Hej,
som jag förstår detta ärende vid Piteå sockens häradsting 1681, så var Johan Erichsson styvfar till Johan Larsson, gift med Johan L:s mamma Gunnila. Johan L. och Johan E. omnämns som grannar.
Johan Larsson var i sin tur gift med en dotter till Olof Olofsson i Sikfors, medan en annan svärson till O.O. var Olof Ingevaldsson i Älvsbyn. Johan L. hade fått förgångsjorden tillhörande O.O. Fast sedan ville Johan L. ha ägorna som Johan Erichsson använt, och använt i 19 år.
Det som blir förvirrande är att Gunnila också omnämns i sammanhanget att 'Johan Larsson höll skifte mellan sig och hustru Gunnila med sina barn', vilket skett 1663. Fast jag menar det betydde mellan Johan, modern Gunnila och de övriga barnen, dvs syskonen till Johan. Johan L. hade en bror - som blev soldat - och en syster.
Sedan står det direkt efter också underligt nog "uppdrar dem sinom måg, Johan Erichsson". Men Johan Erichsson var den som ex. betalat Johan Larssons bror för att bli soldat.
Det står sedan längre ned att 'Johan Erichsson är således, 4) då redan på den
tiden kommen i possession med hustru Gunnila uti hemmanet efter salige svärfadern'. Fast svärfadern i sammanhanget är Olof Olofsson i Sikfors. Den meningen får det att verka som att Gunnila var dotter till Olof och att han därmed blev svärfader till Johan E. Fast det går inte ihop med att Gunnila omnämns som Johan Larssons mamma och Johan Larsson var gift med en dotter till samme Olof Olofsson. Jag tror att här hade skrivaren blandat ihop "svärfar" med "far" och att den som menas i meningen var Johan Larssons salige far.
Det står även att Johan Larsson inte kan stöta Johan Erichsson bort från hemmanet efter sin framlidna svärfar. För Johan Erichsson hade köpt del av Olof Olofsson hemman,närmare bestämt Olof Olofssons dotterdotters jord, och kanske ville Johan Larsson då som gift med en av O.O:s döttrar komma åt den jorden. För det står att Johan E. hade arvejord efter O.O:s dotterdotter och efter Johan Larssons syster. Johan E. torde ha köpt Johan L:s syster jord när Johan E. gift sig med Gunnila.
Vidare hade Johan L. arvejord i Arnemark. Jord i Roknäs omnämns också vilken verkar ha varit Johan Erichssons (första) hustrus jord jämte (nyss nämnda) jord tillhörande Johan Larssons systers arvejord och Olof Olofssons dotterdotter. Johan Erichssons jord var fastlagt i ett fastebrev den 23 mars 1666.
Här tror jag skrivarens sätt att formulera sig blev fel, att han kan ha rört ihop personerna med fel epitet som "far" med "svärfar". Vidare menar jag att Johan L. och mamma Gunnila och Johans syskon -- brodern och systern -- skiftade jorden sig emellan 1663, och sedan så gifte sig Gunnila vid 1666 med Johan Erichsson, eftersom Johan Erichssons jord efter JOhan Larssons syster och Olof Olofssons dotterdotter slogs fast i ett faste brev tre år senare, dvs 1666.
Fastebrevet från 1663 finns inte ens omnämnd i domboken det året och skiftet gjort 1666 är inte omnämnt i 1666 års dombok.
Så frågan är: var Johan Larssons mamma Gunnilla och Johan Erichsson dennes styvfar, gift med Gunnila? Det konstiga med det är vid sådana tillfällen brukade just ordet "styvfar" användas. Men jag tror ändå att Johan Erichsson var Johan L:s styvfar. Varför Johan L. ville ha än mer jord än han redan hade fått är svårt att veta.
Mvh
-----------
ArkivDigital: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västernorrlands län (Y) EXIe:3468 (1681) Bild: 5070 Sida: 498 GENVÄG v423993.b5070.s498
Ärendet i modern svenska:
Johan Larsson i Sikforsen. Hans moder hustru Gunnila. Sorgligt änkestånd. ”Utaf
Hans Sahl. Faders hemman” hade han ingenting fått vare sig av pengar eller
genom eljest arvsrätt, de [jordägor] som hans granne Johan Erichsson använt i 19 års tid.
Johan L. menade att dessutom hade hans bror gått knekt för honom och den delen
besitter Johan Erichsson. Rätten fann emellertid att 1) hemmanet hade förra åbon Olof Olofsson år 1650 begett under sytningsvillkor till sina
svärsöner Johan Larsson och Olof Ingewallson på Byn. De hade fått
bland annat 4 skälland jord av hemmanets fasta,
som bestod av 4 tunnland 1 ½ skälland. De nämnda förgångs-
jorden var sedan transporterad till Johan Larsson allenast,
som svärfadern ”förgångat” hade. 2) denna Johan
Larsson hade till hemmanet fört och lagt in sin egen arvejord från
(s. 499) Arnemark 2 skälland, av Mats Jönssons hemman fyra,
av Lars Jönsson ett, och av Begg/Bagg Kirstin 1 skälland, samt köpt
av sin svåger Olof Ingewalson 3, av sin hustrus syster 3, och
av Sylvesters Anna 3 skälland, att honom tillkom
med svärfaderns [Olof Olofsson] förgångsjord 21 skälland, förutan 50 RDR
för hans senare hustrus bortsålda jord där inlagt, som
annotationen 1660 visar. 3) År 1663 när nämnde Johan
Larsson höll skifte mellan sig och hustru Gunnila med sina
Barn, har han tagit av obytt 6 skälland åker med
äng där under och en humlegård sig till förgånga, uppdrar
dem sinom måg, Johan Erichsson, var på lagmans-
dom och fastebrev är gett den 23 mars 1666. Såsom
och dessförutan 5 skälland hans senare hustrus jord ifrån
Roknäs, 2 skälland salige Olof Olofssons dotter dotters och
2 skälland Johan Larssons systers arvejord, blir
15 skälland tillsammans, förutom 1/3 del av de behållna 2
Tunnland att Johan Erichsson är således, 4) då redan på den
tiden kommen i possession med hustru Gunnila uti
hemmanet efter salige svärfadern, av 16 ½ skälland, dem han
och 5) allt sedan i 21 års tid oklandrat possiderat, knekt
och utlagor där av presterat, jämväl, 6) betalt Johan Larssons
bror 100 RDR kopparmynt uti dess knektlega, som byteslängden
och kontrakt med mera exprimerer, war det uti
goda mäns närvaro om det fast med hustru Gunnila
strax efter bytt väl förlitkes; Alltså finner hans nåd
herr Amiralen med häradsrätten platt inga skäl varigenom
Johan Larsson nu kan eller må stöta Johan Erichsson ifrån
dennes laga och välfågna andel uti hemmanet efter sin fram-
lidna svärfar, eftersom för längst undfångat laga domarna
så till vida hans hustru icke icke [två ”icke”] varit der till ”arf-
burin och skyldh”, än denne Johan Larsson, så att om skönt
han den tiden var liten och omyndig, var dock hans moder
och broder myndiga, ty de då hade borde vigilera i saken om
(andra sidan uppslaget) om eljest Jus protimisios skulle nu för honom pravalera kun-
Na, vilket och ej vidare ske kan, än vad som på skift-
et 1663 honom och hans syster till arv falla månde, det nju-
ter han med sin moder och Johan Erichsson behåller oklandrat
vad han på hans lott fallit och eljest honom bebrevat är, så
vad efter som tillförene, likväld det 1 o. 18 kap. Jordabalken […]