/1 1709 blev betalning registrerad i MM för begravning av bagare mäster Michell Hobbs hustru Catharina Bruun (LIa1:60, sida 48).

Jan Johansson · 2023-04-10, 18:43

Tabell 7

Petter Bruun, möjlig son till Claes Bruun (tab 1), i sådant fall fc 1660, eller till Johan le Brun (tab 3 i NV).

Borgare och krögare Petter Bruun dog omkring februari 1714 enligt uppgift i bou, daterad 2/2 1715, efter honom (F1A:82, sida 358). Han var då gm Anna Albrechtsdotter Bruun, som blev registrerad med namnet Annicka då parets barn Johanna Maria döptes i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm (se nedan). Anna hade samma patronymikon, Albrechtsdotter, som hustrun till mätare Johan Johansson Brun (tab 8 ).

Petter Bruuns barn (båda döpta i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, CIa1:6):
• Anna Catarina dp 30/8 1706, faddrar var bla madame Scharenberg (se nedan) och bryggare Hans Hellsing, vars hustru var fadder vid dop i samma församling den 7/8 1707 av ett barn till Catarina Richter och krögare Daniel Le Bruun (son till Johan le Brun, tab 3 i NV; Catarina och Daniels andra två barn hade faddrar ur familjen Scharenberg), enligt betalningsnotis daterad 6/7 1710 begravdes krögare Peter Bruns barn (ev Anna Catarina) på kyrkogården i MM vilket tyder på en koppling till den församlingen
• Johanna Maria dp 16/5 1708, fadder var bla madame Scharenberg, Johanna Maria dog efter 2/2 1715 (datum för bou efter Petter Bruun)

Familjerna Scharenberg och Hellsings kopplingar till både krögare Petter Bruun och till krögare Daniel Le Bruun tyder på ett släktskap mellan Petter och Daniel. Möjligen var de bröder. I sådant fall hade Petter troligen patronymikonet Johansson och kan ha varit samma person som mätare Per Johansson, gm Elsa Eriksdotter, vars barn Anna Helena döptes i MM den 25/11 1690. Faddrar var då bla jungfru Anna Helena Scharenberg (förmodligen dotter till handelsman Johan Scharenberg och hustru Katarina Alten-Eck) samt Jacob Murman, som bör motsvara handelsman Jacob Meurman (f 10/3 1632) i von Schantz genealogier om släktnamnen Mannerstedt och Meurman. Den 14/10 1709 i MM gifte sig piga Barbro Mårtensdotter Le Brun med herr-tjänare Anders Andersson Berg i Jacob Murmans (eller hans sons) gård, som i vigselnotisen blev kallad salige bryggare Pukens gård. Herr-tjänare Anders var troligtvis son till kommendant Anders Berg, som var gm en dotter (Anna Maria) till Jacobs storebror Johan Meurman innan hon gifte sig med Arvid Stierncrantz (sek källa om släkten Stierncrantz nr 854). Johan Meurman var handelsbetjänt i Amsterdam 1638 enligt sek källa om släkten Mannerstedt nr 1083.

Jan Johansson · 2023-04-10, 18:44

Tabell 8

Johan Johansson Brun, ff 1695, möjlig bror till mätare Per Johansson (se tab 7) och/eller svåger till krögare Petter Bruun (tab 7).

Johan dog, utan egna barn, den 26/4 1713 enligt bou efter honom (daterad 6/4 1714, F1A:81, sida 812). I den står att han hade varit mätare (liksom mätare Per Johansson, se tab 7) och att hans hustru hette Catharina Albrechtsdotter, samma patronymikon som hustrun till krögare Petter Bruun (tab 7). Petter Bruuns dotter Johanna levde den 2/2 1715, men är inte omnämnd i bou, daterad 6/4 1714, efter mätare Johan Johansson Brun. Detta tyder på att Petter och Johan inte var bröder. De kan dock ha varit svågrar, dvs gifta med två systrar med efternamnet Albrechtsdotter (Anna respektive Catharina). Dödsboet ägde en gård på Norrmalm vid Bastugatan (idag Sveavägen) och var skyldig svågern kalkmätare Erik Mur pengar. Erik kan ha varit släkt med gardeskarl Hans Mur, som bodde i en gård senare ägd av parm-mätare Hans Eriksson Bruun (tab 9). Ett eventuellt släktskap mellan Erik Mur och Hans Mur skulle kunna indikera ett släktskap även mellan mätare Johan Johansson Brun och parm-mätare Hans Eriksson Bruun.

Mätare Johan Johansson Bruns omnämnda syskon i bouppteckningen efter honom (daterad 6/4 1714):
•   Maria Johansdotter gm bonde Olof Persson i Sandvik i Bondekyrka sn
•   Karin Ersdotter (halvsyster) gm bonde Johan Michelsson i Mörby i Gamla Uppsala
•   en syster vars son var Johan Olsson i Mörby i Gamla Uppsala

Jan Johansson · 2023-04-10, 18:46

Tabell 9

Hans Eriksson Bruun, ff 1668, trolig bror eller styvson till kämnär Erik Brun (tab 10) och möjlig släkt med mätare Johan Johansson Brun (tab 8 ).

Hans blev registrerad som parm-mätare i kyrkoarkiv, MM mtl 1711 och i bou efter honom, men som hamnfogde då hans dotter Christina döptes 1687.

Parm-mätare Hans Eriksson Bruun var gm Brita Olofsdotter enligt MM dopnotiser 1686 och 1687. I bou efter Hans står att hans hustru hette Sara Olofsdotter (död 22/4 1731) vars namn bekräftas i bou efter henne (daterad 24/7 1731, F1A:103, sida 840).

Parm-mätare Hans dog i november 1727 enligt uppgift i bou, daterad 17/7 1728, efter honom (F1A:98, sida 914). I bou står att dödsboet ägde en gård i kvarteret Kattan vid Tavastgatan i MM, men att det var skyldig pengar till handelsman och bryggare Lars Sifvert som hade ”emot underpant af gårdsdocumenterne att fordra 300 [daler kopparmynd?]”. Enligt tolkning av bou efter Lars Sifverts troliga pappa hade Lars en syster Maria, fc 1671 (F1A:40, sida 281). Maria kan ha varit samma person som Margaretha Sifvertz, gm Erik Soltner, som förmodligen var bror till Tobias Soltner, gm Christina Brun (tab 3). Dessa två familjer Soltner bör ha bott nära varandra, i MM i Stockholm, under samma tidsperiod.

Parm-mätare Hans Brun kaverade vid lysning i MM den 26/5 1708 inför vigsel mellan murmästargesäll Johan Hansson Schultz och piga Elizabet Larsdotter Berg, vilka vigdes i Katarina församling i Stockholm den 29/3 1708. Elizabet kan ha varit syster till Kierstin Larsdotter Berg, gm trädgårdsmästare Zacharias Bruun (tab 34).

Den 8/5 1709 registrerades betalning för byte av parm-mätare Hans Bruns hustrus bänkrum (MM LIa1:60, sida 158).

I MM mtl 1711 står att parm-mätare Hans ägde en gård i kvarteret Kattan nr 147, men han tycks inte ha bott där själv (BA:10/16, sida 114). Samma gård ägdes och beboddes av styrman änka Brita Hindersdotter, som hyrde åt bla gardeskarl Hans Mur enligt MM mtl 1705 (BA:9/1, sida 38). Hans Mur kan ha varit släkt med kalkmätare Erik Mur, som omnämns som svåger i bou efter mätare Johan Johansson Brun (tab 8 ). Ett eventuellt släktskap mellan Hans Mur och Erik Mur skulle kunna indikera ett släktskap även mellan parm-mätare Hans Eriksson Bruun och mätare Johan Johansson Brun.

I Holms tomtbok 1679 framkommer att ”brandtmäter” Oluf Nilsson ägde en tomt vid Tavastgatan i kvarteret Kattan den mindre (fol. 25). Möjligen var han parm-mätare Hans svärfar. Kvarteret Kattan mindre ligger hörn-i-hörn med kvarteret Tofflan, där Johan Bruun (tab 5) troligen ägde en gård.

Hans Eriksson Bruun och Brita Olofsdotters barn (båda döpta i MM):
•   Erik dp 2/5 1686, faddrar var bla bryggare Lars (Eriksson enl dop i MM den 12/6 1681) Pukes hustru (Maria Matsdotter, som senare var gm Jacob Murman – se tab 7) och inspektor Israel Emporagrius, som kan ha varit svåger till kämnär Erik Brun (tab 10)
•   Christina dp 18/5 1687, råds-man (troligen kommers-råd) Preutz hustru bar barnet (Catharina Sviring enl sek källa om släkten von Preutz nr 935) och en annan fadder var kämnär Sven Wimbnel (även Erik Brun (tab 10) var kämnär)
I digitaliserat register till döda i MM 1681-1700 framkommer att parm-mätare Hans Eriksson Brun hade sex barn som begravdes under perioden 1686-1697.

Parm-mätare Hans Eriksson Bruun och Sara Olofsdotters barn enligt bouppteckningar efter dem:
•   Johan Bruun, landsfiskal i Västerbotten, död efter 24/7 1731 (datum för bou efter Sara)
Enligt Stockholms stad stadsarkivs fastighetsregister (1675-1875) sålde sonen, fiskal Johan Bruhn, gården till hökare Sven Kempendahl 1732. Enligt tolkning av registret låg gården på tomt 1 i kvarteret Katten (mindre) och enligt bou efter parm-mätare Hans Eriksson Bruun låg gården vid Tavastgatan. Kvarteren Katten mindre och större ligger strax intill kvarteret Lappskon där bryggare Claes Buun (tab 1) bör ha bott.

Jan Johansson · 2023-04-10, 18:48

Tabell 10

Erik Brun, ff 1640, trolig bror eller styvfar till parm-mätare Hans Eriksson Bruun (tab 9) och möjlig/trolig släkting till skeppare Samuel Brun (tab 11).

Erik dog ca 1689 enligt uppgift i bou efter honom (daterad 5/10 1689, F1A:41, sida 879). I den står att Erik hade varit kämnär, att hans efterlevande änka hette Margareta Emporagria och att dödboet ägde en gård på Norrmalm vid Styckjunkaregränden. Margareta var möjligen syster eller faster till inspektor Israel Emporagrius, som var fadder vid dop i MM den 2/5 1686 av parm-mätare Hans Eriksson Bruns barn (tab 9). De kan båda ha varit (nära) släktingar till Gabriel Emporagrius (adlad 1668 enl sek källa om Lillieflycht nr 791), som ägde en gård i kvarteret Jupiter enligt Holms tomtbok 1679. I samma kvarter ägde senare skeppare Samuel Brun (tab 11) en gård, men det är oklart om det var samma gård eller ens gård på samma tomt.

Kämnär Erik Brun och Margareta Emporagrias barn enlig bou efter Erik (alla döda efter 5/10 1689):
•   Catharina fc 1658, jungfru
•   Brita troligen född mellan 1658 och 1665 gm kornett Gustaf Stake
•   Anna fc 1665, jungfru
•   Margareta fc 1666, jungfru
•   Erik fc 1667, i tjänst vid Upplands kansli
•   Daniel troligen fc 1669, i tjänst vid kansliet hos greve Askenberg
•   Christina fc 1672, jungfru
•   Maria fc 1674, jungfru

Jan Johansson · 2023-04-10, 18:49

Tabell 11

Samuel Brun, ff 1675, trolig bror till Christina Bruun (tab 12), trolig farbror till Anna Catharina Bruno (tab 13), trolig släkting till kämnär Erik Brun (tab 10) och möjlig son till Simon le Brun (tab 6 i NV). Simon lär betyda ”lilla Samuel”, så de två namnen bör vara besläktade med varandra. Samuel var även möjlig son till vinhandlare Anders Bruun (tab 2), men bodde i sådant fall inte i föräldrarhemmet när mtl 1683 skrevs.

Samuel Brun var gm1 Magdalena Bruun, dc 1700 enl bou efter henne (daterad 10/9 1704, F1A:63, sida 971). Samuel var då skeppare.

Enligt bou, daterad 2/3 1714, efter skeppare Samuel Brun var han gm2 Catharina Lorentzdotter Brun, änka efter skeppare Erik Swart (med vilken hon hade sonen Petter Swart) och syster till skeppskapten Lorentz Lorentzson. Catharina dog den 8/1 1740 enl bou efter henne (daterad 29/1 1740, F1A:125, sida 287). Henne son Petter Swart var då död och han hade varit styrman (med den titeln redan i bou efter Samuel). Troligen var det han, dvs kofferdi-båtsman Petter Swart, som hade lånat pengar till bokhållaren vid Lövsta bruk, Jonas Ranbeck (död 21/2 1709), och/eller till hans hustru Catharina Nedelberg (död 19/1 1711) enl uppgift i bou efter dem (daterad 24/11 1715, F1A:83, sida 896). Vidare framkommer av bou efter Catharina Lorentzdotter Brun att hennes bror, Lorens, också var död då inventeringen gjordes den 29/1 1740 och att han hade varit brukspatron och handelsman, troligen efter att ha varit skeppskapten, vilket han blev registrerad som då bou efter Samuel skrevs den 2/3 1714. Lorens son, Petter Mauritz (fc 1735), hade en förmyndare som var rådman i Sundsvall (Anders Cederhamn).

Den 31/12 1709 registrerade betalning till MM för köp av bänkrum åt skeppare Samuel Bruuns hustru i kyrkans södra sida (LIa1:60, sid 136).
Den 17/11 1710 registrerades betalning till MM för Samuels köp av grav på kyrkogården (i första kvarteret nr 72, LIa1:61, sida 559).
År 1711 betalade Samuel till MM för fyra års hyra av bänkplats i kyrkans södra läktare åt sin dotter (LIa1:62, sida 112).

Skeppare Samuel Brun dog den 31/8 1713 enl bou efter honom (daterad 2/3 1714, F1A:80, sida 427). I den står att dödsboet var skyldig pengar till en person på skeppet Drottning Lisa och att dödsboet ägde en gård på Sankta Maria kyrkogata. Enligt MM mtl 1711 (RA:10/15, sida 14) låg gården i kvarteret Jupiter nr 7 där skeppare Samuel Bruun bodde med sin hustru och med sin ”svåger”, skeppare Johan Hysing med hustru, som hette Catharina Holm enl bou efter Johan Hysing (daterad 4/5 1719, F1A:87, sida 448). Catharina Holm var dotter till Samuel Bruns troliga syster Christina Bruun (tab 12). Johan Hysing kan ha varit son (eller bror) till; 1) skeppare Anders Hysing som var fadder vid dop i MM den 25/4 1681, eller (mer troligt) 2) guldsmed Didrich Hysing vars barn döptes i MM den 30/12 1687. Vid det senare dopet var bla kopparslagare Jeremias Strickerts hustru fadder. Kopparslagare Jeremias Strickerts son, som också hette Jeremias, kom att gifta sig med Anna Catharina Bruno (tab 13). Hon var trolig syster eller brorsbarn till skeppare Samuel Brun.

I MM mtl 1730 står att skeppare Bruns änka Catharina Brun ägde och bodde i kvarteret Jupiter nr 7 och att hon hade en piga, Sigrid Olofsdotter född i Forsmarks bruk (BA:13/4, sida 15). Även Samuel och Catharinas dotter Brita Christina och hennes make, skeppare Stangenberg, bodde i Jupiter nr 7 enl mtl 1730. Gården bestod av (bla) ett två våningar högt bostadshus med fyra rum på varje våning, vind och välvd källare samt åtskilliga andra ”commoditeter”. Brandordningen lovades att strax förskaffas.

I bou daterad 29/1 1740 efter skeppare Samuels änka, Catharina, står att dödsboet fortfarande ägde gården i kvarteret Jupiter vid Mariagatan och att hon hade pantsatt en förgylld silverbägare hos holländska prästens änka, Elisabeth Diedrich, som kan ha varit dotter till guldsmed Didrich Hysing. Han hade lånat pengar av bryggare Andreas Berg enl bou efter Andreas (död 14/8 1698, F1A:55, sida 1135). Bryggare Andreas var troligen ingift släkting med Christina Brun (tab 3). Enligt hypotes var bryggare Andreas Bergs ingifta svåger, Lars Siverts, bror till (tab 3) Christina Bruns ingifta svägerska, Maria/Margaretha Siverts. Vidare framkommer i bou efter Andreas Berg att hans hustru, Christina Stöök, var styvdotter till kopparslagare Johan Petre. Troligtvis var det kopparslagare Johan Petre, som var gm Christina Bruun (tab 12). Christina Bruun bör dock inte ha varit mamma till Christina Stöök.

I MM mtl 1702 framkommer att välborne Carl Ehrenpreutz ägde gården i kvarteret Jupiter, som Samuel sedan ägde (BA:8/1, sida 4). I Holms tomtbok 1679 framkommer att Adam Leijel och sekreterare Lilieflycht ägde varsina hus i kvarteret Jupiter (fol. 34). Adam Leijels hus låg vid Hornsgatan och sekreterare Lilieflychts hus låg vid Sankta Maria kyrkogata, där skeppare Samuel Bruuns gård låg (se Samuels dotter Brita Christina nedan). Sekreteraren var troligen Gabriel Emporagrius (1639-1690), som adlades 1668 enl sek källa om släkten Lillieflycht nr 791. Vidare framkommer av sek källa att Gabriels styvmamma var Anna Simonsdotter Depken. Förmodligen var hon släkt med bergmästare Claes Depken, adlad Anckarström, med koppling till bla Älvkarleö bruk. Troligen var Gabriel Emporagrius släkt med Margareta Emporagria, gm kämnär Erik Brun (tab 10), och med inspektor Israel Emporagrius, som var fadder vid dop av ett av (tab 9) parm-mätare Hans Eriksson Bruns barn.

Samuel Brun och Magdalena Bruns barn enl bou efter henne (daterad 10/9 1704) och även enl bou efter honom (daterad 2/3 1714):
• Maria fc 1693, gm klensmed ålderman Johan Åkerman, vigda 10/9 1713 i MM, hon då jungfru
• Brita Christina fc 1695, gm skeppare Matthias Stangenberg, vigda 7/10 1725 i MM ”på Mariagatan uti brudens huus”, hon då jungfru
Änkan efter bryggare Claes Bruun (tab 1) var fadder vid dop i MM den 8/6 1668 av Brita Samuelsdotters barn. Brita kan ha varit dotter till skeppare Samuel Brun (eller till Simon le Brun, tab 5 i NV). Däremot bör inte klädmakare mäster Erik Samuelsson Bruun (tab 14) ha varit son till skeppare Samuel Brun eftersom klädmakare Erik (död 1730) inte är omnämnd i bou efter skeppare Samuel (daterad 2/3 1714).

Jan Johansson · 2023-04-10, 18:50

Tabell 12

Christina Bruun, ff 1698 (men tidigast omkr 1660), trolig syster eller halvsyster till skeppare Samuel Brun (tab 11), trolig faster till Anna Catharina Bruno (tab 13), möjlig dotter till vinhandlare Anders Bruun (tab 2, i sådant fall född efter mtl 1683) och trolig släkting till vinskänk Georg Broun/Göran Brun (tab 18).

I bou efter Christina Bruun står att hon hade tre barn, alla med olika släktnamn, och att hennes efterlevande make/änkling hade ett annat släktnamn än något av barnens. Christina bör därför ha varit gift minst fyra gånger. Äktenskapens ordningsföljd (nedan) baseras på den troliga åldersbaserade ordningsföljd med vilken barnen omnämns i bou (äldsta barnet först, yngsta barnet sist).

Christina var gm1 N: Gran, möjligen släkt med gardeskarl Jona Graan, som tagit hand om den sjuka handelsmannen Hindrich Bruun (tab 15)
Christina var gm2 N: Holm, kan ha varit (släkting till) skräddare Jonas Månsson Holm gm Maria Eriksdotter Tillman vars barn döptes i MM den 1/11 1670.
Christina var gm3 N: Petre, troligen kopparslagare mäster Johan Petre vars hustru (ev denna (tab 12) Christina Bruun) och kopparslagare Jeremias Strickert (se skeppare Samuel Bruun, tab 11, och Anna Catharina Bruno, tab 13) var faddrar vid samma dop i MM den 19/3 1689. Möjligen var Johan Petre släkt med brukspatron Robert Petre, som var gm Eva Leijel, dotter till brukspatronen vid Älvkarleö bruk, Jacob Leijel, enligt von Schantz genealogier (G-P, sida 133b). Robert Petre ägde en gård i kvarteret Överkikaren nr 5 enligt MM mtl 1705 (BA:9/1, sida 3) mtl 1711 (BA:10/16, sida 7) och hans änka, Eva Leijel, i MM mtl 1721 (BA:12/11, sida 4v).
Christina var gm4 kopparslagare mäster Petter Norman (död efter 12/7 1738). Paret vigdes den 4/8 1723 i ”brudens egen gård” vid Kyrkogatan i MM (EI:1, sida 270). Troligtvis var det samma gård som skeppare Samuel Bruun (tab 11) ägde enligt uppgift i bou efter honom (daterad 2/3 1714). Det bör därför vara troligt att Samuel och Christina var syskon, som båda ägde (varsina delar av) gården vid Sankta Maria Kyrkogata. Se också skeppare Johan Hysing, som blev registrerad som ”svåger” till skeppare Samuel Brun (tab 11), men egentligen var måg till Christina (se barn nedan). Vid lysningen/vigseln mellan Christina Bruun och Petter Norman kaverade linkrämare Wellam Jacob Petre.

Christina Bruun dog den 22/5 1738 enl bou efter henne (daterad 12/7 1738, F1A:120, sida 2048). I bou står att dödsboet ägde en gård vid Hornsgatan i kvarteret Överkikaren. Möjligen hade Christina ärvt gården efter maken Petres bortgång (jfr ovan: brukspatron Robert Petre i Överkikaren). Vidare framkommer av bouppteckningen att dödsboet och bryggare Åbrink ömsesidigt var skyldiga pengar till varandra. Det bör röra sig om Jonas Åbrink, som omnämns i bou efter Anna Catharina Bruno (tab 13) och som köpte ett stenhus i Gamla Stan av mågen till vinskänk Georg Broun/Göran Bruun (tab 18). I bou:s bilaga ”förtekning öfwer 1738 års inventarier samt hwad för samma åhr influtit” är bla skeppare Johan Dragerts hustru Anna Depken och bryggare Adam Radou omnämnda. Konstigt nog är även kopparslagare mäster Normans hustru Christina Brun (som bör ha varit den avlidna själv) också omnämnd i samma förteckning. Anna Depken kan ha varit (släkting till) Anna Simonsdotter Depkten omnämnd i tab 11 (skeppare Samuel Brun).

Christina Bruuns barn omnämnda i bou efter henne (daterad 12/7 1738):
•   Gertrud* Christina Gran gm bryggare Petter Losen(?)
•   Anna Catharina Holm gm inspektor Erik Reuterhusen, Anna Catharina var troligen tidigare gm skeppare Johan Hysing (se skeppare Samuel Brun, tab 11) vars hustru hette Catharina Holm enl bou efter honom (daterad 4/5 1719, F1A:87, sida 448)
•   Johan Petre fc 1713, kopparslagare gesäll vars närmsta anhörig var Losch/Kosch (eller Petter Losen?)

* Jämför med Nicolas le Brun (tab 13 i NV) som lär ha fått ett utomäktenskapligt barn med ”en franzoos kåna Gertrud” ca 1657. Om Christina Bruun vore det utomäktenskapliga barnet, fött 1657, skulle hon ha varit ca 56 år då Johan Petre föddes ca 1713.

Jan Johansson · 2023-04-10, 18:51

Tabell 13

Anna Catharina Bruno, ff 1698, trolig syster eller brorsbarn till skeppare Samuel Brun (tab 11) och till Christina Bruun (tab 12), eller till skeppare Johan Bruno (tab 21). Anna Catharina kan ha varit dotter till vinhandlare Anders Bruun (tab 2). I sådant fall var hon fc 1679 och blev registrerad med namnet Catharina i mtl 1683. Trolig släkting till vinskänk Georg Broun/Göran Brun (tab 18).

Anna Catharina dog den 23/4 1728 enl bou, daterad 7/5 1728, efter henne och hennes make, hökare Jeremias Strickert (död den 18/4 1728) (F1A:97, sida 653). Enligt tolkning av denna bou och av bou efter kopparslagare Jeremias Strickert (daterad 9/4 1709, F1A:68, sida 748), som omnämns i tab 11 och tab 12, var hökare Jeremias son till kopparslagare Jeremias Strickert. I två bilagor, skrivna av Anna Catharinas make Jeremias, till bou efter dem intygas kopians likhet med originalet av Jonas Åbrink (F1A:97, sidorna 670 och 671). Det bör röra sig om Jonas Åbrink, som omnämns i bou efter Christina Bruun (tab 12) och som köpte ett stenhus i Gamla Stan av mågen till vinskänk Georg Broun/Göran Bruun (tab 18).

I bou, daterad 7/5 1728, efter Anna Catharina Bruno och hennes make framkommer att hans bror var komminister i Storkyrkoförsamlingen, Johan Strickert, och att hans styvfader var kopparslagare mäster Christopher Kruse. I MM mtl 1730 framkommer att bisittare i kopparslagareämbetet, Christopher Kruse, ägde och bodde i ett hus i kvarteret Jupiter nr 24 (BA:13/4, sida 46). I samma mtl 1730 står att änkan efter skeppare Samuel Brun (tab 10) bodde i sin egen gård i Jupiter nr 7 (sida 15). Vidare står att dödsboet ägde en gård vid Bondegatan i kvarteret Bonden den större (Katarina församling i Stockholm) samt ett par tyska böcker, vilket kan tyda på att Anna Catharina och/eller Jeremias hade tyska rötter.

Anna Catharina och Jeremias gemensamma barn omnämnda i bou efter dem (daterad 7/5 1728):
•   Jeremias fc 1716
•   Anna Catharina fc 1718
•   Maria Barbara fc 1721

Jan Johansson · 2023-04-10, 18:52

Tabell 14

Erik Samuelsson Bruun, ff 1699, trots patronymikon, uppskattat ungefärligt födelseår och koppling till Södermalm i Stockholm bör Erik inte ha varit son till skeppare Samuel Brun (tab 11).

Erik var klädmakare och gm Christina Blackstedt enligt uppgift i bou efter honom (daterad 21/1 1731, F1A:103, sida 163).

Klädmakare Erik Samuelsson Bruun dog i augusti 1730 enl bou och dödsboet ägde en gård i kvarteret Tegelslagaren vid Nytorget och Lilla Nygatan i Katarina församling i Stockholm. Det ägde också bla tallrikar och fat i engelskt tenn samt en brun holländsk stenskål.

Erik och Christinas barn enl bou (daterad 21/1 1731):
• Maria fc 1717
• Erik fc 1718

Jan Johansson · 2023-04-10, 18:53

Tabell 15

Hindrich Bruun, ff 1698, möjlig son till vinhandlare Anders Bruun (tab 2), i sådant fall fc 1682.

Enl bou, daterad 6/3 1722, efter Hindrich var han änkling efter Sara Margaretha Levin (dc 1716). Hon kan ha varit syster till predikant Petrus Levin (död juni 1716), gm Agneta Brun (tab 17) och de kan ha varit barn till handelsman Levin, som var fadder (1688) till ett av (tab 3) Christina Bruns barn.

Av bou framkommer att Hindrich Bruun hade varit handelsman, att hans svåger var handelsman Gustaf Billman och att dödsboet hade en infordrande skuld hos Anders Brun, som skulle kunna ha varit Hindrichs pappa eller bror. Vidare framkommer av bou att gardeskarl Jona Graan fordrade pengar av dödsboet för ”upwacktning[,] omak och beswär under sah: mannens siukdom”. Möjligen var gardeskarl Jona Graan släkt med Christina Bruun (tab 12), som hade en dotter vid namn Gertrud Christina Gran. Dödsboet ägde boken ”Hollensk historia der Gravelae Regering in Holland”.

Den 15/2 1716 döptes (i kyrkan i Storkyrkoförsamlingen) handelsman Hindrick Bruun och hustru Sara Margareta Livins/Levins barn Hindrick vars faddrar var överste Törneflycht, … Blixenstierna och madame Zachau (CIa1:6, RA:s bild 246). Se TAB 2 i Törnflycht nr 1356: https://www.adelsvapen.com/genealogi/T%C3%B6rnflycht_nr_1356.

Jan Johansson · 2023-04-10, 18:54

Tabell 16

Anna Christina Bruun, ff 1706 (men tidigast ca 1675), möjlig släkting till Christina Brun (tab 3), till handelsman Hindrich Bruun (tab 15) och/eller till Agneta Brun (tab 17).

Enl bou, daterad 15/1 1734, efter Anna Christina var hon:
gm1 krögare Anders Lindbom (även Linbom), död 28/3 1732 enl bou efter honom (daterad 24/1 1733, F1A:106, sida 316).
gm2 krögare Carl Brandius, trolig(?) son till handelsman Carl Brander (död 10/7 1712, bou F1A:76, sida 570), som var fadder (1688) till ett av (tab 3) Christina Bruns barn. Till samma barn var även handelsman Levin fadder (se tab 15 och tab 17).

Anna Christina dog den 5/1 1734 enl bou efter henne (F1A:110, sida 283). Dödsboet ägde en gård vid Kvarngatan i kvarteret Sjöhästen på Ladugårdslandet (Hedvig Eleonora församling) i Stockholm. Anna Christina ägde gården då hon gifte sig med krögare Carl Brandius. Hökare Anders Ekroth står som förmyndare till Anna Christina och Lindboms barn, både i bou efter honom och i bou efter henne.

Anna Christina och Anders Lindboms barn enl bou efter henne (daterad 15/1 1734):
• Maria Christina fc 1724
• Catharina Elisabet fc 1726

Jan Johansson · 2023-04-10, 18:54

Tabell 17

Agneta Brun, ff 1698, möjlig släkting till Christina Brun (tab 3) och/eller till Anna Catharina Bruno (tab 13).

gm predikant (på Skeppsholmen) Petrus Levin, som dog i juni 1716 enl bou efter honom (daterad 19/7 1723). Jämför (tab 13) Anna Catharina Bruno vars svåger hade det liknande yrket komminister i Storkyrkoförsamlingen, Johan Strickert. Petrus kan ha varit son till handelsman Levin, som var fadder (1688) till ett av (tab 3) Christina Bruns barn.

Av bou framkommer att; 1) Petrus inte hade andra arvingar än hustrun*, 2) Agneta då bodde i Växjö, 3) kyrkoherden på Riddarholmen, Johan Possiet, skulle ha bäst kunskap om ”den övriga kvarlåtenskapen”, och 4) dödsboet ägde en gammal gård vid Saltmätaregränden i kvarteret Ångermanland på Norrmalm i Stockholm. Gården, som beboddes av hökare Stolpe, låg intill en gård som beboddes av hökare Anthoni Mineur, som fordrade 19 års tomthyra (deras gårdar låg troligen på samma tomt).

* Om (tab 15) Hindrich Bruuns hustru, Sara Margaretha Levin, var syster till Petrus Levin, skulle hennes son, Hindrick, ha dött mellan den 6/3 1722 (bou efter Hindrich Bruun) och den 19/7 1723 (bou efter Petrus Levin), annars borde han ha varit arvinge efter Petrus Levin.

Jan Johansson · 2023-04-10, 18:57

Tabell 18

Georg Broun/Göran Bruun, ff 1677, möjlig son (Johan, fc 1676) till vinhandlare Anders Bruun (tab 2). Trolig släkting till Christina Bruun (tab 12) och till Anna Catharina Bruno (tab 13).

Enl bou efter Georg Broun (daterad 20/9 1723, F1A:91, sida 1249) var han vinskänk och:
gm1 Elisabeth Hansdotter Grå.
gm2 Brigitta Hansdotter, död 8/6 1731 hos sin måg, handelsman Carl Fredrich von Braun, i Alby i Tibble sn enl bou efter henne (daterad 16/3 1733, F1A:108, sida 410). Carl Fredrich är omnämnd som herr Brun på sida 409 i samma volym. Sida 409 är en bilaga till bou efter Carl Fredrichs hustru, dvs vinskänk Georg Broun/Göran Bruun och Brigitta Hansdotters dotter (daterad 16/3 1733, F1A:108, sida 402).

