Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-22 (läst 4506 gånger)

Anders Norin · 2004-10-03, 16:36

Hej Marianne och tack för tipset. Finns det några uppgifter om var Lars Perssons bröder bodde i bouppteckningen?

Min Cathrina Månsdotter dog 1853-09-14. Hon var då bosatt hos sonen Lars Larsson, som var torpare i Spånghult (min mmmmf). Hon anges i dödslängden vara dotter till en Måns Svensson. Jag misstänker att det är samma Cathrina Månsdotter som föds i Kristdala i september 1775. Enligt husförhörslängden för år 1786 fanns i Grytbäcken änkan Maria med barn, bl.a. Cahtrina 10 år gammal. Kanske är änkan Maria identisk med Maria Svensdotter, änka efter bonden Måns Svensson i Kroxhult, och att hon flyttat dit efter makens död 1784(jfr Veine Sjöös Åsjögle- och Kroxhultsbok s. 105).

Marianne Lindén · 2004-10-04, 06:27

Hej Anders!

Catharina f 17750925 och död 18530914 gifte om sig med Petter Nilsson 17750207-18520621. Catharina var dotter till Måns Svensson 17461214-17840208 i Kroxhult och Maria Svensdotter född 17431002 i Systertorp och död 18270630 i Fattigstugan. Som Du vet kan Systertorp också vara Grytbäcken.Grytbäcken hette nog från början Systerfall. Vi har nu en CD med Carl Sabelskjölds ättlingar i textformat om du är intresserad.

Anders Norin · 2004-10-05, 12:30

Marianne, hur och var köper man CD-skivan med Sabelskölds ättlingar?

Margareta Thorsson · 2004-10-05, 18:39

Marianne Lindén du nämner i ett tidigare inlägg att du skrivet om Peder Loppasson eller hans son. var finns denna text bok??
tacksam för svar.
Margareta

Bo Persson · 2004-10-05, 22:59

Betr. Peder Loppason vill jag hänvisa till vad Sven Bankeström skriver i Från flydda tiders Kristdala och Tunalän, del 1 (1982), s. 42-52. Vi vet överhuvud taget inget om vem Peder Loppason var, endast att han på något sätt var befryndad med en av dem som enligt ett år 1465 utfärdat intyg skänkt jord och fiskevatten till Kristdala prästgård. Endast den förste av givarna, nämligen Johan Ingebjörnsson, har någon form av släktskapsrelation med en icke närmare presenterad Peder Loppason; Johans gåva sker bl.a. fore pädher loppason oc hans barna siäla skuld (Bankeström, a.a., brevet av 1465 [LSB perg.] i avskrift av Jan Liedgren).

Erik Meurling drog en lång rad äventyrliga slutsatser av brevet, bl.a. att en annan av givarna, Peder Magnusson, Magnus Perssons son, skulle vara sonson till Peder Loppason, endast p.g.a. Magnus patronymikon. Detta är en ren konstruktion, som saknar varje form av bevisning och, skulle jag vilja tillägga, med hänvisning till Bankeströms resonemang, över huvud taget inte kan betecknas som ens i närheten av att vara sannolik. Det går inte att påvisa några konkreta släktskapsrelationer alls i detta fall, och den enda givaren som alls har någon släktrelation till Peder Loppason - utan att vi får veta exakt hur den ter sig - är Johan Ingebjörnsson. Ingen av de övriga givarna kan på något sätt beläggas vara släkt med Peder Loppason. Om någon anser sig vara ättling till Peder Loppason, bygger det enbart på fria fantasier. Man kunde lika gärna tillfoga Oden på antavlan.

Marianne Lindén · 2004-10-06, 06:52

Hej Anders!
Om man vill ha skivan skickar man ett brev till Släktföreningen Sabelskjöld 57091 Kristdala med namn och adress eller sätter in pengarna på vårt bankgiro,som man kan få på mailen.

Marianne Lindén · 2004-10-06, 07:02

Hej Bo

Jag vet att Du inte tycker om sådant här, men för oss andra kan det vara roligt med lite fantasi om man inte tar det för allvarligt. Hur många är det inte som går omkring och tror att de är av kunglig börd och inte kan bevisa någonting. Då kan väl en liten bonde från Kristdala få vara med. Och Sven Bankeström är heller ingen dålig historieforskare så vad säger att han inte har rätt?

