Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-12

[Göran Johansson]

Bo, jag avser inte den text som du har tolkat. Jag tror att texten finns på uppslag 2 på vänster sidan i C:1.  
 
[?]1653 ankom [förkortningar] M(ag) Arfuidus And. Rydelius [?] Kongl. Höghets S. Carl Gustafs  
S. R, Arffu[-?] och sedan regerande Konung, [?] den tijden [?-het] på Öland [?]  
[?] [?] [?] till Linkiöping

[Niclas Rosenbalck]

 
 
Anders Andersson nämns i mantalslängden 1655 och var då fullvuxen borgare och kan alltså inte vara identisk med den av Göran Johansson föreslagne sonen till kyrkoherde Andreas Johannis Saebyensis i Lofta eftersom denne då endast bör ha varit ca 16 år - en ålder då man inte hade hunnit bli eller ens kunde socialt vara accepterad som borgare(jfr även ovan vad Bo Persson skrev den 6 febr. kl. 7.24).

[Göran Johansson]

Nej, han förefaller att vara i yngsta laget, det kan jag hålla med om. Det var väl vid 16 år som man för första gången omnämns i mtl. Prästens son Anders var (om han överlevde efter studierna) föräldralös vid det här laget. Jag håller möjigheten öppen tills vidare. Oavsett vilket så var det en intressant person, vars anor det vore intressant att få reda på. Niclas, du har inte tillgång till en något äldre mantalslängd. Jag är intresserad av att veta vem som bodde på gården Stuverum i Lofta socken mellan 1625-1655.
Vänlig hälsning
Göran
 
PS
Tack för att du la in texten från kyrkoboken. Mitt inlägg hamnade av misstag under Västervik. Det finns också nedan, med en tolkning gjord av Bo Persson. Jag har en ny mailadress - se E-post.

[Per-Ulf Olsson]

”Nekad att bo i staden”
Jag har en ane, murmästare Timotheus Hansson Ölund, född 1784-03-04 i Jonsberg.
I Västerviks AI:21 står att han är ”Nekad att bo i staden” och att han flyttat till Höckersbo 1827. Fastigheten Höckersbo är upptagen i Västerviks hfl för 1807-1833 (A I:14), men jag kan inte hitta Ölund där. Däremot påträffas han senare i N. kvarteret nr 41, 42 (AI:21 s 102), där han står som inflyttad från Vimmerby 1828 (nr 134 i B I:2 s 88). Hur kan man få reda på varför han nekades? Kan det ha med skråväsendet att göra el. ev brott? Tacksam för tips!

[Per-Ulf Olsson]

Är det någon som forskar på släkten Ölund I Västervik? Min mormor är född Ölund o. hade 5 syskon i Västervik. De två systrarna har jag bra koll på, men de tre bröderna är svårare att få fram uppgifter om. De är alla födda i Loftahammar:
Axel Albin f.1880-06-10,skrevs in vid V-viks sjömanshus 1899 som nr 2302, avfördes 1902 g. 1901 m. Anna Teresia Jansson f. 1878-04-05 okänt var, men hon dog 1939-04-18 i V-vik.  
Frågor: Var föddes hon o.vilka var hennes föräldrar? Ev. barn?
Ernst Hjalmar f.1883-09-04, skrevs in vid sjömanshuset 1900 som nr 2338 och avfördes 1915 samt 1921, g. 1903 m. Hanna Ottilia Edström, f.1878-12-10 okänt var.
Frågor: Var föddes hon o.vilka var hennes föräldrar? När o. var dog hon o. när dog mannen?
Ev. barn?
Karl Victor f.1886-03-13 g. 1914 m. Alma Ottilia Holmberg f. 1887-06-27 i Hjorted. (En son känd f.1924, d.1976.)
Frågor: När o. var dog föräldrarna? Ev. ytterligare barn?
Tacksam för minsta hjälp, själv kan jag bidra med uppgifter om släkten bakåt i tiden om någon är intresserad.
Med vänlig hälsning
Per-Ulf

[Göran Johansson]

Var Anders Andersson son till prästen Andreas Johannis S. i Lofta?  
 
Prästen dog 1653. 1654 bodde änkan i prästgården med en son. Det kan knappast ha varit sonen Johannes som var då var gift. Sonen Samuel hade avlidit i Uppsala. Prästen hade dessutom sönerna Josua och Anders (f. ca 1638-39). Det bör rimligtvis vara en av dem som bodde kvar hemma hos modern. Sonen Josua var något äldre än Anders. Det är därför troligt att att det är den yngre brodern Anders som bor i Lofta prästgård hos modern.  
 
