Med tanke på att ett flertal obestyrka uppgifter, och en del rent felaktiga, förekommit i Silkelock-diskussionen redovisar jag här med källhänvisningar de uppgifter beträffande Per d ä, Per d y och Sven Silkelock jag f n har tillgång till. Detta gör jag med förhoppningen att övriga deltagare i diskussionen i fortsättningen gör sammalunda. Det underlättar för de forskare som vill kontrollera och bedöma tidigare ej kända uppgifters trovärdighet och gör det enklare att nå vetenskapligt hållbara resultat.
Per Silkelock
Borgare i Kalmar, belagd där 1584-1609 (SmH 1584:6 f 13, Riksregistraturet 1609 3/11 vol 108 f 392v, RA)
Per får 1586 tillsammans med en Byriel Bengtsson rätt att bygga stenhus i staden (Riksregistraturet 1586 4/7 vol 71 f 245v, RA). Stickprov i de lokala tullräkenskaperna visar att han förekommer frekvent som exportör av t ex tjära, smör, talg, ox- och kohudar, bock- och getskinn, hästar samt trävirke av olika slag; importen bestod av olika sorters tyg, salt, bly och krut (se t ex Lokala tullräkenskaper, Kalmar 1590, vol 492:I f 19, 34v, RA). I inbördeskriget lär han ha stått på kung Sigismunds sida (se de av Olle Elm och Bo Persson framtagna beläggen ur Hertigh Carls Slaktarebenck ovan) men verkar efter krigsslutet ha tagits till nåder av hertig Karl då han av denne 1609 kallas 'vår skeppskapten' (Riksregistraturet 1609 3/11 vol 108 f 392v, RA). Han saknas i 1609 års hjonelagslängd, ovisst varför (SmH 1609:3B).
Per Silkelocks hustru omtalas så vitt känt aldrig i de samtida källorna, men hon var säkert dotter till knekthövitsmannen Jöns Gustavsson på Strömsnäs, Högsby sn. Denne köper nämligen Systertorp omkr 1590 och får fasta på gården -92 (Bankeström 1982 s 296, 1997 s 269). Under 1610-talet nämns två personer med efternamnet Silkelock som boende i Systertorp. Båda är ryttare. Gustav Silkelock i Systertorp anges 1618 vara dotterson till Jöns Gustavsson och hans hustru Lucia (Bankeström 1997 s 269). Ryttaren Per Silkelock är med säkerhet belagd i Systertorp 1615 (Älvsborgs lösen 1613:3, RA). Per Silkelocks efternamn och koppling till Systertorp gör att även han bör vara ättling till Jöns Gustavsson. Den rimligaste tolkningen blir då att han är Gustav Silkelocks broder. Kopplingen till Kristdala förstärks av att en dotter - Elisabet, är belagd som gift med Bartholdus Nicolai Duraeus i Kristdala (Linköpings domkapitels arkiv, vol. E IV:163 [Målilla 1631-1750], dat 1652 26/11, se Bo Perssons avskrift ovan, för målets fortsättning se Bankeström 1997 s 268). En anteckning i Kalmars tullräkenskaper år 1590 enligt vilken Jöns Gustavsson köpt accisfri öl till s?n dotters Br?llop är intressant i sammanhanget (Lokala tullräkenskaper, Kalmar 1590, vol 492:I f 72v, RA). Via notisen om Gustav Silkelock 1618 vet vi att Jöns Gustavsson hade åtminstone en dotter. Om det 1590 är fråga om samma dotter så skulle vi då ha giftermålsåret för Per Silkelock. Eftersom Jöns Gustavsson kan ha haft flera döttrar så kan vi dock inte vara säkra på det.
Sven Silkelock
Sven är belagd först mot slutet av sin levnad. Han får 1612 'några tunnor spannmål för sin gamla tjänst' (Riksregistraturet 1612 21/8 vol 116 f 563v). Han bor året därpå på skattegården i Östra Hossmo, Hossmo sn, några kilometer sydväst om Kalmar (Älvsborgs lösen 1613:1 vol 18 fasc 5 f 77v). Han får 1615 brev på 6 tunnor spannmål som han ska bekomma av fogden i Södra Möre. I brevet kallas han 'en gammal kapten' (Riksregistraturet 1615 11/5 vol 125 f 339v). Tre år senare säljer han skattegården i Hossmo till Herman Wrangel (AF 4:3 s 1278). Bankeström antar honom vara identisk med den knekt Sven Silkelock som 1624 häktades för upproriska stämplingar, men senare frikändes av Svea hovrätt (Bankeström 1997 s 269). Detta är dock osannolikt av två skäl. Om Sven är 'en gammal kapten' 1615 så lär han knappast vara gemen knekt 1624. Dessutom får man av källorna intrycket att han 1615 har avslutat sin militära karriär. Varken grad eller kronologi stämmer alltså.
Per Silkelock
Belagd som ryttare i Systertorp i Älvsborgs lösen 1615 där han upptas för 2/3 hjonelag (1613:3, RA) och därefter (1613:4-6, RA). Han förekommer även i jordeboken under dessa år (se t ex SmH 1615:8, 1616:16, RA). Först 1618 står han för ett helt hjonelag (1613:6, RA). Detta beror antagligen på att gården under 1610-talet är öde under flera år och upptas till bruk först 1618-19 (Tunaläns hd 1619 24/9, VlA/Uppgift från Bo Persson/). Hans eventuella relation till den Peder Räf som är ryttare i Systertorp enligt 1612 års tiondelängd är för mig okänd (SmH 1612:11). I Boskaps- och utsädeslängder förekommer han först 1625 då han som ryttare i Systertorp har 1 häst, 1 fåle, 2 ston, 2 oxar, 4 kor, 6 kvigor, 5 ungsvin och 5 tunnors utsäde (SmH 1625:4, RA). Året därpå står han skriven som ryttare i Bankhult. Då har boskapsstocken decimerats betydligt: 2 kor, 3 kvigor, 2 gamla får, 1 gammalt svin, 3 ungsvin samt 4 tunnors utsäde och 3 skäppors svedjeland (Boskaps- och Utsädeslängd, Småland 1626:18, RA). Redan i 1624 års jordebok står emellertid Per i en längd över 'ryttare och de hemman de bruka' redovisad under Bankhult som anges vara krono (SmH 1624:12). Sven Bankeström skriver nämligen i sin första sockenbok att Per 1624 gjorde gårdsbyte med Karl Jönsson (Sabelsköld) varvid han bytte Systertorp mot Bankhult (Bankeström 1982 s 309). Där bodde han sedan till 1626. Detta år står nämligen Ingeborg i Bankhult för gården i årets tiondelängd (SmH 1626:9). Samma år 2/12 säljer hon som änka gården till Erik Börjesson i Baggetorp, Misterhults sn (Bankeström 1982 s 292). Nils Bremberg hänvisade till en senare ej återfunnen domboksnotis enligt vilken en Anna Silkelock var dotterdotter till Ingeborg Knutsdotter varför hennes moder Cecilia Persdotter Silkelock (omkr 1611-1699) med stor sannolikhet var dotter till Per (uppgiften om domboksnotisen meddelad av Berit Sjögren 2001 10/7).
Mvh Roger AJ
Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 20.12.2001 (läst 3951 gånger)
Cookie policy