Äldre inlägg (arkiv) till 17.9.2002

[Göran Johansson]

Hej Gudrun, nya intressanta upplysningar från dig!  
 
Själv håller jag på att fundera på en Bryniel Björnsson, som sägs har varit gift med Fredrik Thomasson, trolig son till Richardus Wedderberg (med h. Anna) sonson Tomas Wedderborg i Växjö. Anledningen är att jag letar efter en Bryniel som skulle kunna vara far till Brita Brynielsdotter i Gummatorp (se diskussionen Bönder och borgare i Växjös omland)! Mina vänner i Växjö anser nog att jag är hopplöst fall! Jag vägrar tills vidare att släppa taget om Växjös borgare men faktum är att detta är den enda ”Bryniel” som jag hittills träffat på i hela Växjö med omnejd under just denna tiden.
 
Länsmannen Peder Jonsson i Gummatorp måste ha varit känt i Fredik Wedderborgs kretser. Det är åtminstone belagt att han kände Fredriks svåger Erland Nilssons  änka tämligen väl (bråket med Carl Persson hemma hos henne i Växjö).  
 
Jag gissar att Bryniel Björnsson kan ha varit son till rådmannen Björn Skräddare i Växjö d. 1612. Finns det någon som vet mer om denne skräddare? Finns det någon som också vet mer om Bryniel Björnsson, g.m. Fredrik Wedderborgs dotter Anna?  
 
Med vänlig hälsning
Göran

[Niclas Rosenbalck]

Hej Göran!
 
Läs artikeln Björn skräddare och hans barnbarn av Paul Wilstadius som ingår i Genealogisk Tidskrift del II (1947) s 131-132. Björn skräddare hade endast en dotter Britta Björnsdotter som var gift med handelsmannen Sven Svensson i Växjö.  
Namnet Björn är ingalunda unikt, jfr ex. underfogden Jon Björnsson som figurerar i Kinnevalds härads domböcker i början av 1600-talet.
Vad gäller namnet Bryniel är det mera unikt, men jag har sett det flera ggr, bla i Konga härads östra delar.  Kopplingen med Bryniel Björnsson är intressant. Det är inte otroligt att Britta i Gummatorp kan vara en dotter - dock får vi inte säga att så var det utan att ha bevis.  
Bryniel Björnsson känner jag ej till - var han borgare i Växjö?  
 
Fredrik Thomasson är INTE son till Thomas Wederborg utan han tillhör kronologiskt samma generation som Thomas Wederborg. Fredrik Thomasson var borgare i Växjö redan år 1598. Växjö stads historia har tyvärr felakigt angivit Fredrik som en möjlig son till Thomas Wederborg utan att beakta källäget. Göran, du skriver Fredrik Wedderborg ovan och skapar på så sätt en person som aldrig bar detta namn eller har existerat, det kan lätt vilseleda personer som inte är källkritiska.
Fredrik Thomasson var borgmästare i Växjö 1617-18. Redan år 1598 var han borgare i staden och då bårdskärare. Kämnär 1605-09, rådman från 1605, död 1629. Han uppges av Svalenius i Växjö stads historia vara svärson till borgmästaren Hans Persson sadelmakare (gift med dennes dtr Karin Hansdotter); hade en bror Hans Thomasson som även han var fältskär och rådman i Växjö. Barn till Fredrik Thomasson:
Josef Fredriksson , regementsfältskär
Jöns Fredriksson
Hans Fredriksson
Anna Fredriksdotter gift med Bryniel Björnsson
Ingeborg Fredriksdotter
 
Källa: Växjö stads historia del I av Harald Berg och Ivan Svalenius (Växjö 1956), s 106.
 
