Aspeland

[Marianne Lindén]

Roger Axelsson
Jag har kommit på ett par påstående att Kristdala skulle blivit socken mycket senare än Vena och Mörlunda. Påståendena är baserade på att det inte finns något bynamn Kristdala. Kristdala begynnelse skulle ha samband med Kusesläkten och Skinshult.
I ditt föredrag saknade jag Hagelsrum och Torp i Tveta. Torp har hetat Muntorp = Munketorp. Gårdarna i Bråbygden blev ju till salu i och med digerdöden. De gårdar som blev lediga runt Tveta, Målilla och Gårdveda tog kyrkan hand om dem och skötte dem med munkars hjälp?

[Roger Axelsson]

Ovanstående fråga har sin rot i det föredrag om 'Digerdöden i mellersta Kalmar län' som jag höll i Oskarshamn lördagen 13/11 1999:
 
Marianne,
Kristdala blev säkert egen socken senare än Vena och Mörlunda. Redan det geografiska läget 'mellan' två härader, en bit bort från områdets centralbygder, talar för en senare permanent bosättning. Att socknens uppkomst skulle ha samband med 'kusarna' har inget med historia att göra. Vad jag förstår så är det en svårutrotad idé som kyrkoherde Erik Meurling förde fram i flera föredrag och skrifter. Den bygger mest på hans önskan att visa hur nära förbunden hans släkt var med socknens historia, som om ett 350-årigt prästadöme, enastående inom kristenheten, inte skulle vara nog. Enligt honom skulle alltså Meurlingarnas förfäder, 'kusarna' även ha grundat socknen. Allt detta är vederlagt av Sven Bankeström i hans första Kristdala-bok från 1982.
 
Hagelsrum, Målilla sn, med underlydande gods ägdes i början av 1300-talet av Ingeborg Bengtsdotter (Folkungaättens lagmansgren), heliga Birgittas mor. Vid arvskiftet efter henne 1320 kom H i Birgittas ägo, och i och med Vadstena klosters grundande donerade hennes ättlingar godset dit. Mitt val av Bråhults och Ålhults godskomplex i föredraget beror på att de kronologiskt väl belyser den turbulens på jordmarknaden som bör ha följt i digerdödens spår enligt den modell jag skisserade. Hagelsrum är i högfrälse ägo, troligen fram till slutet av 1300-talet och belägg för denna tubulens saknas där p g a den stabila ägostrukturen. Om jag däremot hade valt att mera allmänt belysa den senmedeltida agrarkrisen i området skulle Hagelsrumskomplexet vara ett utmärkt exempel eftersom Vadstena klosters jordeböcker redovisar flera ödetorp under Hagelsrum som saknas på moderna kartor.
 
En gård i Munetorp, Tveta sn, (som kallas Torp åtm 1545) försäljs 1479 av Sven Larsson (tre sjöblad) till Arvid Trolle och anges då vara Svens arvegods. Byns andra gård är av skattenatur. Inga munkar i *Munetorp enligt bevarade källor alltså. För övrigt är det ljudlagsmässigt ytterst tveksamt att förutsätta ett borttappat k. Om man skulle försöka sig på en gissning så kan det ligga ett förvanskat mansnamn *Ö(d)mun(d) eller *E(d)mun(d) dolt i namnets förled. Dessutom så svämmar vårt land över av i källorna ej bestyrkta kloster och kapell. För det mesta är de lärda konstruktioner som inte kan beläggas före romantikens tidevarv då ruiner och riddare, munkar och nunnor var högsta mode.
 
Vi saknar samtida belägg på 'lediga' gårdar i Gårdveda-Mörlunda-Tveta. Detta betyder inte att digerdöden inte slog mot denna del av länet, bara att vi saknar samtida skriftligt material. Spekulationer i frågan blir alltså ganska meningslösa eftersom de varken kan underbyggas med argument eller sänkas med motargument. Munkar bedrev ej heller jordbruk på klostrens landbogårdar. Dessa brukades av landbor som betalade arrende till klostret.
 
För ytterligare frågor i ämnet hänvisas till DMS' hemsida.
 
Mvh Roger AJ
 
 

Roger Axelsson
Riksantikvarieämbetet / Ux
Box 5405
114 84  STOCKHOLM
http://www.raa.se/U/dms/index.htm