Vinskänk Georg Broun/Göran Bruun ägde ett stenhus, kallat Solen, vid Skeppsbron och en malmgård vid Hornsgatan. I bou, daterad 16/3 1733, efter Georgs dotter, Margaretha, står att dödsboet ägde en gård, kallad Lilla Solen, i kvarteret Ulfwen (trol Uven idag) vid Hornsgatan (F1A:108, sidorna 402v och 409) och även ett stenhus i Solgränd är omnämnt. I början av 1700-talet kallades Tullgränd i Stockholms Gamla Stan även Solgränd (efter värdshuset Lilla Solen). I bou (daterad 16/3 1733) efter Georgs/Görans hustru, Brigitta Hansdotter, står att dödsboets stenhus i Solgränd vid Skeppsbron kallades Förgyllda solen.

Den 4/3 1707 lät handelsman ”Georg Brun” uppbjuda, för tredje gången, stenhuset Lilla Solen i Solgränd som han köpte av hustru Sara Schars (Stockholms Magistrat och Rådhusrätt, A6a:7, 1707 sida 39).

Den 27/2 1711 lät bryggare Hentzig uppbjuda, för tredje gången, stenhuset Tre Svanar vid Saltkompaniet, som köpts av hustru Maria Brun pga fordran (A6a:9, sida 32). Enligt tolkning av Stockholms stad Stadsarkivets fastighetsregister 1675-1875 låg stenhusen Lilla Solen och Tre Svanar på samma tomt nr 5 i kvarteret Argus i Gamla Stan i Stockholm. Troligtvis var Maria Brun en släkting till Georg Brun.

I Stockholm mtl 1711, staden östra, står att vinskänk Jöran Broun bodde i eget hus (nr 142) med hustru och två barn (BA:10/4, sida 79), samt med hyresgästerna köpman Johan Rickard(sson?) och bokhållare på tjär-kompaniet Johan Lindrot (jämför med information om (tab 19) Johan Daniel Brauns koppling till tjär-kompaniet).

I MM mtl 1711, västra delen, står att proviantmästare Dalgrens gamla gård och trädgård i kvarteret Uven nr 64 ”nu förtiden” ägdes av vinskänk Jöran Bruun (BA:10/16, sida 60). Enl bou efter Georg Bruun låg gården vid Hornsgatan och den kallades Lilla Solen enl bou efter hans dotter Margaretha. Möjligen var proviantmästare Dalgren samma person som, eller släkting till, den Erik Dalgren som hade pengar att kräva av dödsboet efter Margareta Lind (död 4/11 1710, F1A:70, sida 380), dotter till Margareta Brun (tab 4) och troligt barnbarn till bryggare Claes Bruun (tab 1).

Vinskänk Georg Broun/Göran Bruun dog den 30/12 1722 enl bou efter honom (daterad 20/9 1723, F1A:91, sida 1249).

Den 13/12 1736 lät bryggare och handelsman Jonas Åbrink uppbjuda, för tredje gången, en del (motsvarande fordran) av (salige Georg Bruuns måg) handelsman Carl Fredrich von Brauns stenhus i Solgränd (Stockholms Magistrat och Rådhusrätt A6a:28, 1736 sida 465). Jonas Åbrink bör ha varit samma person, som är omnämnd i tab 12 och tab 13. I bou efter bryggare Jonas Åbrinck står att dödsboet ägde ett stenhus i staden (Gamla Stan) kallat Lilla Solen (daterad 6/11 1742, F1A:130, sida 1252). Släktnamnet Åbrink kan jämföras med; 1) brännvinsbrännare Måns Brinck, som ägde tomter på var sida om (tab 1) saliga Clas Bruuns änkas tomt i kvarteret Lappskon enligt Holms tomtbok 1679 (fol. 20), i vilken Bastugatan även tycks kallas Måns Brincks gränd (fol. 21/22/23), och 2) syskonen Öbrink vid Älvkarleö bruk vars släktnamn hittas registrerat första gången i Älvarleby mtl 1727. I denna studie av släktnamnet Brun i Stockholm, främst MM, har släktnamnet Åbrink hittats första gången i bou, daterad 7/5 1728 (jfr Öbrink år 1727), efter Jeremias Strickert och Anna Catharina Bruno (tab 13), men vid ytterligare sökning kan namnet kanske hittas registrerat i äldre dokument.

Enligt tolkning av Stockholms stad Stadsarkivs fastighetsregister (1675-1875) lät handelsman Lars Johansson (möjligen handelsman Lars Joensson Gedingh/Geting, död 1708 enl bou efter honom, F1A:67, sida 721) uppbjuda, för tredje gången den 7/9 1703, en panträttighet i lantmätare Hans Barckhusens hustrus, Elisabet Dress, andel i avlidne Hindric Lemmens hus, som bör ha legat på tomt nr 6, intill tomten där Georg Bruuns (blivande, 1707) hus Solen/Lilla Solen låg. Hindric Lemmens kan ha varit den Hindrich Lemmens (1590-1657), som ”erbjöds ingå med ’vallonerna’ i arrendet av Forsmarks bruk” enlig biografi om honom på Riksarkivets hemsida (Åke Kromnow, 1977-1979). Elisabet Dress var troligen syster eller kusin till Otto Dress (biografi på Riksarkivets hemsida, Åke Kromnow, 1945) och till systrarna Margareta och Barbara Dress, som hade koppling till familjen Leijel enl sek källor. Margareta var Adam Leijels svärmor och Barbara var gm Adams bror Jacob Leijel. Elisabet Dress make, Hans Barckhusen, var troligen släkt med borgmästare i Arboga Johan Barckhusen och med rysstolken Olof Barckhusen vilkas namn är registrerade i MM kyrkoarkivs volymer från 1670- och 1680-talen. Enligt svenskakyrkan.se:s information om Ervalla kyrka skänkte brukspatron Albrecht Petre i Arboga en takkrona till kyrkan i mitten av 1700-talet. Denne Albrecht Petre kan ha varit släkt med; 1) kopparslagare mäster Johan Petre, som troligen var gm Christina Bruun (tab12), 2) Robert Petre, som var gm ovan nämnda Jacob Leijels dotter Eva enl von Schantz genealogier om Leijel, och (mindre sannolikt) 3) hustrurna till Petter Bruun (tab 7) respektive till Johan Johansson Brun (tab

, vilka båda hade patronymikonet Albrechtsdotter.

Enligt vidare tolkning av Stockholms stad Stadsarkivs fastighetsregister (1675-1875) lät kamrer Hans Törne uppbjuda, för tredje gången den 13/2 1688, en panträttighet i Fredrick Svarts andel i avlidne Lemmens hus vid Skeppsbron i tomt nr 6 i kvarteret Argus. Det bör ha rört sig om andel i samma Lemmens hus, i vilket Elisabet Dress ägde en andel. Möjligen var Fredrich Svart släkt med (pappa till?) skeppare Erik Swart, som var gm Catharina Lorentzdotter (Brun), som sedan gifte sig med Samuel Brun (tab 11). Släktnamnet Svart tycks dock ha varit ganska vanligt i Stockholm i slutet av 1600-talet och det skulle vara intressant med en genealogisk studie i ämnet.

Georg Bruuns barn med Elisabet Hansdotter Grå (alla dop införda i Storkyrkoförsamlingens CIa1:5):
•   Elisabeth dp 10/7 1694 (pappan registrerad som ”Jöran Broun” utan yrkestitel), död före 20/9 1723, en av Elisabeths faddrar var bryggare Elias Åkerblom, som var fadder 1706 och 1707 åt två barn till Daniel Johansson le Brun (son till Johan le Brun, tab 3 i NV)
•   Hans dp 26/7 1696 (pappan registrerad som ”Jöran Broun” utan yrkestitel), död efter 16/3 1733, var ”så wanwettig att han ej sitt sielf kan förestå” enl bou efter Georg Bruun
•   Margareta dp 11/2 1698, (pappan registrerad som ”wijnskenken Johan Brun”), död före 20/9 1723
Georg Bruun kan ha varit linkrämare 1695 (jämför lin-köpman Nils Helgesson gm Margareta Brun (tab 4)); den 16/7 1695 lät linkrämare Jöran Brun begrava sin tjänsteflicka på MM kyrkogård (LIa1:46, sida 150).

Georg Bruuns barn med Brigitta Hansdotter:
•   Margaretha f mellan 1698 och 1711, d 6/5 1731 i Alby i Tibble sn, gm handelsman Carl Fredrich von Braun (även registrerad som herr Brun)

Jan Johansson · 2023-04-10, 18:58

Tabell 19

Inspektor Johan Daniel Braun, ff 1651, tycks ha varit från Frankfurt am Main i Tyskland.

Den 27/7 1669 vigdes, i Tyska Sankta Gertruds församling i Stockholm, köp- och handelsman Johan Daniel Braun från Frankfurt am Main och fru Christina Marskalckia, salige vinhandlare Johan Glockens änka (CI:1a, sida 44). Afvittring/bou efter Johan Glock är daterad 10/7 1669 (F1A:15, sida 2) och i den framkommer att Christina hade en son, Johan, med Johan Glock. Christina var troligen dotter eller syster till Hans Marschalk (död före 1679), vars arvingar ägde ett stenhus i hörnet Södermalmstorg-Hornsgatan i kvarteret Överkikaren, enligt Holms tomtbok 1679. I samma kvarter, vid Hornsgatan, ägde dödsboet efter Christina Bruun (tab 12) en gård (död 22/5 1738). Christina Marskalckia dog före 22/8 1693, vilket är datum för betalningsnotis för begravning av inspektor Johan Danielsson Bruns hustru (MM LIa1:44, sida 153 och 154). Köp- och handelsman Johan Daniel Braun och inspektor Johan Danielsson Brun bör ha varit samma person. Möjligen dog Christina Marskalckia redan före 13/1 1691. Enligt digitaliserat register över tyska Sankta Gertruds församlings räkenskapsbok betalades då för begravning av ”Brann Johan Daniel: Frau” (https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/kyrkobok/K224.pdf).

Johan Daniel blev ibland registrerad med patronymikonet Danielsson i MM kyrkoarkivs volymer.
Den 17/5 1670 lät Johan Danielsson Brun begrava ett dödfött barn (MM CIa:2, sida 69).
Den 7/6 1670 var ”Johan Danielsson Brun som fick marskalks hustru” fadder vid dop i MM. Möjligen rör det sig om en ceremoni ca ett år efter vigseln i Tyska kyrkans församling.
Den 18/1 1674 lät Johan Daniel Bruun begrava sin tjänare i MM.
Den 18/7 1689 lät Johan David Skiönmans änka begrava sitt barn i kyrkan i Johan Daniel Bruns grav (MM LIa1:40, sida 128).
Den 11/10 1710 begravdes ”inspectorn h:r Johan Bruns pijga” på MM kyrkogård (LIa1:61, sida 267).
Den 8/11 1710 begravdes ”inspector Bruns tienstegåsse” i MM (LIa1:61, sid 428).

I MM mtl 1702 framkommer att inspektor Johan Daniel Brun bodde i handelsmännen Witmaks och Königs gård i kvarteret Mullvaden nr 361 (BA:8/1, sida 112). Handelsman Witmak kan ha varit Claes Wittmack, som var direktör för tjär-kompaniet enl sek källa (Wikipedia). Jämför Georg Bruun (tab 18), som hyrde bostad åt, och bodde i samma hus som, bokhållare på tjär-kompaniet Johan Lindrot enl uppgift i mtl 1711. Se också skeppare Herman Hindrichsson Bruun (tab 20).

Inspektor Johan Daniel Bruun dog den 6/2 1713 enl bou efter honom (daterad 20/3 1713, F1A:78, sida 619). Enligt tyska Sankta Gertruds digitaliserade register över döda dog, eller begravdes, ”inspector Braun” den 7/2 1713. I bouppteckningen framkommer att Johans styvson hette Johan Glock och att Johans bror, salige handelsmannen Mårten Bruun, var död och att Mårtens dotter Catharina Brun då var gm handelsman Lorentz Gam (se dop i MM den 1/12 1711, den 29/10 1713 och den 3/5 1716). Det är oklart var Johan bodde då Stockholms mtl:er 1711 fördes. Hans styvson, Johan Glock, bodde då på Norrmalm i kvarteret Friggan nr 31 (BA:10:8, sida 23). I Friggan nr 32 bodde då grevinna Elsa Sparre, som troligtvis var Elsa Barbro Gustafsdotter Sparre (fc 1664, d 24/11 1731 i Österåker enl sek källa). Denna Elsas farbror, Carl Larsson Sparre, grundade två järnbruk enl sek källa (Wikiwand): Graninge bruk i Ångermanland och Karlströms bruk i Östergötland.

Johan Daniel Brauns barn:
• dödfött barn bg i MM den 17/5 1670 (den 7/6 1670 ”fick Johan Danielsson Brun marskalks hustru”)

Jan Johansson · 2023-04-10, 18:59

Tabell 20

Herman Hinrichsson Bruun, ff 1690.

Herman Hindrichsson Bruun var skeppare och gifte sig före 1708 med Anna Lorentzdotter enligt äldsta barnets ålder i bou efter Herman (daterad 28/2 1722, F1A:90, sida 250). I bou efter Hermans svåger och syster, Maria Hindricksdotter Brun (död december 1710), tycks Anna Lorentzdotter ha blivit registrerad med släktnamnet Helma (daterad 27/2 1711, F1A:75, sida 335). Annas namn står före Hermans namn i bouppteckningen, trots att den är efter Hermans syster och svåger och Herman alltså bör ha varit arvingen (inte Anna): ”på mödernes sidan en swägerska Anna Lorentzdåtter Helma [eller Helena?] gift med skepparen Herman Brun”.

Skeppare Herman dog den 15/1 1721 enl bou efter honom (se ovan). Dödsboet ägde en sjögård och bodar på Ladugårdslandet i kvarteret Edelman (större) vid dagens Grev Magnigatan. Troligtvis hade han (delvis) ärvt fastigheten av sin syster. I bou efter henne och hennes make (se ovan) står att dödsboet ägde en tredjedel av ett ”quarweri [varv?] på Gref Magni och Reddare gatan [Riddargatan] wed siön”. På sidan 255v i bou efter Herman står att dödsboet var skyldig handelsman herr Claes Wittmack pengar. Det var i och för sig inte konstigt eftersom Herman var skeppare och Claes var direktör för tjär-kompaniet, men det är ändå information som kopplar Herman till Georg Bruun (tab 18) och till Johan Daniel Braun (tab 19). Vidare kan Herman Hindrichsson Bruun, som var skeppare redan 1711, jämföras med; 1) (tab 1) bryggare Claes Bruuns dotter Anna (fc 1650), som troligen var gm kompaniskeppare Jacob Jacobsson (se dop i MM den 15/6 1670), 2) krögare och amiralitetsbokhållare Johan Bruun (tab 5, trolig son till bryggare Claes Bruun), som gifte sig mellan 1701 och 1706 med Margaretha Köön, änka efter skeppare Mårthen Frantz/Frantzon, och 3) skeppare Samuel Brun (tab 11, död 1713), som gifte sig omkr 1704 med Catharina Lorentzdotter (Brun), änka efter skeppare Erik Swart.

I bou efter skeppare Hermans syster och svåger står, på sidan 337, att dödsboet hade en infordrande skuld bla hos Petter Öhren vid ”Wijre Bruuk”, troligen Wira bruk vid kusten mellan Stockholm och Norrtälje. Det står också att Hermans svåger hade syskon som bodde i Tierp sn och i Lövsta sn. Svågern hade släktnamnet Erling och kom ifrån Elinge i Österlövsta sn, strax söder om Åkerby bruk mellan Uppsala och Gävle. Hans troliga släktingar brukade hemman både i Elinge och i Åkerby redan i första hälften av 1600-talet enligt jordeböcker (se inlägg 2023-03-06 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=191503.0).

Herman Hinrichsson Bruun och Anna Lorentzsdotter Helmas barn omnämnda i bou efter Herman:
•   Christina fc 1708
•   Maria fc 1712
•   Hindrich fc 1713
•   Annika fc 1714
•   Lars fc 1717
•   Herman fc 1718

Jan Johansson · 2023-04-10, 19:01

Tabell 21

Johan Bruno, ff 1680, möjlig/trolig bror till Anna Catharina Bruno (tab 13).

Johan Bruno var skeppare och gm Christina Melckersdotter.

Skeppare Johan Bruno är omnämd som avliden bror i bou, daterad 9/10 1713, efter skräddare Johan Hindrich Grefves hustru Anna Maria Brunou (död den 21/7 1713, F1A:79, sida 875). I den framkommer att dödsboet ägde en gård på Bastugatan och Besvärsbacken. Möjligen låg gården i kvarteret Bocken, där krögare och amiralitetsbokhållare Johan Bruun (tab 5, död 1716) då bör ha ägt en gård efter sin hustru Charlotta Wernick (död 1710). Vidare framkommer av bouppteckningen att Johans syskon var:
•   Anna Maria d 21/7 1713, gm skräddare mäster Johan Hindrich Grefve (död efter henne), möjligen var Anna Maria faddern Anna Maria Brun vid dop i MM den 20/8 1684 av Anders Bille (stavningsvariant av det vallonska släktnamnet Billet?) och Helena Andersdotters barn Daniel
•   Catharina Brunou (möjligen Anna Catharina Bruno (tab 13) som dog 1728 utan efterlevande barn) vars dotter, Maria Jacobsdotter Poltier (franskt/holländskt släktnamn), då var gm skeppstimmerman Erik Larsson Leut
•   Sophia Brunou bodde i Holstein, änka efter hovslagare David Smitt
•   Elisabetha Brunou vars dotter, Anna Maria Matsdotter Schel (belgiskt/holländskt släktnamn), var gm tobaksspinnare Johan Danielsson Sandberg
•   Magdalena Brunou bodde i Danzig, änka efter bokhållare Frantz Hansson
•   Hindrich Brunou lack-makare, möjligen skeppare tidigare (betalning för begravning av skeppare Hindrick Brunos barn registrerad den 8/6 1705 i MM (LIa1:56, sida 94)
Skeppare Samuel Bruns två döttrar (tab 11) levde 2/3 1714 (bou efter Samuel), men är inte omnämnda i bou efter Anna Maria Brunou (daterad 9/10 1713). Det bör betyda att Samuel inte var (hel-)bror till syskonskaran.

Möjligen var skeppare Johan Bruno samma person som ”Johan Bruun capitein på hollmen” (Långholmen/Riddarholmen?), vilken var fadder vid dop i MM den 15/9 1686 av bagare Jochum Meijer och Kierstin Jochumsdotter Meijers barn Margaretha.

I MM mtl 1705 hittas skeppare Johan Brunos gård i kvarteret Bössan nr 199 (BA:9/1, sida 53) där även Johan Nilsson, lakej hos greve Stenbock, bodde som ”husfolk”.
I MM mtl 1711 framkommer att skeppare Johan Bruno ägde gård i Bössan nr 198/199 (BA:10/16, sida 170).

Skeppare Johan Bruno dog efter registrering av mtl 1711 och före den 9/10 1713 (bou efter hans syster).

Skeppare Johan Brunos änka, Christina Melckerdotter, dog den 5/8 1749 enl bou efter henne (daterad 9/4 1750, F1A:148, sida 357). Dödsboet ägde hälften, eller övre delen, av en gård i kvarteret Bössan nr 35 vid Lilla Bastugatan. Den bör ha legat i nära anslutning till kvarteren Lappskon och Tofflan (jfr bryggare Claes Bruun (tab 1) och krögare och amiralitetsbokhållare Johan Bruun (tab 5)). Jämför också vigselnotis den 9/4 1729 i MM då borgare Johan Gustaf Möller och jungfru Annika Bruun vigdes på Lilla Bastugatan ”uti framledna krögaråldermannens gård”.

Johan Brunos, och troligen även Christina Melckersdotters, barn omnämnda i bou efter Johans syster Anna Maria Brunou (daterad 9/10 1713). Endast Johan och Carl är omnämnda i bou efter Christina (daterad 9/4 1750):
•   Christina fc 1698
•   barn bg den 14/8 1700 i MM LIa1:51, sida 104
•   Johan fc 1701, lärftkrämare, d 27/6 1753 enl bou efter honom (F1A:156, sida 634), gm Margreta Sahlstedt, möjlig släkting till handelsman Anders Sahlstedt, som är omnämnd i bou efter (tab 9) parm-mätare Hans Eriksson Bruuns hustru Sara Olofsdotter (daterad 24/7 1731, F1A:103, sida 840, se sida 844), Johan och Margreta ägde både svenska och tyska gamla böcker
•   Sophia fc 1705
•   Carl fc 1707, linkrämare, var utomlands sedan 1734 och man visste inte om han levde, men kan ha levt 22/3 1743 enligt tolkning av text i bou efter Carls bror Johan
•   barn bg 11/8 1710 i MM LIa1:56, sida 94
•   Jochum fc 1711

Jan Johansson · 2023-04-10, 19:02

Tabell 22

Daniel Bruun, ff 1701, trolig släkting till kommendör Jacob Jacobbson Gris som var gm Anna Claesdotter Brun, trolig dotter till bryggare Claes Bruun (tab 1).

Enligt bou, daterad 3/6 1724, efter Daniel Bruun var han amiral-löjtnant och gm fru Christina Påhlman (se nedan). Dödsboet ägde en gård i Karlskrona och var skyldig skeppare Gris i Gävle pengar. Skeppare Gris kan ha varit son till Anna Claesdotter Bruun (dotter till bryggare Claes Bruun (tab 1)) och hennes make, kommendör Jacob Jacobsson Gris vars barn bör ha varit födda på 1670-/1680-talet. Bryggare Claes Bruun (tab 1) hade inget barn kallat Daniel. Möjligen var Daniel brorsbarn till Anna Claesdotter Bruun. I sådant fall kan amiral-löjtnant Daniel Bruun och skeppare Gris i Gävle ha varit kusiner och båda barnbarn till bryggare Claes Brun (tab 1). (Se också kirurg(?)-gesäll David Brun i Gävle mtl 1725.)

Amiral-löjtnant Daniel Bruun hade, enligt uppgift i bou, varit fånge och blivit utlöst därifrån av handelsman Marin (Mårten?) Johansson Kihl, troligen (före) den 5/6 1716 (långt innan han gifte sig med Christina Påhlman).

Amiral-löjtnant Daniel Bruun avled den 22/3 1722 enligt uppgift i bou efter honom (daterad 3/6 1724, Stockholms F1A:92, sida 898).

Daniel Bruun och Christina Påhlmans barn omnämnda i bou efter Daniel:
• Helena Christina fc december 1719
• Eleonora Ulrica fc december 1721

Jan Johansson · 2023-04-10, 19:02

Tabell 23

Johan (Christiansson) Bruun, ff 1675, troligt barnbarn till kämnär Erik Brun (tab 10) även om Erik inte hade någon son vid namn Christian enligt bou efter Erik.

Enl bou efter Johan Bruun hade han varit visitör (besökare) vid kungliga accisen (daterad 6/10 1705, F1A:64, sida 845). Hans efterlevande hustru hette Anna Jönsdotter (ff 1671). Hon dog i september 1705 enl samma bou. Anna Jönsdotter hade tidigare varit gm Erik Broman vars bror, drabant Petter Broman, blev förmyndare för Erik och Annas gemensamma dotter, Anna Christina Eriksdotter (fc 1689). Av bou framkommer att besökare Johan Bruun hade en syster, skeppare Erik Hanssons änka Elisabetha Christiansdotter Bruun. Enl bou efter Elisabeth Brun (utan bekräftelse av patronymikonet) dog hon hösten 1710 av pesten (daterad 11/6 1711, F1A:74, sida 163). I den framkommer att Skeppare Erik Hansson även hade släktnamnet Snäll och att paret hade (haft) en dotter som dog ca 1708. Vidare framkommer i bou efter Elisabeth Brun att hon hade ett syskonbarn, som hette Magdalena Stake och var änka efter skeppskapten Hans Gerdes (möjligen släkt med ”Jacob Leijel den yngre” som hade släktnamnet Gerdes). Begreppet syskonbarn bör ha haft samma betydelse som dagens begrepp kusin. Möjligen (troligen) var Magdalena Stake barnbarn till (tab 10) kämnär Erik Brun, samt barn till Erik Bruns dotter Brita (troligen född mellan 1658 och 1665) och hennes make, kornett Gustaf Stake. Syskonen Elisabeth Brun och besökare Johan Bruun bör därför, även de, ha varit barnbarn till kämnär Erik Brun. Elisabeth blev dock registrerad med patronymikonet Christiansdotter i bou efter besökare Johan Bruun, men kämnär Erik hade ingen son vid namn Christian enlig bou efter Erik. I stället hade han sönerna Erik (fc 1667, kanslist) och Daniel (fc 1669, kanslist). En av dem skulle kunna ha varit pappa till besökare Johan Bruun och Elisabeth Brun, som i sådant fall blev registrerad med felaktigt patronymikon. Möjligen var det denna nämnda Elisabeth Brun, vars barn döptes i MM den 26/6 1687, då gm stadsarbetskarl Mathias Didricksson.

Besökare Johan Bruun och Anna Jönsdotters gemensamma barn (båda döda efter 6/10 1705):
• Jöran/Göran fc 1693
• Johan fc 1698, troligen tabell 24

Jan Johansson · 2023-04-10, 19:03

Tabell 24

Johan Brun, ff 1705, trolig son till besökare Johan (Christiansson) Bruun (tab 23), kan ha varit samma person som artillerikarl Jonas Brun (tab 29), trolig släkting till Jahanna [Johanna] Bruun (tab 25) och till Margaretha Brun (tab 26).

I bou efter Johan Brun (daterad 3/6 1731, se nedan) står att han hade varit besökare och hans efterlevande hustru hette Maria Nordling. Dödsboet ägde en gård ”ytterst på Hornsgatan vid Hornstull” i kvarteret Kaninen. I MM mtl 1721 hittas inte Johan Brun registrerad i kvarteret Kaninen. I stället hittas torgskrivare Carl Brun i Kaninen 118, som hyrdes av besökare vid stora sjötullen Petter Wretman med hustru (BA:12/11, sida 60v). Tyvärr har inga fler uppgifter hittats om torgskrivare Carl Brun. Vidare framkommer i bou efter besökare Johan Brun att hans och Marias barns förmyndare var hökare Mats Öhringh, som var gm Jahanna [Johanna] Bruun (tab 25).

Besökare Johan Brun dog ca juni 1730 enl bou efter honom (daterad 3/6 1731, F1A:103, sida 622).

Johan Brun och Maria Nordlings barn (alla döda efter 3/6 1731):
•   Anna Helena fc 1723, troligen gm sjöman Peter Grafbom (vigda i MM den 1/10 1745 då handelsman Joachim Tillander kaverade) enl bou efter hennes syster Hedvig
•   Hedvig fc 1725, trol d 6/8 1757, trol gm gardeskarl Anders Westerberg, ägde en gård i kvarteret Kattrumpan vid Lilla Bastugatan nr 27, men enl kartor bör det ha varit Övre Bastugatan om kvarteret var Kattrumpan (se tab 26, bou daterad 17/2 1758, F1A:173, sida 651)
•   Johan fc december 1729

Jan Johansson · 2023-04-10, 19:04

Tabell 25

Jahanna [Johanna] Bruun, ff 1720, trolig syster till Margaretha Brun (tab 26) och trolig släkting till besökare Johan Brun (tab 24).

Den 27/6 1714 vigdes i MM kofferdifarare Petter Schantzberg och piga Jahanna Bruun på Tavastgatan.
Den 20/9 1724 vigdes i MM hökare Matthias Jonsson Öring och hustru Jahanna Bruun på Tavastgatan ”uti brudens gård”. Matthias bör ha varit förmyndaren till (tab 24) besökare Johan Bruns barn efter hans bortgång i juni 1730 vilket tyder på ett släktskap mellan Johan och Jahanna.

Enligt information i bou efter Johanna Brun, då fortfarande gm handelsman och hökare Mathias Öhring, ägde dödsboet tre gårdar: 1) gård med stenhus vid Tullportsgatan 173 i Katarina församling i Stockholm, 2) ett stenhus där bredvid, vid Högbergsgatan 174, 3) gård i kvarteret Katthuvudet vid Tavastgatan i MM, och 4) en bod byggd av sten på Södermalmstorg.

Johanna Brun dog den 3/7 1755 enl bou efter henne (daterad 18/2 1756, F1A:168, sida 141).

Johanna Brun och Mathias Öhrings barn, som är omnämnd i bou efter Johanna:
• Anna Catharina Öhring gm lärftkrämare Daniel Hedenström

Jan Johansson · 2023-04-10, 19:06

Tabell 26

Margaretha Brun, ff 1682, trolig syster till Jahanna [Johanna] Bruun (tab 25), trolig släkting till besökare Johan Brun (tab 24) och möjlig/trolig sondotter till bryggare Claes Bruun (tab 1).

Enl bou, daterad 27/9 1734, efter Margaretha Brun (se nedan) hade hon varit jordegumma (barnmorska) och var änka efter gardeskarl Petter Lind, men det framkommer att hon tidigare hade varit gm någon med släktnamnet Biuhre (Biure). Dödsboet ägde en gård, som hade köpts ca 1732 (då Margaretha redan var änka) i kvarteret Kattrumpan vid Tavastgatan, men tyvärr hittas inte i Stockholms stads stadsarkivs fastighetsregister vem som ägde gården innan 1732. Denna information skulle kunna ge ytterligare indikation om släktskap med artillerikarl Jonas Brun (tab 29), som också ägde en gård i kvarteret Kattrumpan. Jämför gården, i kvarteret Kattrumpan vid Lilla Bastugatan nr 27, som ägdes av dödsboet efter Hedvig, dotter till besökare Johan Brun (tab 24), enl bou daterad 17/2 1758 efter Hedvig. Jämför också gården, i kvarteret Katthuvudet vid Tavastgatan, som ägdes av dödsboet efter Johanna Brun (tab 25), enl bou daterad 18/2 1756 efter Johanna. Kattrumpan och Katthuvudet ligger intill varandra utefter Tavastgatan.

Margaretha Brun dog den 6/8 1734 enl bou efter henne (daterad 27/9 1734, F1A:111, sida 777).

Margaretha Bruns barn, som är omnämnda i bou efter henne:
• Helena Biuhre (Biure) ff 1700, död före 27/9 1734, gm rotebåtsman Johan Siöman (död före 27/9 1734), deras dotter Margaretha Siöman (fc 1718) var sjuklig den 27/9 1734
• Susanna Lind död efter 27/9 1734, gm polacken Sebastian Kalibski (jfr den troligtvis polska hustrun till bryggare Claes Bruun (tab 1)), Susanna hade pantsatt Margaretha Bruns dödsbos gård till Mats Öhring för att betala begravningen (Mats Öhring var troligen Margarethas svåger (död efter 18/2 1756), som var gm Johanna Brun (tab 25))

Jan Johansson · 2023-04-10, 19:06

Tabell 27

Anna Danielsdotter Brun, ff 1653, syster till Maria Danielsdotter Bruun (tab 28) och trolig släkting till bryggare Claes Bruun (tab 1, död ca 1668) och till vinskänk Georg Bruun (tab 18).

I bou daterad 17/3 1671, efter Annas syster Maria Danielsdotter Bruun (tab 28), är Anna omnämnd som ”jungfru Anna Danielsdotter, hwilken myndig och sin andeehl sielf till sig annammade”. Baserat på datumet och på denna texts innebörd var Anna troligen ff 1650.

Den 4/4 1671 vigdes lärft-krämare (lintyg) Gustaf Ambiörnsson och jungfru Anna Danielsdotter Brun i MM (CIa:1, sida 202).

Anna dog senast den 2/10 1674 då det levererades betalning för begravning i MM av lärft-krämare Gustaf Ambiörnssons hustru.