Vad gäller Per Jonsson i Gummatorp (aldrig kallas han Jönsson!!) så har han givetvis kännt borgarna i Växjö utan att för den skull vara släkt med dem då de figurerar ihop i trätor och affärer. Han var länsman i Hemmesjö-Tegnaby-Växjö(Kongadelen) pastorat/gälld och torde som sådan haft åtskilligt att göra med borgarna i staden. Han bodde inte heller speciellt långt ifrån Växjö stad och tillhörde Växjö stads ekonomiska omland. Dessutom var han av storbondesläkt vilket torde framgå av hans far Jon Skräddares olika gårdsköp så han kunde säkerligen känna sig som jämlik med borgare som Erland Nilsson med rötter i bondeståndet.      
 
 
Gudrun, jag vill tacka dig för alla uppgifter du lämnar. Du har verkligen skapat ytterligare en bro över sundet. Tack.
 
forskarhälsningar
Niclas R.

[Göran Johansson]

Hej Niklas!
 
Tack för tipset om Björn Skräddare och hans barnbarn. Uppgiften om Bryniel Björnsson är hämtad ur Växjö stads historia, Berg och Svalenius. I övrigt vet jag inget om honom.
 
Man märker ofta en successiv glidning av persondata. Författarna till Växjö stads historia skriver att Fredrik Thomasson var möjlig son till Thomas Wedderborg. Lars- Olof Larsson uttrycker sig i boken Växjö genom 1000 år något säkrare. Han säger att Fredrik Thomasson troligen var son till Thomas Wedderborg. Man lånar synbarligen stoff från varandra, ändrar litet och så småningom blir det helt fel. Niklas, om jag nu får tillåta mig att vara lite polemisk - hur vet du så säkert att Fredrik Thomasson inte var son till Thomas Wedderborg? Kronologin kan ibland vara förrädisk. Kanske ett fall för Gudrun i Danmark?
 
Diskussionen om Per Jonsson/Jönsson hör vissserligen inte hemma här men det vore intressant att kontrollera mtl 1648-51 för att exakt när P.J. flyttade till Gummatorp (och möjligen också jordeböckerna för samma tid för att kontrollera ägandet). Det känns handikappande att inte ha tillgång till mikrofilmerna.
 
Vänliga hälsningar
Göran

[Niclas Rosenbalck]

Hej Göran!
 
Fredrik Thomasson nämns redan 1598 som borgare och torde ha varit minst 25 år (troligen betydligt äldre, trol. ca 30-40 år), vi får då födelseårtal till senast omkring 1575.  Av Gudruns uppgifter framgår att Thomas Wederborg 1574 var ett barn. Således torde det vara utom allt tvivel att Fredrik Thomasson inte är en son till Thomas Wederborg (död 1647/48 i Växjö) som blev rådman 1605 9/10 i Växjö, då han troligtvis var ca 40 år.  Är detta bevis nog?  
Vad gäller Lars-Olof Larsson är han ingen personhistoriker och han har i mångt och mycket fel vad gäller rena persondata då han lånar in dem av andra verk utan att själv kontrollera hållbarheten eller anlita biografiska verk ss Smolandi Upsalienses mm (tyvärr haltar många av hans böcker på denna punkt). Däremot är han en mycket bra historiker som ser sambanden i historiska skeenden.
 
Vad gäller Per Jonsson (Göran, varför fortsätter du skriva Jönsson? Han kallas aldrig så i källorna - namnen Jon och Jöns är två helt olika under denna tid) så flyttade han ifrån Tegnaby Arnagård efter den 10 mars 1648 (nämns i Tegnaby mtl 1648) och före 4 maj 1649 (då han nämns i Gummatorp).  På Tegnaby Arnagård nämns år 1649, i Per Jonsson och hans hustru Ingrids ställe, Anders Svensson, dräng Per Eriksson och pigan Karin Björnsdotter - 3 personer. Troligen är Per Jonsson fortfarande ägare och brukar gården under Gummatorps drift som han övertagit efter (styv?)fadern som flyttat till Lessebo (mitt antagande; i Lessebo 1649 bor nämligen en Jon Skreddare, även nämnd 1650).
 
Mvh Niclas R.

[Göran Johansson]

Hej Niclas!
 