Bo Persson · 2004-10-06, 14:08

Hej Marianne,
vad jag tycker om eller inte spelar ingen roll. Och jag påstår ju faktiskt att Sven Bankeström har rätt. Vare sig Sven Bankeström eller jag finner någon som helst substans i Meurlings uppgifter, eftersom vi båda kommer till samma slutsats: att vi inget vet om Peder Loppason alls. En liten bonde från Kristdala - många små bönder från Kristdala - både får och skall vara med, förutsatt att vi vet något om honom, om dem. Och vi vet ju faktiskt inte ens var Peder Loppason var bosatt, lika litet som något om när han levde.

Ett tillägg till mitt förra inlägg är att Johan Ingebjörnssons uttalade syfte med gåvan, att göra den bl.a. för Peder Loppasons och hans barns själars skull, kan tyda på att Peder faktiskt dött utan levande ättlingar. Det vet vi heller inget om, men det är en sannolikhet som vi bör räkna med.

Vincent Eldefors · 2004-10-06, 19:16

Marianne, vad Bo försöker säga är enbart att det inte finns några som helst bevis för härledningen tillbaka till Peder Loppason. Sedan om man väljer att tro på dessa påstådda släktled, Oden eller Vishnu är helt upp till en själv men det bör inte redovisas som säkra anor i exempelvis en publicerad antavla.

Mvh Vincent

Marianne Lindén · 2004-10-07, 05:48

Hej Bo och Vincent!
Låt mig först säga att jag inte alls är imponerad av dem som försöker komma så långt bakåt som möjligt. Men det händer att jag får fantasifulla utredningar från amerikaner som kommer både till Harald Blåtand och Sigrid Storråda. Svensk sagodrottning enligt min uppslagsbok. Och att tala om Oden i dessa sammanhang är ju bara nys.
Men hur långt vill Ni gå med på denna utredning:

Botvid skattebonde i Skinshult 1628-55. Han har en dotter Brita som gifter sig med Joen Joensson,skattebonde 1642-1655
Joen Pedersson
Peder Knutsson
Knut Olofsson Skattebonde och Länsman i Hundekulla 1547
Olof Knutsson
Knut Magnusson enligt sägnen drunknad 1462
Magnus Persson och hans hustru Katarina som 1465 skänker två delar i Mösjön till kyrkan
Magnus är frälseman och har enligt sägnen gått med Engelbrekt
Hans far Peder Loppasson

Sen måste jag också säga att det måste finnas lite fantasi (inte utsvävningar) kring släktforskning. Annars blir det bara datum och namn utan intresse. Mina barn kan inte tänka sig en tid utan elektricitet, bilar och maskiner. ”På stenåldern ja” säger de.

Margareta Thorsson · 2004-10-07, 10:36

Bankeström Svens bok om Flydda tider i Kristdala och Tuna län finns den fortfarande att köpa? I så fall var? Jag njuter dessutom av era Marianne Bo o Vincents texter Tackar Margareta

Vincent Eldefors · 2004-10-07, 16:30

Marianne, detta är personer som Bo antagligen känner till bättre än mig så jag låter honom svara dig. Kan dock påpeka att släktforskning behöver inte bara vara datum och namn. Det finns en mängd andra källor än kyrkböcker som kan ge ytterligare information om förfäderna och deras liv - domböcker, bouppteckningar, mönsterrullor m.m., dessutom källor av mer lokalhistorisk karaktär som sockenstämmoprotokoll, kartor och liknande.

Jag tror mycket väl dina barn kan tänka sig en tid utan elektricitet, bilar och maskiner (har ju aldrig funnits en tid utan elektricitet, bara det att det tagit lång tid för oss att lära oss använda den) men de vill nog inte leva i en sådan tid.

Bo Persson · 2004-10-07, 19:34

Marianne,
den släktlinjen faller redan på startlinjen. Botvid i Skinshult hette Nilsson och var son till Nils Olofsson i Hundekulla, belagd åtm. 1636 (sexman då), vilken i sin tur var son till Olof Nilsson, belagd i Hundekulla 1592 (nämndeman)-1622. Olof Nilsson tillhandlade sig Hundekulla av ett flertal personer och fick fasta på gården 27 okt. 1597. En av de personer som han betalat pengar till var den Knut som bodde i Hundekulla - denne Knut kan beläggas där 1571 (ÄL I). Eftersom Olof Nilsson själv hade arvedel i jorden, torde han ha varit befryndad med säljarna, bl.a. Knut, dock oklart på vilket sätt. I de äldsta skattelängderna nämns en Olof 1533 och 1538 och en Jon 1540.