Sonen Josua har inte kunna spåras efter skolan i Linköping.
 
I Västervik fanns 1654 Hans Bauman (borgaren Anders Anderssons blivande svärfar) + hustru jämte en dräng och en piga. Anders Andersson bodde ännu inte som egen borgare i staden. Året efter hade familjen Hans Bauman utökats. Nu fanns nu också en dotter (troligen Catharina Bauman). Vidare redovisades detta år för första gången borgaren Anders Andersson, boende i staden ensam och utan tjänstefolk.
 
Jag tycker det finns en del som talar för att prästens son Anders Andersson, trots sin låga ålder kan ha fått burskap i Västervik för att därefter gifta sig med Hans Baumans dotter Catharina. Niclas Rosenbalck kommer att protestera - kanske med rätta - eftersom klara bevis saknas. Men jag anser ändå att denna tänkbara härstamning bör kunna ägnas lite tid av den som är intresserad.  
 
Lofta prästgård 1654:
Prästens änka
son
2 drängar
piga
 
Lofta prästgård 1655:
Prästens änka
2 drängar
2 pigor
 
Västervik 1654:
Boragren Hans Bauman + hustru
 
Västervik 1655:
Borgaren Hans Bauman + hustru
dotter
 
Borgaren Anders Andersson ensam
ingen dräng eller piga
 
[Källa: RA, mtl Kalmar l. 1654, 1655]

[Linda Svensson]

Hej!
Letar efter min ff morbror Axel Konrad Carlsson f. 1870-09-14 i Gryts fs.E-län.  
Axel står fr.o.m Gryts fs-bok 1892 som sjöman i Westervik. Senare i Gryt A II a:2 1897-1907 kort 6 s 450 står han återigen som sjöman i Westervik. Borta sedan flera årAffärd 1904, bok öfver obefintlig 05
Enligt brev skrivna från Axel hem till sin far Karl Johan Persson, befann sig Axel i South Shilds, England 1899 och gifte sig där med en Lovisa. Min farmor bekräftar också Axels emigration till England men jag finner honom inte någonstans i varken Västervik eller i något emigrantregister.  
Kan någon ge mig tips om var jag kan hitta bekräftelse på att han var i Västervik och att han senare emigrerade till England.
 
Tack på förhand
Linda i Norrköping

[Göran Johansson]

Arvid Rydelius (f. ca 1620), kh i Västervik och senare Norrköping (efter 1675) var gift med en kvinna vars namn var Maria. Känner möjigen någon till hustrus fadersnamn och ev. också anor? När och var dog hon?

[Bo Persson]

Arvid Andre? Rydelius var född 3 dec. 1620 i Svinhults sn (son till kh. Andreas Olavi i Västra Ryd och Svinhult o.h.h. Botilda Arvidsdotter) och dog 16 april 1692 i Norrköping, S:t Olai fs, där han var kyrkoherde fro.m. 1672 (tilltr. 1675) efter att först ha varit kh. och kontraktsprost i Västervik fr.o.m. 1653 med Törnsfall som annex (tilltr. 1654). Hustrun var Maria Daalhemia, född 16 juli 1634, död 20 maj 1686 i Norrköping, S:t Olai fs, dotter till Daniel Laurentii Daalhemius, född 1595 i Dalhems sn (son till kh. Laurentius Nicolai där), död 1658 i Kättilstads sn, kh. i Kättilstad och Tjärstad fr.o.m. 1633, kontraktsprost i Kinda från 1643, och Anna Enandra, född 1615, dotter till kh. Nicolaus Petri i Västra Eneby och syster till biskop Samuel Enander.

[Göran Johansson]

Tack Bo, anledningen till min fråga om Rydelius är att han ganska ofta förekommer i samband som hänger ihop med släkten Pihl från Lofta sn. Släktskapet med Enander förklarar saken.  
 
Kornetten Bertram Pijl hade när han var i krig i Skåne, hade deponerat en guldring hos f.d. krigsprästen Arvid Rydelius [Bankekind db 1683-06-10]. Vem kan denne Pijl ha varit?
 
Jag har också en notering om att Christer Zelow hade planer på att jordfästa sin salig hustru i khe Arvid Rydelius grav i Västervik! Hustrun som omtalas var troligen Christina Gyllenstierna d. 3 decemer 1671. Hur tror du den förmenta jordfästningen i Rydelius grav kan motiveras? Det låter egendomligt. Rydelius var ju fortfarande verksam i staden. Däremot fanns ett antal döda barn till honom som bör ha begravts i Västervik.
 