Nu blir jag jobbig igen. Menar du att den text som Gudrun hänvisar till (...med sine tre børn Thomis, Kirstine og Arinne efter deres salige mor, Anne, datter ......etc) de facto avser minderåriga barn? I relation til modern är man väl barn hela livet ut! För mig håller inte detta resonemang.
 
Niklas, jag är helt på det klara med skillnaden mellan Jöns (Johan) och Jon (Jonas)! Ovan avsåg jag diskussionen om dels Per Jonsson dels Per Jönsson. Hur som helst så kallas  borgaren Per Jönsson i Växjö vid några tillfällen för Per Joensson i domböckerna. Så har faktiskt också Lars-Olof Larsson gjort men det har du förklarat vad det kan bero på. Per Jonsson i Gummatorp och Per Jönsson i Växjö bör nog utredas var för sig och då frågar man sig förstås varifrån borgaren Per Jönsson i Växjö kom?  
 
När det gäller Per Jonsson i Gummatorp så vore det intressant att veta när h. Ingrid försvinner och när vigseln med Brita Brynielsdotter kan ha ägt rum. Kallas Per Jonsson vid något tillfälle för länsman i mantalslängderna? Frågan är f.ö. när han blev länsman.
 
Vänlig hälsning
Göran

[Niclas Rosenbalck]

Göran!
Betänk nu följande: om Thomas Wederborg år 1576 var vuxen. När var han då född? Han avled 1647/1648. Vanligtvis blev man inte över 100 år under denna tid, men antag att Thomas Wederborg var det och således född ca 1550. Han skulle då vid över 50 år ha blivit borgare i Växjö och skapat sig en karriär i denna stad och aktivt och friskt verkat på rådstugurätten ända upp över 90 år. Kan du förklara varför Thomas Wederborg upptas som betalande i mantalslängderna fram till 1640? En 90 års gubbe skulle onekligen inte vara något självklart skatteobjekt, ej heller en person i 80 års åldern - men däremot en handelsidkare fram till ca 65 år möjligen?  
Om han nu är född ca 1550 - skulle han ha varit gift tidigare med en annan kvinna än Anna Ramundsdotter? Då borde väl detta ha lämnat efter sig ett arvskifte i Helsingör efter denna hustru ty de skulle ju enligt dig haft minst en son. Antar att Thomas Wederborg varit gift tidigare och detta skulle ha skett ca 1575. Om vi återgår till Fredrik Thomasson så måste jag nu anmärka att denna blev borgare 1598 i Växjö. Han är knappast yngre än 25 år, troligen betydligt äldre eftersom han tituleras bårdskärare, ett yrke som han inte skulle kunna bedriva själv med borgartitel vid denna ålder (då skulle han ännu vara gesäll). Fredrik borde då vara född före 1573, troligtvis minst tio år tidigare (ca 1563). Alltså kan Fredrik Thomasson INTE vara son till Thomas Wederborg. Förstår du nu logiken i vad jag menar med att kronologin haltar? Man kan inte forska på rent önsketänkande, även om man ska vara öppen för alla möjligheter och vända dem ut och in tills man kan lämna dem därhän, som i detta fallet.
När det gäller kämnären Per Jönsson i Växjö stad. Vilken är din källa att han kallas för Joensson? Upprepas det flertalet gånger ska man vara observant på att det kan avse förnamnet Jon och patronymikonet Jonsson istället för Jönsson. I övrigt kanske det enbart är ett enstaka slarv av skrivaren att inte sätta ut prickarna  över o:et.  
 
Mvh Niclas

[Göran Johansson]

Hej Niclas!
 
Håller nu med dig att Fredrik Thomasson svårligen kan vara son till Thomas Wedderborgh. Visserligen kan och kunde 80-90 åriga gubbar i våra städer vara attraktiva skatteobjekt! Vad jag främst vänder mig emot är kategoriska uttalanden av typ INTE såvida man inte har mycket på fötterna.  
 
Ingen har glädje av önsketänkande och förstår inte varför du för det på tal.
 