I Holms tomtbok 1679 står att skräddare Gustaf Ambiörnsson ägde en tomt vid Lilla Bastugatan (idag Prysskränd) i kvarteret Fotängeln (fol 10). Troligen var lärft-krämaren och skräddaren samma person. I Holms tomtbok står också att (tab 1) salige Claes Bruuns änka ägde en tomt i kvarteret Lappskon, som ligger på andra sidan av Pryssgränd. Samma släktnamn Brun och, eventuellt samtidigt, ägda tomter vid samma gata i Stockholm kan tydas på ett släktskap mellan Anna Danielsdotter Brun och bryggare Claes Bruun (tab 1). Jämför också bryggare Claes Bruuns dotter Margareta Brun (tab 4), som gifte sig i MM den 23/4 1676 med lin-köpman Nils Helgesson (senare Helgesson Lind). Lärft-krämare Gustaf Ambiörnsson kan ha varit bror till trädgårdsmästare Johan Ambiörnsson Lind, vars hustru Walborg Hansdotter Brun, blev kyrkotagen i MM den 7/11 1674. Walborg dog senast den 1/4 1692, då trädgårsmästare Johan Ambiörnsson lät begrava sin hustru på MM kyrkogård (LIa:1/43, sida 78). Walborgs pappa kan ha varit parm-mätare Hans Eriksson Bruun (tab 9), men det kanske är mer troligt att hennes pappa var gardeskarl Hans Brun, som lät begrava sin hustru i MM den 1/8 1704. I bou efter lärft-krämare Gustaf Ambiörnsson (död december 1684) står att hans efterlevande hustru hette Sara Olofsdotter (F1A:35, sida 203). Hon kan ha varit samma person som sedan var gm parm-mätare Hans Eriksson Bruun (tab 9).

Vid dop i MM den 15/9 1678 av lärft-krämare Gustaf Ambiörnsson och hustru Karin Jönsdotters (vida 24/2 1675 i MM) barn Clas var en av faddrarna Oluf Hansson Grås hustru, som bör ha varit Elisabeth Skik (vigda 21/5 1673 i MM). Oluf Hansson Grå var troligen bror till Elisabet Hansdotter Grå, gm vinskänk Georg Broun/Göran Bruun (tab 18). Elisabet och Georg vigdes före den 10/7 1694 då deras äldsta funna barn döptes.

Anna Danielsdotter Bruns möjliga barn, som är omnämnt i bou efter lärft-krämare Gustaf Ambiörnsson (daterad 17/1 1685, F1A:35, sida 203):
• Anna Gustafsdotter fc 1675, (möjligen född i samband med Anna Danielsdotters död, troligen i september 1674)

Jan Johansson · 2023-04-10, 19:07

Tabell 28

Maria Danielsdotter Bruun, ff 1652, syster till Anna Danielsdotter Brun (tab 27) och trolig släkting till bryggare Claes Bruun (tab 1) och till vinskänk Georg Bruun (tab 18).

I bou efter Maria och efter hennes mamma framkommer följande (daterad 17/3 1671, F1A:14, sida 595):
•   Maria dog barnlös (tidsangivelse saknas)
•   Marias efterlevande make var kammardräng i bergs-kollegium Gustaf Olufsson
•   Marias mamma hette Kerstin Clasdotter och var änka efter Daniel Eriksson Bruun, möjlig bror till parm-mätare Hans Eriksson Bruun (tab 9) och/eller till bryggare Claes Bruun (tab 1); se också dop i MM den 11/10 1684 då gamla soldaten Erik Eriksson Bruun och hustru Kerstin Olofsdotters barn Anna döptes
•   kvarlåtenskapen efter Daniel Eriksson Bruun och/eller efter hans hustru Kerstin Clasdotter var oskiftat och fanns i dödsboet efter Maria
•   Marias syster var jungfru Anna Danielsdotter (tab 27)
•   dödsboet ägde en gård på Norrmalm vid Brunkeberg och Odengränd
•   Johan ankarsmed på Skeppsholmen var skyldig dödsboet pengar
•   Anna Danielsdotter (tab 27) hade betalat för maten vid bröllopet mellan Maria och Gustaf

Jan Johansson · 2023-04-10, 19:08

Tabell 29

Jonas Brun, ff 1687, möjlig/trolig släkting till Margaretha Brun (tab 26), kan ha varit samma person som besökare Johan Brun (tab 24).

Den 19/10 1697 registrerade betalning till MM för begravning av piga Margareta Pärsdotter bekostad av soldat Jonas Brun (LIa1:48, sida 194). Möjligen var soldaten Jonas Brun samma person som artillerikarl Jonas Brun, som bodde med sin hustru Sara Brun i egen gård i kvarteret Kattrumpan nr 290 enl MM mtl 1705 (BA:9/1, sida 70). I MM mtl 1711 står vid samma gård ”artilleri karln Jonas Bruns stufwa skall tilkomma een tobackspinnare gåsse Erich Nilsson hwilken är heel fattig” (BA:10/16, sida 196). Troligen var det Erichs pappa, Nils Johansson Ljungberg, som den 4/3 1707 lät uppbjuda den gårdstomt, utvid Skinnarviksberget belägen, som han tillhandlat av gardeskarl Jonas Brun (Stockholms Magistrat och Rådhusrätt A6a:7, sida 38 i 1707-års del).

Tyvärr har gårdens ägare inte lyckats följa för att se om det var samma gård, i kvarteret Kattrumpan, som; 1) inköptes ca 1732 av änka Margaretha Brun (tab 26, död 6/8 1734) enl bou efter henne, och 2) ägdes av Hedvig Brun (död 6/8 1757), dotter till besökare Johan Brun (tab 24), enl bou efter henne. Möjligen kan Jonas Brun senare ha blivit registrerad som besökare Johan Brun (tab 24, död ca juni 1730).

En annan möjlighet är att Jonas senare blev registrerad som trädgårdsmästare Jean Brun, som dog den 2/5 1743 i Sollentuna socken enl bou efter honom (daterad 19/6 1745, F1A:136, sida 571). I denna bou står att Jeans hustru hette Christina Qwenberg(?) och att Jean hade följande barn från ett tidigare äktenskap:
•   Catharina gm rotebåtsman Gustaf i Fågle(?) sn på Åland
•   Jean fc 1725, hade rest till Åland ca 1733
•   Helena fc 1729, var i tjänst i Stockholm
•   Anna Margareta fc 1733
Samt följande barn med Christina Qwenberg(?):
•   Fredrich fc 1739, vars förmyndare var fänrik Jacob Blixz

Jan Johansson · 2023-04-10, 19:09

Tabell 30

Petter Bruhn, ff 1668.

I bou efter Petter (daterad 4/2 1688, F1A:40, sida 91) framkommer att:
•   Petter var lands-gevaldiger och hans efterlevande hustru hette Elisabeth Olofsdotter
•   Petter dog sommaren 1686
•   Petters mamma var änka efter bonde Pelle Persson och hon bodde i Edby gård i Vassunda sn söder om Knivsta där även Petters bror Erik bodde
•   Petters bror Johan Persson Bruhn var rem-snidare i Kalmar stad
•   dödsboet ägde en gård vid Svartens gränd (idag Svartensgatan, mellan Götgatan och Katarina kyrkobacke på Södermalm i Stockholm)

Jan Johansson · 2023-04-10, 19:09

Tabell 31

Lars Eriksson Brun, ff 1672, möjlig bror till parm-mätare Hans Eriksson Bruun (tab 9) och/eller till (mindre troligt) Daniel Eriksson Bruun, som var pappa till Maria Danielsdotter Bruun (tab 28).

Enl bou efter Lars Eriksson Brun, hans hustru och efter hans son (se nedan) var Lars spelman och gm Maria Wallentinsdotter (daterad 16/11 1717, F1A:84, sida 904). Dödsboet ägde en gård vid Bastugatan i MM (jfr tabellerna 1, 4, 5, 21, 24, 26 och 27).

Spelman Lars Eriksson Brun dog ca 1691 enl ovan nämnda bou. Hans son, Johan Larsson Brun (dc 1708) var också spelman och gm Anna Maria Gudmundsdotter, som dog efter den 16/11 1717. Lars hustru, Maria Wallentinsdotter, dog 1710.

Jan Johansson · 2023-04-10, 19:09

Tabell 32

Erik Matsson Brun, ff 1652, möjlig pappa till parm-mätare Hans Eriksson Bruun (tab 9), spelman Lars Eriksson Brun (tab 31) och/eller (mindre troligt) till Daniel Eriksson Bruun, som var pappa till Maria Danielsdotter Bruun (tab 28).

I bouppteckning, daterad 12/10 1689 (F1A:50, sida 102), efter skutskeppare Hans Hindrichsson Heins hustru Brita Eriksdotter står att hon dog våren 1689 och att hennes pappa, Erik Matsson Brun, värderade en i dödsboet befintlig skuta med allt dess tillbehör. Erik Matsson Brun bör därför ha haft kunskap om skutors värde och var troligen skeppare.

Jan Johansson · 2023-04-10, 19:10

Tabell 33

Brigitta Bruhn, ff 1677.

Brigitta Bruhn var gm1 snickare mäster Simon Boman (Bauman), död 16/4 1710 enl bou efter honom (daterad 27/11 1713, F1A:79, sida 918). Då bou skrevs hade Brigitta en fästman: snickare mäster Pasch Kloth.
Brigitta Bruhn var gm2 snickare mäster, modellör-löjtnant och sedan schatull-makare Pasch Kloth, död efter den 2/12 1731 då bou efter Brigitta upprättades.

Brigitta Bruhn dog i Stockholm den 16/8 1731 enl bou efter henne (daterad 2/12 1731, F1A:103, sida 1352). Dödsboet ägde bla en silverkanna märkt med bokstäverna A.P.S.N. och BPD.

Brigitta Bruhn och Simon Bomans barn omnämnda i bou efter honom (daterad 27/11 1713):
• Hedvig Maria Boman senare Bauman fc 1695, gm trädgårsmästare vid Iholmsunds kungsgård Thomas Wilhelm Krebbs enl uppgift i bou efter Brigitta (daterad 2/12 1731)
• Helena Boman fc 1698, död före den 2/12 1731

Jan Johansson · 2023-04-10, 19:11

Tabell 34

Zacharias Bruun, ff 1669, möjlig/trolig släkting (bror?) till parm-mätare Hans Eriksson Brun (ff 1668, tab 9).

Enl bou, daterad 7/5 1696, efter Zacharias var han trädgårdsmästare och gm Kierstin Larsdotter (död efter 7/5 1696). Dödsboet ägde en gård i Ladugårdslandet vid tullen där paret kan ha bott. Enligt uppgift i bouppteckningen var Kierstins bror också trädgårdsmästare och hette Johan Larsson Berg. Möjligen var Kierstins och Johans syster piga Elizabet Larsdotter Berg, som gifte sig i Katarina församling den 26/5 1708 med murmästare gesäll Johan Hansson Schultz. Vid lysningen i MM den 29/3 1708 kaverade parm-mätare Hans Brun (tab 9) (MM EI:1, sida 29).

Vid dop i MM den 29/6 1688 var Zacharias Bruuns hustru (möjligen Kierstin Larsdotter) fadder. Zacharias hade alltså koppling till MM även om han ägde en gård i Ladugårdslandet i Stockholm.

Trädgårdsmästare Zacharias Bruun dog ca 1692 enl bou efter honom (daterad 7/5 1696, F1A:53, sida 361).

Zacharias och Kierstins barn omnämnt i bou efter honom:
• Anna Greta fc 1687, kan vara samma som Anna Margareta Bruun gm kock mäster Anders Giörling (se dop i MM den 9/8 1715, CIa1:6)

Jan Johansson · 2023-04-10, 19:11

Tabell 35

Carl Bruhn, ff 1739.

I bou efter Carl Bruhn framkommer att han hade varit skomakare mäster, gm Christina Haggman (Hagman) och att hans bror, Andreas Brun, hade varit klensmed i Falun ”men för någon tid [sedan] derifrån rest utan at man sedermera kunnat ärhålla någon underrättelse hwarest han sig uppehåller”. Möjligen var det denne Carl Bruhn, som var skriven som torgskrivare Carl Brun och ägare av gård i kvarteret Kaninen nr 118 i MM mtl 1721 (se besökare Johan Brun, tab 24).

Skomakare Carl Bruhn dog 12/12 1757 enl bou efter honom (daterad 14/6 1758, F1A:172, sida 1229) och i en bilaga till den står att han begravdes den 14/12 1757 i Johannes församling.

Jan Johansson · 2023-04-10, 19:12

Tabell 36

Lars Brun, ff 1686, trolig släkting till Magdalena Brun (tab 37).

Enl bou efter Lars (se nedan) hade han varit kompanibåtsman och hans efterlevande hustru hette Sara Svensdotter. Dödsboet ägde en gård vid Stadsträdgårdsgatan (idag Malmgårdsvägen) i Katarina församling i Stockholm. Jämför Magdalena Brun (tab 37, ff 1672, död 1710) som ägde en gård på Södermannagatan, inte långt ifrån Malmgårdsvägen.

Kompanibåtsman Lars Brun dog 1716 enl bou efter honom (daterad 22/6 1720, F1A:88, sida 773).

Båtsman Lars Bruns barn:
• barn bg på MM kyrkogård den 18/6 1704
• Magdalena fc 1713, död efter 22/6 1720 då bou efter Lars skrevs

Jan Johansson · 2023-04-10, 19:13

Tabell 37

Magdalena Brun, ff 1672, trolig släkting till kompanibåtsman Lars Brun (tab 36).

Enl bou efter Magdalena (daterad 12/1 1715) och efter hennes make, bagare mäster Hans Smertz (död ca 1696) ägde dödsboet en gård vid Södermanlandsgatan, som idag heter Södermannagatan och ligger i närheten av Malmgårdsvägen där dödsboet efter Lars Brun (tab 36) ägde en gård. Lars Brun hade en dotter med namnet Magdalena. Tillsammans kan dessa två uppgifter tyda på ett släktskap mellan Lars och Magdalena Brun.

Enligt information i bouppteckningen (daterad 12/1 1715) hade Hans Smertz barn från ett tidigare äktenskap. Bland dem fanns bagare Mårten Smertz, som var gift och bodde i Danzig i Polen (idag Gdansk – jfr Barbro Mårtensdotter Le Bruns möjliga pappa, som var i Gdansk 1683, samt den troligtvis polska makan till bryggare Claes Bruun (tab 1)). Två andra barn till Hans Smertz, från ett tidigare äktenskap, var; 1) Maria, änka efter kungliga hovslagare Magnii Böttiger(?), och 2) Margaretha (död före 12/1 1715), som hade varit gm bagare Arendt Köster. Möjligen var han släkt med styrman/skeppare Carl Köster, som var gm Maria Bruun (tab 38).

Hustru Magdalena Brun dog 1710 enl bou efter henne (F1A:82, sida 311).

Magdalena Brun och Hans Smertzs gemensamma barn omnämnda i bou efter dem (daterad 12/1 1715):
• Jochum gift bagare mäster, trol ff 1690, död före Magdalena, som dog 1710
• Magnus Smertz fc 1698, den 12/1 1715 bodde han hos sin halvsyster, änka Maria Böttiger(?)

Jan Johansson · 2023-04-10, 19:14

Tabell 38

Maria Bruun, ff 1693, möjlig/trolig släkting till Magdalena Brun (tab 37).

Maria Bruun var gm Carl Köster, som blev registrerad som styrman 1711 och som skeppare 1712. Möjligen var Carl Köster släkt med bagare Arendt Köster, som var gm en styvdotter till Magdalena Brun (tab 37).

Maria Bruun och Carl Kösters gemensamma barn (båda döpta i MM):
• Christina Engela dp 17/7 1711
• Magdalena dp 22/11 1712

Jan Johansson · 2023-04-10, 19:14

Tabell 39

Nils Bruun, ff 1693, möjlig släkting till Annika Bruun, som gifte sig den 9/4 1729 på Lilla Bastugatan i MM med borgare Johan Gustaf Möller (se tab 21 samt sonen Johans fadder, madam Möller, nedan).

Enligt dopnotiser i MM (se nedan) var Nils Bruun handelsman och gm Elisabeth Johansdotter Brunberg.

Nils Bruun och Elisabeths gemensamma barn (båda döpta i MM):
• Erik dp 5/2 1711
• Johan dp 12/4 1715, en fadder var madam Möller, som kan ha varit släkt med Johan Gustaf Möller, gm Annika Bruun (se skeppare Johan Bruno, tab 21)

Karin Uhrvik · 2023-04-11, 08:07

Tabell 11

Skeppare Samuel Brun erhåller burskap 1692-04-21. I Handelskollegiets protokoll sägs han vara född i Göteborg, har seglat 16 år.

Nämns i borgarboken, som är ett register
Handelskollegiet (A, AB) DIa1:1 (1689-1750) Bild 1620 / sid 275 (AID: v744366.b1620.s275, NAD: SE/SSA/0147)

Handelskollegiet, protokoll 1692, A1:33 finns ännu inte hos Arkiv Digital

Jan Johansson · 2023-04-12, 13:54

Tack Karin för informationen!!

Om skeppare Samuel Brun (tab 11) hade seglat 16 år när han erhöll burskap 1692 misstänker jag att han bör ha varit född före 1660 (beräknat på att han var minst 16 år när han började segla). Hoppas någon har information om Brun i Göteborg på 1650-talet!

Som tillägg till tabell 11 kan nämnas:

I bou efter skeppare Samuel Brun (daterad 2/3 1714) står att dödsboet ägde 1/28-del av skeppet "Reddarhuusett" [Riddarhuset], som då låg i Amsterdam.

Skeppet "Drottning Lisa", som omnämns i tabell 11, kan ha fått sitt namn efter den engelska drottningen Elisabet I (1533-1603).

Vänliga hälsningar,
Jan

Jan Johansson · 2023-04-27, 12:21

Tillägg till tabell 24, besökare Johan Brun:

Möjligen var det sonen Johan (fc december 1729) som blev registrerad som besökare Johan Brun i Stockholms ktl 1748 (AA:50, sida 70). Han bör då ha varit bara 18 år, så det låter kanske inte så troligt... (?)

Besökare Johan Brun i ktl 1748 blev registrerad hos hökare änka Anna Wester i kvarteret Kåkenhusen nr 14. I samma ktl 1748 blev mademoiselle Dandanell registrerad i Kåkenhusen nr 2 och murgesäll Claes Bevi, gm Catharina Dandanel, i kvarteret Trädgården vid Kungsträdgården. Kvarteret Kåkenhusen ligger vid Kungsgatan.

Vänliga hälsningar,
Jan

Jan Johansson · 2023-04-28, 15:04

Tillägg till mitt förra inlägg om Stockholms ktl 1748:

I kvarteret Johannes större, som ligger "hörn-i-hörn" med kvarteret Trädgården (där murgesäll Claes Bevi och Catharina Dandanel bodde 1748), bodde slottstimmerman Jacob Dubois (AA:50, sida 80).

Jacob Dubois dog i Jakob/Johannes församling i Stockholm den 11/5 1762 (FIb:1, sida 74). Han var då 76 år och bör ha varit född ca 1686. I Kjell Lindbloms bok NV har hittas en Jacob Dubois, som kan ha varit slottstimmermannen: sonen till hjulmakare Clas Johansson (tabell 2 i släkten Dubois, NV sida 195/196). Den sonen var dp 16/10 1690 troligen i Finspång.

När timmerman Jacob Dubois dyker upp i kvarteret Johannes större nr 10 (mtl 1730, BA:13/2, sida 59) hade slaktare Daniel Giöding (f eller dp 22/12 1698 i Jakob/Johannes församling i Stockholm), son till fiskhandlare Olof Nilsson Gedingh, blivit registrerad vid Johannes större nr 2 åtminstone sedan två år tidigare (se ktl 1728, AA:30, sida 186). Fiskhandlare Olof Nilsson Gedingh kan ha varit släkting till Margareta Geting, gm bryggare Johan Wessman/Westman, vilka var släktingar till bryggare Johan Dubois, sonson till Clas Dubois (tab 53 i NV) och Kattlin Tilman. Kattlin kan eventuellt ha varit släkt med Maria Eriksdotter Tillman, som möjligen var "dubbelt ingift" svägerska till Christina Bruun (tab 12) via deras respektive makar: skräddare Jonas Månsson Holm och Holm.

Angående spekulationen om föräldrarna till Christina Bruun (tab 12), dvs att hon skulle vara född ca 1657 och vara utomäktenskapligt barn till Nicolas le Brun (tab 13 i NV) och fransyskan Gertrud, kan nämnas att:

1) hjulmakare Clas Johansson (Dubois, tab 2 i NV) bodde i Finspång i slutet av 1670-talet, men på okänd plats 1657, och

2) Nicolas Dubois (tab 6 i NV) bodde i Fada/Nävekvarn 1648/51 (dvs norr om Mogata där det utomäktenskapliga barnet ska ha blivit fött) och i Gusum 1657/61 (dvs söder om Mogata)

Ett barnbarn till Nicolas Dubois (tab 6 i NV), Johan Dubois (tab 11 i NV), flyttade till Galtströms bruk, strax söder om Sundsvall. Den ovan nämnda Margareta Geting, som var släkt med bryggare Johan Dubois, kan ha varit född och/eller uppvuxen i Sundsvall.

Jan Johansson · 2023-04-29, 16:04

Tillägg till tabell 7 (krögare Petter Bruun) och information där om Barbro Mårtensdotter Le Bruns vigsel i Jacob Murmans (Meurmans) gård.

Den 3/6 1690 döptes i MM Johan Arent och hustru Eva Elisabeth Meurmans barn Johan Conrad vars faddrar var hustru Elsa Grundel, som bar barnet, biskopinnan fru Anna Grundel, assessor Nohlanvehr och sekreterare Jons Tyrsson (CIa:4, sida 315).

Möjligen var paret Arent/Meurman föräldrar också till Sara Elisabet Aren, gm organist Johan Örnmarck.

Sara Elisabet Aren och Johan Örnmarck fick barn i Älvkarleby, bla(?):

• Eric f 14/6 1748 (C:1, sida 67), faddrar: major Claes Anckarström, Johan Leijel, Tomas(?) Hedengren, fru Adelstierna, pastorska Rhen och mademoiselle Eva Beata Anckarström – Eric kan ha varit stolmakare Erik Öhrmark som ägde (och bodde) en fastighet i kvarteret Johannes mindre i Johannes församling i Stockholm ca 1782-död1813 (han hade lärling, piga och dräng med "vallonska släktnamn") – fastigheten (eller annan på samma tomt) hade tidigare (1730-tal) ägts av slaktare Daniel Giöding var pappa var saltfiskhandlare Olof Nilsson Gedingh (troligen Geting) död under fastan 1710 i Stockholm

• Sara Elisabet f 5/12 1749 i Östanån (C:1, sida 70v), faddrar: gäst(?) Magnus Hasselberg, bokhållare Linderberg, herr Fredrik Kogil, inspektorska Garneij/Garney, madam Justina Norrström och jungfru Maria Christina Frostera(?)

Jan Johansson · 2023-05-13, 13:56

Vid dop i Österfärnebo sn den 26/2 1719 och den 20/12 1719 var Anna Christina Bruno fadder/dopvittne (C:1).

Vid dop i Österfärnebo sn:
1) den 15/4 1720 var fru(?) Anna Bruno dopvittne, och
2) den 16/10 1720 samt den 11/11 1720 var fru Anna Christina Bruno dopvittne (C:1).

Möjligen var hon släkting till Anna Catharina Bruno (tab 13) och/eller till skeppare Johan Bruno (tab 21).

Jan Johansson · 2023-05-18, 16:29

Den 9/2 1729 vigdes stadsbetjänt Petter Åberg och änka Margareta Brun i Jakob/Johannes församling i Stockholm varpå Anders Werling var kautionsman (CIa:13, sida 13).

Stadstjänare vid Stadskämnärsrätten Petter Åberg dog den 4/11 1729, enligt uppgift i bou efter honom (daterad 20/12 1729, Stockholms... F1A:103, sida 1464). Hans efterlevande hustru hette Margareta Brun. Petters pappa omnämns också i bouppteckningen. Han hette också Petter Åberg och var plåtslagare i Örebro stad där han bodde med sin hustru.

Denna Margareta Brun kan ha varit:

1) Margareta Brun (tab 26), som var född före 1682 och dog 1734, då gm Petter Lind, men tidigare gm N: Biuhre. Hon köpte en gård ca 1732 i kvarteret Kattrumpan i Maria Magdalena församling i Stockholm. Enligt mtl 1731 ägde en järnbärare, som också hette Petter Åberg, gården/tomten Kattrumpan nr 166/167 (BA:14/1, sida 201). Den hyrdes då av mäster Anders Gierling, som var gift. Det bör dock inte ha varit den gården som Margareta Brun köpte eftersom järnbärare Petter Åberg i kvarteret Kattrumpan finns med även i ktl 1735 (AA:33, Riksarkivets bil 460), men hon kan förstås ha köpt en del av gården.

2) Anna Greta (Margareta) Bruun, dotter till trädgårdsmästare Zacharias Bruun (tab 34) i Ladugårdslandet. Enligt dopnotis i Maria Magdalena församling den 9/8 1715 (CIa1:6) var hon då gm kock Anders Giörling, som skulle kunna vara järnbärare Petter Åbergs hyresgäst, mäster Anders Gierling enligt uppgift i mtl 1731. Om kock Anders Giörling och mäster Anders Gierling var samma person kan det inte ha varit Anna Greta som gifte sig 1729 med stadstjänare Petter Åberg (såvida inte Anna Greta och Anders skilde sig, men det låter inte troligt i mina öron).

Självklart kan änkan och bruden 1729 Margareta Brun ha varit en annan person än de två nämnda ovan.

Med risk att göra något rörigt ännu mer rörigt nämner jag att en släkting till bryggare Johan Dubois (son till guldsmed Gotfred Dubois, tab 54 i NV del 1, sida 210) bodde senare i kvarteret Kattrumpan nr 159/160. Släktingarna var bryggare Johan Wessman/Westman och hans hustru Margareta Geting. Möjligen, men inte troligen, är Gierling/Giörling stavningsformer av Geting.

Vänliga hälsningar,
Jan

Jan Johansson · 2023-05-21, 13:12

Tabell 25 (tillägg)

Jahanna Bruun gifte sig den 20/9 1724 med hökare Matthias Öring.

Den 27/5 1726 skrevs bouppteckning efter stadstjänare Stephan Bonnevier, som avled den 10/3 1726 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:95, sida 1226). Släktnamnet bör antyda en vallonsk bakgrund. På sidan 1230 i bouppteckningen står att dödsboet var skyldig hökare Mattias Öring pengar. Eventuellt (troligen?) var hökaren Jahanna Bruuns make vilket i sådant fall kanske kan ses som en antydan om att Jahanna var "en Le Brun".

Jahanna och Mattias bör ha bott på Södermalm omkring 1726 och Stephan Bonnevier på Norrmalm (övre yttre) i kvarteret Väderkvarnen.

Vänliga hälsningar,
Jan

Johan Brask · 2023-05-22, 17:03

Jag har en Ingrid Le Bruun Född ca 1730. Gift men bokhållaren Anders Kempe boende på Bethlehem Hökhuvud socken. Ha ej funnit hennes bakgrund. Jag har ej funnit var Anders är bokhållare. Han finns ej med i mantalet för Hökhuvud och jag hittar honom ej på Gimo bruk. Men jag söker vidare

Hökhuvud (AB, C) AI:2 (1753-1766) Bild 125 / sid 119 (AID: v125018.b125.s119, NAD: SE/ULA/10473)

Vid första barnet finns en Maja? Bruun som vittne. Jag har svårt att tyda vart hon kommer ifrån

Hökhuvud (AB, C) C:1 (1740-1778) Bild 54 / sid 52 (AID: v125043.b54.s52, NAD: SE/ULA/10473)

Vid en senare födelsenotis finns Petter och Anna Bruun från Öns Bruk med som frånvarande faddrar

Jan Johansson · 2023-05-23, 09:05

Hej Johan!

I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1 (NV) finns Ingrid på sidan 110. Jag tror det går att låna boken på bibblan. Hon var dotter till Pierre le Broun och Maria Persdotter samt syster till min ana Jan Le Brun (1722-1790). Jans hustru hette Anna Kirckhoff och lustigt nog håller jag på att titta på hennes släktnamn i Stockholm, som ju är platsen för den här diskussionstråden (så kanske din fråga och mitt svar borde flyttas till diskussionsämnet "Le Brun" under "Le Brun"). En annan tråd jag håller på med just nu är att leta efter min svågers ana, som bör ha funnits Stockholm på 1740-talet. Han lär ha varit född i Skäfthammar ca 1720 (enligt uppgift i en hfl), och troligen var han född vid Gimo bruk, så din fråga var intressant för mig och gjorde att jag kunde "slå två flugor i en smäll".

I NV står att Ingrid var gift med "Anders Hindrichson Kempe i Hökhuvud", men tyvärr står inga fler detaljer om honom. Jag har för mig att jag har sett släktnamnet Kempe dyka upp när jag har letat i Stockholm (omkring 1700). Från och med nu ska jag hålla ögonen öppna! Den enda anteckningen jag har om Kempe är att paret Nils Gudmundsson och Eva Leijel (Leijel har ju med järnbruk att göra...) troligtvis bodde på Kempes gränd i Maria Magdalena församling i Stockholm i slutet av 1600-talet. I en dopnotis står att ”h.r inspectorens Nils Gudmundssons barn Cathrina [döptes] af cape-lanen h.r Oluf Kråka för dhess swag-heet skull hemma uthi Kiämpens gränd” den 20/10 1678 (tyvärr har jag inte skrivit vilken volym, men notisen borde finnas i Maria Magdalenas födelsebok som innehåller dopnotiser år 1678). Tyvärr misstänker jag att den informationen inte är dig till så mycket hjälp.

I NV står att Ingrid hade en 2-3 år yngre syster som hette Maria (född 27/2 1732 troligen i Älvkarleby socken). Kanske det var hon som var dopvittnet Maja Brun. Systern Maria var gift med Peter Petterson Drougge enligt NV, men det står inte när eller var de gifte sig. Den informationen kanske skulle kunna ge en ledtråd till namnet på platsen där Maria var piga (och därmed också ge en indikation om att det var Ingrids syster som var dopvittnet). Om du lånar NV del 1 kanske det kan finnas mer information om Peter Drougge i den (se släkten Drougge, som jag tror har vallonska rötter). Platsen kan vara Älvkarleö slarvigt skrivet, men det ser mer ut som "Selkarön" eller liknande i mina ögon. Namnet slutar i alla fall med "..karön" enligt min tolkning, så troligen var Maja Brun piga på någon ö i eller i närheten av Hökhuvud socken.

Det finns mer information om Ingrids pappa och farfar i NV del 1, så jag rekommenderar starkt att låna den.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jo då, jag "dök på" släktnamnet Kempe (Kiämpe) direkt när jag började leta i Stockholm! Eftersom det dessutom var en bokhållare lägger jag upp länk till dopnotisen här (se faddern bokhållare Adolph Kiämpe vid dop den 9/1 1713 i Jakob och Johannes församling, CIa:12, sida 79):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054698_00048#?c=&m=&s=&cv=47&xywh=3252%2C2752%2C2809%2C1328

Johan Brask · 2023-05-23, 12:43

Hej
Kempesläkten har jag lite bättre kolla på. Anders Kempe är son till Bokhållare Henrik Kempe 1675 Rasbo-1753 Hökhuvud. Gift med Maria Tärnström F 1686.
Henrik Kempe är i sin tur son till Johan Kempe F 1654 Knutby och död 1714 Harbo där han var Kyrkoherde och Elisabeth Israelsdotter Canuti F 1649 D 1691 Harbo. I Johans andra giftermål var han gift med Maria Noraea som i sin tur var mor till Maria Tärnström i sitt första äktenskap med Anders Tärnström, kyrkoherde i Harbo
Johan Kempes far var Johan Henriksson Kempe Kyrkoherde i Knutby. Hustru okänd, troligen en Maria.

Hit fram är vi säkra, sedan tror vi att fadern är Henrik Nilsson, kyrkoherde i Knutby Död 1634 som i sin tur är barn till Nils i Kalix och hans fru Elin Henriksdotter och hon är barn till Henrik Nilsson Kyrkoherde i Pedersnöre 1543-1569. Men länken mellan Henrik Nilsson och Johan Henriksson Kempe och hans storebror Nils Henriksson Kempe är lite svag. Vi vet att Johan kommer från Knutby och det finns ingen annan Henrik i Knut vid denna tid och både Johan och Nils blir kyrkoherdar.