Vänlig hälsning
Göran Johansson

[Thomas Isaksson]

En släkting till mig flyttade 1874 till Västervik och bosatte sig i Fridensborg. Denna fastighetsbeteckning finns inte i innehållsregistret för fastigheter utom staden, och inte som rubrik i dessa husförhörslängder. Vid folkräkningen 1890 fanns denna adress, men inte 1900(?). Vart fanns denna fastighet 1874?  
 
Tacksam för hjälp.  
 
Thomas Isaksson, Karlstad

[Leif Call]

Hej Thomas, Gladhammars församling tillhör i dag Västervik, gjorde det inte år 1874, men ändå, här i Gladhammar finns en fastighet Fridensborg.
Mvh/Leif Call Lunds by Gladhammar.

[Thomas Isaksson]

Beträffande Fridensborg: Tack vare hjälp av Hans Viberg i Västervik har jag nu fått veta att det handlade om Fredriksborg samt att denna hörde till Västra kvarteret under perioden 1871-1875. Därefter (1876- ) kan man finna den under stadsmarken och på staden skrivna

[Göran Johansson]

Lars Lindbohm, borgmästare 1660-talet, hade tydligen någon relation till släkten Bauman i Västervik. Hur kan den ha sett ut?

[Gullan Olsson]

Göran
 
Lars dotter Maria gifte sig 1698 10 30 i Västervik med handelsman Peter Bauman.
 
Mvh
 
Gullan Olsson

[Göran Johansson]

Anders Andersson, köpman i Västervik 1660-talet, far till bruksägaren, lär väl då ha varit gift med dottern till Peter Baumans far. Jag har sett en internetsajt med Bauman-ättlingar. Men kan inte återfinna det.  
 
Anders Andersson var säkert son till kh Andreas Saebyensis i Lofta.  
 
Vänlig hälsning
Göran

[Niclas Rosenbalck]

Var Anders Andersson nu säkert son till Saebyensis? Har du nu verkligen funnit bevis för detta Göran?  Vi har ju tidigare kommit fram till att det finns starka tvivel, rent kronologiska hinder, på att han inte kan vara son till nämnda präst.

[Bo Persson]

Jag finner anledning att åter hänvisa till min kommentar 6 februari och Niclas den 10 februari ovan. Anders Andersson kan av kronologiska skäl näppeligen vara son till herr Anders i Lofta. Det är den på sakens nuvarande ståndpunkt enda möjliga hypotesen. Det enda som kan rubba den är ett positivt bevis som säger motsatsen och som dessutom bevisar att den som skrev in gossen i skolan i Linköping inte kunder skilja en 12-13-åring från en 8-åring.

[Göran Johansson]

Niclas och Bo: begrunda detta som jag tidigare lagt in under Erik XIV:s frillobarn nedan:
 
Nils Persson (en framstående näringsidkare i 1800-talets Helsingborg) började vid 15 års ålder 1851 sin köpmannakarriär som bodbetjänt hos sin morbror. Han fick burskap som handlare 1853, dvs 17 år gammal. Det skiljer visserligen i tid nästan 200 år. I sak kanske inte alls.
 
Eftersom jag helt nyligen tagit del av ett protokoll hämtat ur Linköpings domkapitels arkiv [VLA] lägger jag ut ett utdrag ur detsamma här. Jag återkommer när hela renskriften är klar. Handlingen är daterad 1666 och handlar om bråk om en gravplats i Västerviks kyrka!
 
Tills vidare följande:
...Derföre, när han skulle gripa reesan an till Uchna, bad han M:r Johan Törning, at han wille B:r Lindbohms, sig anförtrodda Commission till Sal. Philipssons Enckia, för bägges theras skull, uptäckia för henne, så snart hon komme i Staden, antingen om Lögardagen, till sin Dotters kyrkiogång, eller Söndag näst efter. Hwilket M:r Törning, upståendes, straxt bekände och tillstod, säijandes för sanning, att han om Lögardagen lät fråga efter henne, Enkian, uti sin Broders, hennes Mågs hus; Men som hon då eij war där, gick han sielf, dagen effter dijt, och som hon eij heller då, war dijt, eller i Staden kommen, har han intet mehra der om tahlt, uthan sagt sålunda till sin Broder och Swägerska: Gud gifwe moor i Killmare hade i går, eller dag kommit hijt, så hade iag fått tala med henne, om något synnerligit, det iag intet tala der om denna gången. Och detta war om Söndagen, 8 dagar för det sal. barnets begrafning. Denna M:r Törnings relation sann wara, betygade Enkians dotter; hans swägerska närwarandes....
 