Ovan i denna diskussion presenterade du en anlista över släkten Wederborg. Där kan man läsa följande:  
 
TAB. 3: RICHARD WEDDERBURN , namnet ........
.............. Gift med danskan METTE JACOBSDOTTER. Barn: DAVID WEDERBORN , död 1591  
THOMAS WEDERBORG (nämnd redan 1592 i  
Helsingör)
 
Här får man onekligen intryck av att Thomas Wederborg skulle vara son till en Mette Jacobsdotter - eller hur. Nu vet vi att så inte var fallet.
 
Lika oreserverat uttrycker sig Paul Wilstadius i Smolandi Upsaliensis om Jon Gummesson i Lessebo som far till Nils Jonsson Gummelius. Numera är vi inte alls lika säkra. Min slutsats i detta fall är att man också kan och ska ifrågasätta auktoriteter.
 
Det fanns sannolikt två rådman i Växjö med namnet Per Jönsson. Jag har inte funnit någon uppgift i domböckerna om när den förste av dem blev utnämnd till kämnär. När var det?
 
Vänliga hälsningar
Göran

[Göran Johansson]

Hej Gudrun!
 
Vad var skillnaden i Danmark mellan mindreårig och myndig? Nedan två utdrag klippta ur danska texter hänförliga till ca år 1810. Vilka var dessa åldrar kring år 1600?
 
...der nu er d?d og har efterladt sig 1 mindreaarig og 4 umyndige b?rn..  
 
...Sk?nt han var en gift mand, kunne han ikke endnu optr?de selvst?ndigt i ?konomiske forhold. Han var myndig, men mindreårig....
 
Med vänlig hälsning
Göran

[Gudrun Wallengren]

Hej Göran

Jeg ved ikke på stående fod helt hvordan det var omkring år 1600, jeg kan prøve at finde ud af det.
Men efter dansk lov fra 1683 var mænd helt umyndige indtil de blev 18 år.
Mænd mellem 18 og 25 år var mindreårige, de kunne selv indgå aftaler om f.eks. personligt arbejde, men kunne kun råde over deres formue sammen med deres kurator.
Mænd blev fuldmyndige når de fyldte 25 år.
Kvinder var oprindelig helt umyndige, undtagen enker. De fik i løbet af det 18. årh. dog en form for myndighed.
I 1857 fik ugifte kvinder myndighed over deres formue, men først i 1899 fik gifte kvinder den samme myndighed.
Disse love varede frem til 1922.
Kilde: Gyldendals lexikon. Red. Jens Rosenkjær. Kbh. 1932.

Venlige hilsener
Gudrun

[Göran Johansson]

Hej Gudrun
 
Detta ger nya möjligheter ifråga om kronologin såvida samma regler gällde också före 1687 (åldern 25 år lär bygga på den romerska rätten). Om så vore kan man tänka sig följande tidssamband:
 
Thomas ålder kan ha varit någonstans kring 22 år när han omnämns vid skiftet 1676. Hans skulle i så fall vara född ca 1654. Vigdes kanske kring 1575-76 och fick sitt första barn 1576-77. Fredrik Thomasson i Växjö kan då mycket väl, om man enbart betraktar kronologin, tänkas vara son till Thomas Wedderborg. Sedan kan man ju fråga sig varför författarna till ovan nämnda böcker fastnar för just Thomas Wedderborg som möjlig barnafader. Det stämmer också, som Niclas säger, dåligt med att Fredrik tidigt titulerades bårdskärare.
 
Har du sett begreppet kurator i samband med danska skiften?
 
Vänlig hälsning
Göran

[Gudrun Wallengren]

Hej Göran

Ordet "kurator" burde jeg ikke have brugt - det var nok et ord som var moderne i en kort periode, dengang mit lexikon blev udgivet. Og det gik lidt hurtigt med referatet.
En formynder hedder på dansk en "værge", det gør det den dag idag og langt tilbage i middelalderen.