F.ö. bör alla obevisade personer och släktskapsförhållanden saklöst avföras från alla genealogiska utredningar. Samma sak gäller också romantiserande fantasier. Släktforskning kan dock inte reduceras till enbart kalenderuppgifter, utan strävan skall givetvis vara att presentera levande personer i deras sammanhang - familjen, släkten, bygden etc. - i den mån som källorna för detta existerar. Just domböcker o.s.v. som Vincent nämner ger oss möjligheten att göra detta åtminstone fr.o.m. 1600-talet (om vi rör oss i bondebefolkningen) och vi kan ofta nog även rekonstruera genealogiska sammanhang bakåt till de äldsta skattelängdernas bönder.

Marianne Lindén · 2004-10-08, 05:39

Hej Bo och Vincent!
Nu har Du för bråttom Bo. Jag talar ju om Botvids dotter Brita som gifter sig med Joen Joensson och sedan Joens släkt.
Sedan vill jag påminna er om att det är mest sorgliga och tragiska händelser som ger avtryck i alla handlingar. Hur många m.h. går Ni förbi. Med hustru, alltså. Utan Vilhelm Moberg hade Kristina bara blivit m.h. Kanske med förnamn när barnen föddes. Var rädd om alla sägner och historier, det finns alltid ett korn sanning i dem.

Dag Bremberg · 2004-10-08, 15:56

Marianne, jag skulle önska precis motsatt inställning bland alla forskare: sägner och historier ska inte betraktas som annat än sagor, tills man hittar belägg för att det finns ett korn sanning i dem.
Det vimlar ju av släktlegender som är helt påhittade. Ofta är t ex enda anledningen till att folk påstår sig ha valloner i släkten att en farmor var väldigt mörkhårig. Sådana fördomsfulla historier bör absolut genomlysas och genomskådas.

Britt Maria Ekstrand · 2004-10-08, 19:41

Svårt att skilja på fantasi och tankeverksamhet.
De källor som används vid släktforskningen är de hittade på vägen.
Finns det något korn av sanning i det.

Bo Persson · 2004-10-08, 19:52

Marianne,
även om jag inte tolkade dig rätt, förhåller det sig i alla fall på det viset att det faller på startlinjen. Linjen Joen Pedersson - Peder Knutsson - Knut Olofsson kan inte stämma. Den sistnämnde - som jag inte sett något patronymikon på - är ju en av de bönder som säljer bort jorden i Hundekulla till Olof Nilsson före 1597 och några eventuella ättlingar till Knut finns alltså inte kvar där.

Jag får väl också taga med i beräkningen att du menar att Joen Joensson skulle bo i Skinshults lillgård, men den gården ägs ju av Olof Botvidsson. Vare sig Bankeström (del 2, s. 83) eller Roger Axelsson (Humlenäsboken, s. 150) redovisar någon make till Brita Botvidsdotter. Jag kan heller inte finna någon notering härom i mina excerpter ur Tunaläns härads domböcker. Alltså: vilken är källan till uppgiften och till den påstådda filiationen?

Jag tycker också att du är väl pessimistisk om möjligheterna att komma äldre tiders människor inpå livet. Ibland är det ju dock så att någons namn inte framgår av källorna, men då kan man ju inte fylla ut med fantasiuppgifter. Traditioner och sägner hör dessutom till andra områden än släktforskning och skall givetvis inom t.ex. litteraturvetenskap och etnologi behandlas med den vetenskapliga metodik som hör till de vetenskaperna. Att det skulle finnas något slags folkminne som skulle kunna tjäna som källa för säker (nåja) kunskap om äldre historiska förhållanden är en gammal romantisk vanföreställning som åtminstone de historiska vetenskaperna började städa undan för redan ett sekel sedan.