Betänk ocks vad jag skrivit ovan 21 februari kl 22:27.
 
Vilka slutsatser drar ni av detta?
 
Vänlig hälsning
Göran Johansson

[Göran Johansson]

1. Hans Philipsson var måg till gamle borgmästaren Jöns Hindricsson
 
2. Hans Bauman ägde Jöns Hindrikssons dotterdotter, Hans Philipssons styvdotter
 
3. M:r Jakob Lindbohm gjorde predikan åt sal Philipsson
 
4. Jöns Hindricsson var Lars Lindbohms morfar
 
5. Salig h Karin Jönsdotter hade tidigare varit gift med Dietrch Dickman
 
6. 1626 fick sal. borgm. Philipsson Karin Jönsdotter till hustru
 
7. Sal. Hans Hansson, son till borgm Philipsson
 
8. Jöns Hindricksson begrovs 1611 och hans hustry Gyridt Pedersdotter 1614
 
9. Karin Jönsdotter begrovs inte i sin faders grav. Han lades på kyrkogården.
 
10. Herman Johannis i Gamlebyn son till Jöns Hindriksson
 
11. Sal. borgm. Philipsson hade på sitt yttersta sagt att sal. Bauman skulle ligga i hans grav i kyrkan
 
12. Baumans efterleverska var Margaretha Diricksdotter
 
13. Sal borgmästare Philpssons änka levde 1666!
 
14. Borgm. Lindbohms anförtrodde åt sin svåger hr prosten att förhöra sig med sal. borgm. Philipssons änka om hennes mans lik
 
15. Prosten hade inte tid utan anförtrodde saken till Johan Törning att för bägge deras skuld uppsöka sal. Philipssons änka.
 
16. Änkans dotter var gift med NN
 
17. NN var svägerska till NN och bror till hennes man (Törning var gift med Catharina Andersdotter Loftander - kan man med broder ha avsett hennes bror Anders Andersson?)
 
Detta är vad jag fått fram efter en hastig genomläsning av dokumentet ovan.
 
Min fråga till Västervikskännare blir: Borgmästare Philipsson måste ha gift om sig. Vem var änkan (se ovan)? Blev hon i sin tur omgift? Vem var änkans dotter och med vem blev hon gift?

[Niclas Rosenbalck]

Göran, vem är han som hade affärer med Philipssons (står det verkligen så och inte Philipß?) änka (denna änkas dotter har fött barn och ska gå kyrkogång 1666). Monsieur Johan Törning har en bror som är måg (tolkar jag ss svärson) till änkan.  
Kyrkoherde Johan Törning (död 1695) var verksam i Västervik ifrån 1658 (då ss rektor, prästvigd 1663). Han är son till kyrkoherden Joannes Joannis i Törnsfall (död 1632; verksam ss kh i Törnsfall ifrån 1620) ohh Johanna Christiernsdotter (död 1663). Johan Tönings mor JC blev omgift med borgmästaren i Västervik Henrik Fransson Gow i dennes 2:a gifte. En bror till Johan Törning nämns heta Christian och vara sjökapten. Källor Linköpings stifts herdaminne del 4, häfte I , s 75, 83 o 99.
 
Kilmare gård ligger i Gladhammar socken. Med namnet Philip tänker jag direkt på kyrkoherde Philip Bononius familj i Locknevi. Hans son Edvard adlades Ehrenstéen.
 
 
Ett vänligt men uppriktigt påpekande: du bör inte lägga ut brottstycken eller påståenden som gör det svårt att följa ditt resonemang.

[Göran Johansson]

Ytterligare en del upplysningar:
 
1. Hans Baumans efterleverska hette Margareta Margareta Diricksdotter.
 
2. Margareta D. ovan var borgm. Lindbohms fränka
 
3. Änkan h. Karin Bengtsdotter kan ha varit den den änka som avses ovan under 15. och 16. Vem var det?

[Niclas Rosenbalck]

Göran, det är ju Johan Törnings bror som var gift med änkans dotter. Då faller ju din teori och vi kan återigen konstatera att den rike borgaren Anders Andersson inte har med Saebyensis familj att göra och att han inte är son till prästen i Lofta.