-Idag har jeg endelig fået kopi af skiftet fra 1576. Det er ganske vist ikke blevet så pænt, men er dog muligt at læse. Der er meget i det som jeg endnu ikke har tydet. Jeg sender det snarest.

Venlige hilsener
Gudrun

[Göran Johansson]

Under Övriga släkter - Gun?r finns en fråga som rör Växjö stad.

[Gudrun Wallengren]

Jeg har fundet en ny bog om skotter, specielt i København, Helsingør og Malmø.

Den omtaler bl.a.:
Mette Wedderburn, f. 1639, død 21/4-1738.
Gift med Andreas Busæus - søn af Peder Andersen Buss, foged af Lofoten, og Dorothea Michelsdatter Storm. - Derefter er der nogle partenteser jeg ikke helt forstår, og der nævnes mange flere navne.
Dette par skænker i 1726 en væglampe til St. Olai kirke - antagelig i Helsingør.
For der henvises til:
"Danmarks Kirker, Frederiksborg Amt,I, p.220, Hostrup Schultz."

- Jeg ved ikke om disse oplysninger umiddelbart siger nogen noget?

Bogen er af Thomas Riis:
Should Auld Acquaintance Be forgot... Scottish - Danish Relations C. 1450-1707. I-II.
Odense University Press
Viborg 1988

Den er anmeldt af Allan Tønnesen i Personalhistorisk Tidsskrift 1990 (- eller var det nu 1989?)
Den er på engelsk, i to bind, tilsammen på næsten 700 sider.

- Jeg har endnu kun set bogen på Frederiksbergs Biblioteks læsesal, og taget fotokopier af nogle få sider. Den var ikke til udlån.

Der syntes dog ikke umiddelbart at være noget nyt, hvad angår slægtsforbindelser for de personer af navnet Wedderborn, som jeg tidligere har nævnt i forbindelse med Helsingør. Jeg bemærkede heller ikke at der var brugt nogle nye kilder til disse personer.
Men der er nok omtalt lidt flere af familiens handelsforbindelser.

- Jeg er slet ikke inde i den ældre skotske del af slægten - især ikke hvad angår anvendt kildemateriale!
Måske er der mere om dette?

Mvh
Gudrun

[Gudrun Wallengren]

Thomas Riis' bog er lidt forvirrende at håndtere fordi han - så vidt jeg kan se udfra de sider jeg har kopieret - oversætter også navnene til engelsk!
Personerne får derved navne som de aldrig nogensinde har haft i kildematerialet, princippet i dette finder jeg forkert. Uden Allan Tønnesens bog ved siden af, ville jeg føle mig temmelig prisgivet.

Thomas Riis nævner en Elizabeth Wedderburn. Hun er datter af John W. af Craigie, d.1599-1600, ca 1582 gift med Magaret Strachan, d. 1620-02.
Elizabeth W. bliver ca 1604 gift med James Kynnaird, og de slår sig ned i Helsingør, her bor de endnu i 1616. Elizabet W. og hendes unavngivne datter er nævnt i hendes mors testamente, 1620.
Senere flytter parret til Göteborg - og så er der en henvisning til Alexander Wedderburn.
- Jeg skal bringe nøjagtige kildehenvisninger når jeg får lånt bøgerne.
Er denne Elizabeth W kendt i Sverige?

Venlig hilsen
Gudrun

[Inge Ledje]

Lundman Stina Greta, jungfru, gifter sig den 3 oktober 1794 med betjänten Anders Lagerbom (Larsson?) Bägge kommer från Enganäs där vid denna tid kaptenen Jakob Uggla bör vara ägare. 1798 överlåter Uggla Enganäs till sin svåger och då blir Anders och Stina Greta torpare hos Uggla under Ekeryd i Väckelsång.
Är det någon som kan något ytterligare om Lundman och Lagerboms (mina anfäder) anor eller förhållanden? Om jag minns rätt så fanns det en rådman Lundman i Växjö och jungfrutiteln vid vigseln öppnar onekligen den möjligheten.
Det är ju möjligt att Anders bytte namn från Larsson till Lagerman men Larsson kan ju vara en begriplig felläsning i vigselboken.
(Jag har den senare delen av Lagerbomska  släkten tämligen välutredd)
Mvh
Inge