Marianne Lindén · 2004-10-09, 06:11

Hej allihop!
Jag förstår inte varför alla gör likhetstecken mellan fantasi och manipulation.
I boken Det medeltida Sverige Aspelands Sevede och Tunalän på sidan 144 skriver Roger Axelsson - Peder Magnusson, son till Magnus Pedersson och hans hustru Katarina, skänker två delar i Mösjön och Ålabäcken. Slut citat. Resten av namnen finns på en släkttavla. Citatet är från 1465 och vi vet inte säkert om detta är 100 procent sanning. Sägnen om Ålabäcken är stark i Kristdala. Eftersom det inte finns några säkra källor så låt oss göra vår släkttavla fram till det datum vi är säkra och låt sedan fantasin ta vid utan att för den skull dra några växlar på det. Gör en utflykt till Mösjön och Ålabäcken och låt historiens figurer passera. Se i fantasin Peder Magnusson när han kommer där med sina fiskeredskap och njut av naturen.

Bo Persson · 2004-10-09, 20:13

Om man använder fantasien för att ersätta icke existerande fakta är det givetvis manipulation, men använder man den - givetvis byggande på vår historiskt grundade kunskap - för att skapa sig en bild av hur en 1400-talsbonde levde berikar den givetvis vår uppfattning. Det är en viktig skillnad att poängtera och som kanske inte varit tillräckligt tydligt uttryckt.

Men, Marianne, om du kunde bidraga med källorna till den filiation och det äktenskap som du redovisar i ditt inlägg från i torsdags, vore det enklare att bedöma säkerheten i dem. Resten av namnen finns på en släkttavla är väl, milt uttryckt, inte den mest vederhäftiga källhänvisningen.

Marianne Lindén · 2004-10-10, 06:14

Hej Bo!

Ja, då kör vi med öppna kort! Du vet att det gjordes en del släkttavlor i Kristdala i början på 1900-tal. Vi hade en våg av svenskhet då. Just denna släkttavla tänkte jag man skulle kunna verifiera eftersom prästen skulle läsa över ättlingarna en gång om året. Det borde finnas en del om det i kyrkliga arkiv. Här kommer vad jag antecknat:
1 Olof Nilsson, född 1723-09-22 i Skinshult, Kristdala,
död 1794-09-21 i Skinshult, Kristdala.

Gift med
Märta Persdotter, född 1727-04-03, död 1779-12-12 i Skinshult,
Kristdala.

Barn:
Olof Olofsson, född 1753-06-10 i Lindekullen, Kristdala,
död 1814-11-05 i Skinshult, Kristdala.
Gift 1784-10-07 med
Catharina Jonsdotter, född 1759-06-17 i Bjälebo, Kristdala.
Karin Olofsdotter, född 1756-04-16 i Lindekullen, Kristdala.
Nils Olofsson, född 1760-03-02 i Lindekullen, Kristdala.
Gift 1788-03-25 med
Kerstin Nilsdotter, född i Svensmåla, Vena.

*** Generation I ***

f
2 Nils Olofsson, född 1697-09-19 i Skinshult Nr 1, Kristdala,
död 1778-11-29 i Skinshult, Kristdala.

Gift 1719-03-15 med nästa ana

Barn:
Olof Nilsson, född 1723-09-22, se ana 1.

m
3 Anna Botvidsdotter, född 1697-01-10 i Skinshult Nr 1, Kristdala,
död 1766-07-27 i Skinshult, Kristdala.

Gift 1719-03-15 med föregående ana

*** Generation II ***

ff
4 Olof Jonsson, död 1746.
Tio generationer bakåt har jag fått från Prosten Tigerström som
han har fått av Erik Meurling.

Gift med nästa ana

Barn:
Nils Olofsson, född 1697-09-19, se ana 2.

fm
5 Kerstin.

Gift med föregående ana

mf
6 Botvid Olofsson, född 1673 i Skinshult, Kristdala, död 1732-02-06
i Skinshult, Kristdala.

Gift med nästa ana

Barn:
Anna Botvidsdotter, född 1697-01-10, se ana 3.

mm
7 Brita Bengtsdotter.

Gift med föregående ana

*** Generation III ***

fff
8 Joen Jonsson.

Barn utan känd moder:
Olof Jonsson, se ana 4.

mff
12 Olof Botvidsson, född 1638 i Skinshult Nr 2, Kristdala,
död 1710-05-01 i Skinshult, Kristdala.