Jan Johansson · 2023-05-24, 08:36

Hej igen,

Kopplingen av släktnamnet Kempe till Knutby är intressant för mig. I tabell 3 i mitt tidigare inlägg står att Christina Brun var gift med Tobias Soltner. Jag misstänker att han kan ha varit från Sotter i Knutby socken. Christina och Tobias bör ha varit födda före 1660 och Tobias. Kanske var Tobias och Johan Kempe (fc 1654 i Knutby) ungefär jämngamla. Nu har jag blivit ännu mer motiverad att hålla ögonen öppna efter släktnamnet Kempe!

Vänliga hälsningar,
Jan

Peter Björklund · 2023-06-07, 21:04

Hejsan har Ingrid Le Brun f.1729 i Älvkarleby d.? och bokhållaren/Gruvfogde Anders Kempe f.1718-08-04 Prästgården Harbo-d.1773-03-15 Tuskö Börstil i mitt träd där främst Ingrid Le Brun gäckar mig då hon verkar gå upp i rök. Det avlider en Ingrid Le Brun i Bygdeå, Robertfors bruk 1786 i vad det verkar i barnsäng. jag tror inte det är den Ingrid f 1729 utan en syster/brorsdotter. Om jag har rätt så är det galet i många träd

vad det gäller släkten Kempe/Kiempe har jag besökt Knutby kyrka och fotat gravstenen i kyrkan det spännande är att han ligger själv där, men hittade i Uppsala stift herdaminne att änkan hette Anna Ericsdotter Rhalambia hon avlider 1705 i Ed församling. När det gäller Kempe/Kiempe kanske Släktnamn Kempe är rätt tråd

Jan Johansson · 2023-06-08, 18:30

Hej!

Är det den höga åldern (ca 57 år) som gör att du, Peter, tror att Ingrid Le Brun död, ev i barnsäng, 1786 i Bygdeå var en annan person än Ingrid Le Brun f (fc?) 1729 i Älvkarleby?

Ämnet hög ålder vid graviditet utnyttjar jag

för att koppla till Christina Bruun, tabell 12 i mina tidigare inlägg. Där skrev jag: "om Christina Bruun vore det utomäktenskapliga barnet, fött 1657, skulle hon ha varit 56 år då Johan Petre föddes ca 1713".

Vid sökande efter annat i Stockholm fick jag se i mtl 1730 (BA:13/2, sida 3) att båtsmansänkan Annicka Nyman (62 år) hade en son, Christian, "om 4 á 5" år enligt uppgift (se bifogad bild och länk nedan). Annicka skulle alltså ha varit minst 57 år då hennes son Christian föddes. Kanske kan man tänka sig att åldern 62 år uppgavs för att slippa betala mantalspenning (inom en snar framtid), men det är ändå en observation som jag tycker är värd att nämnas i sammanhanget.

Länk till sida 3 i mtl 1730:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057041_00007#?c=&m=&s=&cv=6&xywh=774%2C2135%2C2155%2C996

Vänliga hälsningar,
Jan

Jan Johansson · 2023-06-16, 12:05

Hej,

Den 2023-05-18 skrev jag i den här tråden om vigseln mellan stadsbetjänt Petter Åberg och änka Margareta Brun den 9/2 1729 i Jakob och Johannes församling i Stockholm. Mitt förslag var att Margareta kunde vara samma person som Margareta Brun (tab 26) eller Anna Greta (Margareta) Bruun, dotter till trädgårdsmästare Zacharias Bruun (tab 34).

Vigseln i Jakob och Johannes församling på Norrmalm kopplar även till Margareta Brun (tabell 4), som bodde på Norrmalm 1711. Hon var född före 1658 och skulle alltså ha varit minst 71 år vid vigseln den 9/2 1729. Det låter kanske inte så troligt att det var hon som gifte sig med Petter Åberg, men möjligheten finns.

Vänliga hälsningar,
Jan

Kjell Lindblom · 2023-07-16, 13:52

Hej Jan!

Ett senkommet tack för din förnämliga sammanställning över släkterna Brun/le Brun i Stockholm. Efter vad som nu framkommit är det kanske dags för mig att tänka om beträffande den trolige sonen Daniel i NV del I sid 107 Tabell 3. Jag stryker honom helt och placerar honom istället som trolig son till Johan Daniel Bruun (din Tabell 19). Både förnamnet Daniel liksom förekomsten i Stockholm talar för det. Det tycks som om stavningen le Brun ibland används även för den gren i huvudstaden, som har dokumenterat tyskt ursprung. Berörda tabeller (med mina tabellnummer, du får jämföra) skulle då kunna se ut så här:

Tabell 1001

Mårten Bruhn är handelsman och begravs 20/9 1701 i Maria Magdalena. Han har tysk proveniens. Han gifter sig 30/11 1680 i Tyska Sankta Gertrud med Dorothea Dargemann.

Barn: Barbro (trol) g m herrtjänaren Anders Andersson Berg 14/10 1709 i Maria Magdalena
(hon kallas Barbro Mårtensdotter Le Brun)
Mårten (trol) (tab 1002)

Tabell 1002

Mårten (le) Brun, trol son till Mårten (tab 1001), är gardeskarl och senare kommissarie. Han finns i mtl 1705 boende i Bertil Elkermans änkas gård i Maria Magdalena.

Barn: barn bg 26/8 1704 i Maria Magdalena (LIa1:55 sid 97)
barn bg 13/10 1706 i Maria Magdalena (LIa1:57 sid 143)
Johan g m Annica Jonsdotter Lillia 28/4 1728 i Maria Magdalena, kusk
Catharina g m handelsman Lorens Israelsson Gahm

Tabell 1011

Johan Daniel(sson) Bruun är bror till Mårten Bruun (tab 1001). År 1675 nämns han som vinskänk i Maria Magdalena (LIa:27 sid 117). Han blir senare inspektor och avlider 6/2 1713 (bou Sth 1713/1:619) och begravs 7/2 1713 i Tyska Sankta Gertrud. Johan Daniels hustru begravs 22/8 1693 i Maria Magdalena. Deras vigsel sker 27/7 1669 i Tyska Sankta Gertrud "Johan Daniel Braun Kauff- und Handelsman von Franckfurt am Maijn, mit Frau Christina Marskalckia".

Barn: barn dödfött 7/5 1670 i Maria Magdalena
Daniel (tab 1012)

Tabell 1012

Daniel Johansson Le Brun, trol son till Johan Daniel (tab 1011), får burskap som krögare i Stockholm 7/4 1704. Han gifter sig med Catharina Hansdotter Richter 26/4 1704 i Nicolai "Borgaren Daniel Johanson Librun dygdesamma P: Catharina Hansdott:r Ricter. Wijnsk:n Michel på Printzen Caverade". Deras barn är födda i Nicolai.

Barn: Anna Catharina dp 4/2 1705
Johan dp 20/1 1706
Margareta dp 7/8 1707

Jan Johansson · 2023-07-17, 20:33

Hej!!

Tack Kjell! Vad roligt att få återkoppling på allt arbete! Efter att ha lagt upp texten i den här tråden har jag upptäckt en hel del felaktigheter (främst i tabell 6, Chatarina/Catrina Brun). För närvarande håller jag på att göra nya versioner och kanske borde jag vänta med att svara, men (som vanligt) blir jag ivrig och kan inte vänta.

Som vanligt har jag också många frågor och funderingar, men först en rättning (enligt min uppfattning) av dina tabeller i ditt förra inlägg.

Catharina, g m handelsman Lorens Israelsson Gahm, bör ha varit dotter till Tabell 1001 (inte till Tabell 1002).

Kommentarer/frågor:

1. Om Daniel Johansson Le Brun (Tabell 1012) var barn till Johan Daniel (tab 1011) skulle Daniel och samtliga hans barn (födda 1705, 1706 respektive 1707) ha dött före skrivandet, den 20/3 1713, av bouppteckningen efter Johan Daniel. Eftersom väldigt många dog av pesten, 1710 i Stockholm, är det möjligt att det förhåller sig så, men det skulle vara bra med uppgift(er) som styrker, eller avfärdar, det eventuella släktskapet enligt min åsikt.

2. För att kolla om ett patronymikon (eller ”Daniel”) är registrerat, då Tabell 1011 Johan Daniel(sson) Bruun nämndes som vinskänk 1675 gick jag till sida 117 i Maria Magdalenas volym LIa1:27, men hittade inte namnet där. Du, Kjell, skrev i och för sig LIa:27 sid 117, men jag hittar inte någon volym med den beteckningen. Jag skulle vilja göra kollen eftersom jag misstänker att vinskänken Johan Bruun (såvida det inte står Johan Daniel Bruun) kan ha varit tabell 5 i den här tråden (men mina misstankar visar sig ofta vara fel och dessutom var tabell 5 bara ca 19 år 1675

). Här är länk till LIa1:27, sida 117:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055262_00066#?c=&m=&s=&cv=65&xywh=2721%2C92%2C3723%2C1720

3. Förhoppningsvis kan jag bidra med ett efternamn till vinskänken Michel på Printzen, som kaverade då Daniel Johansson Le Brun (tabell 0 i den här tråden) och Catharina Hansdotter Richter vigdes. Jag har nämligen kopia av tre artiklar, skrivna av Gunnar Hellström, om vinskänkar och källare i Stockholm under den aktuella tidsperioden.

4. ”Sedan sist” har jag hittat några kopplingar (självklart långsökta och svaga!

) mellan Johan Daniel(sson) Bruun (Tabell 1011) och några av de andra Brun i den här tråden, men även mellan honom och faktor/handelsman Anthoni (de) Bruyn. Med anledning av dessa eventuella kopplingar önskar jag bidra med en fundering 😉 om resonemanget kring stavningen le Brun även för personer med dokumenterat tyskt ursprung. Ett flertal gånger har jag stött på exempel där en person blivit felaktigt registrerad, i kyrkoarkiv (på 1700-talet om jag minns rätt), som född i en socken bara för att personen kom flyttandes därifrån, men vid närmare titt var personen född i annan socken. Kan man tänka sig att liknande förhållanden gäller, exempelvis för Johan Daniel(sson) Bruun (Tabell 1011), som blev registrerad som ”Kauff- und Handelsman von Franckfurt am Meijn”? Jag tänker också på; a) smältare Johan Dubois (tabell 52 i NV del 1, sida 210, gm Catherine Bevij) som flyttade från Sverige till Mannheim Neustadt (i Tyskland) 1671, och b) perukmakare David Dubois, som uppges ha varit född i Frankrike. När det gäller den senare har jag börjat skönja ett möjligt släktskap mellan honom och guldsmed Gotfred Dubois (Tabell 54 i NV del 1, sida 210). Se bifogade bilder (nya versioner av de under diskussionsämnet Dubois) och text nedan för förklaring eller blunda för denna fundering, som än så länge bara ligger i sin vagga.

5. En annan fundering kring stavningen le Brun och tyskt ursprung är att det tycks mig finnas en koppling mellan Christina Brun (tabell 3 i den här tråden) och valloner (Dubois som gifte sig i hennes gård samt hennes troliga dotter som gifte sig med en ”vallon-svensk”). En annan möjlig koppling till valloner rör pigan Maria Le Brun hos rådman Hans Kohlmäter enligt uppgift i Stockholms mtl 1683 (se mitt inlägg den 2022-11-22 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=176804.0). Jag har gjort några anteckningar om henne (se nästa inlägg i den här tråden). Det bör ha funnits ett nära släktskap mellan Kohlmäter och Waxmuth. Enligt en sekundär källa lär ”en Waxmuth” (Anna Margareta Waxmuth) ha varit gm Johan Jacob Kirkhoff i första hälften av 1700-talet. Kirckhoff tycks mig ett så ovanligt namn (i Sverige på 1700-talet) att jag tror det kan vara troligt att Johan Jacob var släkt med min ana, Ana (nej Anna förstås!) Kirckhoff, gm mästersmeden och ”vallon-svensken” Jan Le Broun (fc 1722 på Öns bruk i Älvkarleby). För kopplingar mellan släktnamnet Waxmut och några av tabellerna i den här tråden, se näst inlägg (som är mina icke-renskrivna anteckningar).

Även om jag borde vänta till en renskrivning är gjord (men jag kan inte låta bli!) kopierar och klistrar jag in mina nuvarande anteckningar med ny information om krögare Daniel Le Brun (tabell 0 i den här tråden), Johan Daniel Braun (tabell 19 i den här tråden) ”och company”. Eftersom jag fruktar att texten blir alltför lång för endast ett inlägg gör jag två separata inlägg.

Jag håller fortfarande på att leta efter fler uppgifter (i tyska Sankta Gertrud församlings kyrkoarkiv). Gunnar Hellströms artiklar tror jag innehåller mycket information om vinskänkar Brun, och om andra Brun, i Stockholm i början av 1700-talet.

Vänliga hälsningar,
Jan

Jan Johansson · 2023-07-17, 20:53

Maria le Bruun (fc 1657) var piga hos rådman Hans Kohlmäter enligt uppgift i Stockholm mtl 1683 (BA:6/1, sida 46 i stadens södra kvarter, dvs del 2 och RA:s bild 83).

Enligt information om släkten Kahlmeter (https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=12309) var rådman Hans Kohlmäter (1626 – 1686) son till handelsman Jacob Kohlmäter (dc 1653), som var en av föreståndarna* i tyska församlingen i Stockholm. Hans var också fosterfar (adoptivfar) till Christian Kohlmeter (1648 – 1726), adlad Riddersköld (nr 1006). Enligt Riddarhusets originalgenealogier om Ridderschiöld var Christian Kohlmeter gm Dorothea Elisabet Cronacker och på adelsvapen.com om Riddersköld nr 1006 står att hennes mamma hette Sara Maria Waxmouth (och hennes pappa hette Niklas Cronacker – se Cronacker nr 980 om hans tjänst i Holland på 1670-talet). Med andra ord: Sara Maria Waxmouth var svärmor till Maria le Bruuns arbetsgivares foster-/adoptivson, Christian Kohlmeter (fc 1648).

I Åkersteins genealogier (volym 4:C,D) om släkten Cronacker nr 983 framkommer att familjen hade koppling till Göteborg (och till Holland). Möjligen kan det vara en förklaring till varför skeppare Samuel Brun (tabell 11 i den här tråden) uppges ha varit född i Göteborg (se Karin Uhrviks inlägg den 2023-04-11 i den här tråden https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.0 ).

*Barbro Mårtensdotter Le Brun hade en koppling till släkten Meurman/Mannerstedt och på adelsvapen.com om Mannerstedt nr 1083 står att Henrik Muerman (ska ev vara Meurman) (1584 – 1613) var föreståndare för tyska kyrkan i Stockholm och dess skola. I vigselnotis daterad 30/11 1680 i tyska Sankta Gertrud församlings volym CI:1a (mellan köpman Martin Braun, ev Mårten Brun, och Dorothea Dargemann) står att brudens pappa, Georg Dargemann (dc 1688), hade en titel vid tyska kyrkans skola. Enligt adelsvapen.com om Manderstierna 1239 står att Georg Dargemann också var guldsmed i Stockholm.

Släktnamnet Waxmouth/Waxmuth förekommer också här:

•   tabell 2 vinskänk Anders Bruun: hans troliga hustru, registrerad som Gundela Braun, var fadder vid dop den 16/2 1681 (Anders och Gunilla vigdes (en ”omvigning” i tyska fs?) dock den 5/5 1682…) i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm av bokbindare Olaus Waxmuths barn Catharina.
•   tabell 12 hustru Christina Brun: herr Christian Waxmuth var kautionsmans åt kopparslagare mäster Johan Petre när han gifte sig med Christina Brun den 20/12 1712 i Katarina församling i Stockholm.
•   Holms tomtbok 1679 (fol. 45): i vilken det framkommer att salige krukmakare mäster David Ungman(?)s tomt vid Sankta Maria kyrkogata, i kvarteret Saturnus, nu ägdes av Waxmut. Intill tomten står också ”Designerat d: till Waxmuths Dotter d: 28 Augusti A:o 1691”. Vid Sankta Maria kyrkogata, i kvarteret Jupiter, ägde Samuel Brun (tab 11) och (tab 13) Anna Catharina Brunos makes styvfar, kopparslagare mäster Christopher Kruse, ägde även han (och bebodde) en gård i kvarteret Jupiter (men inte nödvändigtvis vid kyrkogatan). Christina Bruun (tab 12) vigdes i sin egen gård vid (Sankta Maria) kyrkogatan då hon gifte sig med kopparslagare mäster Petter Norman 4/8 1723. Margareta Emporagria, gm kämnär Erik Brun (tab 10), var troligen släkt med Gabriel Lillieflycht (tidigare Emporagrius), som ägde en tomt vid Sankta Maria kyrkogata, i kvarteret Jupiter, enligt Holms tomtbok 1679.

Jan Johansson · 2023-07-17, 21:12

Tabell 0 (i den här tråden) – tillägg

Daniel Le Brun, (trolig) son till hammarsmed Johan le Brun (tabell 3 i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1, sida 107) eller till inspektor Johan Daniel Braun (tabell 19 i den här tråden), var gm Catharina Hansdotter Richter.

Det råder tvivel/osäkerhet om Catharina Hansdotter Richter var dotter till hovslagare mäster Hans Richter (dc 1687) och Catharina Hök/Höök (dc september 1703, se BOU 1704:69). I en delning av dödsboet efter hovslagare Hans Richter och hustru Catharina Höök, upprättad den 15/2 1706 i Stockholm (sida 366), blev dottern Anna Catharina (som själv skrev under med ”Catharina Richter”) registrerad som jungfru. Daniel Johansson Le Brun och Catharina Hansdotter Richter gifte sig den 26/4 1704 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm. Delningen av dödsboet (utförd 15/2 1706) tycks dock vara en rättelse(?) av en inventering av samma dödsbo. Inventeringen utfördes den 15/2 1704, dvs ett par månader innan Catharina Hansdotter gifte sig, och möjligtvis kan ”den gamla/förra” uppgiften om att hon var jungfru ha förts över då protokollet för delningen, utförd 15/2 1706, nedtecknades.

Möjligen döptes Daniel den 8/2 1682 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 621), men i sådant fall blev hans namnet registrerat (felaktigt?) som Johan David. Pappan till Johan David (dp 8/2 1682) var kapten Johan Daniel Broun (troligen/möjligen tabell 19, inspektor Johan Daniel Braun, i den här tråden). Johan Davids faddrar var Peter Hagen, Salomon Otter, George Brandt, Joachim von(?) Feife(?), fru grevinna(?) Christina Oxenstierna, fru Maria Elisabeth Bikerfonum(?) och jungfru Eleonora …(?).

Daniels eventuella svärfar, hovslagare mäster Hans Richters barn döpta i Jakob och Johannes församling i Stockholm:

•   Carl dp 5/10 1680 (CIa:10, sida 30)
•   Anna Catrina dp 23/7 1684 (CIa:10, sida 155), troligen Daniel Le Bruns hustru (Catharina Hansdotter Richter)
•   Daniel dp 7/10 1686 (Cia:10, sida 169)

Den 21/9 1680 vigdes, i Sankta Gertrud församling i Stockholm, ”jubilirer” (juvelerare?) Davidt Richter och jungfru Maria Rebecka Tettin, salige skomakare mäster Elia Tettens dotter (CI:1a, sida 63).

Vid dop den 4/6 1684 i Sankta Gertrud församling i Stockholm, av guldsmed Engelhard Schröders barn, Georg Engelhardt, var Friedrich Richter fadder. Troligen var Fredrich samma person som guldsmed mäster Fredric Richter, som i februari 1707 uppbjöd guld och silver som hade förpantats hos honom (Stockholms Magistrat och Rådhusrätt A1A:7) och möjligen var han Daniel Le Bruns svåger eller bror till Daniels svärfar.

Den 1/6 1690 vigdes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, guldsmed Christophorus (Christoffer) Richter och jungfru Anna Maria Meijer, dotter till Nicolai Meijer som var kirurg vid kungliga livgardet. Christoffer kan ha varit Daniel Le Bruns svåger. Möjligen var Nicolai Meijer pappa, eller farfar, till Anna Meijer, som gifte sig 1720 med (då blivande) guldsmed Gotfred Dubois (tabell 54 i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1, sida 210), son till hammarsmed Clas Dubois (tabell 53 på samma sida), som konverterade till Lutheransk tro 1695, och Kattlin (Gottfridsdotter) Tilman.

Vid dop den 16/12 1688 i Sankta Gertruds församling i Stockholm, av snörmakare Johan Mentler och Martha Bruns barn Johannes, var bla Maria Richter fadder. Hon var troligen släkting till Catharina Hansdotter Richter, som var gm krögare Daniel Le Brun (tabell 0 i den här tråden). I bou, daterad 12/5 1693, efter snörmakare Johan Menttler (död 1692, dvs ett år tidigare, dvs Märta Brun ämnade nog gifta om sig…) framkommer att hans efterlevande hustru hette Märta Brun och att paret hade följande barn:

•   Barbro fc 1687
•   Johan fc 1688
•   David fc januari 1692

Dödsboet hade infordrande skuld hos greve Bengt Oxenstierna (!). Möjligen antyder det om ett släktskap med inspektor Johan Daniel Braun (tabell 19 i den här tråden) eftersom hans barn, Johan David (dp 8/2 1681 i tyska fs – se ny information om tabell 19 nedan) hade faddern grevinna(?) Christina Oxenstierna. Även två guld-dragare är omnämnda i bouppteckningen. Det ger en antydan om släktskap med guld-dragare mäster Johan Holm (se nedan).

Apropå släktnamnet Richter: i Sällskapet Vallonättlingars släktlista finns släktnamnet Charpentier med notering om ”Richert Charpentier”. Skulle inte Charpentier kunna ha haft betydelsen snickare (carptenter på engelska) och att Richert egentligen var ett släktnamn, möjligen en stavningsvariant av Richter?

Apropå Richter nr 2: är det möjligt att en flicka på bara 12 år var fadder vid ett dop (i Stockholm i slutet av 1600-talet)? Pappan till barnet hade släktnamnet Richer (möjligen Richter), enligt min tolkning, och bland faddrarna finns en jungfru med patronymikonet Nilsdotter, samt Anna Clasdotter, som skulle kunna ha varit dotter till bryggare Claes Bruun (tabell 1 i den här tråden). Jungfrun skulle kunna ha varit Annas systerdotter, men var i sådant fall bara 12 år då barnet döptes. Det skulle vara intressant med en koppling mellan släktnamnet Richter och bryggare Claes Bruun (tabell 1).

Vid dop den 16/1 1689 i Jakob och Johannes församling i Stockholm, av guld-dragare mäster Johan Holm och hustru Anna Thomasdotters barn Anders, var Fredrich Richters hustru fadder. Troligen var det guldsmed mäster Fredric Richter, som omnämns i tabell 0 (krögare Daniel Johansson Le Brun) i den här tråden. Christina Bruun (tabell 12 i den här tråden) bör ha varit gift med N. Holm eftersom hon hade en dotter med namnet Anna Catharina Holm, men hon var inte gm guld-dragare mäster Johan Holm enligt information i bou efter honom (Stockholm 14/3 1701, F1A:58, sida 205).

Jan Johansson · 2023-07-17, 21:34

Tabell 19 (i den här tråden) – tillägg

Inspektor Johan Daniel Braun, ff 1651.

Den 8/2 1681 döptes, i tyska Sankta Gertruds församling i Stockholm, kapten Johan Daniel Brouns barn Johan David. Faddrar var: Peter Hagen, Salomon Otter, George Brandt, Joachim von(?) Feife(? Pfeiff?), fru grevinna(?) Christina Oxenstierna, fru Maria Elisabeth Bikerfonum(?) och jungfru Eleonora …(?) (CI:1a, sida 621).

Den 11/3 1684 döptes, i tyska Sankta Gertruds församling i Stockholm, vinhandlare/vinskänk (Weinhändler) Johan Brauns barn Hans Peter. Faddrar var: Heinrich Arffwedsson, Friedrich Crantz, Abraham Oloffsson, Thomas Brinck /Brink (trolig släkting till Gundela/Gunilla Brinck gm (vigda 5/5 1672 i tyska fs) vinhandlare Andreas/Anders Brun (då tunnbindare/”fassbinder”?) tabell 2 i den här tråden), hustru Catharina la Vali (Lavall?), hustru Magdalena Rockus (ev. Rokes och släkt med Juditha Rokes gm Hindrich Leijel och/eller med mäster Mårten Rokies, som var fadder åt tabell 0 (i den här tråden) Daniel le Bruns barn Margareta, dp 7/8 1707) och jungfru Magdalena Hornejin (feminin form av Horneij). Vinskänk Johan Braun kan ha varit Johan Bruun (tabell 5 i den här tråden), som var trolig son till tabell 1 i den här tråden, bryggare Claes Bruun vars änka blev granne med Juditha Rokes dotter Emerentia, när hon gifte sig den 14/8 1681 med rådman Mårten Bunge, som ägde en tomt bredvid bryggare Claes Bruuns tomt enligt Holms tomtbok 1679. Eftersom tabell 1 och tabell 2 (i den här tråden) troligen var bröder är det nog troligt att vinskänk Johan Braun motsvarade tabell 5, som var trolig son till tabell 1.

----------------------------------------------------------

Den 30/11 1680 vigdes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, köpman Martin Braun och jungfru Dorothea Dargemannin (feminin form av Dargemann), dotter till herr George Dargemanns (guldsmed, se adliga ätten Manderstierna nr 1239 tabell 1).

Den 7/12 1680 vigdes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, klensmed mäster Elias Galler och jungfru Dorothea Dargemannin, dotter till salige Zacheus (Zackarias) Dargeman, som var remsnidare(?) i Printzlau(? det finns ett privatsjukhus kallat Printzlau strax norr om Köpenhamn enligt Google-sökning på ”Printzlau”). I Sällskapet Vallonättlingars släktlista finns släktnamnen Galan, med stavningsvarianten Galle, och le Brun, med stavningsvarianten Broun.

Den 12/9 1681 döptes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, bokhållare (”buchhalter”) Martin Brauns barn Catharina. Faddrar var: Jürgen Dargeman(? Martins svärfar Georg?), Johan Daniel Braun (tabell 19 i den här tråden), hustru Margareta Palmquist och hustru Anna Maria Frick*.
Bokhållare ”Martin Braun” bör ha varit bror till inspektor Johan Daniel Braun (tabell 19 i den här tråden), omnämnd som handelsman Mårten Brun i bouppteckning efter Johan.

* Jämför vinskänk Jochum Frick i Gunnar Hellströms artiklar, i Samfundet Sankt Eriks Årsbok 1957, 1959 och 1960, om ”Vinskänkar och källare” i Stockholm ”under Karl XII:s tid och [eller ”till”] frihetstiden”. I artikeln 1960, som handlar om källare på Södermalm, står att vinskänk Jochum Fricks källare var belägen i kvarteret Jupiter större åren 1702 och 1703, och i kvarteret Jupiter mindre nr 3 åren 1705 och 1706 (sida 66) och på sida 71 står att Jochum Fricks efterlevande hustru hette Anna Maria Brauning. Eftersom tabellerna 10-13 i den här tråden alla hade koppling till kvarteret Jupiter (eller till Sankta Maria Kyrkogata) antar jag att man vågar påstå att det är troligt att Anna Maria Brauning egentligen hade släktnamnet Brun och att hon var släkting till dessa tabeller och andra personer kopplade till dem. Det ger alltså en svag indikation om att Martin Braun och Johan Daniel Braun (tabell 19 i den här tråden) var släktingar med andra Brun i den här tråden. För övrigt har jag lagt märke till, i Gunnar Hellströms artiklar, att Johan Daniel Brauns styvson, Johan Glock, tycks ha haft kopplingar till andra personer med släktnamnet Brun. Jag återkommer om det när jag har läst artiklarna bättre!

Den 18/11 1684 döptes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, köpman Marten Brauns barn Cornelius Jacob (CI:1a, sida 647). Faddrar var: Cornelius Jacob(? Jacobsson?), Jacob Leonhard Allmacker, Peter Roseu(?), hustru Catharina Dargeman (Martens svärmor?) och hustru Sara Le(?) Blon(?) (Le Brun??).

Den 26/3 1694 registrerades betalning för begravning av ”Dagermans [Degermans] mågh” Marten Brun till Jakob och Johannes församling i Stockholm (LIa:53, sida 36). Hade då ”stådt bisatt 12 weckor”.

-----------------------------

Hattmakare* Frantz/Frank Brauns barn (alla döpta i tyska Sankta Gertruds församling i Stockholm):

• Ulrica Eleonora dp 30/11 1680, faddrar: Johan Martin Ziervogel, mäster Goffried ”hoseschmid” eller ”hofeschmid” (möjligen hovslagare), mäster Martin Hoffman, Hans Schneen (möjligen bagare Hans Schmeer/Smertz gm Magdalena Brun, tabell 37 i den här tråden), hustru Justina Frieden…, hustru Elsa Boochun och mäster Peter Schuensons (Svensson?) hustru
• Joachim dp 11/1 1683, faddrar: Heinrich Insen, Michael Heuer, Peter Munik, Matthias Jonasson, Hans Uller, Elisabeth Paulin(?), Magdalena Bruhnuo(?, möjligen dottern Magdalena till skeppare Johan Bruno tabell 21 i den här tråden eller, mer troligt Magdalena Brun, tabell 37 i den här tråden), Engela Elisabet Bruhn(o), Elisabeth Vogts och Anna Stenorf(?)

* ”Vinskänk-hustru Maria Bruun” (släktskap ännu olöst) var fadder och bar barnet vid dop i MM, av hattmakare Casper Dyring/Dijning och hustru Maria Eriksdotters barn Fredrich, den 7/3 1686.

Inspektor Johan Daniel Brauns brorsdotter, Catharina (Mårtensdotter) Brun, var gm handelsman Lorentz Gam enligt uppgift i bou daterad 20/3 1713. Handelsman Lorentz Gahns (Gam?) son Nils döptes den 7/4 1687 i Jakob och Johannes församling i Stockholm (CIa:10, sida 172).

Enligt uppgift i MM mtl 1702 hyrde inspektor Johan Daniel Brun bostad av handelsmännen Witmak och König i kvarteret Mullvaden nr 361 (BA:8/1, sida 112). Möjligen var Witmak handelsmannen Claes Wittmack, som var direktör för tjär-kompaniet enl sek källa (Wikipedia). Clas Witmacks hustru var fadder vid dop av vinskänk Heinrich Webers barn Carl Wilhelm, den 21/10 1689 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1b, sida 686). Troligen var vinskänk Heinrich Weber samma person som inspektor Hindrich Weber, som var gm faktor/handelsman Anthoni Bruns dotter Christina (fc 1659, änka i mtl 1711). Detta kan vara en (långsökt) antydan om ett släktskap mellan faktor Anthoni Brun och inspektor Johan Daniel Brun (tab 19), som i sin tur kan ha varit släkt med andra Brun i den här tråden (se ovan om faddern ”vinskänkshustrun” Anna Maria Brauning gift Frick).

Jan Johansson · 2023-07-19, 16:34

Citat från: Jan Johansson skrivet 2023-07-17, 21:34

Den 8/2 1681 döptes, i tyska Sankta Gertruds församling i Stockholm, kapten Johan Daniel Brouns barn Johan David.

Den 11/3 1684 döptes, i tyska Sankta Gertruds församling i Stockholm, vinhandlare/vinskänk (Weinhändler) Johan Brauns barn Hans Peter.

Jag fick se ett så fint exempel på en antydan om att personerna i citatet ovan var två olika personer att jag inte kan låta bli att lägga upp det här (men möjligen innehåller exemplet ytterligare en person, eller två personer, med samma namn

).

- Vid dop den 29/9 1693 i tyska fs i Stockholm, av Peter Jonas Bergs barn Peter, var Johannes Istadius, Heinrich Sedritz, monsignor Johan Brun, Carl Branders hustru och hovslagare mäster Steffens hustru faddrar.

- Vid dop den 5/10 1693 i tyska fs i Stockholm, av Bernt Schultz barn Anna Margretha, var Henrick Brand, herr Johan Braun, mäster Johan Bleck, hustru Magdalena Kraner (Kramer?), hustru Anna Petersdotter, hustru Margretha Achtman och hustru Catharina Lutter(?) faddrar.