[Göran Johansson]

Hej Gudrun.
Thomas Riis? bok verkar mycket intressant. Ska kolla om den finns att låna på UB i Lund. Stort tack för kopiorna från Helsingörs stadsarkiv. Skrivkonsten i Danmark under den tiden det begav sig låg nog snäppet före den svenska. Prydligt präntade ord men ett besynnerligt språk!  
Med vänlig hälsning
Göran

[Gudrun Wallengren]

Hej Göran
Thomas Riis nævner yderligere en kilde til slægten Wedderborn:
Alexander Wedderburn: The Wedderburn Book...1296-1898, I-II (S.1 1898)

Nu har jeg hans bog hjemme fra biblioteket. Der er bl.a. et afnit om Skåne, Halland og Blekinge. Der gennemgåes små 500 personer af skotsk herkomst, med bopæl i eller tilknytning til 25 forskellige byer eller steder i de tre gamle danske landsdele.
Der er en lignende gennemgang af skotter i selve Danmark.

Det nævnes kort, at Richard Wedderborns ældste datter Kirstine blev gift med den skotske købmand Bartolomew Brownhill.

Jeg har fundet den ukendte Mette Wedderborn under døde i Helsingør:
St. Olai, 19. april 1738, "Borgmester Bussai enke Mette Wedderbaaren 99 år gammel". Hun bliver begravet i borgmester Caspers kapel.
Norsk biografisk lexikon nævner, at hendes mand, Andreas Bussæus i 1696 kom til Kbh. for at studere. I sept. 1712 giftede han sig med Mette Frandsdatter Wederborn.
Nu er Andreas Bussæus født i 1679, dvs. 33 år i 1712, og da skulle hans brud have været 73 år!
Jeg tror derfor at man skal tage hendes alder da hun døde nærmere som et udtryk for, at hun var "meget gammel".
Ellers ved jeg stadig ikke hvem hun var, men det er vel sandsynligt at hun var dansk.

- Jeg vil give dig ret i at sproget i kopierne fra Helsingør ind imellem er besynderligt!

Venlige hilsener
Gudrun

[Annika Davidsson]

Hej Göran!
Varför envisas du med att tro på ett släktsamband mellan Thomas Wederborg och Fredrik Thomasson ?
Fredrik var tomtägare i Växjö redan 1596 och ingenstans benämns han Wederborg eller Wedderburn.
Thomas Wederborg sägs vara salig i juli 1647 ( Växjö dombok)  
Mvh Annika

[Göran Johansson]

Hej Annika!  
 
Det var länge sedan. Jag har just läst en intressant artikel om Tegnaby Hospitalsgård med dig som författare.
 
Vad gäller Fredrik Thomasson så är jag inte alls säker på släktskap med Wederborg. Tror du avser mina inlägg 18/2. Konstaterar bara att kronologin kanske inte lägger hinder i vägen. Ställ en fråga till Lars-Olof Larsson. Han finns väl i Växjö? Fråga vad han bygger sitt antagande på.
 
Vänlig hälsning
Göran

[Annika Davidsson]

Hej Göran!
Jag anser att kronologin verkligen lägger hinder för filiationen Thomas far till Fredrik.
Alexander Wedderburn gifte sig enl. The Compt Buik 1537 med Isobel Anderson. Deras son Richard Wedderburn föddes trol. 1540 och flyttade på 1560-talet till Helsingör (Elsinore).
David var den äldste sonen kanske född på 1560-talet. Sonen Thomas trol. född på 1570-talet KAN ju inte vara far till Fredrik Thomasson som var borgare redan 1596.
Thomas W. har begåvats med ytterligare en son. I Rosengren, Linnell o. Fischer: Ny Smålands Beskrifning (1914) sägs på s. 207 att befallningsmannen på friherreskapet Virestad Cornelius Wederborg var son till Thomas. I verkligheten var han sonson och son till Richard Wederborg. Cornelius var f. ca 1641 och levde ännu 1693.
Jag tror i likhet med Niclas Rosenbalck att Lars-Olof Larsson inte har bedrivit någon egen forskning utan använt uppgiften från Växjö stads historia.  
Det var trevligt att du tyckte min artikel var intressant.  
Mvh Annika