Gift med nästa ana

Barn:
Per Olofsson, född 1666, död 1739-02-18.
Från 1717 ägare till Skinshult.
Från 1717 ägare till Skinshult Lillgård.
Ärvde 1/2 gården Skinshult Nr 2. Köpte 1/4 i Skinshult Nr 1 av sin
hustru Brita och hennes söner Hans och Lars. Träffade
överenskommelse med brodern Botvid om att denne skulle överta hans
fjärding i Storegården Nr 1 mot att han överlämnade sin ärvda
fjärding i Lillgården. Per Står sålunda som ensam ägare 1717 till
Lillgården. Gift med Brita Persdotter änka på Storgården.
Gift med
Brita Persdotter.
Botvid Olofsson, född 1673, se ana 6.

mfm
13 Kerstin Nilsdotter, född 1643 i Kroxhult, Kristdala.

Gift med föregående ana

*** Generation IV ***

ffff
16 Joen. Skattebonde 1642-1655.
Härifrån och bakåt till Peder Loppasson finns inga säkra källor.
Men sägnen säger att Peder Magnusson son till Magnus Pedersson och
hans hustru skänkte två delar i Mösjön och Ålabäcken till Kyrkan.

Gift med nästa ana

Barn:
Joen Jonsson, se ana 8.

fffm
17 Brita Botvidsdotter.

Gift med föregående ana

mfff
24 Botvid Nilsson, död 1658. Fick fasta på Skinshult 163707.
Botvid Nilsson erhöll fasta på Skinhult Nr 2 Lillgården 16370715.
Rotemästare enligt 1635 års rotelängd för utskrivning av knektar.
Han var död 1658 och efterlämnade två söner samt troligen fem
döttrar.

Barn utan känd moder:
Olof Botvidsson, född 1638, se ana 12.

mfmf
26 Nils Jonsson, född 1600 i Norrgården Kroxhult, Kristdala.

Gift efter 1651 med
Anna Lagesdotter, född 1597 i Kroxhult, Kristdala.

Barn utan känd moder:
Pär Nilsson, född i Kroxhult, Kristdala, död 1709.
Gift andra gången med Margareta Jonasdotter född omkring 1653.
Nämndeman på hösten 1683
Kerstin Nilsdotter, född 1643, se ana 13.
Anna Nilsdotter, född 1653 i Kroxhult, Kristdala.
Gift med
Jon Larsson, född 1640.

*** Generation V ***

fffff
32 Joen, död 1641. Skattebonde 1604-1633.

Gift med nästa ana

Barn:
Joen, se ana 16.

ffffm
33 Elin.

Gift med föregående ana

fffmf
34 Botvid. Skattebonde Skinshult 1628-55.
Läs Sven Bankeströms bok Från flydda tiders Kristdala och
Tunalän
sidan 296 där det finns beskrivet när Botvid Nilsson köper
Skinnshult 1637 15/7.

Barn utan känd moder:
Brita Botvidsdotter, se ana 17.

mfmff
52 Joen.

Barn utan känd moder:
Per Joensson, född i Kroxhult Norregård, Kristdala.
Bodde i Kroxhults Norregård där han betalade 1 daler till Målilla
Kyrka.
Nils Jonsson, född 1600, se ana 26.

*** Generation VI ***

ffffff
64 Peder. Skattebonde 1547-81. Knekt 1567.

Barn utan känd moder:
Joen, se ana 32.

fffmff
68 Amind Månsson. Skattebonde Skinnshult 1616-22. Knekt 1591.

Barn utan känd moder:
Botvid, se ana 34.

*** Generation VII ***

fffffff
128 Knut. Skattebonde Hundekulla. Länsman 1547.

Barn utan känd moder:
Peder, se ana 64.

fffmfff
136 Måns. Skattebonde Skinnshult 1597-06.

Barn utan känd moder:
Amind Månsson, se ana 68.

*** Generation VIII ***

ffffffff
256 Olof. Skattebonde Hundekulla 1533-38.

Barn utan känd moder:
Knut, se ana 128.

*** Generation IX ***

fffffffff
512 Knut Magnusson. Enl. sägner drunknad f 1462.

Barn utan känd moder:
Olof, se ana 256.

*** Generation X ***

ffffffffff
1024 Magnus Persson. Frälseman i Kristdala.
Följde Engelbrekt enl. sägner.

Gift med nästa ana

Barn:
Knut Magnusson, se ana 512.

fffffffffm
1025 Katrina.

Gift med föregående ana

*** Generation XI ***

fffffffffff
2048 Peder Loppasson.

Barn utan känd moder:
Magnus Persson, se ana 1024.

Bo Persson · 2004-10-10, 14:55

Tack, Marianne! Jag skall se vad jag kan komma fram till!