Är det inte troligt att det rörde sig om två olika personer med samma namn?

Förslag:

• ”monsignor Johan Brun” var inspektor Johan Daniel Braun, tabell 19 i den här tråden.
• ”herr Johan Braun” var krögare och amiralitetsbokhållare Johan Bruun, tabell 5 i den här tråden och trolig son till bryggare Claes Bruun (tabell 1).

Länk till de två dopnotiserna (som har endast två andra dopnotiser mellan sig!):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00034#?c=&m=&s=&cv=33&xywh=2999%2C2215%2C3034%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

Kjell Lindblom · 2023-07-23, 11:55

Hej Jan!

Här kommer ännu ett senkommet svar, det är ju semestertider, på några av dina frågor i inläggen ovan.

Först tack för omplaceringen av Catharina, g m handelsman Lorens Israelsson Gahm.

Punkt 2 i samma inlägg 17/7. Vinskänken Johan Bruun finns på Bild 117, som motsvarar sid 217 i Maria Magdalena vol LIa:1/27. Jag beklagar, att jag i hastigheten skrev sid 117.

En allmän kommentar varför jag flyttade den trol sonen Daniel i NV del I sid 107 Tabell 3. Vanligtvis brukade vallonfamiljernas söner gå vidare i faderns yrke. Men mot slutet av 1600-talet börjar antalet arbetstillfällen på de uppländska bruken minska. Många ynglingar sätts därför i lära inom ett hantverksyrke, vanligtvis vid något skrå i huvudstaden. Flera blev skomakare, skräddare eller tom guldsmeder. Men att sonen till en hammarsmed skulle välja krögaryrket känns minst sagt långsökt. Därför ser jag det som mycket troligare att Daniel är son till en vinskänk. Då är han redan uppvuxen inom yrkesområdet och fadern har de rätta kontakterna.
Den tidigare placeringen av Daniel har jag aldrig varit bekväm med. Den baserades uteslutande på patronymikon, eftersom jag vid bokens utgivning inte kände till Stockholmssläkterna Brun. Vi får hoppas, att han har hamnat rätt nu.

Johan Brask · 2023-07-26, 21:15

Ingrid Brun, maka till Anders Kempe dör troligtvis 18020103 i Svea Livgardets församling. Hon står som Ingrid Elisabeth Kempe. Mina argument för att det är hon är följande:

Ingrid bor med sonen Henrik och de andra barnen enligt nedan
1769-1778 Tuskö Börstil[1]

1778-1881 Assjö Torp Börstil[2]

Sedan tar sonen Henrik Kempe värvning vid Svea Livgarde och blir soldat. Först vanlig soldat men blir snart befordrad till förare. Men inom ett år begär han avsked.

1781-1781 Svea Livgarde Nr 46[3], Förare[4] Överste Lieutenant Strokirck compani

När han gifter sig 1784 i Öregrund står han som avskedad Sergeant vid Lifgardet.

Uppgifterna i dödsnotisen för den jag tror är Ingrid Brun stämmer ungefär! Namn Ingrid Elisabeth Kempe, Enka, Bröstfeber, 55 år, Från Askonön (?)

Vad tror ni? Är detta Ingrid Bruun?

Referenser

Svea livgardes södra bataljons församling (A, AB) C:4 (1764-1790) Bild 172 (AID: v91145.b172, NAD: SE/SSA/0005c)
[1] Börstil (AB, C) AI:2b (1776-1783) Bild 97 / sid 283 (AID: v123906.b97.s283, NAD: SE/ULA/10158)

[2] Börstil (AB, C) AI:2a (1776-1783) Bild 32 / sid 27 (AID: v123905.b32.s27, NAD: SE/ULA/10158)

[3] Generalmönsterrullor - Svea livgarde (A, AB) 1142 (1782) Bild 3420 / sid 321 (AID: v437281.b3420.s321, NAD: SE/KrA/0023)

[4] Generalmönsterrullor - Svea livgarde (A, AB) 1142 (1782) Bild 3310 / sid 310 (AID: v437281.b3310.s310, NAD: SE/KrA/0023)

Jan Johansson · 2023-07-27, 08:51

Hejsan!

Johan, jag tolkade "Askonön (?)" i ditt inlägga igår som om att du önskade läshjälp med namnet. Du skrev också att "Ingrid Brun, maka till Anders Kempe dör troligtvis 18020103 i Svea Livgardets församling", men jag hittar inte hennes namn eller det du skrev längre ner i ditt inlägg ("Ingrid Elisabeth Kempe, Enka, Bröstfeber, 55 år, Från Askonön (?)") bland begravningsnotiserna i Svea Livgardet församlings begravningsnotiser januari 1802 (församlingens volym F:1). Här är länken till den sidan:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055576_00050#?c=&m=&s=&cv=49&xywh=275%2C146%2C4045%2C1913

Bland referenserna i ditt inlägg, Johan, såg jag "Svea livgardes södra bataljons församling (A, AB) C:4 (1764-1790) Bild 172". På Riksarkivets bild nr 172 av Svea livgardes södra bataljons församlings volym C:4 hittar jag "Döde och Begrafne år 1776". Länk till den sidan:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055641_00172#?c=&m=&s=&cv=171&xywh=-68%2C83%2C4370%2C2066

Vänliga hälsningar,
Jan

Johan Brask · 2023-07-27, 09:29

Hej
Sorry jag har modifierat mitt inlägg lite. Det är Svea Livgardets södra bataljon
Länk till Riksarkivet Svea livgardes södra bataljons församlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0005C/C/4 (1764-1790), bildid: C0055641_00181
Det är problematiskt med referenser då ingen numrering finns. Jag använder Arkiv Digital i vanliga fall och det var deras referens jag la i

Så jag tror att denna Ingrid Elisabet Kempe är vår Ingrid Brun

Jan Johansson · 2023-07-27, 12:02

Hej igen!

Ja, det är besvärligt med referenser när det inte finns sidnummer! Jag brukar skriva "Riksarkivets bild ..." eller "ArkivDigitals bild ..." och sedan kopiera in en länk till bilden. Hur som helst så hittade jag begravningsnotisen, tack vare bildid och uppgiften om att begravningsnotisen blev registrerad i Svea Livgardes södra bataljons församlings kyrkoarkiv (C:4, Riksarivets bild 181, se länk nedan). Jag såg där att Ingrid Elisabeth Kempe dog den 3/1 1782 (inte 1802). Hon var då 55 år och eftersom hon dog precis i början av 1782 räknade jag med att hon hade fyllt 55 år 1781 vilket ger det beräknade födelseåret 1726. Kan det stämma?

"från Askonön" tycker jag det ser ut som "från Alkarön" eller möjligen "från Ackarön". På Eniros kartor har jag hittat "Akarön", som ligger i sjön Akarn nordväst om Malmköping. Kan det vara en möjlighet?

Länk till begravningsnotisen i Svea Livgardes södra bataljons församling:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055641_00181#?c=&m=&s=&cv=180&xywh=3138%2C1032%2C3081%2C1457

I ovan nämnda begravningsnotis står också att Ingrid Elisabeth Kempe blev begravd i Katarina församling (i Stockholm). Det finns en begravningsnotis även i den församlingens kyrkoarkiv (FI:5, Riksarkivets bild 192, ArkivDigitals bild 186, se länk nedan). Där står att Ingrid Elisabet (Lisa) blev begravd den 16/1 1782 (inte den 13/1 1782 som i Svea Livgardes södra bataljons församlings notis). Dessutom står (tror jag...) att Ingrid Elisabet Kämpe var änka efter en bokhållare. Hur passar den uppgiften in i hypotesen om att hon var samma person som Ingrid Brun, gm Anders Kempe? Var han bokhållare?

Länk till begravningsnotisen i Katarina församlings volym FI:5:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055806_00192#?c=&m=&s=&cv=191&xywh=3086%2C217%2C3081%2C1457

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Länk till Akarön på Eniros karta: https://kartor.eniro.se/?c=59.174103,16.637807&z=14&q=%22Akar%C3%B6n,%20MALMK%C3%96PING%22;231161193;geo

PS2: Jag ser nu att du, Jonas, skrev i ditt inlägg här den 2023-05-22 att Anders Kempe var bokhållare. Jippie!

Jan Johansson · 2023-08-08, 11:33

Hej,

Till Johan Brask och Peter Björklund:

Jag har just lagt upp information om kassör(?) Johan Stephan Kempe under diskussionsämnet om släktnamnet Schick här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=73998.0

Jag misstänker att ni redan har uppgiften om honom, men för säkerhets skull ville jag tipsa er.

Vänliga hälsningar,
Jan

Jan Johansson · 2023-08-21, 12:31

Hej igen,

Jag önskar återkomma till din, Kjell, kommentar om att det var troligare att krögare Daniel Johansson Le Brun var son till en vinskänk snarare än till en hammarsmed vid ett järnbruk (inlägg den 2023-07-23). Jag håller med om resonemanget, men så fick jag se i en artikel att det har funnits en vinskänk, Henrik Tillman (död 1766), som sägs ha varit född vid Åkerby bruk (se mitt inlägg den 2023-08-20 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=68060.0). I NV del 2 sida 273 står att tabell 5 (mästerräckare Hinrik Tillman vid Åkerby bruk) hade en son, Henrik, som dog 1766. Därför misstänker jag att vinskänken var son till mästerräckaren vid Åkerby bruk (men som jag brukar skriva stämmer ofta inte mina misstankar!

).

Genom att utgå från att; 1) krögare Daniel Johansson Le Brun trots allt var son till hammarsmed Johan Le Brun (tabell 3 i NV del 1, sida 107), och 2) vinskänk Henrik Tillman var son till mästerräckare Hinrik Tillman vid Åkerby bruk, letade jag efter ett eventuellt släktskap mellan dem. Med hjälp av informationen i NV del 1 och NV del 2 (och med de nämnda premisserna) tror jag mig ha sett att det fanns ett (avlägset) släktskap mellan dem.
Med ord kan släktskapet beskrivas på följande sätt:
1) vinskänk Henrik Tillman var barnbarn till krögare Daniel Le Bruns (ingifta) fasters kusin, eller
2) krögare Daniel Le Brun var vinskänk Henrik Tillmans farfars kusins svågers barn.

Jag tyckte först att släktskapet lät väldigt långsökt (i dagens öron), men så kom jag på att jag själv träffade, som barn, både min farmors kusiner och min farfars kusin. För att förhoppningsvis lättare se det eventuella släktskapet mellan Daniel Le Brun och Henrik Tillman bifogar jag en schematisk bild. I bilden har jag låtit bla namnet Jacob ha fetstil. Anledningen är att jag har sett i ett par notiser, 1653 respektive 1664, i Stockholms Magistrat och Rådhusrätts arkiv, att en person med namnet Jacob Bruun bör ha ägt en tomt, eller gård, vid Sankta Mariagatan (troligen Sankta Maria kyrkogata) i kvarteret Jupiter i Maria Magdalena församling i Stockholm i mitten av 1600-talet. Gatan och kvarteret har koppling till några andra personer beskrivna i den här tråden.

Dessutom: det har dykt upp en till Mårten Brun, som bör ha varit handelsman i Stockholm i slutet av 1600-talet. Han är en ny kandidat som pappa till Barbro Mårtensdotter Le Brun. Jag återkommer om det (möjligtvis under diskussionsämnet om henne) så fort jag är klar med diverse sammanställningar. I Gunnar Hellströms artiklar om vinskänkar och (vin-)källare i Stockholm på 1600- och 1700-talen (i Samfundet Sank Eriks årsbok åren 1957, 1959 respektive 1960) har jag hittat mycket information, som har gett mig både nya namn på personer med släktnamnet Brun och nya kopplingar mellan de personer, som redan är beskrivna i den här tråden. Med andra ord kommer många uppdateringar så småning om!

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Efter vad jag har förstått av Gunnar Hellströms artiklar
var det (stor) skillnad mellan krogar och vinkällare.
De förra var enklare och billigare att besöka än de senare.
Möjligen kan man resonera, baserat på den informationen,
att det inte var troligt att en son till en vinskänk blev
krögare.

Jan Johansson · 2023-09-13, 14:59

Hej,

Under några veckor (månader?) har jag samlat på mig mer information om de personer, som jag har skrivit om i den här tråden. Nu håller jag på att göra en sammanställning och kommer att lägga upp nya versioner av en del av tabellerna. Jag tänkte lägga upp dem utan introduktion varje gång. Den här texten hoppas jag räcker som sådan!

Vänliga hälsningar,
Jan

Jan Johansson · 2023-09-13, 15:12

Tabell 0 – version september 2023

Daniel le Brun, ff 1687, trolig son till hammarsmed Johan le Brun (tabell 3 i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi (NV) del 1, sida 107) eller son till inspektor Johan Daniel Braun (tabell 19 i den här tråden).

Information i sekundär källa* antyder att (tabell 3 i NV del 1, sida 107) Johan le Bruns svägerskas barnbarn, Henrik Tillman (barn i tabell 5 i NV del 2, sida 273), troligen var vinskänk i Stockholm (se bifogad bild). Detta kan vara en indikation om att krögare Daniel le Brun i Stockholm (tabell 0 i den här tråden) var son till Johan le Brun (tabell 3 i NV del 1). Dessutom finns yrket räckare som gemensam nämnare i sammanhanget, dock vid olika tidsperioder och vid olika platser (se bifogad bild).

Den 8/2 1682 döptes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, kapten Johan Daniel Brouns son Johan David (CI:1a, sida 621). En av faddrarna var grevinna(?) Christina Oxenstierna. Möjligen var barnet samma person som krögare Daniel le Brun (tabell 0), men i sådant fall blev hans namn registrerat som David i stället för Daniel i dopnotisen. Barnets pappa, kapten Johan Daniel Broun, var troligen samma person som inspektor Johan Daniel Braun (tabell 19 i den här tråden), som gifte sig den 27/7 1669 med Christina Marskalckia.

I texten nedan finns annan information som antyder att Daniel le Brun var släkt med Johan le Brun (tabell 3 i NV del 1), men också med inspektor Johan Daniel Braun (tabell 19 i den här tråden). Av den anledningen kanske man kan vara öppen för möjligheten att Johan le Brun (tabell 3 i NV del 1) var pappa till inspektor Johan Daniel Braun (född före 1651 i Tyskland), som i sin tur var pappa till krögare Daniel le Brun (tabell 0 i den här tråden). Det antagandet bygger på ett par premisser:
1.   Om Johan le Brun (tabell 3 i NV del 1, sida 107) var pappa till inspektor Johan Daniel Braun skulle han ha bott i Frankfurt am Main före 1651. År 1671 utvandrade paret Johan Dubois (tabell 52 i NV del 1, sida 210) och Catherine Bevij från Ullfors till Mannheim Neustadt, som ligger ca 8 mil söder om Frankfurt am Main. Var utvandrarna Dubois/Bevij släkt med Johan le Brun? Ja, om jag har tolkat information i NV rätt var en trolig kusin (Cathlin Tillman) till Johan le Bruns svägerska (Barbro Tillman) gift med en trolig son (Clas Dubois, tabell 53 i NV del 1, sida 210), till det utvandrade paret Johan Dubois och Catherina Bevij (se bifogad bild, som säkerligen visar det eventuella släktskapet bättre än orden). Om Barbro Claesdotter Bevi och Catherina Bevij (se bifogad bild) var systrar skulle det eventuella släktskapet ha varit mer nära.
2.   Om krögare Daniel le Brun (tabell 0 i den här tråden) var son till inspektor Johan Daniel Braun bör krögaren, och alla hans barn, ha dött innan bouppteckningen efter inspektorn upprättades (den 20/3 1713) eftersom ingen av dem är omnämnd i den. Möjligen avled de av pesten 1710.

* I Gunnar Hellströms artikel ”Vinskänkar och källare på Kungsholmen, Norrmalm, och Ladugårdslandet under Karl XII:s tid och frihetstiden” (i Samfundet Sankt Eriks årsbok 1959) står om vinskänk Henrik Tillman att ”på vintern gjorde Tillman en resa till sin födelseort Åkerby bruk i Österlöfsta och på väg tillbaka till Stockholm dog han av slag i februari 1766 i en släde på sjön Strömarens is” (sida 57).

Daniel le Brun fick burskap som krögare i Stockholm den 7/4 1704 (Handelskollegiet DIa1:1, sida 60).

Den 26/4 1704 vigdes krögare Daniel le Brun och Catharina Hansdotter Richter i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm. Hon var eventuellt dottern Anna Catharina (fc 1683) till hovslagare mäster Hans Richter (dc 1687) och Catharina Hök (dc september 1703) enl bou efter henne (daterad 15/2 1704, F1A:62, sida 69). Den 15/2 1706 förrättades, ”efter inventarii innehåld upprättat d. 15 Feb:ii 1704”, en (bo-)delning mellan Hans Richters och Catharina Hööks fem barn. I (bo-)delningen blev dottern Anna Catharina registrerad som jungfru (F1A:65, sida 366). Möjligen blev hon registrerad som jungfru i (bo-)delningen, trots att hon hade gift sig nästan två år tidigare, eftersom hon var jungfru då inventeringen gjordes och den informationen om henne fördes över till (bo-)delningens protokoll. Dödsboet ägde ett stenhus vid Regeringsgatan i hörnet av Jacobs kyrka. Vid lysningen/vigseln kaverade vinskänk Michel på Prinsen. I Gunnar Hellströms artikel om vinskänkar och källare i Gamla Stan (i Samfundet Sankt Eriks årsbok 1957) framkommer att Michel hade efternamnet Persson och att källaren Prinsen låg i kvarteret Luna nr 7 (sida 103). Troligen var det samma Michel Persson, som var fadder då Daniel le Brun och Catharina Richters första barn, Anna Catharina, döptes den 4/2 1705 i Storkyrkoförsamlingen.

Daniel le Brun och Catharina Hansdotter Richters barn, som hittas i Stockholms Storkyrkoförsamlings digitaliserade ”dop-register”:

•   Anna Cattarina dp 4/2 1705 faddrar (urval): madame Catterina Schiarenberg (Scharenberg) och herr Hans Åkerblom
•   Johan dp 20/1 1706 faddrar (urval): herr Elias Åkerblom, skeppare Hans Åkerblom, Jocum Sellikes hustru och salige herr Johan Schiarenbergs (Scharenbergs) jungfru
•   Margareta dp 7/8 1707 faddrar (urval): mäster Jochum Sellike, Elias Åkerbloms hustru, herr Hans Hellsings hustru och mäster Mårten Rokies (Rokes) hustru

Kommentarer om ovan nämnda faddrar:

Sellike
Joachim Sellike var fadder vid dop, den 12/12 1701 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, av snickare mäster Christian Hansson och Catharina Brauers barn Joachim. Catharina var syster till Anna Brauen (även registrerad som Anna Braun), som var gift med skomakare mäster Hans Schlack. Systrarnas pappa var skeppsbyggare mäster (och skeppare?) Lorentz Petersson Brauen. Anna Braun och Hans Schlack hade gemensamma nämnare med ett flertal av tabellerna i den här tråden. Mer information om det är på väg.

Scharenberg
Madame Catarina Scharenberg var gm handelsman Johan Scharenberg (Riksarkivets ämneshandlingar Personhistoria, SE/RA/756/756.1/S/S 7, RA:s bilder 199-228). I volymen med personhistoria framkommer att Johan Scharenberg dog före 12/1 1693 och att han/dödsboet var skyldig den holländska köpmannen David de Banes/Bunes i Amsterdam pengar sedan 1675. Enligt sekundär källa hette madame Scharenberg Katarina Alten-Eck och parets dotter, Johanna, gifte sig med Karl Wattrang den 12/10 1711 (adelsvapen.com om släkten Wattrang nr 848). Enligt samma källa ägde Karl Wattrang Åkers krutbruk och hans bror, Johan Jakob (död 1718) ägde Åkers styckebruk.

Enligt Holms Tomtbok 1679 (över kvarteren i Maria Magdalena församling i Stockholm) ägde handelsman Scharenberg en tomt i kvarteret Ormen den större. Christina Brun (tab 3), som var gf 1681 med sekreterare Tobias Soltner, bodde i sin egen gård i kvarteret Ormen nr 47 enligt MM mtl 1705 (BA:9/1, sida 16). I samma mtl 1705 framkommer att Tobias Soltners troliga bror, Erik Soltner, ägde en gård i kvarteret Gropen nr 58 och att Scharenbergs änka ägde en gård på den intilliggande tomten, Gropen nr 59 (BA:9/1, sida 20).

Madame Scharenberg är även omnämnd nedan i tab 2 (vinhandlare Anders Bruun), tab 4 (Margareta Brun) och i tab 7 (krögare Petter Bruun). Den 25/11 1690 var jungfru Anna Helena Scharnberg (troligen madame Scharenbergs dotter) och Jacob Murman faddrar vid samma dop i MM. Jacob Murman gifte sig mellan 1687 och 1693 med bryggare Lars Pukes änka. Piga Barbro Mårtensdotter Le Brun viges 1709 i en gård i MM kallad ”bryggare Pukens gård”, som då bör ha varit ägd av Jacob Murman. Möjligen hade Barbro en bror, Mårthen Brun, som var lärpojke hos svarvare Sven Andersson i kvarteret Östergötland nr 46 enl MM mtl 1702 (BA:8/1, sida 19). En annan möjlig bror till Barbro var kusk Johan Mårtensson Bruun, som gifte sig den 28/4 1728 med piga Annica Jonsdotter Lillia, vigda på Gamla Prästgårdsgatan ”uti fältwebelens Sylwins gård” i MM. Barbros pappa kan ha varit handelsman Mårten Bruhn, som begravdes i Johan Igelbergs grav i MM enl betalningsnotis daterad 20/9 1701 (MM LIa1:52, sida 126). Den 25/2 1683 döptes i MM ”Mårten kiöpmans, och nu ifrån[-]warandhe till Dansick [Danzig, idag Gdansk], och hustru Maria Reems [Rems] barn Anna Dårdigh” (CIa:4, sida 7). Möjligtvis var ”Mårten kiöpman” samma person som handelsman Mårten Bruhn och/eller som ”Mårten brännvinsbrännare” vars barn, Jonas, döptes i MM den 11/5 1680. Uppgiften om den polska staden Gdansk kan jämföras med bryggare Claes Bruuns hustrus troligtvis polska släktnamn (se tab 1 nedan). Se mer om Barbro Mårtensdotter Le Brun (och andra möjliga pappor till henne) här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=176804.0.

Åkerblom
Bryggare Elias Åkerblom var fadder vid dop av vinskänk Georg Broun (tabell 18 i den här tråden) och Elisabet Hansdotter Grås (första?) barn, Elisabeth, döpt den 10/7 1694 i Storkyrkoförsamlingen. Vinskänk Johan Glock, styvson till inspektor Johan Daniel Braun (tabell 19 i den här tråden), var innehavare av (vin-)källaren Lejonet från 1715 till 1729, då den övertogs av Johan Glocks kypare, Johan Norman, som var gift med Anna Catharina Åkerblom (Gunnar Hellströms artikel Vinskänkar och källare i Staden inom borarna under Karl XII:s tid till frihetstiden, i Samfundet Sankt Eriks årsbok 1957, sida 97). Anna Catharina Åkerblom var möjligen (troligen) släkt med bryggare Elias Åkerblom och skeppare Hans Åkerblom.

Hellsing
Bryggare Hans Hellsing är omnämnd i tabell 7 i den här tråden (krögare Petter Bruun). Troligen var Hans Hellsing släkt med Lars Hellsing, som var fadder vid dop i Storkyrkoförsamlingen den 12/10 1707 av styrman Cornelius Bruun och Maria Persdotters barn Petter. Cornelius Bruun är inte omnämnd bland tabellerna nedan eftersom mer information om honom, än den vid dopet 1707, inte har hittats. Den 30/12 1718 begravdes skeppare Johan Hysing i herr Hellsings grav på Maria Magdalena församlings kyrkogård i Stockholm. Skeppare Johan Hysing var gm (tabell 12 i den här tråden) Christina Persdotter Bruuns svägerska Catharina Holm (se bifogad bild och kommande version av tabell 12). Skeppare Hysing trodde jag var måg till Christina Bruun (tabell 12 i den här tråden), men det visade sig vara fel. Hans hustru och Christinas dotter hade samma namn, (Anna) Catharina Holm, vilket gjorde att jag drog fel slutsats om släktskapet.

Rokes
Mäster Mårten Rokies (Rokes) var troligen släkt med Juditha Rokes, som var gm Hindrich Leijel enl sek källa (von Schantz genealogier, 2.G-P, sida 134v). Hindrich Leijel (1627-1710) lär ha varit brukspatron vid Harnäs och Älvkarleö bruk. Hindrich och Judithas dotter, Emerentia Leijel, gifte sig den 14/8 1681 i MM med rådman Mårten Bunge. Enligt Holms tomtbok 1679 ägde Mårten Bunge en tomt i samma kvarter, och vid samma gata, som änkan efter bryggare Claes Bruun (tab 1 nedan).

----------------------------

Daniel le Bruns hustru, Catharina Hansdotter Richter, kan ha haft samtida släktingar i Stockholm (förrutom hennes fyra syskon omnämnda i bou efter deras mamma):

•   I februari 1707 uppbjöd guldsmed mäster Fredric Richter guld och silver som hade förpantats hos honom (Stockholms Magistrat och Rådhusrätt A1A:7). Möjligen var det samma person, registrerad som Friedrich Richter, som var fadder vid dop av guldsmed Engelhard Schröders barn Georg Engelhardt i tyska Sankta Gertrud församling den 4/6 1684.
•   Den 21/9 1680 vigdes ”jubilirer” (juvelare?) Davidt Richter och jungfru Maria Rebecka Tettin, dotter till då salige skomakare mäster Elia Tetten, i tyska fs i Stockholm.
•   Vid dop, den 16/12 1688 i tyska fs, av snörmakare Johan Mentler och Martha Bruns barn Johannes var bla Maria Richter fadder (se även nedan). Den 2/1 1687 vigdes i tyska fs ”posimentire”(?) mäster Johann Mendtel (Mentler?) och jungfru Märta Braun, dotter till borgare och bryggare i Oldenburg (i nordvästra Tyskland) salige Jonas Braun (som bör ha varit född före 1647). I bou, daterad 12/5 1693, efter snörmakare Johan Menttler (död 1692) står att hans efterlevande hustru hette Märta Brun, att paret hade tre barn (se nedan) och att dödsboet hade infordrande skuld hos greve Bengt Oxenstierna. Han var troligen släkting till grevinna(?) Christina Oxenstierna, som var fadder vid dop den 8/2 1681 i tyska fs i Stockholm av (tabell 19 i den här tråden) kapten/inspektor Johan Daniel Brouns barn, Johan David, som kan ha varit krögare Johan Daniel le Brun (se ovan).
•   Den 1/6 1690 vigdes guldsmed Christophorus Richter och jungfru Anna Maria Meijer, dotter till Nicolai Meijer (kirurg vid kungliga livgardet), i tyska fs i Stockholm. Guldsmed Gotfred Dubois (tabell 54 i NV del 1, sida 210), gifte sig 1720 med Anna Meijer. Deras barn, Gottfrid (dp 14/6 1723) blev medicine doktor (NV del 1, sida 211) vilket kan jämföras med kirurgen Meijer ovan. Guldsmed Gotfreds föräldrar var hammarsmed Clas Dubois (som konverterade till lutheransk tro 1695) och Kattlin (Gottfridsdotter) Tillman (NV del 1, sida 210). Kattlins troliga bror, Clas Tillman (tabell 3 i NV del 2, sida 272) var; 1) trolig farfar till ovan nämnda vinskänk Henrik Tillman i Stockholm, och 2) kusin till (tabell 3 i NV del 1) Johan le Bruns svägerska (se bifoga bild). Denna information om guldsmed Christophorus Richter och Anna Maria Meijer kan kanske ses som en indikation om att krögare Daniel le Brun (tabell 0) var son (eller barnbarn) till Johan le Brun (tabell 3 i NV del 1), och/eller att hans hustru kan ha varit släkt med paret Dubois/Meijer.

Johan Mentler och Märta Bruns barn (alla döpta i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, men de bodde troligen i Klara fs på Norrmalm – OBS: enligt tolkning av Klara församlings register över begravningar 1680–1710 fick de fler barn än de som är nämnda nedan):

•   Barbara dp 31/1 1687, faddrar: Andreas/Anders Petersson Norden, Andreas/Anders Pel(?), hustru Elisabeth Mesckafin(?), hustru Anna Fleischer och jungfru Catharina Elisabeth Kühlman
•   Johannes dp 16/12 1688, faddrar: herr Gavelius, herr Archenholt (trol gulddragare Jacob Archenholt), Gudmun(?) Fornquist, hustru Maria Richter och hustru Brigitta Petersdotter
•   utan namn dp 15/11 1690 (död före 12/5 1693), faddrar: Jacob Flesser, Johann Westphal, hustru Anna Kühlman, hustru Margaretha Threyer, hustru Elisabeth Schröcker
•   David dp 24/1 1692, faddrar: Peter Burckwart, Michel Dreijer, Ludwig Reinicke, hustru Brigitta Reinicke och hustru Ester Meijten (Ester var troligen släkting (hustru?) till konterfejare Martin Meijten, som gifte sig den 4/12 1681 i tyska fs med Johanna de Braun, dotter till köpman Frantz de Braun i Gorchum i Holland (Frantz född före 1645). Martin Meijten var fadder vid dop den 2/6 1714 i Maria Magdalena fs av kopparstickare Johannes van den Aveelen och Anna Maria de Haans (Douhans?) barn Maria Charlotta.)

Jan Johansson · 2023-09-14, 22:20

Tabell 0 - tillägg (redan!

)

Jacob Sperling (bryggare) respektive hans hustru, som då kan ha varit Anna Lampa (se bou daterad 21/7 1736, Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:115, sida 876), var faddrar till Daniel Le Brun och Catharina Richters två äldsta barn (se mitt förra inlägg).

Anna Lampa var troligen släkting (syster?) till bryggare Claes Lampa vars svärmors föräldrar ägde och bodde i en gård i kvarteret Vildsvinet i Ladugårdslandet. En annan gård i samma kvarter, och vid samma gata (Storgatan), ägdes (och ev. beboddes av) Anna Bruun, som var trolig dotter till bryggare Claes Bruun (tabell 1 i denna tråd) och gm kommendant Jacob (trol Jacobsson) Gris. Detta ger en svag antydan om ett släktskap mellan Daniel le Brun (tabell 0 i denna tråd) och bryggare Claes Bruun (tabell 1 i denna tråd). Mer om det i kommande version av tabell 1.

Jan Johansson · 2023-10-05, 14:30

Hej!

Nedan följer några kommentarer angående bryggare Piere le Brun (fc 1651), hans hustru Florentine Loget/Lochette (fc 1651) och deras son (ff 9/2 1691). Mer information om dem hittas i inlägg den 3:e och den 4:e oktober 2023 här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=191015.0

---------------------

Det närmaste jag har hittat om släktnamnet Loget/Lochette bland mina anteckningar är Losch (eller Losck), men jag förmodar att det är ett annat släktnamn. För säkerhets skull nämner jag dock att:

1) Bryggare Petter Losch var gm Gertrud Christina Gran, dotter till Christina Brun (tabell 12 i denna tråd) och möjligen barnbarn (eller var sista hypotesen barnbarnsbarn?) till "franzoos kåna Gertrud". Länk till Petters namn i bou, daterad 12/7 1738, efter Christina Brun (där det tycks stå Losck): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107601_01203#?c=&m=&s=&cv=1202&xywh=3667%2C3315%2C2586%2C1195, men på nästa sida står det tydligt Losch på två ställen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107601_01204#?c=&m=&s=&cv=1203&xywh=864%2C1812%2C2586%2C1195.

2) Vid dop i tyska fs i Stockholm, den 13/12 1696, var hustru Anna Brun (eventuellt syster till tabell 21 i denna tråd) och hustru Anna Maria Losch (möjligen gift Losch) faddrar: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00054#?c=&m=&s=&cv=53&xywh=961%2C1104%2C1354%2C640.