[Göran Johansson]

Hej Annika, jag är sannerligen ingen expert på Wedderburn, men det tycks finnas många frågetecken och reservationer i dateringen av de äldre generationerna. Jag hade nog tex inte, på basis av uppgifterna ovan, vågat utesluta att Alexander Wederburn kan ha haft ett annat giftermål före år 1537. Kan Rickard W. ha varit äldre och vet man säkert att David och Thomas var helsyskon? I vilket fall som helst så kan Fredrik Thomasson knappast var son till Thomas (av andra skäl än kronologiska). Mvh/Göran

[Henning Aaberg-Jørgensen]

Hej, Wedderburn-forskere!
 
De 3 brødre James, John og Robert  Wedderburn
sønner af James W. og hst Janet Barry.
Det vil nok have interesse at vide, at de nævnte brødre har været aktive i den skotske kirkehistorie i deres levetid, 1500-årenes første halvdel.    De udgav en samling lutherske hymner og digte, som det fremgår af en bog, jeg nylig lånte på Hillerød bibliotek:  The Story of Scotland, af Janet Reaveley Glover, Faber and Faber, London, 1.udg. 1960, revideret udg. 1970 (ISBN 0-571-04931-1), også som Paperback.
Side 116, i kap. Protestant Scotland skrives bl.a. følgende:
 
Another work much loved by Scottish Protestants at this time was compiled by three brothers, James, John and Robert Wedderburn.  It was called A Compendious Booke of Godly and Spiritual Songs, or The Gude and Godly Ballatis. This was a collection of Lutheran hymns, with some metrical Psalms and some rather scurrilous [= rude (Aa-J)] poems,  almost doggerel in nature [= uregelmæssig].  One of the Saltire Society´s publications gives us a selection of these verses which influenced 16th century Scotsmen so much.  In his book, Worship in the Church of Scotland, Dr. Maxwell shows the significance for Scottish Protestants of the Prayer Book and of the Wedderburns´ hymns and psalms.  For the first time in centuries, the voice of the people was once more heard in praise and worship of God.  Except in great churches, the metrical psalms did not replace plainsong, they replaced silence.  The Ballatis  were set to popular, secular tunes.
 
Der vil sikkert være mere at berette om de nævnte brødre i denne sammenhæng, men dette er, hvad jeg til dato har hentet fra Skotlands kirkehistorie.   Indlæg herom modtages med interesse, for de belyser naturligvis slægtens historiske indsatser.
 
Medlemmer af Wedderburn-slægten er også mine aner, nemlig brødrenes farbror  Robert W.  ~ Janet Froster  > Alexander ~ Isobel Anderson  >  Richard W.  ~ Anne Tomisdt  >  Thomas W.  ~ Anna Ramundsdt   > Susanna Thomasdt W.  ~ Olof  Holgersson  >  Anna Olofsdotter  ~ Johan Herlin  >  Susanna Herlin  ~ Israel Svensson Millenius  >  Christina Israelsdt  Millenia  ~  Bengt Norlin  >  Birger Norlin  ~ Emerentia Cath. Danielsdt Schröder  >  Daniel Norlin  ~ Anna Margaretha Berggren  >  Catharina Sophia Norlin  ~ Carl Olsson  >  Anna Maria Olsson  ~ Hans Christensson  >  Kerstina Hansdt  ~ Nils Nilsson Åberg,  der flyttede til Kbh. og blev forældre til min morfar.   Emerentia Schröders forældre er  Daniels S. og hst. Anna Christina Erasmi (eller  en mulig søster Juliana Erazmi, viet 1718 i Nyed, Värmland?).  Ruten over et halvt årtusind blev altså:  Dundee i  Skotland - Helsingør - Växjö - Björköv - Skirö - Rottne - Tolg -  Skurup - Anderslöv - Kbh.  Interesserede kan få yderligere oplysninger m. de nødvendige datoer o.a..  
 