Roger Axelsson · 2004-10-20, 21:52

Kollade in här igår för första gången på länge och upptäckte att Peder Loppasson går igen. Han är en man som omnämns i ett, säger ett brev från 1465 och vi har ingen aning om hans släktförhållanden. Av Marianne Lindéns inlägg lördag den 09 okt 2004 kl. 06.11 kan man få intryck att jag har placerat gubben i en släkttavla i DMS 4:4. Så är inte fallet! Det borde räcka med att, som Bo Persson gjort ovan, hänvisa till Bankeström (1982) kraftfulla avfärdande av Meurlings släktledningar tillbaka till denne stackars man. Kan han nu inte få vila i frid. Snälla!?

Beträffande Mariannes långa antavla (söndag den 10 okt 2004 kl. 06.14) så kräver den åtskillig frisering. Vill med några kommentarer visa att den blir mer bort i tok ju längre tillbaka i tiden den sträcker sig:

Ana 8 Jon Jonsson skulle behöva några årtal på sig för att kunna bedömas. Förstår dock att det är problematiskt. Under 1600-talet är förnamnet Jo(e)n det mest vanliga i Skinshult. Det verkar hela tiden vara knutet till storgården där en Jon är belagd 1599-1610, 1612 redovisas hans änka som -14 kallas Elin (hon lever ev som 'inneskvinna Elin' 1622). Därefter dyker namnet Jon upp igen år 1626 varefter det enligt mina anteckningar kontinuerligt redovisas en Jon på storgården fram till 1689 (undantaget 1680 då endast Bengt Persson redovisas). Rimligtvis handlar det om två, kanske tre personer med samma förnamn. En släktskap mellan dessa kan väl antas men jag är inte mannen att fastslå arten av denna.

Ana 17, Brita Botvidsdotter, har existerat, men beträffande hennes gifte och eventuella son måste jag hålla med Bo Persson ovan.

Ana 24 och 34 är en och samma person, Botvid Nilsson i Skinshult. Han finns på fädernegården i Hundekulla 1614-15 och 1617-18 (Älvsborgs lösen 1613:2-6, RA). Han står även för gården 1622 med socknens största besättning (Boskaps- och utsädeslängd, Småland 1622, 8:4, RA). Belagd på sin nya gård i Skinshult 1629-55 (MTL, Jb, RA). Han är alltså inte son till Amund i Skinshult utan till Nils Olofsson, bonde i Lönhult åtm 1609-22 och i Hundekulla 1626-41 samt dennes första(?) hustru Elsa Karlsdotter ( Bankeström 1982 s 295), samt sonson till Olof Nilsson i Hundekulla (bonde där 1579-1621, se nedan ana 128).

Ana 32 Den Joen som finns i längderna i början av 1600-talet avlider omkring 1610 (se ovan ana

. Dennes ursprung kan inte spåras. Uppenbarligen är det alltså fråga om flera personer än en.

Ana 64, Peder, skattebonde, enligt antavlan belagd 1547-81, torde ha bott i Skinshult (eller?) även om så inte utskrivs. Eftersom de båda bönderna i byn under en längre period (60-80-talen) hette Pe(de)r så finner fogden det för gott att vid flera tillfällen kalla dem Per Svensson och Per Jonsson, så t ex i 1566 års tiondelängd (SmH 1566:14). Ingen av dem heter Knutsson. Antavlans Peder kan alltså inte vara son till Knut i Hundekulla. Att han dessutom skulle ha en son Joen (ana 32) som blir bonde i byn under början av 1600-talet kan inte utan vidare påvisas.

Ana 68, knekten Amund, kan inte påvisas med fadersnamn i några av mig kända källor. Frågan är om han ens var bonde i byn. Han är belagd som boende i byn 1615-19 i skattelängder, men bodde tydligen kvar ännu 1622 ( Bankeström 1982 s 233).

Ana 128, Knut i Hundekulla. Ja, antavlans genealogiska samband är ju sedan länge brutna, men det är kanske på sin plats att redovisa något om mannen. 1500-talets ägarlängd utifrån jordeböckerna ser ut som följer för Hundekulla:
Olof 1533-38
Jon 1540-44
Knut 1545-74, lm 1546-52
Håkan 1575-78, kn -77
Olof 1579-
Att Knut skulle vara son till Olof, den förste kände bonden i Hundekulla, är bara en gissning, visserligen lika god som andra gissningar, men likväl bara en gissning!