Eftersom släkten Lochette bosatte sig i Värmland när den invandrade till Sverige (info i första länken) nämner jag att släktnamnet Verme förekom i Stockholm på 1600-talet. Jag har gjort ett par inlägg om det här (för just Verme, se inlägget den 2023-07-05): https://forum.rotter.se/index.php?topic=68117.0.

---------------------

Daniel le Brun, som fick burskap som krögare i Stockholm 7/5 1704 (tabell 0 i denna tråd), blev registrerad med patronymikonet Johanson i Handelskollegiets borgarbok (se bifogad bild). Därför var han troligen inte son till bryggare Piere le Brun (fc 1651). Det kan förstås ha registrerats fel patronymikon, men min erfarenhet (som i och för sig inte är så stor) är att det är vanligare med felaktig åldersuppgift än med felaktigt patronymikon (och att det, generellt, är vanligare med felaktiga personuppgifter i kyrkoarkiv än i andra arkiv). Angående felaktig åldersuppgift tänker jag på möjligheten, utan att dra någon hypotes

, att bryggare Piere le Brun (fc 1651) var sonen Petter (fc 1660) till bryggare Claes Bruun (tabell 1 i denna tråd).

Följdfråga:
Vad var anledningen till att personer i Sverige med vallonsk bakgrund flyttade till Mannheim på 1600-talet? Fanns där ett, eller flera, järnbruk? Om endast ett motiv till flytten har hittats, och motivet var arbete (med bättre villkor) vid järnbruk, misstänker jag att sannolikheten inte är så stor att bryggare Piere le Brun var son till bryggare Claes Bruun. Därför hoppas jag att det kan ha funnits andra motiv till flytten till Mannheim!

Vänliga hälsningar,
Jan

Jan Johansson · 2023-11-11, 21:56

Hej igen,

I mina anteckningar om släktnamnet Brun i Stockholm omkring 1700 har jag några ”Johan Brun”, som jag inte har lyckats placera i någon tabell. Bland dem finns snörmakare (mäster?) Johan Brun, som var fadder vid dop, den 26/12 1669 i Maria fs, av hakelmakare (mässhake) Carl Hansson och hustru Kirstin Eriksdotters barn Johan (CIa:1, sida 62). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00042#?c=&m=&s=&cv=41&xywh=166%2C1134%2C3371%2C1594 (Lägg märke till hustru Giertrud Johansdotter.)

Tidigare har jag nämnt, i den här tråden, snörmakare Johan Mentler, som gifte sig, 2/1 1687 i tyska fs, med Märta Braun, dotter till då avlidne borgare och bryggare i Oldensburg i nordvästra Tyskland Jonas Braun. Märtas släktnamn är stavat Brun i dopnotis den 16/12 1688. Det tycks mig troligt att snörmakare Johan Brun och Märta Brun var syskon eller pappa/dotter.

Jag har nu sett att Anders Martinel (tab 21 i NV del 2 sida 100) och hans svåger, Anders Ridder (se tab 17 i NV del 2 sida 99), också var snörmakare i Stockholm (Anders Ridder på Södermalm liksom snörmakare Johan Brun). Anders Ridder gifte sig med Anna/Annika Martinel den 16/10 1689 i Katarina fs.

Anders pappa, Frans Martinel (tab 17 i NV del 2 sida 99), fanns i Leufsta på 1650-talet och i Forsmark på 1660-talet.

Johan le Brun (tab 3 i NV del 1 sida 107) förekom i Leufsta kassabok 1650 och 1663, men inte i mtl och i en anteckning från tinget i Lövsta juni 1678 står att Johan le Brun var hammarsmed och bortrest.

Kan man tänka sig att ovan nämnda snörmakare Johan Brun var samma person som hammarsmed Johan le Brun (tab 3 i NV del 1 sida 107) och/eller bryggaren Jonas Braun i Oldensburg, som dog före 1687?

Kan en person ha bytt yrke en eller flera gånger under sin livstid på 1600-talet?

Vänliga hälsningar,
Jan

Carina Widell · 2024-09-14, 17:49

Hej Jan!

Av en tillfällighet fann jag ett testamente upprättat 1723 i Stockholm. Det innehåller namn som låter vallonska och dessutom innehåller det namnet Brun. Kanske har du redan funnit detta men jag lägger ut det här så du kan läsa det.

Har inte läst hela då det är mycket skrivet, men det finns här:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107572_01584#?c=&m=&s=&cv=1583&xywh=2003%2C1134%2C3385%2C1879

Det är inventarium efter predikanten Petrus Levin, död i juni 1716, änkan är hustru Agneta Brun som numer år 1723 bor i Växjö ( G ), Småland. Det nämns två gårdar som Petrus Levin har anknytning till eller bodde på. En gård som hökaren Stålpe någon tid bebott. En gammal gård uti Saltmätargränd på Norrmalm i kvarteret Ångermanland, intill den tomt och gård belägen som nu bebos av hökare Anthoni Mineur. Den övriga kvarlåtenskapen efter Petrus Levin ska kyrkoherden i Riddarholmen, herr magister Johan Posiet, veta bäst om.

Mineur och Posiet låter vallonskt. Bara tänkte att i samband med namnet Brun och Stockholm kan det vara bra att veta.

mvh
Carina

Jan Johansson · 2024-09-22, 21:55

Hej Carina,

Tack för att du påminde mig om Agneta Brun gm predikant Petrus Levin! Jovisst har jag noterat inventariet av Petrus dödsbo (död 1716)! Information om Agneta finns i Tabell 17 här ovan (Svar #18). Jag ser nu (om jag har läst och tolkat text rätt) i en bilaga till inventariet, att Agneta 1723 var gm Jonas Hagelberg (i Växjö får man förmoda) sedan några år (sida 1541). Vidare ser jag att byggmästare Petter Hansson Hambraeus tidigare hade ägt tomten och/eller gården, som Agneta nu ägde. Enligt en sekundär källa (https://www.rotter.se/norrala/data/p129e5042.html) hade byggmästaren en bror, som hette Erik Hansson (död före 1680) och jag gissar att han var pappa till Catharina Eriksdotter Hambraeus, som var gm hökare Anthoni Mineur (tabell 14 i NV del 2, sida 120).

Din påminnelse om Agneta stimulerade mig till att leta efter mer informationen om henne, och min kommentar har blivit så lång att jag delar upp den i tre inlägg. Förkortningen ”NV” i detta och i de två nästföljande inläggen betyder Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi, del 1 eller del 2.

I Stockholms mtl 1711 (G1 BA:10/7) framkommer att Petter Levin (här Pehr Lewin) redan då ägde gården i kvarteret Ångermanland nr 205 (sida 67, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057016_00038#?c=&m=&s=&cv=37&xywh=2994%2C285%2C3724%2C1721), men den stod då öde. I en annan volym av mtl 1711 (G1 BA:10/11) blev Petter (här Petter Levijn) registrerad som boende med hustru (troligen Agneta Brun) i kvarteret Blasieholmen (tycks mig stå Blåsjöholmen!, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057020_00078#?c=&m=&s=&cv=77&xywh=514%2C371%2C2189%2C1011) nr 279 (sida 161, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057020_00085#?c=&m=&s=&cv=84&xywh=3146%2C2031%2C2584%2C1194). Blasieholmen nr 269 ägdes då av kungliga rådet och president [i Göta hovrätt] Hans Clerck, som också tycks ha bott där fram till epidemin/pesten 1710. Det bör röra sig om denna person (se TAB 1): https://www.adelsvapen.com/genealogi/Clerck_nr_82, vars föräldrar (Hans Clerck och Brita Svan) finns i en bifogad bild i ett inlägg angående Älvkarleö bruk, här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=199582.msg1681262#msg1681262. President Hans Clercks svärföräldrar (Jonas Bure d.y. och Märta Bonde) har jag omnämnt angående Christina Toorrsesdotter Brun (Tabell 3, Svar #4). Jag återkommer till Clerck, eller rättare sagt släktnamnet le Clerc, längre fram i texten! Här på anbytarforum har jag ”envisats” de senaste månaderna med släktnamnet le Clerc (länk: https://forum.rotter.se/index.php?topic=159894.0).

Vi fortsätter med mtl 1711 och flyttar tillbaka till kvarteret Ångermanland där Petter Levins gård hade nr 205. I nr 204 blev skoflickare Anthoni Minöhr registrerad (samma person som ovan nämnda hökare Anthoni Mineur) och i nr 202 framkommer att hans hustrus troliga farbror, byggmästaren, då var död. I Ångermanland nr 201 hittar vi åkare Nils Berg och gamla jungfru Catharina Helena Ankarfiehl (Anckarfjell). Hennes ”styvfarmor” ska ha hetat Elsa Duwall (se TAB 3 och TAB 4 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Anckarfjell_nr_221#TAB_3). Elsa var gm2 Gustaf Grubbe och hans brorsdotter, Margareta Christina Grubbe var g1702m överstelöjtnant och kommendant på Nyslott (i sydöstra Finland) Johan Antonius de Bruyn (1665-1739) (se TAB 18 och TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Grubbe_nr_335). Johan Antonius var son till handelsman och brukspatron Antony (de) Bruyn och Catharina Steenberg (Svensk slägtkalender volym 11, sida 112 – där endast Johan Antonius första hustru är nämnd). Här fick vi möjligen en ledtråd till Barbro Mårtensdotter Le Brun! De nämnda Grubbarna misstänker jag var från Bure-ätten, men det baserar jag bara på kopplingen till det långsökta släktskapet med ovan nämnda Jonas Bure, som hörde till Bure-ätten.

Petter Levin tycks (officiellt) ha blivit predikant, eller egentligen kyrkoherde, vid Skeppsholms församling 1712 (men se också mtl 1711 ovan); i församlingens inventarieförteckning, volym LIa:3, står på sida 4 (SVAR:s bild 10) ”Inventarium öfwer de saker som finnes i Kong: Ammiraliets Holm-Kyrkian d:n 1 maij Ao 1712: då kyrkioherden H:r Pehr Levin den emottog, efter min sahl: man fordom kyrkioherden dersammastädes H:r Anders Bohm” (länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0065012_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=2878%2C-95%2C3641%2C1677). På sida 9 framkommer att Anders Bohms änka hette Helena Gravander (se också mtl 1711). Petrus Levin dog i juni 1716 och den 9/9 1723 blev Eric Tolstadius (1693-1759) kyrkoherde i Skeppsholms fs (Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne (1951), sida 192). Eric var son till hustru Anna Magdalena Snack och kyrkoherde i Almunge, Andreas Tolstadius, som troligen var samma person som den Andreas Tolstadius, som var fadder 1688 vid samma dop i Stockholm som två(!) döttrar till Antony (de) Bruyn (omnämnt här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1684232#msg1684232). Detta ger möjligen en antydan om ett eventuellt släktskap mellan Agneta Brun (tabell 17) och släkten (de) Bruyn (se också ”Grubbe-kopplingen” ovan). Den nya kyrkoherden, Eric Tolstadius, var gm Margareta Arosius (bg 2/11 1755 i Jakobs kyrka i Stockholm) i hennes andra gifte. Hon hade tidigare varit gm bruksfogde Lars Lewin (död <1724 eftersom Eric och Margaretas ska ha vigts den 13/2 1724 på Blasieholmen i Stockholm) och det tycks mig en inte alltför vild gissning att Lars Lewin var en släkting (bror?) till Agneta Bruns make Petrus Levin (död 1716). Före Petrus Levins tillträde 1712 som kyrkoherde/predikant i Skeppsholms fs fanns där Johannes Ekendahl, ”prästvigt i Uppsala 1695 19.7 till pastorsadjunkt i Skeppsholmen”. Han var åtminstone 1699 och 1701 huspredikant hos Christina de la Gardie (nämnda herdaminne, sida 537).

Frågan är vid vilket bruk Lars Lewin var fogde. Har någon anteckning om honom?

Som du ser i Tabell 17 i den här tråden har jag nämnt en handelsman Levin, som var fadder 1688 vid dop av Christina Toorrsesdotter Brun (Tabell 3) och Tobias Soltners dotter Helena. Så har vi också Sara Margaretha Levin gm handelsman Hindrich Bruun (Tabell 15), som jag nu har sett också var son till handelsman och brukspatron Antony (de) Bruyn. Även här finns alltså en antydan om ett eventuellt släktskap mellan Agneta Brun (Tabell 17) och släkten (de) Bruyn eftersom hennes make hade samma släktnamn som hustrun till Hindrich (de) Bruyn (Tabell 15). Antydan om ett släktskap, baserat på faddern ”handelsman Levin”, med Christina Toorrsesdotter Brun (Tabell 3) är så svag att inte ens jag

lägger någon vikt vid den – i alla fall inte utan andra antydningar (vilket jag i och för sig nämnde ovan angående president Hans Clercks svärföräldrar).

I Svenska Ättartal 1889 (5:e årgången) finns släkten ”Livijn (Östgöta grenen)” beskriven (Svensk Slägtkalender, volym 5, sidorna 312-319, länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v773678?image=164) och i Svenska Ättartal 1908 (14:e och sista årgången) finns ”Liwijn Falu-grenen” av samma släkt Livijn beskriven (Svensk Slägtkalender, volym 14, sidorna 108-115, länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v773687?image=59). Släktens anfader, Jon Månsson, var borgare i Söderköping i början av 1600-talet och gm Catharina Johansdotter. Deras söner, Magnus (1622-1681) och Botvid (död mellan 1668 och 1678), ska ha varit de första att bli registrerade med släktnamnet Livijn. Magnus gav upphov till släktens Östgöta-gren och Botvid gav upphov till Falu-grenen. Ovan nämnda Sara Margaretha Levin, gm Antony (de) Bruyns son Hindrich (Tabell 15 i denna tråd), tillhörde Falu-grenen. I Brun-sammanhang har jag noterat en del andra intressanta uppgifter i båda grenarna. Dessutom har jag hittat viss information i ” Livijn, Livin, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10772, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m)”. Här nedan är mitt personliga urval (och det är verkligen synd att Agnetas make, predikant Petrus Levin, inte är omnämnd!).

•   Magnus Livijn (1622-1681) var rektor i Norrköping och blev sedan prost i Säby i Småland. Uppgiften om att Agneta Brun bodde i Växjö 1723 kan kanske ge en svag antydan om ett släktskap till prosten Magnus Livijn i Småland, men eftersom han dog 1681 bör det i sådant fall röra sig om hans, eller hans bror Botvids, eventuella ättlingar i Växjö. Magnus Livijn gifte sig 1658 med Margareta Prytz, dotter till prost i Norrköping Claes Prytz* och Catharina Holm, som tillhörde släkten ”Upplänning-Stjernfelt”, som ska ha gemensamt ursprung med bl a adliga ätten Törnecrantz* (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Stiernfelt_eller_Grubbe_nr_171). Claes Prytz bör ha tillhört adliga(?) ätten Prytz nr 702 (se TAB 7 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Prytz_nr_702) i vilken det fanns ett par rådmän. Därför gissar jag att rådman Hans Prytz, som var gm Anna Klerck, var släkt med ätten Prytz nr 702, men tyvärr har jag inte lagt ner så mycket tid (som jag borde) på att titta på detta eventuella släktskap. Jag nämnder Hans och Anna eftersom jag återkommer till Klerck/le Clerc i det tredje inlägget. Jag har skrivit lite om Hans Prytz och Anna Klerck under ”övriga släkter Brun/Bruun/Bruhn” (Svar #65, men se också Svar #105 i samma tråd) här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1674682#msg1674682. En ”rådman Pryss”, som skulle kunna ha varit Hans Prytz, var fadder vid dop 1680 av Christina Toorrsesdotter Brun (Tabell 3) och Tobias Soltners dotter Maria.

•   Magnus Botvidsson Liwijn (1653-81) var arrendator av Kroppa järnbruk och Storfors hammare i Värmland. Han var g1677m Christina (Ewersdotter) Strokirch (1658-79). Enligt uppgift i Stockholms mtl 1676 bodde vinhandlare Anders Brun (Tabell 2 i denna tråd) i ett hus ägt av Johan ”Strookerck” (Gamla Stans södra kvarter, 4:e roten, hus nr 41), som troligen var; 1) släkting till Christina, och 2) samma person som faddern kanslist/kamrer Johan Strokich vid dop av Anders Bruns son, Hindrich, den 6/11 1681 i tyska Sankta Gertrud församling. Johan Strokirch var även fadder vid dop av handelsman Lorentz Gahn (troligen/möjligen Gahm) och Helena Normans son, Lorentz, den 14/6 1688 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm. (Vid samma dop var, den för mig jätteintressanta, brukspatron Reinhold Tersmeden fadder, men det finns inte utrymme här för att kommentera det.) Troligen/Möjligen var Lorentz Gahn/Gahm, eller sonen Lorentz (f 1688), samma person som senare gifte sig med handelsman etc Mårten Bruns dotter, Catharina, som möjligen var syster till Barbro Mårtensdotter Le Brun (info i Tabell 19 i denna tråd). Slutligen var kamrer (Johan?) Strokirck och Magdalena Brun (Tabell 37, då gm bagare Hans Smertz – se bifogad bild) faddrar vid samma dop den 11/12 1688 i Katarina fs i Stockholm.

•   Jonas (Magnusson) Livijn (1663-1733) g1686m Gunilla Bjugg (1665-99).

•   Claes (Magnusson) Livijn (1666-1732) g1698m Helena Margareta Dyk (1682-1762), som möjligen var släkting till; 1) hustru Magdalena von Dyk/Dijk, som var fadder vid dop den 28/11 1686 i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, sida 107), och/eller 2) kamrerska Brita Dyk/Dijk, som var fadder vid dop den 18/9 1698 i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, sida 146) – båda barn till Johan Schick och Sara Claesdotter Lampa.

•   Margareta Livijn (1701-78) g1724m Israel Melander, skolrektor i Norrköping (jämför Magnus Livijn ovan och se mitt inlägg om Israel här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=72673.msg1684056#msg1684056 och eventuell koppling till Melander från Väddö, där Ortala bruk låg).

•   Catharina Livijn (född 1711) g1730m handlande i Västervik Anders Maechel (1709-80).

•   Maria Liwijn (16(50)-1712) g1668m Thomas Rycker (1624-1669), som hade en syster gm Hobe (släktnamnet Hobe har kopplingar till Tabellerna 1 och 37 i denna tråd, till släktnamnet Berg och till Ortala bruk, se bifogad bild).

•   Brita Liwijn (16(60)-1726) g1678m handelsman i Stockholm Parman (Parment?) Hilcke (1649-94). Deras dotter, Maria Magdalena (1685-1754), var gm brukspatron Paul Timm.

•   Helena Liwijn (död 1721) g1681m handelsman i Stockholm Hans Hansson Kröger (död 1714). Samma(?) Hans Kröger och Anna Maria Bruning, dotter till kapten Carl Brauning och g1672m handelsman/vinskänk Jochim Frick, var faddrar vid dop den 5/5 1685 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm. Hans och Helenas dotter, Maria (f 1696) var gm kryddkrämare Petter Milliander (troligen släkt med präst- och skolrektor-släkten på Södermalm i Stockholm, Myliander/Meliander, som liknar ovan nämnda Melander).

•   Johan (Hans) Liwijn (165(2)-1703) g1683m Sara (Thomasdotter) Andersen (1665-1703). Saras syster, Christina (ca 1670-1738), var gm2 biskop i Göteborg Johan Tingwall (1667-1702) och gm3 prost i Nyköping Crispin Insulander (1660-1713). Släkten Andersen är ”full av” Törne och Törnflycht (se Svensk Slägtkalender volym 11, sida 41)! Jämför också med ovan nämnda Törnecrantz! Det var Johan (Hans) Liwijn och Sara Andersens dotter, Sara Margareta Liwijn, som var gm Henric (de) Bruyn (Tabell 15 i denna tråd), son till Antony (de) Bruyn. Här har jag skrivit lite om släkten Andersen: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675974#msg1675974.

* Claes Prytz var måg till ”Anna Persdotter, Se Rosenholm nr 586” och min långsökta association förde ihop, i samband med honom nämnda, Törnecrantz och Rosenholm till ett Törneros/Tornerus.

En mer sansad observation är att Claes Prytz hade en halvsyster, Ingrid Hansdotter Prytz, som var gm kyrkoherden i Mogata M. Uhr, samma släktnamn som Brita Uhr gm hökare Mathias Stolpe (se mer om honom nedan). Troligen avses Mogata strax söder om Söderköping, där ju släkten Livijns anfader bodde i början av 1600-talet.

Claes Prytz hade tre andra svågrar/halv-svågrar med intressanta släktnamn;

1) kyrkoherde i Hällestad Botvidus Risingius (Rising),

2) kyrkoherde i Vreta J. Brask (möjligen släkting till Anna Brask gm skeppare och rådman i Öregund Philip Boivie (troligen död omkr 1715, tabell 21 i NV del 1, sida 50), vars troliga (OBS: ”troliga”!) bror, Benoit Boivie (död 1742, tabell 23, samma sida), var gm2 Margaretha Svan), och

3) ”pastoris svåger” Ställan Holst (bg 21/5 1668 i Östra Ny), som möjligen var släkting till Trina Jensdotter Holst gm kyrkoherde i Kungälv Jakob Rattrey (vars dotter Katarina (felaktigt skrivet Rattere av mig), dp 1699 i Kungälv, var gm Jean Georg Bagge (1697-1781) af Berga nr 118) enligt Kenneth Bengtssons inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1683138#msg1683138).

Jan Johansson · 2024-09-22, 22:06

I ett försök att hitta förnamnet till hökare Stålpe, som 1723 ”någon tid” hade bott i Agneta Bruns gård i kvarteret Ångermanland på Norrmalm i Stockholm (och en del av Norrmalm som då tycks ha kallats Kungsbacken och Sanden) tog jag fram uppgifter om detta kvarter i Stockholms kronotaxeringslängder (ktl) 1722-1723 (G1 AA/25) och 1724 (G1 AA/26), men tyvärr tycks inte alla gårdar ha blivit registrerade i dem. I båda finns dock skomakare Jönas Törnquist/Ternqvist i kvarteret Ångermanland nr 200 och myntdräng Johan Berg i nr 204. Länkar: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060259_00194#?c=&m=&s=&cv=193&xywh=1041%2C3291%2C2879%2C1326 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060260_00271#?c=&m=&s=&cv=270&xywh=670%2C985%2C3279%2C1510.

Tyvärr har jag inte hittat kvarteret Ångermanland i någon av Stockholms/Norrmalms mtl:er 1721, som i övrigt tycks täcka näst intill hela Stockholm/Norrmalm. Min förhoppning i sökandet var att Agnetas hyresgäst, hökare Stolpe, skulle ha haft förnamnet Mats/Mathias. I sådant fall skulle han ha kunnat vara samma person som den hökare Mathias Stolpe, som troligen* var gm Brita Uhr (fadder vid dop, av besökare Johan Bruun och Annica Wahlmans son Johannes, den 14/1 1731 i Jakob och Johannes fs i Stockholm, och vars släktnamn Uhr jag vet att du, Carina, är intresserad av. * Efter närmare titt på dopnotisen har jag varit tvungen att lägga till ”troligen”).

Hökare Matias Stolpe hittas istället i två andra kvarter på Norrmalm;

1) mtl 1721 med hustru och två barn i kvarteret (sankt) Jakob det större nr 13 där även fiskal i Åbo hovrätt, Jonas Hindricksson då bodde med sin käresta (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057029_00026#?c=&m=&s=&cv=25&xywh=-129%2C1441%2C5379%2C2477),

2) ktl 1722-1723 i kvarteret (sankt) Jakob det större nr 13 (vilket möjligen kan betyda att hökare Matias Stolpe inte var den hökare Stolpe som 1723 bodde i Agneta Bruns gård såvida uppgiften i ktl 1722-1723 inte avser var Stolpes kommersiella verksamhet blev registrerad) (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060259_00231#?c=&m=&s=&cv=230&xywh=1141%2C2919%2C2683%2C1216),

3) ktl 1724 i kvarteret (sankt) Jakob det större nr 13 (vilket möjligen kan betyda att hökare Matias Stolpe inte var den hökare Stolpe som 1723 bodde i Agneta Bruns gård såvida uppgiften i ktl 1724 inte avser var Stolpes kommersiella verksamhet blev registrerad) (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060260_00117#?c=&m=&s=&cv=116&xywh=1126%2C657%2C2747%2C1245),

4) ktl 1725 i kvarter (sankt) Johannes nr 19, som troligen ägdes av häradshövding Olof Olivenstierna** (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060261_00196#?c=&m=&s=&cv=195&xywh=432%2C2448%2C3736%2C1720), och

5) mtl 1730 fortfarande i kvarter (sankt) Johannes nr 19 (fortfarande troligen ägt av Olof Olivestierna) nu med hustru samt sex barn, och i samma hus/gård bodde brukspatron Christian Christiernin(?).

Det intressanta med uppgiften i mtl 1730 är att kvarteret (sankt) Johannes nr 16 var ett hus, som ägdes av kammarherre Livens arvingar (länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057040_00019#?c=&m=&s=&cv=18&xywh=3006%2C3092%2C3114%2C1434). I mtl 1711 (G1 BA:10/6) bör samma hus ha haft nr 17, då ägt av baron Liewens änka, hovmästarinna Hedvig Lisa Horn (sida 32). Hus nr 18 ägdes av kommissarie Carl Hedman och beboddes av kann-gjutare mäster Levin Caspar (och? Schönfelt?) (länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057015_00024#?c=&m=&s=&cv=23&xywh=2877%2C1304%2C3102%2C1433). Släkten Le Clerc, som jag kommer till i nästa inlägg, var under 1600-talet huvudsakligen en lodstöpar- och grytgjutarsläkt (NV del 1, sida 124). Jungfru Christiana Schönfelt var fadder vid dop 1688 av nedan nämnda Lars Lundberg och Catharina Steenbergs dotter Beata (kallad Brita i von Schantz genealogier om Lundenstierna nr 1687). Catharina var dotter till Antony (de) Bruyns svåger.

I ovan nämnda mtl 1711 finns också madam Agneta Stolpe, som ägde och bebodde ett hus i kvarteret Norrebro nr 5 (sida 12), som då var bebott även av; 1) stalldräng Petter Lundberg med hustru, och 2) änkefru Christina Margaretha Ekensköld, som ”i dessa daga hijt flyttat och tilförene hus N:o 17 uti Qvarteret St. Jacob det Större”, samma kvarter där hökare Mathias Stolpe bodde 1721. Gissningsvis fanns någon slags relation mellan Agneta Stolpe, hökare Mathias Stolpe, Agneta Brun, predikant Petter Levin, kann-gjutare Levin och/eller möjligtvis med baron Liewen.

Den i mtl 1730 nämnda kammarherre Liven (jfr Livijn och Levin) bör ha varit Carl Gustaf Lieven (1695-1722, se mtl 1721, G1 BA:12/3, sida 33), son till Hedvig Lovisa Horn af Björneborg och Bernhard Lieven (1651-1703) och sonson till Reinhold von Liuen (1621-65) (Liewen (von), Liwen, Lyue, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11365, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-09-19). Reinhold von Liuen var troligen sonson till Reinhold Life (död tidigast 1628) vars sannolika son, Hinrich Lyue (död 1605), var hertig Karls kammarjunkare 1598-99 och deltog i krig 1601 som överste under (hertig Karls ”oäkta” son) Karl Karlsson Gyllenhielms befäl. I nästa inlägg nämns Anthoine Le Minneu (Mineur, tabell 1 i NV del 2, sida 116). Han arbetade under andra halvan av 1630-talet vid Torna bruk, som då ägdes av nämnda Karl Karlsson Gyllenhielm (1574-1650) och arrenderades av borgare och handelsman i Göteborg Michel Werlet. Samtidigt värvades Anthoines son, Jacques Mineur (tabell 2, samma sida), av Jacob de la Gardie, som då var kompanjon till Karl Karlsson Gyllenhielm (Karl Karlsson Gyllenhielm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13376, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Granstedt), hämtad 2024-09-19). Jacques Mineur var först kolare, men blev skrivare vid ett bruk i början av 1640-talet. Vid samma tidsperiod som värvningen av kolare Jacques Mineur (dvs mitten av 1630-talet) värvades kolare Jadin le Brun (tabell 12 i NV del 1, sida 110) av Jacob de la Gardie, men till ett annat bruk.

** Enligt sekundär källa var häradshövding Olof Olivestierna (1669-1739) gm Anna Berg (född 24/8 1645 i Falun, död 30/10 1710). Henne kanske man borde försöka hitta mer information om! Länk till den sekundära källan: https://www.geni.com/people/Olov-Olivestierna/6000000013248674752.

PS: Olof Olivestierna hette visst också/tidigare Sondell och med hjälp av den informationen hittade jag Stefan Simanders tips (här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1674169#msg1674169) om Niklas Kant och Jonas Magnussons artikel "Sundelius och Sondell från Örsunda i Gryta socken - Nya uppgifter om släkten och adademiska avhandlingar som genealogisk källa (i Släkthistoriska studier 2024:103). I deras artikel framkommer att; 1) Anna Jonsdotter Berg tidigare hade varit gm borgmästare i Härnösand Olof Abrahamsson Gene, 2) Olofs bror, Johan Sondell, var gm Catharina Roslin, dotter till rådman i Stockholm Hans Rosslin (nämnd i tredje/nästa inlägg om Agneta Brun) och Dorotea Geting, 3) Olofs bror, Erik Sondell, var gm Gunilla Bruhn (trolig släkting till Agneta Brun anar jag), och 4) Olofs syster, Catharina Sondell, var gm kyrkoherde i Veckholm fs Andreas Magni Leufstadius. Han ska ha varit son till kyrkoherde i Österlövsta fs Magnus Ivar Leufstadius (död 1671), som i sin tur var son till kyrkoherde i Österlövsta Ivarus Matthiae (https://sv.wikipedia.org/wiki/Magnus_Ivari_Leufstadius). Vilken tur att jag lade märke till släktnamnet Olivestierna i ktl 1725 och i mtl 1730!

Observera att hökare Mathias Stolpe flyttade till Olof Sondell/Olivestiernas hus/gård endast ett eller två år efter inventeringen av predikant Petter Levins dödsbo (vilket kan betyda att Petters gård blev såld efter inventeringen och "hökare Stålpe" då var tvungen att flytta därifrån).

PS2: Olof Sondell/Olivestiernas svågers bror, Ivar Magni Leufstadius (1641-1705), ska ha varit 1667(-1669?) huspredikant hos grevinna Agneta Horn af Björneborg (1629-1672) (https://sv.wikipedia.org/wiki/Ivar_Leufstadius). Hon var halvsyster till ovan nämnda Hedvig Lovisa Horn (1655-ca1715/16) (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Horn_af_Bj%C3%B6rneborg_nr_9), vars ättlingar "von Liewen" bör ha varit granne med Olof Sondell/Olivestierna på 1720-talet (och kanske fler "-tal") då hökare Mathias Stolpe bodde där. Eventuellt kan det tyda på ett släktskap mellan Agneta Bruns make, predikant Petrus Levin, och släkten "von Liewen". Hedvig Lovisa Horns barn var (halv-)kusiner med Agneta Horns barn, som hade släktnamnet Cruus (af Gudhem) vilket för oss (om jag kommer ihåg rätt!) till trakterna kring Edsbruk, Ankarsrum och Västervik. Släkten Horn af Björneborg för oss till släkten Oxenstierna, som har anknytning till Veckholm där Andreas Magni Leufstadius var kyrkoherde. Predikstolen i Veckholms kyrka var en gåva av Johan Pontusson de la Gardie, som var gm1 Catharina Oxenstierna och gm2 Görvel Posse (https://sv.wikipedia.org/wiki/Veckholms_kyrka). Min syster gifte sig med en bonde i Veckholm och bodde där många år.