[Göran Johansson]

Niclas, du kan ha rätt. Men inte säkert. Du vet hur begreppen far, styvfar, styvmor, måg, svåger, bror, son och allt vad det nu kan vara kunde användas förr (missbrukas skulle man kunna säga). Att det står bror har jag förstås sett!  
 
Det står ovan t.ex. att änkans dotter var gift med NN (punkt 16 kl 10:08). Det kan uppenbarligen inte stämma. Denna änka (Moor i Killmare) måste enligt min uppfattning ha varit styvmor i flera led så att säga.
 
Mina brottstycken är egentligen att betrakta som frågor. Den sammanhängande texten ger inte fler persondata än dessa. Min förhoppning är att Västervikskännare ska fylla på ungefär såsom du har gjort. Men du får ursäkta, jag tror inte att brodern Christsian är den person som avses med bror.

[Göran Johansson]

Tvist om gravplats i Västerviks kyrka - mellan ättlingar till:
 
Jöns Hindricsson, begravd  1611 i Västerviks kyrka
Borgmästare; g  Gyridt Pedersdotter, begravd  1614  i Västerviks kyrka
 
Barn:  
1. Karin Jönsdotter, d. ?, begravd i Västerviks kyrka
g 1 Didrik Dickman begravd 1624 på kyrkogården; köpman i Västervik
 Barn:  
-------Marg{areta Didriksdotter, var änka  1666
-------g Hans Bauman, begravd 1661 i Västerviks kyrka; rådman
--------------Barn: Katarina Bauman (g 2 Tobias Westeer) , g1  Anders Andersson (bror till Kristina Loftandra och svåger «broder»    till Johan Törning?)
g 2 Hans Philipsson, borgmästare i Västervik (g 2 med Märta Bengtsdotter - troligen identisk med «Moor i  Kilmare»).  
 
2. NN Jönsdotter
g Jakob Lindbohm
 Barn:
------ Lars Lindbohm, borgmästare i Västervik  
------(hade flyttat Hans Philipsson från dennes grav i kyrkan -  och istället placerat sin egen omyndiga son där,  
------ därav tvisten om graven i kyrkan!)
 
3.  Herman Johannis, kyrkoherde i Gamleby
 
Sakägare var Hans Baumans och svarande borgmästaren Lars Lindbohm. Per Hammarskjöld tas senare till hjälp av dödsboet - troligen genom släkterna Von der Linde och Bauman. Detta har visserligen inget med friherrinnans gravsättning i kyrkan elva år senare att göra, men Hammarskiölds koppling till släkten Zelow (jfr diskussion där) är ju åndå intressant (sagt med anledning av att vissa vill bagatellisera gravsättningar i kyrkor på 1600-talet!). Jag återkommer som sagt med källor o.dyl. men vill gärna först ha hjälp med att helst kunna avfärda Johan Törnings broder Christian!

[Bo Persson]

Till att börja med är citatet från 1666 inte alls särskilt kryptiskt. Släktskapsförhållandena är exakt så som de står angivna, vilket är enkelt att kontrollera mot kyrkobokföringen.
 
Således:

 
Det finns några korrigeringar att göra i det senaste inlägget, bl.a dessa: Borgmästaren Lars Jonsson Lindebom (ej Lindbohm) var enl. flera uppgifter född 1622 i Västervik. Han var son till borgmästaren Jon Bosson i Västervik och dennes hustru Anna Jönsdotter. Broder till Lars Lindebom var kh. i Gladhammar Jacob Jonsson Lindebom (1620-1671), som f.ö. också i likhet med brodern var gift med en dotter till kh. Daniel Dalhemius.

[Göran Johansson]

Min avsikt med handlingen från domkapitlet var att få en uppfattning av gravsättningen i stadskyrkan. Johan Törning var en spinnoff-effekt. Det gick för fort - det ska villigt erkännas. Hanteringen av lik i Västerviks kyrka blir inte mindre intressant för det. Jag ska renskriva och sedan sänder jag en omgång till er båda.  
 
Prästens son Anders är fortfarande en gåta! Bo, har du läst mitt inlägg ovan 21 febr 2006 kl. 22.27? Prästfrun Emerentia i Lofta var i trångmål efter makens död 1653. Hon hade en son hemmaboende ogift 1654. Det finns inga bevis. Men är det trots allt inte möjligt att en ungdom i 16- till 17-årsåldern kan kan blivit borgare i staden? År 1647 var han 8 år och på väg mot det nionde - dvs född kring 1638-39.  
 