Ana 136, Måns, är bonde på lillgården i Skinshult 1599 (inte -97)-1612. 1613-14 redovisas hans änka Ingeborg. Troligen är han fader till Nils Kuse som skrivs för lillgården 1616-25 och i Älvsborgs lösens sista termin (1618) kallas Nils Månsson. Knekten Amund och Nils Kuse är flera gånger antagonister vid häradsrätten. Ingen gång kallas de för bröder. Det är därför inte troligt att Amund (ana 68) är son till Måns.

Ana 256, se ana 128 ovan.

Beträffande generation 9-11 är kommentarer överflödiga. Efter Bankeströms genomgång bör släktforskningen lämna personerna i 1465 års brev ifred! En stilla undran bara: hur långt man kan spåra sägnerna om drunkning och Engelbrekt? Skulle inte förvåna mig om de dyker upp först i samband med någon av Erik Meurlings många hembygdsföreläsningar under 1930- och 40-talen? Eller?

Med andra ord så faller antavlans äldre led som ett korthus. Det är fråga om fria fantasier, vad jag förstår signerade Erik Meurling, aningslöst(?) vidareförda av Marianne

Mvh Roger AJ

Bo Persson · 2004-10-20, 23:24

Ett delresultat av några dombokskonsultationer (Tunalän häradsrätt, vol. A I:5, VaLA) kan komplettera ytterligare. Jag återger texterna med modern stavning.

Hösttinget 1708:
27. Nils Jonsson i Skinshult klagade till Lars Bengtsson ibidem för det han innehaver 1/4 skattejord därsammastädes den Nils förmenar sig vara närmare berättigad att inlösa. Lars Bengtsson var till genmäle och uti en insinuerad skrift berättade sig av en fänrik Hindrik Häär vid namn hava köpt dess rätt, som jorden inlöst av en borgare i Västervik Abraham Persson benämnd, ty hans fattige fader Bengt Persson hade löst något därtill sig efter Nils Jonssons faderfader Jon Jonsson bortsatt jorden till herr överste Aminoff, men Bengt den på sin hustrus vägnar, som var Jon Jonssons syster, inbördat, och när Bengt pantsatte gården till Abraham Persson, så uppbjöds den, varefter Bengt åter inlöst den samma gård.
Nämnden vittnade att denna skattegård är uppbjuden det Nils intet kunde förneka, men minnes intet året, ty hava parterna sig därom närmare att omhuga till nästa ting.

Vintertinget 1709:
30. Nils och Olof Jonssöner i Skinshult klagade nu som å sista tinget till Lars Bengtsson ibidem för en fjärdedels skattegård därsammastädes som skall vara deras fädernes jord och han nu åbor, påståendes att till dess besittande och inlösande vara närmast berättigade.
Lars Bengtsson var till gensvar och förklarade att denna skattefjärding som han bebor i Skinshult har förlängst gångit utur Nils och Olofs släkt genom det deras fader Jon Jonsson pantsatt en halv skattegård i Skinshult, både på ett och annat ställe, samt omsider hos borgmästaren i Västervik Abraham Persson, vilken både denna och Per Olofssons fjärding uppbjudit, finnandes i protokollerna samma halva gård vara uppbjuden andra gången d. 7 oktober 1692 och tredje gången den 23 januari 1693 men om det första uppbudet finnes intet i hastighet någon underrättelse, utan påstår Lars Bengtsson att som denna skattefjärding således genom uppbud och stånd är kommen ifrån Joen Jonssons släkt, och han den inlöst av fänriken Hindrik Häär, som sig tillhandlat bemälte borgmästares rätt därutinnan det han därvid må maintinereras.
Resolutio: Såsom tingsrätten finner denna skattejord förlängst vara uppbjuden och intet klander skett till conservation av framlidne Joen Jonssons släkt i rättan tid, finnandes tingsrätten intet skäl för Nils och Olof Jonssöner till detta deras påstående, mer än blotta deras berättelse, som när den intet med laga bevis bestyrkas intet vitsord givas kan, mindre kunna de på en slik beskaffenhet driva den andre utur sin besittning, som han en lång tid besuttit, ty bliver Lars Bengtsson på sådane skäl maintinerad vid 1/4 skatterätt i Skinshult, dock bliva expenserne för sine visse orsaker compenserade.