Tak for alle indlæg i Anbytarforum:  Växjö!  I må godt fortsætte, om I kan.  Ovenstående navne til Wedderburn-slægten er fra Niclas Rosenbalcks fine indlæg 25.dec. 1999 m.fl. forskere i drøftelsen -  og Smolandi Upsalienses, div. bind, samt Växjö herdaminne, div. bind.  Da jeg bor ikke langt fra Helsingør, vil jeg med interesse kigge i  byens historie.  Tak for dine gode oplysninger herfra, Gudrun Wallengren!
M.v.h.
Henning Aaberg-Jørgensen, Hillerød, Dk.

[Henning Aaberg-Jørgensen]

Til Wedderburn-forskere:
Prøv at titta på websiten
http://perso.wanadoo.fr/euroleader/wedderburn
Der er rigeligt til flere timers studier af personer med navnet Wedderburn, fra alle egne af verden.  Også vor del af kloden.
M.v.h.
Henning Aaberg-Jørgensen

[Göran Johansson]

Johannes Olai (levde 1578), kh i Gårdsby o senare föreståndare för Växjö hospital (vari han enl. Niclas Rosenbalck intogs med hustru Ingeborg). Finns det någon som känner till något om Johannes och Ingeborgs förfäder?

[Yvonne Nilvé-Svensson]

Hejsan.
Ett delikat problem har dykt upp. Min mormors morbror var gift med en Växjöflicka vid namn Edit. Felet är att jag har inget efternamn, mer än det hon hade som gift, men jag gör väl ett försök i alla fall. Alltså: Edit som bör vara född någonstans kring 1885, gift med Fritz Eckerholm, född i Högseröd 1882. Edit dog 1947, troligen i Lund. Känner någon till något om hennes föräldrar osv, vore jag tacksam för information.
MVH Yvonne

[Christer Nilsson]

Som svar till Gudrun Wallengrens fråga, per den 2 mars 2002, kan jag hänvisa till Kinnaird Worldwide (family 26). Då jag själv härstammar ur denna gren, är jag mycket tacksam för att äntligen fått reda på vem av alla  "Elizabeth Wedderburns" som länkar till Kinnairds.

[Mats Palmer]

Svar till Göran Johansson.
Johannes Olai kallas även Jöns Olsson. Hustrun Ingeborg har jag inget efternamn på. Johannes uppges vara av släkten Halvhjort. Jag har inte funnit Johannes bland några sammanställningar om halvhjortsläkten (-erna). Se även Släkt och Hävd 1985:3-4.  
Johannes Olai är ff ff mm mm mf mm ff till mig så jag är intresserad av fortsättningen.

[Anki Stenkvist]

Hej  
Jag behöver verkligen hjälp med att finna Anna Chatarina Jonsdotter född 1836 i växsjö.Hon utfluttar 1836 till Dunker (D)  
 
Hälsningar Anki

[Anders Arrhenius]

Peter Magnus Johansson född i Öjabyn 1794. Är tacksam för hjälp om det är någon som har informationer. Går Öjabyn under Växjö district?
                            MVH
                          Anders

[Monica Fogelqvist]

En Magnus Ekelöf döps 1737-02-23 i Växjö, som son till Erik Ekelöf och Maria Månsdotter. Erik och Maria blev gifta i Växjö 1735-01-17. Finns det någon där ute som stött på denna familj och deras vidare öden? Jag skulle väldigt gärna vilja veta vad som hände denne Magnus, och framför allt, om han fick en son kallad Erik i oktober 1765. Och sedan naturligtvis om det var han som emigrerade till Gotland...
Monica