Det finns absolut inget som säger att Anders Andersson var etablerad borgare när han gifte sig 1658. Tvärtom - han var helt ensam i hushållet. Kanske domböckerna har något att berätta - någon som vet? Det var först straxt före sin död på 1670-talet som han blev rådman, Hypotetiskt (obs, ingen slutsats) skulle prästens son Anders då vara kanske 19 år och hustrun som vi vet, 18 år när de vigdes. Mycket rimligt. När han kom till staden 1655 och erhöll burskap var han kanske mellan 16 på 17 år gammal. Jag gissar (men vet inte) att förmögenheten hos den riktige Anders Andersson baserades på svärfaderns rikedom och status. Detsamma var det kanske med burskapet (jfr exempel från Helsingborg).

[Göran Johansson]

Bo, med anledning av ditt svar. Jämför diskussion under Introd. adel, Gyllenadler.

[Birgitta Ohlsson]

Hej Göran
 
Under ointroducerad adel -> de Rees finns en hel del inlägg rörande en del av de släkter du skriver om i dina inlägg, bl a Bauman, Philipsson osv
 
Mvh
 
Birgitta

[Göran Johansson]

Måste be att få förklara min envisa föreställning om att Anders Andersson i Västervik, g. Katarina Bauman var son till kh Andreas J. Saebyensis i Lofta, d. 1653. Utöver vad jag ovan tidigare fört fram som motiv. Tro nu inte att jag till varje pris önskar att så vore. Det spelar ingen roll vilket. Anledningen är att jag ser det som högst sannolikt. Det som gjorde att jag en gång fick ögonen på Anders Andersson var samstämmigheten i den personkrets som var dopvittnen när komminsterns Samuel Pihl döpte sina barn i Västervik. Det pekade på ett oförklarligt sätt på ett samband med släkten Bauman som rimligtvis måste finnas.  
 
Dopvittnen:  
När Saebyensis sonson Samuel Johannis Pihl, d. 1684 i Västervik döpte sina tre barn i staden var släkten Bauman representerad i överflöd som dopvittnen. Prästen Pihl fick tre barn. Dopvitten var bl.a.:  
1. Christopher Bauman (son till Hans Bauman)  
2. Daniel de Rees (vars moder hette Bauman)  
3. Anna (g Hans Bauman)  
4. Catarina Bauman g Peter Soltner (dotter till Didrik Bauman)  
5. Gertrud Camphusen (g Johan de Rees ingift i Bauman).  
6. Hans Bauman  
7. Maria Maville (g Hans de Rees s.t. Anna Bauman)  
8. samt Maria Knutsdotter g. Settegast som jag inte vet om hon har anknytning till Bauman.  
 
Dopnamn:  
När jag nu gått vidare är det också intressant att kunna konstatera att namnet Emerentia (hustrun till Andreas J. Saebyensis) förekommer just i den familj som så generöst gynnats av Anna Cederflycht. Flertalet av hennes ärvda bruk och gårdar fördes vidare till Christopher Bauman (Cederbaum). Dennes enda(?) syskon hette just Emerentia. Christopher Bauman var i rakt nedstigande led ättling till Samuel Pihls dopvittne Didrik Bauman och nära släkt med de övriga.  
 
Andra samband:  
Dopvittnen när Didrik Bauman döpte ett barn 1660:  
1. Johannes Törning (g Kristina Loftandra)  
2. Johan de Rees (ingift Bauman)  
3. Karin, g Anders Andersson (Anna Cederflychts farfar)  
4. Carin Johansdotter Dickman  
samt Gertrud Peter Christianssons och j Carin Johansdotter som jag inte vet vilka de är.  
 
När Johannes Törning och Kristina Loftandra döpte ett barn 1665 fanns Didrik Bauman (Christopher Cederbaums farfar far och Anna Cederflychts farfars bror) med som dopvittne. Törning fick ytterligare ett barn i Västervik och flyttade sedan till Hult sn.  
 
Slutligen långt senare, tycks Johan Pihl, sonsons till, Samuel Pihl i Västervik via bekantskap med Christopher Cederbaum ha hjälp till med införskaffande av lån av Bauman för att reda ut(?) familjen Schildts trassliga affärer i Misterhult.
 
PS
Var de samband mellan den gamle borgmästaren Jöns Henriksson I Västervik och de övriga personer som redovisades i ovan 11/3 kl. 15:00 (utom den felakta Anders Andersson) kända sedan tidigare?