Marianne Lindén · 2004-10-21, 08:54

Hej Roger och Bo

Bli inte så upprörda! Jag säger ju, att gör släkttavlan så långt som man är säker och låt sedan fantasin leka med de anor som finns angivna på olika ställen. Ett är: Anor och minnen. Svenska släktgårdar genom sekler, av Sigurd Örjansgård LT:s förlag Stockholm 1947. Kristdala socken, Skinshult !:4 där det finns årtal från 1905 till 1533. En släktforskare som hittar det blir väl glad tills han själv skall kontrollera.

Roger Axelsson · 2004-10-21, 15:35

Det handlar inte om upprördhet, Marianne, snarare en viss oro. Om den vana som du här ovan visat, att frejdigt blanda fakta och fiktion (och dessutom tycka att det är OK!), är genomgående i din forskning så bör man kanske hissa varningsflagg för CD-skivan med Sabelsköldättlingar som du gjort reklam för. Trojkan Bankeström-Erlandsson-Heiding har verkligen lyft Sabelsköldforskningen. Det vore synd om deras forskningar blandades upp med kritiklöst ihopplockat strunt. Då får nästa forskargeneration ändå börja om från början. Betänk också att forskare till stor del lever på sitt rykte. Du skjuter dig själv i foten om du fortsätter plädera för det Lindénska sättet att fantasiforska. Beträffande Örjangård och hans ägarlängder så verkar du inte ha läst Bankeströms avfärdande av dem utifrån två stickprovsundersökningar (s 308ff). Gör det!

Bo!
Jag är beredd att köpa en identifiering av farfadern Jon Jonsson i dina domboksutdrag med den som dyker upp i 1626 års boskaps- och utsädeslängd. Det verkar som att det är fråga om ett antal fäder och söner på storgården 1626-89-. Kronologin ställer i alla fall inga hinder i vägen.
För övrigt så är Skinshult inte helt okomplicerat. Det finns för många Per och Jon där under 16- och 1700-talet! Håller på med en erratalista till Humlenäsboken, där jag misstänker att byn kommer att figurera. Ska försöka lägga ut den på min hemsida så snart som möjligt. Det är min förhoppning att tilläggen kommer att överstiga rättelserna till antalet, men man vet aldrig. Hoppas att det finns några hugade som kommer att meddela ytterligare rättelser och tillägg utöver de jag hittat. Meddelar på denna sida när rättelserna finns utlagda.

Mvh Roger AJ

Marianne Lindén · 2004-10-21, 17:08

Hej Roger!
Du kan få köpa en skiva så kan vi rätta tillsammans!

Bo Olsson · 2004-10-21, 19:35

Ryttaren Olof Håkansson och hans hustru Lisbeth Börjesdotter, svärföräldrar till prästen Magnus Nicolai (Roselius). Är det någon som vet något om dessa personer?

MVH

BO Olsson

Bo Persson · 2004-10-21, 23:24

Bo,
du får nog förklara litet närmare vilka dessa personer skulle vara.

Bo Olsson · 2004-10-22, 08:17

OK Magnus Nicolai (Roselius)var kyrkoherde i Döderhult mellan 1636 och 1654. Född omkring 1597, död 1654-06-17 i Döderhult. Var han var född vet jag inte. Magnus Nicolai var gift med Carin Olofsdotter. Det är hennes föräldrar som enligt Kalmar stifts herdaminne var ryttaren Olof Håkansson och Lisbeth Börjesson i Kristdala.

Det är allt jag vet.

MVH

Bo Olsson

Bo Persson · 2004-10-22, 22:52

I Kalmar stifts herdaminne (del 2, s. 275) uppges att kh. Magnus Nicolai dog i slutet av år 1654. På det stället nämns inga föräldrar till hustru Karin Olofsdotter, endast att hon levde ännu 1660 och då åtnjöt änkehjälp. Däremot anges i en not i del 4, s. 411 (sonen Olof Roselius, kh. i Smedby): Det kan...tilläggas att hon var dotter till ryttaren Olof Håkansson i Kristdala och Lisbet Börjesdotter. Någon källhänvisning lämnas inte. Uppgiften finns heller inte i Karl K:son Leijonhufvuds redovisning av sl. Roselius i Ny sv. släktbok, s. 215ff. Det är alltså svårt att utan ytterligare material taga ställning till uppgiften.