Jan Johansson · 2024-09-22, 22:23

Hökare Anthoni Mineur tycks ha bott i en gård, som låg på samma tomt som Agneta Bruns gård. I bou efter Agnetas make, predikant Petrus Levin, står att båda gårdarna förr tillhörde nu framledna byggmästare Petter Hansson Hambraeus. Detta kan möjligen innebära ett släktskap mellan Agneta och Anthoni. Det här är vad jag vet om Anthoni Mineur:

Anthon Mineur (tabell 14 i NV del 2, sida 120) gm Catharina Eriksdotter Hambraeus (död 1752), som ska ha varit brorsdotter till nämnda byggmästare Petter Hansson Hambraeus (död <1723). Anthon dog 1736 med bou 1737/1:604, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107597_00666#?c=&m=&s=&cv=665&xywh=1508%2C18%2C5382%2C2478. Anthon var son till Anthoine Mineur (tabell 12 i NV del 2, sida 119), vars troliga (OBS: ”troliga”!) pappa och bror var (nämnda i mitt förra inlägg) Anthoine Le Minneu (tabell 1 i NV del 2, sida 116) respektive kolare/skrivare Jacques Mineur (tabell 2, samma sida). Eftersom Anthons troliga (nära) släktingar, Anthoine och Jacques, hade yrkesmässig relation till Karl Karlsson Gyllenhielm, som i sin tur hade relation till släkten ”Liewen (von), Liwen, Lyue”, finns kanske möjligheten att Agneta Bruns make, predikant Petrus Levin, tillhörde denna släkt. Till detta långsökta resonemang påminner jag om informationen att hökare Mathias Stolpe (som kan ha varit den som bodde i Agneta Bruns gård) bodde 1730 i samma kvarter där kammarherre Livens arvingar ägde en gård (troligen ättlingar till de som hade relation till Karl Karlsson Gyllenhielm).

Anthon Mineurs syster, Cathlin Mineur (1683-1754), var gm klädmakare mäster Bertil Ortman (NV del 2, sida 119). Han var möjligen släkting till (klädmakare?) mäster Lambert Ortman, som var fadder vid dop av klädmakare Arvid Karlsson och Anna Maria Bertilsdotters barn, Anna Lisken, den 16/3 1688 i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 199). En annan fadder vid samma dop var rådman Roselin (troligen Hans Rosslin nämnd här med en mängd gissningar: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1674212#msg1674212, se också prosten Roselij nämnd här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675383#msg1675383).

-------------------

Att kyrkoherde i Riddarholmen fs, Johan Posiet, skulle ha bäst kunskap om ”den övriga kvarlåtenskapen” i dödsboet efter Agnetas make Petrus Levin behöver nog inte betyda något släktskap. I egenskap av kyrkoherde kan han ju ha haft kunskap om predikant Petrus Levin av andra anledningar. Emellertid fick jag några intressanta uppslag när jag läste om släkten Pouset i Kjell Lindbloms NV del 2 – och det är här jag änligen kommer till le Clerc.

I NV del 2 framkommer (om jag har tolkat rätt), på sidorna 218 och 219, att kyrkoherde i Riddarholmen fs, Johan Possieth (1667-1728, tabell 46) var son till Johan Posset (död 1674), som var bokhållare vid Ortala bruk 1666-71. Han var trolig (OBS: ”trolig”!) son till Michel Påset (tabell 44, sida 218), gm Catharina von der Hagen. De bör ha blivit vigda i början av 1640-talet – då kolare Jacques Mineur (tabell 2 i NV del 2, sida 116) blev skrivare vid ett bruk. Michel Påset (och troligen även Catharina von der Hagen) hade en son med namnet Arnold (dc 1684, borgare i Stockholm). Därför vågar man kanske gissa att Catharina var en släkting (syster?) till bröderna Arnold van der Hagen (1618-69) och Jan van der Hagen (1621-77), vilka 1651 började arrendera grevskapet Ortala där Ortala bruk ligger (Hagen, van der, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13502, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-09-15).

Vidare framkommer i NV del 2 att kyrkoherde Johan Possieth (tabell 46) var gm Catharina Bonde, som var änka efter logarvarålderman Hans Knutsson Berg. En av Kjell Lindbloms referenser i NV del 2 om släkten Pouset är ”Svenska Ättartal del XI (1896): Släkten Berg (Possieth)” och här är länk dit: https://app.arkivdigital.se/volume/v773684?image=39 (Svensk Slägtkalender volym 11, sida 61). I släktbeskrivningen finns tyvärr inte någon av ”våra” Per och Anders Anderssöner Berg, men istället finns annan intressant information i ”Brun- och vallon-sammanhang”:

1) Logarvarålderman Hans Knutsson Berg (ca 1648-1711) var nämligen gm1 Elsa Langmühr (1662-90), dotter till mäster vid sockerkompaniet Wilhelm Langmeur och änka efter vinskänk Jonas Godu (död 1688) vars släktnamn påminner om de två olika släktnamnen Godet (franskt ursprung) och Godou (vallonskt ursprung) vilka båda finns i Sällskapet Vallonättlingars släktlista. Wilhelm Langmeur (eller möjligen hans son) och vinskänk Joachim Frick (gm Anna Maria Brun – ett par du kanske känner igen Carina) hade infordrande skuld hos (tidigare nämnda) bokhållare Lars Lundberg enligt uppgift i bou (1684:144) efter hans första hustru Elisabet Johansdotter Castens. Lars gifte sig sedan, den 4/11 1684, med Catharina Steenberg och blev då måg till Didric Steenberg, som var svåger till Antony (de) Bruyn. Några år senare, 1693, gifte sig Lars Lundbergs svåger, Didric Steenberg, med Maria Andersdotter Brun (dotter till vinhandlare Anders Brun, Tabell 2 i denna tråd). En annan dotter till Wilhelm Langmeur, Margareta Langmeur, var gm vinskänk Johan Malmberg (död 1712). De drev en vinkällare, Stiernan, i kvarteret Argus nr 1 samtidigt som Georg Brun (Tabell 18 i den här tråden) drev sin vinkällare, Lilla Solen, i kvarteret Argus nr 5 (Gunnar Hellströms artikel ”Vinskänkar och källare i Staden inom broarna under Karl XII:s tid och frihetstiden” i Samfundet Sankt Eriks årsbok 1957, sidorna 108 respektive 103). I samma kvarter ägde tidigare Hinrich Lemmens ett hus (se Tabell 18 i denna länk, Svar #19). Möjligen var det samma Hinrich Lemmens (död 1657), som började arrendera Ortala bruk senast 1629 (Hinrich Lemmens, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11211, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Kromnow), hämtad 2024-09-21), dvs före bröderna van der Hagen.

2) Några av barnen till logarvarålderman Hans Knutsson Berg tog släktnamnet Possieth (efter sin styvfar, kyrkoherde Johan Possieth, får man förmoda). Ett av dessa, Margareta Possieth (1699-1777), var g1725m Johan Stricher (1695-1730) och g1732m prost i Ålem i Småland Anders (Danielsson) Svebilius (1694-1783) (Svensk Slägtkalender volym 11, sida 63). Johan Stricher var bror till hökare Jeremias Strickert (död 1728), som var g<1718m Anna Catharina Bruno (död 1728, Tabell 13 i denna tråd).

Änligen kommer nu kopplingen till Le Clerc!

Släkten le Clerc ska ha en stor släktgren, som utgick från Filipstad i Värmland. Jämför ovan nämnda Magnus Botvidsson Liwijn (1653-81), som var arrendator av Kroppa järnbruk och Storfors hammare i Värmland. Se också kopplingar till Värmland här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675383#msg1675383. I släkten le Clerc fanns många grytgjutare på 1600-talet. Jämför med kann-gjutare Levin, som jag omnämnde i början av de här tre inläggen.

Martin Poncet (tabell 23 i NV del 2, sida 212 – släkten/släkterna Pouset), död 1651, var gm Jeanne Mineur. Tyvärr tycks inte något släktskap mellan, vare sig Martin Poncet och kyrkoherde Johan Possieth, eller mellan Jeanne Mineur och hökare Antoni Mineur, vara känt. För utredningen om Agneta Brun skulle det vara jättespännande att veta huruvida det fanns släktskap mellan dessa personer. I Brun-sammanhang är det också spännande (tycker jag

) att Martin Poncet och Jeanne Mineurs troliga (OBS: ”troliga”!) son, Mårten Puse (tabell 36 i NV del 2, sida 216), jobbade under tre perioder vid Älvkarleö bruk (från 1670 till sin död 1702) och att han var gm Catharina (Påkesdotter) Le Broun (fc 1644, bg 1732 i Älvkarleby sn).

Nämnda Martin Poncet (tabell 23) och hans bror, Godefroid Poncet (tabell 1 i NV del 2, sida 205), ska ha flyttat från Vallonien till Sverige tillsammans. Godefroids dotter, Jeanne, gifte sig omkr 1652 med Liège-födda grytgjutare Thomas le Clerc (tabell 9 i Kjell Lindbloms NV del 1, sida 127). Han blev 1675 borgare och linhandlare i Stockholm, men dog där samma år (bg dec 1675 i Katarina fs). Thomas och Jeannes dotter, Annika, var gm klädmakare Hans Nilsson Lundberg (död 23/5 1701). I bou efter Hans (1708:684) framkommer att dödsboet hade sålt en gård i Katarina fs till tunnbindare mäster Johan Holm. Vid dop, 28/4 1713 i Katarina fs, av hökare Olof Lundberg och Maria Linds son, Johan, var (samma?) Johan Holm fadder. Möjligen hade Olof patronymikonet Mårtensson; vid dop den 12/8 1721 i Katarina fs var Olof Mårtensson Lundberg fadder. I sådant fall var han troligen bror till systrarna Elisabet och Margareta Mårtensdöttrar Lundberg vilka bör ha bott på Södermalm (där Katarina fs ligger) i början av 1700-talet. Elisabet var gm1 borgare och bryggare Olof Matsson Broman (död juli 1719). Han var möjligtvis släkting till assessor Broman, som var fadder vid dop av ovan nämnda bokhållare Lars Lundberg och Catharina Steenbergs barn den 9/8 1687 i Storkyrkoförsamlingen i ”Oluff Hansson Törners hus”. Margareta Törne, dotter till Olofs bror (Nils Hansson Törne), var gm Johan Brun, son till Nicolaus Brun (fc 1617 i Fagerhult sn ganska nära Kalmar) – se adelsvapen och adliga ätterna Törnflycht och Brauner (nr 320). Nämnda Margareta Törne var kusin till tidigare nämnda Sara Margareta Livijn (född 1697), som var gm Henric (de) Bruyn (se släkten Andersen i Svensk Slägtkalender volym 11, sidorna 41 och 42).

Sorry för utelämnade källor angående alla ovan nämnda Lundbergare! Om någon är intresserad svara jag gärna på frågor!

Vänliga hälsningar,
Jan

Carina Widell · 2024-09-23, 18:07

Så många spännande inlägg, de ska jag läsa igenom och studera noggrant. Ska bara lite snabbt flika in med att det är en del namn jag känner igen och som du har skrivit om innan, Jan. Kyrkoherde Erik Gozelius och hans hustru Helena Maria Winterroos har en fadder till dottern Juliana f. 1712 i Björklinge ( C ), som heter Marta Juliana Rosenstierna, vars far Olof Rosenstierna är son till Mårten Rosenstierna, gift 1 med Beata Böckman f. 1693, begr i Nikolai Stockholm 1631, gift 2 med Elsa Olofsdotter Oxehufvud, vars föräldrar är Olof Bosson Oxehufvud och Märta Posse Rosenstierna nr 172 - Adelsvapen-Wiki

Du nämner Lorentz Gahm gift med Helena Norman, de får en son Lorentz f. 1688. Erik Gozelius och Helena Maria Winterroos hade flera personer som hette Norman som faddrar till sina barn i Bred ( C ) och Björklinge ( C ), bland annat professorskan Elisabeth Norman, jungfru Stina Rebecka Norman, jungfru Elisabeth Norman, jungfru Susanna Norman. Jag vet inte om dessa Normans är släkt med Lorentz Gahms hustru Helena Norman. Men man ser att paret Gozelius-Winterroos har en viss anknytning till Stockholm i alla fall.

Med tanke på Agneta Brun i Växjö och att du skrev om Torne bruk, 2 mil från Växjö ligger Huseby bruk i Skatelöv

Ska fortsätta studera dina inlägg och alla namn, så jag återkommer en annan gång.

mvh
Carina

Jan Johansson · 2024-09-23, 18:55

Hej Carina,

Ja, det blev nog lite överdrivet många namn och lång text!

Vad trevlig att du nämner min uppväxt-socken Bred igen!

Eftersom du också nämner Växjö "slänger jag in" en kommentar här om det. Jag har nämligen sett något i Stockholms mtl 1676 (volym G1 AB:5/1) som jag fastnade vid, men inte kan bena ut riktigt.

I kvarteret Sankt Jakob det mindre (inte "det större" den här gången!) tycks mig några intressanta personer vara nämnda (uppslag med sidorna 193v och 194).

Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00135#?c=&m=&s=&cv=134&xywh=-60%2C-156%2C6513%2C2999.

I nr 5, ägt av rådman Hörner, finns vinskänk Johan Hoff (tror jag). Han var gissningsvis son till Casten Hoff, som har med Brun och de Bruyn att göra.

Nr 9 tycks ha varit ägt av kungliga apotekare Daniel Roberg. Enligt sekundär källa ska hans bror, Johannes Laurentii Stalenus, ha varit född ca 1604 i Ölmstad (Jönsköpings län) och död 11/2 1651 i Växjö (https://www.geni.com/people/Johannes-Stalenus/6000000013301324406).

Nr 12 beboddes av salige Bengt guldsmeds måg, guldsmed Hans Richter, som konstigt nog inte tycks ha varit pappa till Catharina Hansdotter Richter, som var gm krögare Daniel Johansson Le Brun (Tabell 0 i denna tråd). Guldsmedsläkten Richter är utredd i Svenska ättartal 1896 (https://app.arkivdigital.se/volume/v773684?image=182), men där hittas tyvärr inte Catharina Hansdotter Richter. Salige Bengt guldsmeds änka ägde också nr 11, och möjligen också nr 10.

Nr 13 ägdes av myntmästare Georg Wagners änka och där bodde bl a bläckslagare Christopher. Georg ska ha varit myntmästare 1658-64 och både före och efter honom var flera medlemmar av den vallonska släkten Kock/Koch/(adlad) Cronström myntmästare (https://sv.wikipedia.org/wiki/Myntm%C3%A4stare).

(Även namnet Apelroot i nr 8 tror jag kan vara av vikt...)
Bra! Nu kan jag gå vidare i mtl 1676!

Vänliga hälsningar,
Jan

Jan Johansson · 2024-09-24, 12:09

Citat från: Carina Widell skrivet 2024-09-23, 18:07

Med tanke på Agneta Brun i Växjö och att du skrev om Torne bruk, 2 mil från Växjö ligger Huseby bruk i Skatelöv

Kanske en slump, men jag fick se att det var ovan nämnda Karl Karlsson Gyllenhielm som lät 1629 anlägga Huseby bruk 2 mil söder om Växjö (https://www.husebybruk.se/1400-1800/).

Ett annat (slumpmässigt?) sammanträffande rör ovan nämnda Bure-ätten (angående koppling i mtl 1711 mellan Agneta Brun och president i Göta hovrätt Hans Clerck, måg till Jonas Bure och Märta Bonde, se Svar #75). En annan Bure-ättling, Martinus Olai Gestricius, blev 1577 avsatt av som biskop i Linköping av Johan III och blev då "räddad" till Nyköping av Karl Karlsson Gyllenhielms biologiska pappa, hertig Karl/Karl IX (bror till Johan III), i just Nyköping. Karl Karlsson Gyllenhielm var född 1574 i Nyköping.

Vid tidpunkten då Agneta Brun bodde i Växjö tycks släkten Rudbeck har drivit Huseby bruk.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag ser nu att Torne bruk också ligger strax söder om Växjö, så det var nog inte någon slump angående Karl Karlsson Gyllenhielm och Huseby bruk. Däremot är det kanske troligtvis endast en slump att Agneta Brun flyttade till Växjö omkring 1720.

Carina, du har säkert gjort associationen mellan Torne och "ditt" Torneros! ...eller var det Tornerus? "Tornerus" tycks mig låta som ett möjligt släktnamn till en präst från Torne.

Carina Widell · 2024-09-24, 18:21

Javisst har jag tänkt på att att namnet Tornerus kan komma från Torne bruk, liksom jag har tänkt på att namnet har kommit av Törnsfall ( H ), eller om Anders Tornerus kunde vara släkt med en av faddrarna till sina barn, Brita Katarina Tornerefelt i Karlstorp ( F ) tror hennes far var Gabriel Tornerefelt som gifte sig i Hjorted ( H ). Anders Tornerus flyttade så småningom till Karlstorp ( F ), tänkte att namnet Tornerefelt/Tornerus kommer av namnet Torne/Törne/Törner och fått olika ändelser lite beroende på rang och yrke. Det är ju bara det att Anders Tornerus var Erik Gustafsson Natt och Dags egen dräng i Bred ( C ) när han gifte sig, innan dess är inget känt om honom.

Jag läste nu att du redan hittat Agneta Brun i Växjö innan jag fann henne. Hennes makes namn Levin/Levyn för ju tanken åt släkten Livijn

Carina Widell · 2024-09-26, 12:50

Jag håller på att läsa in mig på befolkningen i Stockholm, Jan, Berg, Meurman, Bruun, Steenberg, svågern till Botvidus Ringius med flera. Jadå, jag kommer ihåg att du nämnde att namnet Björn kan vara av värde

Ett namn som ofta återkommer är släktnamnet Bonde. Varför vet jag dock inte ännu. Jag återkommer när jag satt mig in i släkterna.

Carina Widell · 2024-10-19, 12:13

Citat från: Jan Johansson skrivet 2024-09-22, 22:06

I ett försök att hitta förnamnet till hökare Stålpe, som 1723 ”någon tid” hade bott i Agneta Bruns gård i kvarteret Ångermanland på Norrmalm i Stockholm (och en del av Norrmalm som då tycks ha kallats Kungsbacken och Sanden) tog jag fram uppgifter om detta kvarter i Stockholms kronotaxeringslängder (ktl) 1722-1723 (G1 AA/25) och 1724 (G1 AA/26), men tyvärr tycks inte alla gårdar ha blivit registrerade i dem. I båda finns dock skomakare Jönas Törnquist/Ternqvist i kvarteret Ångermanland nr 200 och myntdräng Johan Berg i nr 204. Länkar: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060259_00194#?c=&m=&s=&cv=193&xywh=1041%2C3291%2C2879%2C1326 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060260_00271#?c=&m=&s=&cv=270&xywh=670%2C985%2C3279%2C1510.

Tyvärr har jag inte hittat kvarteret Ångermanland i någon av Stockholms/Norrmalms mtl:er 1721, som i övrigt tycks täcka näst intill hela Stockholm/Norrmalm. Min förhoppning i sökandet var att Agnetas hyresgäst, hökare Stolpe, skulle ha haft förnamnet Mats/Mathias. I sådant fall skulle han ha kunnat vara samma person som den hökare Mathias Stolpe, som troligen* var gm Brita Uhr (fadder vid dop, av besökare Johan Bruun och Annica Wahlmans son Johannes, den 14/1 1731 i Jakob och Johannes fs i Stockholm, och vars släktnamn Uhr jag vet att du, Carina, är intresserad av. * Efter närmare titt på dopnotisen har jag varit tvungen att lägga till ”troligen”).

Hökare Matias Stolpe hittas istället i två andra kvarter på Norrmalm;

1) mtl 1721 med hustru och två barn i kvarteret (sankt) Jakob det större nr 13 där även fiskal i Åbo hovrätt, Jonas Hindricksson då bodde med sin käresta (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057029_00026#?c=&m=&s=&cv=25&xywh=-129%2C1441%2C5379%2C2477),

2) ktl 1722-1723 i kvarteret (sankt) Jakob det större nr 13 (vilket möjligen kan betyda att hökare Matias Stolpe inte var den hökare Stolpe som 1723 bodde i Agneta Bruns gård såvida uppgiften i ktl 1722-1723 inte avser var Stolpes kommersiella verksamhet blev registrerad) (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060259_00231#?c=&m=&s=&cv=230&xywh=1141%2C2919%2C2683%2C1216),

3) ktl 1724 i kvarteret (sankt) Jakob det större nr 13 (vilket möjligen kan betyda att hökare Matias Stolpe inte var den hökare Stolpe som 1723 bodde i Agneta Bruns gård såvida uppgiften i ktl 1724 inte avser var Stolpes kommersiella verksamhet blev registrerad) (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060260_00117#?c=&m=&s=&cv=116&xywh=1126%2C657%2C2747%2C1245),

4) ktl 1725 i kvarter (sankt) Johannes nr 19, som troligen ägdes av häradshövding Olof Olivenstierna** (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060261_00196#?c=&m=&s=&cv=195&xywh=432%2C2448%2C3736%2C1720), och

5) mtl 1730 fortfarande i kvarter (sankt) Johannes nr 19 (fortfarande troligen ägt av Olof Olivestierna) nu med hustru samt sex barn, och i samma hus/gård bodde brukspatron Christian Christiernin(?).

Det intressanta med uppgiften i mtl 1730 är att kvarteret (sankt) Johannes nr 16 var ett hus, som ägdes av kammarherre Livens arvingar (länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057040_00019#?c=&m=&s=&cv=18&xywh=3006%2C3092%2C3114%2C1434). I mtl 1711 (G1 BA:10/6) bör samma hus ha haft nr 17, då ägt av baron Liewens änka, hovmästarinna Hedvig Lisa Horn (sida 32). Hus nr 18 ägdes av kommissarie Carl Hedman och beboddes av kann-gjutare mäster Levin Caspar (och? Schönfelt?) (länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057015_00024#?c=&m=&s=&cv=23&xywh=2877%2C1304%2C3102%2C1433). Släkten Le Clerc, som jag kommer till i nästa inlägg, var under 1600-talet huvudsakligen en lodstöpar- och grytgjutarsläkt (NV del 1, sida 124). Jungfru Christiana Schönfelt var fadder vid dop 1688 av nedan nämnda Lars Lundberg och Catharina Steenbergs dotter Beata (kallad Brita i von Schantz genealogier om Lundenstierna nr 1687). Catharina var dotter till Antony (de) Bruyns svåger.

I ovan nämnda mtl 1711 finns också madam Agneta Stolpe, som ägde och bebodde ett hus i kvarteret Norrebro nr 5 (sida 12), som då var bebott även av; 1) stalldräng Petter Lundberg med hustru, och 2) änkefru Christina Margaretha Ekensköld, som ”i dessa daga hijt flyttat och tilförene hus N:o 17 uti Qvarteret St. Jacob det Större”, samma kvarter där hökare Mathias Stolpe bodde 1721. Gissningsvis fanns någon slags relation mellan Agneta Stolpe, hökare Mathias Stolpe, Agneta Brun, predikant Petter Levin, kann-gjutare Levin och/eller möjligtvis med baron Liewen.

Den i mtl 1730 nämnda kammarherre Liven (jfr Livijn och Levin) bör ha varit Carl Gustaf Lieven (1695-1722, se mtl 1721, G1 BA:12/3, sida 33), son till Hedvig Lovisa Horn af Björneborg och Bernhard Lieven (1651-1703) och sonson till Reinhold von Liuen (1621-65) (Liewen (von), Liwen, Lyue, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11365, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-09-19). Reinhold von Liuen var troligen sonson till Reinhold Life (död tidigast 1628) vars sannolika son, Hinrich Lyue (död 1605), var hertig Karls kammarjunkare 1598-99 och deltog i krig 1601 som överste under (hertig Karls ”oäkta” son) Karl Karlsson Gyllenhielms befäl. I nästa inlägg nämns Anthoine Le Minneu (Mineur, tabell 1 i NV del 2, sida 116). Han arbetade under andra halvan av 1630-talet vid Torna bruk, som då ägdes av nämnda Karl Karlsson Gyllenhielm (1574-1650) och arrenderades av borgare och handelsman i Göteborg Michel Werlet. Samtidigt värvades Anthoines son, Jacques Mineur (tabell 2, samma sida), av Jacob de la Gardie, som då var kompanjon till Karl Karlsson Gyllenhielm (Karl Karlsson Gyllenhielm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13376, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Granstedt), hämtad 2024-09-19). Jacques Mineur var först kolare, men blev skrivare vid ett bruk i början av 1640-talet. Vid samma tidsperiod som värvningen av kolare Jacques Mineur (dvs mitten av 1630-talet) värvades kolare Jadin le Brun (tabell 12 i NV del 1, sida 110) av Jacob de la Gardie, men till ett annat bruk.

** Enligt sekundär källa var häradshövding Olof Olivestierna (1669-1739) gm Anna Berg (född 24/8 1645 i Falun, död 30/10 1710). Henne kanske man borde försöka hitta mer information om! Länk till den sekundära källan: https://www.geni.com/people/Olov-Olivestierna/6000000013248674752.

Citera
PS: Olof Olivestierna hette visst också/tidigare Sondell och med hjälp av den informationen hittade jag Stefan Simanders tips (här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1674169#msg1674169) om Niklas Kant och Jonas Magnussons artikel "Sundelius och Sondell från Örsunda i Gryta socken - Nya uppgifter om släkten och adademiska avhandlingar som genealogisk källa (i Släkthistoriska studier 2024:103). I deras artikel framkommer att; 1) Anna Jonsdotter Berg tidigare hade varit gm borgmästare i Härnösand Olof Abrahamsson Gene, 2) Olofs bror, Johan Sondell, var gm Catharina Roslin, dotter till rådman i Stockholm Hans Rosslin (nämnd i tredje/nästa inlägg om Agneta Brun) och Dorotea Geting, 3) Olofs bror, Erik Sondell, var gm Gunilla Bruhn (trolig släkting till Agneta Brun anar jag), och 4) Olofs syster, Catharina Sondell, var gm kyrkoherde i Veckholm fs Andreas Magni Leufstadius. Han ska ha varit son till kyrkoherde i Österlövsta fs Magnus Ivar Leufstadius (död 1671), som i sin tur var son till kyrkoherde i Österlövsta Ivarus Matthiae (https://sv.wikipedia.org/wiki/Magnus_Ivari_Leufstadius). Vilken tur att jag lade märke till släktnamnet Olivestierna i ktl 1725 och i mtl 1730! Observera att hökare Mathias Stolpe flyttade till Olof Sondell/Olivestiernas hus/gård endast ett eller två år efter inventeringen av predikant Petter Levins dödsbo (vilket kan betyda att Petters gård blev såld efter inventeringen och "hökare Stålpe" då var tvungen att flytta därifrån).

PS2: Olof Sondell/Olivestiernas svågers bror, Ivar Magni Leufstadius (1641-1705), ska ha varit 1667(-1669?) huspredikant hos grevinna Agneta Horn af Björneborg (1629-1672) (https://sv.wikipedia.org/wiki/Ivar_Leufstadius). Hon var halvsyster till ovan nämnda Hedvig Lovisa Horn (1655-ca1715/16) (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Horn_af_Bj%C3%B6rneborg_nr_9), vars ättlingar "von Liewen" bör ha varit granne med Olof Sondell/Olivestierna på 1720-talet (och kanske fler "-tal") då hökare Mathias Stolpe bodde där. Eventuellt kan det tyda på ett släktskap mellan Agneta Bruns make, predikant Petrus Levin, och släkten "von Liewen". Hedvig Lovisa Horns barn var (halv-)kusiner med Agneta Horns barn, som hade släktnamnet Cruus (af Gudhem) vilket för oss (om jag kommer ihåg rätt!) till trakterna kring Edsbruk, Ankarsrum och Västervik. Släkten Horn af Björneborg för oss till släkten Oxenstierna, som har anknytning till Veckholm där Andreas Magni Leufstadius var kyrkoherde. Predikstolen i Veckholms kyrka var en gåva av Johan Pontusson de la Gardie, som var gm1 Catharina Oxenstierna och gm2 Görvel Posse (https://sv.wikipedia.org/wiki/Veckholms_kyrka). Min syster gifte sig med en bonde i Veckholm och bodde där många år.

Ibland blir man förvånad. Tack vare att du, Jan, skrev ner detta om Olov Olivestierna/Sondell f. 1669, gift med Anna Jonsdotter Berg och hans syskon, Erik Sondell f. 1689 gift med Gunilla Brun, Johan Sondell f. 1661 gift med Catharina Roslin, samt Catharina Sondell f. 1674, gift med kyrkoherden i Veckholm, Andreas Leufstadius ( inte Andreas Magni Leufstadius själv ) utan det måste vara hans son Andreas Leufstadius hon är gift med.

Jag har i samband med att jag letat efter släkten Berg stött på namnet Achrelius eller vid sökning efter Christina Margareta Tornera f. ca 1725 ( någonstans i Sörmland ). Hon är på långt håll släkt med syskonen Sondell/Olivestiernas morbror, Johan Johansson Achrelius f. 1636, hustru Margareta Unonia

Här följer släktleden:

Christina Margareta Tornera f. ca 1725
M. Margareta Gozelia f. 1698, Balingsta
MF. Erik Gozelius f. ca 1660, d. 1712, Björklinge
MFM. Margareta Celsia f. omk 1630, Ovanåker
MFMM. Sigrid Unonia f. före 1600, Gävle
MFMMF. Uno Olofsson, skräddare och rådman i Gävle och MFMMM. Catharina Johansdotter Bubb

Syskonen Sondell/Olivestiernas ingifta moster Margareta Unonia f. före 1652
F. Olof Unonius f. 1602, Gävle
FF. Uno Olofsson, skräddare och rådman i Gävle och FM. Catharina Johansdotter Bubb

Gunilla Brun gift med Erik Sondell håller du för troligt att hon är släkt med Agneta Brun i Växjö, Petrus Levins hustru. Ja, det ligger nära till hands att tro att Petrus Levin kan vara en försvenskad variant av släkten Liwijn

Mvh
Carina

Jan Johansson · 2024-10-19, 12:45

Hej Carina,

Det händer väldigt ofta att jag associerar till något jag håller på med för tillfället när jag läser dina nya inlägg. Den här gången är det skräddaren och rådmannen i Gävle (Uno Olofsson) som fick mig att associera till skräddare och borgmästare i Nyköping, Bengt Nilsson, som ska ha varit stamfader till ätterna Skytte af Sätra (nr 154) och Skytte af Duderhof. Bland de äldre medlemmarna i dessa ätter finns släktnamnen Crusebjörn, Oliveblad samt Natt och Dag. Kanske något för dig att titta närmare på?

Länkar:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Skytte_af_S%C3%A4tra_nr_154
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Skytte_af_Duderhof_nr_8

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I ätten Skytte af Sätra nr 154 förekommer också släktnamnet Mannerstedt, som kommer från Meurman, men det rör en person (Eva Juliana Mannerstedt) som jag misstänker var född i andra hälften av 1700-talet.

Carina Widell · 2024-10-19, 15:52

Ja, det är bra när man kan göra jämförelser mellan olika yrken, platser och släktnamn. Tack för de intressanta länkarna, De innehåller många spännande namn ser jag.

Jan Johansson · 2024-10-19, 20:38

Del 1 av 4.

Hej,

Det här inlägget är så långt att jag delar upp det i fyra delar.

Jag har några funderingar som utgår från namnet Jacob Brun samt kvarteren Jupiter (större) och Överkikaren, som ligger på var sida om Hornsgatans östra ände (vid Slussen i Stockholm). Namnet Jacob Brun nämnde jag i mitt inlägg den 2023-08-21 (Svar #68), men han/de har inget tabell-nummer i den här tråden. Kvarteret Jupiter har nämnts i tabell 10 (Svar #11), tabell 11 (Svar #12), tabell 13 (Svar #14), tabell 19 - tillägg (Svar #60) samt i Svar #58 (koppling till Waxmut och piga Maria le Bruun). Kvarteret Överkikaren har nämnts i tabell 12 (Svar #13) och i tabell 19 (Svar #20).

Den 15/8 1653 uppbjöds första gången (för försäljning) ”Jacob Bruuns gårdh på Södermalm, uthi Quarteret Jupiter widh San:ta Maria gatan” (Stockholms Magistrat och Rådhusrätt, tänkebrev, A1a:13, sida 369). Kvarteret Jupiter låg och ligger i Maria Magdalena fs (MM) på Södermalm i Stockholm. Denna Jacob Bruun bör ha varit född före 1635.

Den 31/10, 7/11 och 14/11 1664 uppbjöds första, andra respektive tredje gången (för försäljning) Jacob Bruuns tomt i kvarteret Jupiter vid Mariagatan enligt Stockholms stad Stadsarkivets Fastighetsregister 1676-1875 med referensen ”C.P.1664:210, 218, 229”, som troligen betyder: Stockholms Magistrat och Rådhusrätt, civilprotokoll, A3a:4, sidorna 210, 218 respektive 229 (vilka tyvärr inte tycks finnas digitaliserade). Samma namn, samma kvarter och ungefärlig samma tidsperiod tyder på att denna Jacob Bruun var samma person som, eller möjligen son till, ovan nämnda Jacob Bruun.

I Holms tomtbok 1679 framkommer att Adam Leijels hus låg på en tomt i kvarteret Jupiter (större) (folio 34). Emellertid låg huset och tomten vid Hornsgatan, inte vid Maria kyrkogata. Tomt-ägaren kan ha varit en av bröderna Leijel, Adam Leijel d.ä. (1623-86), som ska ha flyttat från Arbroath i Skottland till Sverige. Emellertid kan ägaren istället ha varit Adam Leijel d.y. (1658-1729), son till Jacob Leijel (1612-78). Bakom Adams hus/tomt, mot Maria kyrkogata, låg skeppare Ludowik Springers tomt. Öster om Adam Leijels hus/tomt låg en tomt ägd av mäster David kopparslagare (troligen Schultz och i sådant fall troligen svärfar (eller möjligen svåger) till kopparslagare Johan Petre, som var gm2 Christina Persdotter Brun (tabell 12) i hennes tredje äktenskap – se bild i inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1676701#msg1676701).

I Stockholms mtl 1676 finns uppgifter om kvarteret Jupiter (större) på sidorna 392-393. Bland namnen där hittas inget av namnen, som är registrerade i kvarteret Jupiter (större) i Holms tomtbok 1679. Möjliga förklaringar till detta är; 1) fel finns i Holms tomtbok eller i mtl 1676, 2) stora förändringar skedde i kvarteret Jupiter (större) mellan 1676 och 1679, och/eller 3) ingen av tomtägarna i Holms tomtbok (1679) var gårdsägare 1676 i kvarteret Jupiter (större). I kvarteren Överkikaren och Jupiter (det mindre) hittas däremot många (de flesta) namn både i Holms tomtbok (folio 1 respektive folio 35) och i mtl 1676 (sida 334 respektive sida 376).

Enligt uppgift i Stockholms mtl 1705 ägde då (troligen ovan nämnda) kopparslagare mäster Johan Petre en gård i kvarteret Överkikaren (nr 11) där han också bodde med bland annat (kopparslagare) gesäll Jacob Schultz. Johan Petre bör då ha varit gift med Christina Davidsdotter Schultz (bg okt 1710 i MM och ägde, enl info i bou, en gård vid Hornsgatan – se bild i länken här ovan). Johan Petre gifte sig sedan med Christina Persdotter Brun (tabell 12) och i bou (daterad 12/7 1738) efter henne framkommer att gården vid Hornsgatan låg i kvarteret Överkikaren. Emellertid, när Christina Persdotter Brun gifte sig 1723 står i vigselnotisen (i MM) att bröllopet hölls i hennes gård vid (Maria) kyrkogatan (EI:1, sida 270). Kvarteret Jupiter, men inte kvarteret Överkikaren, ligger vid Maria kyrkogata (se bifogad bild).

I Stockholms mtl 1705 framkommer vidare att även brukspatron Robert Petre bodde i en gård i kvarteret Överkikaren (nr 5). Troligen rör det sig om Robert Petre den yngre (1669-1716) som 1705 bör ha varit gift med Eva Maria Leijel (1660-1744), dotter till Jacob Leijel och syster till Adam Leijel d.y. (https://www.leijel.se/index.php/sv/personer/9-svenska/115-eva-maria-leijel). Av den anledningen kanske det är troligt att ovan nämnda tomt/hus (Holms tomtbok 1679) i kvarteret Jupiter ägdes av Adam Leijel d.y. och inte av Adam Leijel d.ä. även om den förra då ska ha varit endast 21 år gammal. I nyss nämnda källa står att Robert Petrie d.y. var barnbarn till Georg Petrie (död 1627), som var ”provost” (dvs rektor) i Montrose i Skottland.

Det tycks mig troligt att de ovan nämnda kopparslagare mäster Johan Petre och brukspatron Robert Petre var släkt med varandra. Kvarteret Överkikaren ligger som sagt mitt emot kvarteret Jupiter, på andra sidan Hornsgatan. Informationen om att Adam Leijel ska ha ägt 1679 ett hus (och tomt) vid Hornsgatan i kvarteret Jupiter (större) och att Johan Petre bör ha ägt 1705 en gård vid Hornsgatan i kvarteret Överkikaren tycks mig styrka misstanken att Johan Petre var släkting till Robert Petre.

Följande personer med släktnamnet Brun hade koppling till kvarteret Jupiter:

•   Kämnär Erik Brun (tabell 10 i denna tråd) född före 1640, gm Margareta Emporagria som var trolig släkting till Gabriel Emporagrius adlad 1668 Lillieflycht, som 1679 troligen ägde en tomt i kvarteret Jupiter.

•   Skeppare Samuel Brun från Göteborg (tabell 11 i denna tråd) född före 1675, gm1 Magdalena Bruun (dc 1700), gm2 Catharina Lorentzdotter Brun som tidigare var gm skeppare Erik Swart.

•   Anna Catharina Bruno (tabell 13 i denna tråd) född före 1698, gift före 1718 med hökare Jeremias Strickert som var son till kopparslagare Jeremias Strickert, styvson till kopparslagare Christopher Kruse och bror till komministern i Storkyrkoförsamlingen Johan Strickert (1695-1730). Johan Strickert var gm Margareta Possieth (1699-1777), styvdotter till Johan Possieth (tabell 46 (Pouset) i Kjell Lindbloms NV del 2, sida 219, samt Svensk Slägtkalender volym 11, sidorna 61-63).

Jan Johansson · 2024-10-19, 20:51

Del 2 av 4 (Jacob Broun och fler kopplingar till Skottland).

Enligt uppgift i von Schantz genealogier var bröderna Jacob och Adam Leijel barnbarn till Bessia Broun, dotter till handelsman (i England/Skottland?) Jacob Broun (Brun). Eftersom Jacob Leijel ska ha varit född 1612 bör hans farmors pappa, nämnda handelsman Jacob Broun (i England/Skottland?), ha varit född före 1550.

Det ska finnas/ha funnits en adlig ätt Petre i England, men eventuellt(!!) släktskap med Petre i Sverige på 1600-talet tycks vara okänt. Enligt Alf Åberg var släktnamnet Petre vanligt i början av 1600-talet i Montrose, i Skottland, där den svenska släkten Petre ska ha sitt ursprung (Släkten Petres skotska ursprung, Släkt och Hävd 1954, nr 2-3, sidorna 108-110). Montrose ligger ett par mil norr om Arbroath, som är staden där släkten Leijel ska ha sitt ursprung. Enligt min tolkning av sekundära källor (diverse artiklar på Wikipedia) ska en far och son i den adliga ätten Petre, i början av 1600-talet, ha varit gifta med personer i en adlig ätt Browne i England (se bifogad bild). I denna ätt ska namnet Anthony Browne ha varit vanligt. Dessutom ska farmodern till nämnda fadern Petre ha haft släktnamnet Browne (se bifogad bild).

Även släkten Feif ska ha haft rötter i Skottland enligt biografi (Feif(f), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15207, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-10-12). Ett av de äldsta bevarade dokumenten som påvisar släktnamnet Feif i Sverige ska vara daterat 25/11 1624 då Hans Feiff blev borgare i Göteborg. Några få år tidigare (1621) ska Welam Momma (och eventuellt även hans hustru Maria (de) Bruyn - syster till Antony (de) Bruyn d.ä.) ha rest till Göteborg för att undersöka möjligheten att där anlägga ett mässingsbruk (Willem (Welam) Momma, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9444, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl-Gustaf Andersson), hämtad 2024-10-12).

Många personer ur släkten Feif bodde och/eller ägde tomt/gård/hus i något av kvarteren Överkikaren, Jupiter mindre eller Jupiter (större) i slutet av 1670-talet (se bifogad bild i förra inlägget = Del 1 av 4). Till kvarteret Överkikaren har nu nämnts kopplingar till tre(!) släkter med rötter i Skottland: Petre, Leijel samt Feif - och nedan är en fjärde(!) släkt, Neaf, nämnd.

Elsa Grundels make, Jacob Feif (bg 1658), ska tidigare ha varit gift med Catharina Olofsdotter. Hennes farmor ska ha varit syster till ärkebiskop Petrus Kenicius*, som ska ha övertagit jobbet som sådan efter Olaus Martini (död 1609). Elsa Grundel och Jacob Feif skilde sig 1648. Året innan (1647) ska Jacob ha sålt sin bryggerigård på Södermalm och bryggeri-utrustningen till Louis De Geer (1587-1652). I biografin över släkten Feif står vidare att Jacob 1655 köpte ett stenhus vid Österlånggatan med referensen ”de Brun, s. 40”. Möjligen (troligen) avser referensen släkten (de) Bruyn; Jacobs son, Peter Feif (möjligen ”Petter Feiff” i den bifogade bilden i del 1 av det här inlägget) ska nämligen ha gift sig 1661 med Maria Hoff (död 1683), dotter till Casten Hoff. Marias syster, Margareta Hoff (1638-1717), var gm2 vinskänk Johan Standaert (1638-97), som ska ha varit svåger till Didric Steenberg (1628-69) och Didric ska i sin tur ha varit svåger till Antony (de) Bruyn d.ä. (död ca 1679). Den skotska släkten Feif i Stockholm var alltså släkt med Antony (de) Bruyn d.ä., som ska ha haft ursprung i Aachen i Tyskland, nära gränsen till Vallonien. (Peter Feif, Johan Standaert och Antony (de) Bruyns släktskap kan jämföras med släktskapet mellan ”svågrarna” Geding-Hysing-Holm i den bifogade bilden i Svar #70. Svågern Holm var gm ovan nämnda Christina Persdotter Brun (tabell 12) innan hennes äktenskap med kopparslagare Johan Petre. Christina ägde senast 1723 en gård vid Maria kyrkogata, troligen i kvarteret Jupiter (större).)

* Efter Petrus Kenicius död 1636 blev Laurentius Paulinus Gothus ärkebiskop. Hans dotter, Elisabet Paulina (död 1652), ska ha varit gm biskop i Strängnäs Ericus Gabrielis Emporagrius (1606-74), som var pappa till ovan nämnda Gabriel Emporagrius adlad Lillieflycht (se del 1 av det här inlägget samt TAB 3 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lillieflycht_nr_791#TAB_3). Troligtvis var det Gabriel Lillieflycht som 1679 ägde en tomt i kvarteret Jupiter (Holms tomtbok 1679, folio 34). Efter Elisabet Paulinas död 1652 gifte Ericus Gabrielis Emporagrius sig med Anna Simonsdotter Depken (i hennes 3:e gifte, död 1668), dotter till köpman i Västerås Simon Depken och Christina Christoffersdotter.

Jan Johansson · 2024-10-19, 21:07

Del 3 av 4 (kapten Jacob Brun).

I Örnbergs Svenska ättartal (volym 11, sidorna 110 och 111) framkommer om släkten Bryn eller de Bruyn att Antony (de) Bruyn d.y. och hans hustru Johanna Uttenhofen hade en son, Jacob (de) Bruyn, som var född 1671 och dog före 1678. Han ska ha varit ”antagl. omkr. jemnårig m. Jacob de Bruine, dansk generalmajor & g. m. Karen Krabbe, föräldrar till Metta Sophia, f. 1701” (se fotnot 1 på sida 111). Den danska generalmajoren Jacob de Bruine kan möjligen ha varit samma person som kapten Jacob Brun, som blev omnämnd som måg i en bouppteckning/bodelning daterad 3/3 1680 efter vinhandlare Hans Jürgen (Georg) Cron (död ca 1670) och efter hans hustru Sophia Holtman (död i november 1679) (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:29, sida 892). I sådant fall bör han ha varit född före 1660.

Kapten Jacob Brun var gift med det avlidna parets dotter, Eva Cron, som var närvarande (i Stockholm) vid ovan nämnda bodelning 1680, men kapten Jacob Brun själv ska då ha varit ”stadder i Engeland”. Evas syster, Sophia Cron, var gift med bruksarrendator Philip Skults (Schultz). Philip var möjligen (men med stor osäkerhet) släkting till ovan nämnda mäster David kopparslagare (troligen Schultz), som 1679 ägde en tomt bredvid Adam Leijels tomt/hus i kvarteret Jupiter. Med lite mindre osäkerhet var ovan nämnda vinhandlare Hans Jürgen (Georg) Cron (död ca 1670) släkting till glasmästare mäster Jochim Kron, som 1676 ägde en gård i kvarteret Jupiter (större) enligt uppgift i mtl 1676 (sida 392). Det avlidna parets barn (Johan, Sophia, Eva, Christina, Adam och Maria Cron) var födda på 1650- och 1660-talen. Kapten Jacob Brun skulle därför, rent tidsmässigt, kunna ha varit ovan nämnda Jacob Brun, som 1664 ägde en tomt i kvarteret Jupiter (det mindre eller större).

Sophia Holtmans syster ska ha varit gift med bardbärare (bardisan-bärare/barberare?) mäster Hans Michel Hoffman, som närvarade vid bodelningen. Dödsboet ägde ett stenhus kallat Pelikan vid Österlånggatan. Engelsmannen Engel Skuggelrester(?) var skyldig dödsboet pengar för hushyra. Familjen tycks alltså ha haft åtminstone ett par kopplingar till England (mågen, kapten Jacob Brun, var ju ”stadder” där 1680).

Hans Georg Cron (död ca 1670) ska 1664 ha köpt ett hus vid Österlånggatan 39 i kvarteret Glaucus nr 1 och ska i det ha öppnat en vinkällare, som han kallade Pelican* (Gunnar Hellström, Vinskänkar och källare i Staden inom broarna under Karl XII:s tid till frihetstiden i Samfundet Sankt Eriks årsbok, 1957, Stockholm, sida 108). Jämför med ovan nämnda Jacob Feiff som 1655 ska ha köpt ett stenhus vid Österlånggatan (se del 2 av detta inlägg). I Stockholms mtl 1676 (G1 BA:5/1) framkommer att salige Jörgen Cron(s arvingar) ägde ett hus i fjärde roten i Gamla Stans östra kvarter (sida 82). I samma rote (= kvarter?) fanns då bland annat följande personer/hus:

1)   Frans de Moij hyrde bostad med hustru och tre barn.

2)   Jacob Leijel bodde i eget hus med hustru och fem barn.

3)   Salige Antony (de) Bruyns lilla hus där änkan bodde utan barn. Troligen Antony (de) Bruyn d.y. (död ca 1672) vars änka var Johanna Uttenhofen (född ca 1648).

4)   (Salige) Antony (de) Bruyns stora hus där ”reesident Müllers enkia ifrån Hamburgh” bodde med fyra barn, hennes måg med hustru och två barn samt en apotekare utan hustru eller barn.

5)   (Salige) Antony (de) Bruyns bakhus där Adolph Norden bodde med hustru och ett barn. Borgmästare Adolph Norden bör då ha varit gm Maria Standaert, kusin till Antony (de) Bruyn d.y. (Svensk Slägtkalender, volym 11, sida 423).

6)   (Salige) Antony (de) Bruyns tredje hus var ledigt.

* År 1702 ska Pelican ha varit ägt av Abraham Biörn (Björn), som ska ha fått burskap som handelsman i Stockholm den 20/2 1696.

Jacob Bruun, som 1664 ägde en tomt i kvarteret Jupiter, bör ha varit född före 1635. Jacob Leijel (1612-78) och Adam Leijel (1623-86) ska ha kommit till Sverige 1638 med sina två bröder David Leijel (1621-76) och Henrik Leijel (1627-1710). David ska 1659 ha anlagt Älvkarleö bruk med Claes Depken** (Anckarström). Redan 1670 dyker för första gången släktnamnet le Brun upp i Älvkarleby; Johan le Brun, trolig son till Pacquet le Brun ”d.ä.” (tabell 2 i NV del 1, sida 106), som bör ha rest ifrån Sverige till Tyskland 1666. Senast 1671, men möjligen redan 1670, började Pacquet le Brun d.y. (son till nämnda tabell 2) också jobba vid Älvkarleö bruk. Han bör då ha kommit ifrån Västlands bruk där Welam Vervier hade varit brukspatron till sin död 1654. En dotter till Pacquet le Brun d.y., Jeanne le Broun, var gift med Hecken (Clement) Breda (tabell 6 i NV del I, sida 123). Hans pappa, Bastian Clement (tabell 4, sida 123), jobbade vid Västlands bruk 1655 och i Strömsbergs bruk 1656-58. Båda dessa bruk bör då ha varit ägda av Welam Verviers arvingar.

Pacquet le Brun ”d.ä.” jobbade vid Forsmarks bruk 1650-1654. Welam Vervier, Peter Rochet och Gerard de Besche började 1624 ett samarbete med Hinrich Lemmens (1590-1657) då de började arrendera Forsmarks bruk och 1633 började de fyra arrendera Västlands bruk (Hinrich Lemmens, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11211, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Kromnow), hämtad 2024-10-19). Däremellan (1629) började Hinrich Lemmens (ensam?) arrendera Ortala bruk i Väddö socken. Redan innan Hinrichs död 1657 började de holländska bröderna Arnold och Jan van der Hagen 1651 att arrendera Ortala (Hagen, van der, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13502, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-10-19). Deras pappa ska ha varit rådman i Göteborg Jakob van der Hagen (död tidigast 1649), men bröderna ska ha varit födda i Arnhem i Nederländerna. Möjligen var Jakob rådman i Göteborg 1624 då (skotten) Hans Feiff blev borgare där (se del 2 av detta inlägg). Jan van der Hagen fick 26/7 1669 tillstånd att bygga en fyr vid Landsort i Torö och ska för detta bygge ha samarbetat med handelsman Johan Daniel Braun, som troligen motsvarar tabell 19 i den här tråden. Johan Daniel Braun (tabell 19) gifte sig 27/7 1669 med Christina Marschalk och i Stockholms mtl 1676 blev de registrerade i kvarteret Överkikaren (sida 334, se också bifogad bild i del 1 av det här inlägget). Mer information om huset finns här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Hans_Marschalcks_hus.

När Älvkarleö bruk anlades 1659 bör Pacquest le Brun d.ä. ha jobbat vid Leufsta bruk. Pacquets troliga pappa, Jean le Brun, skrev kontrakt i Liège 1627 med Louis de Geer (han som 1647 köpte bryggerigård av Jacob Feif – se del 2 av detta inlägg) och hans hustru, Katlin, kom till Sverige på våren 1630 (möjligen med barnen). Då kontraktet skrevs fick Jean le Brun pengar av köpman i Liège Laurens Vervier.

** I bifogade bilden (del 1 av det här inlägget) framkommer att både kvarteret Överkikaren och kvarteret Jupiter (större) 1679 hade koppling till släktnamnet Depken.

Jan Johansson · 2024-10-19, 21:20

Del 4 av 4 (hattmakare Jacob Brun/Brunmeijer).

Den 21/7 1671 registrerades betalning för begravning av Elisabet Jacobsdotters dödfödda barn. Elisabet tjänade hos hattmakare Jacob Brun. (Maria Magdalena kyrkoarkiv (MM), DbReg:2, sida 115). Han var möjligen släkting till hattmakare Frantz/Frank Brun/Braun, vars barn (Ulrica Eleonora och Joachim) döptes 30/11 1680 respektive 11/6 1682 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm. En av Ulrica Eleonoras faddrar 1680 var mäster Martin Hoffman. Han var möjligen släkting till ovan nämnda mäster Hans Michel Hoffman i bouppteckningen 1680 efter paret vinhandlare Hans Jürgen (Georg) Cron och hustru Sophia Holtman (se del 3 av detta inlägg). Vidare var Martin och/eller Hans Michel möjligen släkting(ar) till; 1) Johan Hoffman, som ska ha varit gift med Elisabet de Besche – syster till kornett Emanuel de Besche (von Schantz genealogier), och/eller 2) källarmästare på Södermalm Antoni (Friedrich) Hoffman (död 1705), troligen samma Antoni Hoffman som, tillsammans med kommissarie Mårten Bruun, Gillius de Besche och Emanuel de Besche, var skyldig pengar till dödsboet efter handelsman i Stockholm Olof Sivertz (bou 1704:453). Elisabet och Emanuels farbror, Petter de Besche (f 1618), var gift med Anna Hoffman. På 1730-talet förekommer släktnamnen Leijel och Hoffman (kapten Christian Hoffman) i samma dopnotiser i Älvkarleby C:1.

Hattmakare Jacob Brun hade emellertid troligen släktnamnet Brunmeijer. Den 7/8 1675 skiftades och delades egendomen ägd av paret mäster Jacob Brunmeijer och hustru Margreta Lappin (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:21, sidorna 967-973v). Jacob och Margreta tycks ha skiljt sig (jämför Jacob Feiff och Elsa Grundels ovan nämnda skilsmässa 1648). Paret hade ägt en gård på Södermalm vid Bastugatan. I Holms tomtbok 1679 framkommer att hattmakare Brunmeijer (eller möjligen ”Brun Meijer”) ägde en gård vid Bastugatan (idag Guldgränd/Guldfjärdsterrassen) i kvarteret Överkikaren (folio 1).

Vid Bastugatan i Överkikaren låg 1679 gårdar/tomter ägda av;

1) högvälborna fru Anna Skytte (troligen dotter till Johan Skytte, se TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Skytte_af_Duderhof_nr_8. Som barn ska Johan Skytte ha varit elev till den då blivande ärkebiskop Olaus Martini (nämnd i del 2 av detta inlägg). Johan Skytte ska ha haft en yrkesmässig relation till ovan nämnda (se del 3 av detta inlägg) Hinrich Lemmens (https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11211, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Kromnow), hämtad 2024-10-19). Anna Skyttes kusin, Anna Schroderus (död 1681), ska ha varit gm rådman i Uppsala Claus Edén adlad Edenberg i hans andra gifte (https://www.leijel.se/index.php/sv/9-svenska/56-text-om-familjen-leijel-av-o-strokirk). Claus Edén hade tidigare varit gm Gertrud Sulchen (1609-50) och deras gemensamma dotter, Margareta Edén (1627-53), var gm Jacob Leijel (1612-78) i hans första gifte (https://www.leijel.se/index.php/sv/9-svenska/56-text-om-familjen-leijel-av-o-strokirk). Anna Skyttes mamma, Maria Näf (Neaf, död 1649), ska ha tillhört den friherrliga ätten Neaf som ska ha varit en ”gammal slägt i Forfarshire” (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Neaf). Forfarshire, eller Conty of Forfar, ska vara ett äldre namn för Angus i Skottland, som ska ha varit en provins (senare ett ”sheriffdom”) i vilket båda de ovan nämnda orterna Arbroath (Leijel) och Montrose (Petre) låg. Marias pappa, Jakob Neaf, ska 1579 ha kommit till Sverige från Skottland. Emellertid ska det också ha funnits en släkt de Neeff i Leiden i Nederländerna omkring 1600. Ursula de Neeff från Leiden var änka 1675 och ska ha varit gm vinhandlare i Stockholm Niclas Standaert (Svensk Slägtkalender, volym 11, sida 422). Deras dotter, Maria Standaert (ca 1635-1712) var gm handelsman i Stockholm Didric Steenberg d.ä. (1628-69), som var svåger till Antony (de) Bruyn d.ä. (död ca 1679).

2) salige vinskänk Greeger,

3) rysstolk (Olof) Barkhusen (död ca 1686, vars dotter (Elisabetha) gifte sig i början av 1690-talet med mjölnare och byggmästare Johan Laban (möjligen la Bende), och

4) handelsman Oluf Grå (troligen Hansson och trolig bror till Elisabet Hansdotter Grå gm vinskänk Georg Brun – tabell 18). Ovan nämnda Anna Skyttes troliga morfar, Jakob Neaf, ska ha haft ett släktskap med engelska/skotska släkten Gray (se TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Neaf#TAB_2).

I dokumenten angående Jacob Brunmeijer och Margreta Lappins troliga skilsmässa (1675) hittas några namn; 1) Johan Brochsnider (hade betalat hushyra till Jacob), 2) vinskänk salige Gregert Ryben (troligen samma som ovan nämnda salige vinskänk Greeger), 3) mäster Johan Köpke, 4) Egidius Pincier (bodde i Gamla Stan enl mtl 1676), och 5) Samuel Breda (jämför Clement Breda). Margretas släktnamn Lappin ska ha förekommit i Frankrike och i Karlskrona på 1600-talet samt i Frankrike och i Finland på 1700-talet för att sedan sprida sig även till Storbritannien och Irland (samt Sankt Petersburg) på 1800-talet enligt geneanet.org.

Vänliga hälsningar,
Jan

Jan Johansson · 2024-12-12, 16:13

Hej,

I ett inlägg om Jakob Braun (fc 1660) nämnde jag ett par Claes Brun, vilka jag båda bedömer som möjliga söner till bryggare Claes Bruun (tabell 1 i den här tråden).

Här är länk till inlägget:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=201919.msg1690325#msg1690325

Här är länk till Tabell 1 i den här tråden:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647075#msg1647075

Vänliga hälsningar,
Jan

Carina Widell · 2024-12-15, 10:47

Hej Jan!

Innan har vi diskuterat Agneta Brun som var änka efter Petrus Levin, död 1716 i Stockholm, änkan Agneta Brun var nu omgift med Jonas Hagelberg i Växjö ( G ), Småland, vid bouppteckningen 1723 efter Petrus Levin.

Jag hittade henne som begravd i Växjö 6/8 1729, då hustru till inspektor Johan Gahm. Där skrivs hennes patronymikon som Olofsdotter, Agnetha Olufsdotter Bruun Växjö kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VaLA/00457/C/1 (1724-1765) - Riksarkivet - Sök i arkiven

18/10 1726 gifter sig befallningsman Johan Gahm med änkan hustru, Agneta Bruun. Då Växjös böcker började föras sent är detta vad som går att få fram om Agneta Brun. Växjö kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VaLA/00457/C/1 (1724-1765) - Riksarkivet - Sök i arkiven

mvh
Carina

Jan Johansson · 2024-12-17, 14:11

Hej Carina,

Tack så jättemycket för all information om Agneta Olufsdotter Bruun!!

Vad spännande med ett för mig nytt ”Brun-namn”: Olof! Själv har jag inte stött på namnet Olof Brun. I tråden övriga släktnamn – B > Brun / Bruun / Bruhn har jag hittat följande:

Eivor Andersson nämnde 2012-01-10 Juliana Åkermans make Nero Olofsson Bruhn på Öfre Harås i Spekeröd (född 1736) och hans (förmodade?) pappa Olof Bruhn (Svar #4). Juliana var från Tofta i Lycke, som ska ligga i närheten av Marstrand. Länk till Eivors inlägg: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg981531#msg981531. Det tycks mig vara alltför stor åldersskillnad mellan Agneta Olofsdotter Bruun och Nero Olofsson Bruhn för att de skulle kunna ha varit syskon, men möjligen skulle Neros pappa (Olof Bruhn) kunna ha varit bror till Agneta.

Befallningsman och sedan inspektor Johan Gahm hade samma släktnamn som Catharina Mårtensdotter (le) Bruns make, handelsman Lorens Israelsson Gahm (se Tabell 19 (Svar #20), Kjell Lindbloms inlägg i den här tråden den 2023-07-16 (Svar #56) samt min rättelse om att Catharina var dotter till Kjells tabell 1001, Svar #57). Johan Gahm hade dessutom samma yrke (inspektor) som brodern (Johan Daniel Braun) till Lorens Israelsson Gahms svärfar handelsman (med mera) Mårten (le) Brun (bg 20/9 1701 i Maria Magdalena fs i Stockholm). Igår skrev jag ett inlägg, under tråden om övriga släktnamn – N > Norman, om Helena Norman gift med Lorentz Gahn, som möjligen skulle kunna ha varit samma person som Lorens Israelsson Gahm. Helena Norman och Lorentz Gahn hade en son, Johan Gahm/Gahn (dp 11/8 1689 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm), och tidsmässigt skulle han kunna ha varit inspektor Johan Gahm, som gifte sig 1726 med Agneta Olofsdotter Bruun. Emellertid hade Catharina Mårtensdotter (le) Brun och Lorentz Gahm en son, Johan Israel Gahm (dp 1/12 1711 i Storkyrkoförsamlingen). Om de två papporna (Lorentz Gahn respektive Lorens Gahm) var samma person, och om sonen Johan Israel kallades Johan, tycks det mig troligt att Johan Gahm/Gahn (dp 1689) dog före dopet 1711 av Johan Israel Gahm. Vet man när inspektor Johan Gahm var född?

Jag har hittat följande om Växjö i mina anteckningar om Brun i Stockholm omkring 1700:

1) Trumslagare Petter Bruun blev registrerad vid mönstring i mars 1709 av Växjö kompani, vid överste Hugo Hamiltons infanteriregemente (Rullor 1620-1723, 1709:8, SVAR:s bild 218, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054618_00218#?c=&m=&s=&cv=217&xywh=662%2C867%2C7876%2C3570). Kapten vid kompaniet var Gundmund Lindblad.

2) Torna bruk i Västra Torsås (söder om Växjö) ägdes under en period av Carl Carlsson adlad och friherre Gyllenhielm (1574-1650, utomäkenskaplig son till Karl IX). Carl var måg till Anna Gyllenstierna af Lundholm. Hennes sonsons son, kammarherre Sven Ribbing (1645-73), gifte sig den 24/11 1669 i Stockholm med Christina Leijonsköld (dotter till Mårten Leijonsköld friherre till Älvkarleby, som dog ett par år innan Älvkarleö bruk anlades 1659). En kusin till Anna Gyllenstiernas pappa, Erik Gyllenstierna af Lundholm, var gm Anna Månsdotter Natt och Dag (död 1555), och Eriks bror, Nils, var farfar till president i Svea hovrätt Johan Gyllenstierna af Lundholm (död 1690 i Stockholm). I Stockholms mtl 1676 framkommer att herr Johan Gyllenstierns kusk (troligen president Johans kusk) bodde i brandmästareskapet Glasmästaren nr 15 på Kungsholmen (G1BA:5/1, uppslag med sidonra 188v och 189). Glasmästaren nr 11 var ”Anthonii Bruus gård”. Möjligen avsågs Antony (de) Bruyn. I Anthoniis gård bodde en mjölnare Carl (eller möjligen ”en mjölnarekarl”) med sin hustru.

Jag har också nämnt Växjö ett par gånger i ett inlägg i tråden om släktnamnet Rask här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=73425.msg1684604#msg1684604.

Vänliga hälsningar,
Jan

Carina Widell · 2024-12-18, 16:17

Brun verkar till att vara ett ovanligt namn i Växjö och Agnetha Olufsdotter Bruuns far Olof Brun/Bruun verkar inte till att komma ifrån varken Stockholm eller Växjötrakten. Agneta Bruns make inspektor, senare tullinspektör Johan Gahm verkar till att ha en trolig syster i Växjö, kamrerskan hustru Sara Gahm, som står fadder 1732 i Växjö ihop med en hustru Beata Bruun.

1742 i Växjö begravs rådman Enochs änka, Beata Brun

Växjö kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VaLA/00457/C/1 (1724-1765) - Riksarkivet - Sök i arkiven

Efter Agneta Bruns död 1729 gifter maken om sig 20/4 1731, tullinspektoren Joh: Gahm med jungfru Helena Brusell

Johan Gahm och hustrun Helena Brusell får 1733 dottern Margareta. Faddrar vid detta dop är insp. Peter Gahm och kamrerskan fru Sara Gahm.

1732 står kamrerskan fru Sara Gahm fadder tillsammans med överstinnan välborna fru Beata Klerk.

Åldern på Johan Gahm framkommer ingenstans men han och hustrun lever till efter 1744 ( har inte kollat längre )

Jag har inte funnit några fler som heter Brun i Växjö än Agneta Brun och hustrun Beata Brun ( systrar? ). På 1730-talet fanns det ett par Brauner men fler syns inte till ( har inte kollat allt, ev kan det finnas fler )

Mvh
Carina