Äldre inlägg (arkiv) till 16 mars, 2010

[Harriet Hogevik]

Hej! Vet precis var du menar Bo - brukade åka med ibland på 1950-talet när min pappa lämnade avlöning till desa stenhuggare. Det är ungefär samma ställe i de olika beskrivningarna såvitt jag kan bedöma - så din familj har nog inte flyttat så mycket.
År 1903 blev Lysekil stad men Lyse församling tappade Slätten först ca 30 år senare. Eller finns det någon källa till att församlingsgränsen skulle ha ändrats i två steg? Mvh Harriet

[Harriet Hogevik]

Hej Linus! Hans Andersson född 28 juni 1812 N Torgestad dog 18 april 1892 N Torgestad, hem.äg. änkeman enl SCB-utdrag Lyse dödbok via SVAR. Ingen dödsorsak angiven. 79 år 9 mån 20 d.(Det var en annan hem.äg på Torgestad som dog 1913 - Lindbergh har förväxlat). Beata Nilsdotter har jag inte dödsdatum på men det bör ha varit i perioden 1861- 1892. Hans och Beata fick tillsammans tio barn men de visste du kanske redan. Jag härstammar från två fastrar till Hans Andersson. Torgestadssläkten är stor.  
Mvh Harriet

[Kerstin Jungebro]

Bo den 14 januari, det område du beskriver hette Höjden under Träleberg.

[Kerstin Jungebro]

Hej alla Slättenforskare.
 
Slätten började bebyggas till stor del av inflyttade stenhuggare o smeder på 1890-talet och framåt. 1912 blev Slätten municipalsamhälle (men hör fortfarande till Lyse församling)och bestod av adresserna:
 
Slätten under Berga Frälse
Slätten under Berga Gåshogen
Slätten under Berga Övre
Liden under Lilla Ulseröd
Liden under Fiskebäck (del av)
Höjden under Träleberg
 
Detta var utmarker till gårdar i Lyse församling.
 
Den 1 januari 1931 överfördes Slätten + den del av Fiskebäck som ej tillhört municipalsamhället och även Dalskogen till Lysekils stad.
 
mvh Kerstin Jungebro
Sällskapet Strömstierna, Lysekil

[Bo Sobéus]

Hej Kerstin
 
Tack för din uppställning över Lyse, går det att ta reda på var exakt Nr. 52 på Liden Lilla Ulseröd låg.
Var finns detta dokumenterat.
Det stämmer vad du skriver vår adress på Slätten när jag var barn var BF 9

[Eva Langfeldt]

Hej!  
 
Jag behöver hjälp med namn på två platser i Lyse. Vad står det efter från i C:2 (1729-1791)  Bild 29, död nr. 14,
och i C:1 (1703-1729)  Bild 66 / sid 152, längst ner på vänster sida, från ... Hogga ?
Fick tyvärr inte lastat in bilderna.
 
Mvh Eva

[Kerstin Jungebro]

Hej alla Slättenforskare igen
 
Avskrift av fastighetsböcker över Slätten är påbörjad och det kommer att bli ett bra hjälpmedel när det gäller att kunna översätta de gamla adresserna till dagens gatuadresser.
 
 
mvh Kerstin Jungebro
Sällskapet Strömstierna, Lysekil,

[Harriet Hogevik]

Hej Kerstin! Det verkar lovande - noterar ni också försäljningarna av tomter på Slätten som gjordes från gårdarna i Lyse? Mvh Harriet

[Harriet Hogevik]

Hej! Angående Sörkila har Mikael Hammer och jag igår och idag haft en dialog (under Bohuslän - Stenkyrka) om bl.a. anorna till Mätta Persdotter död 14 nov 1801 som flyttade dit 1772 tillsammans med maken Per Larsson 1 jan 1729 - 3 feb 1808.  
Frågan är nu vem/vilka som bodde på dessa 3/8 mtl tidigare - vem auktionerade ut gården? Hur länge hade det varit ett frälsehemman?
Mvh Harriet

[Harriet Hogevik]

Hej! Under Stenkyrka har Mikael Hammer frågat om det framgår vid dödsfallet 6 sep 1773 vem som var mor till Berent Perssons i Sörkila dotter Helena, 11 år som dog av rödsot.
I Lindberghs böcker Stångenässläkter beskrivs familjen Berent Persson både under Sörkila i Lysedelen och under S Rörvall.
Mycket talar för att Berent inte var son till Pehr Larsson f 1 jan 1729 som 1772 köpte en gård på Sörkila - utan snarare svåger.
För att komma vidare med detta tror jag haken är att få fram när Berent (och brodern Gullbrand)kom till Lyse.
Lindbergh anger att Berents första hustru hette Gunilla Hindrichsdotter (benämnd Andersdotter 1778) död före 1800 och den andra Anna Pehrsdotter i livet 1800. Enligt Lindbergh belagt att Berent var rotebonde på Sörkila 1176-1778 , oklart var 1779-1798 samt S Rörvall från 1799 -  
Att han fanns i Lyse sept 1773 är mycket sannolikt då döttrarna som dog då noteras i Lyse dödbok - däreimot hittar jag inte i Lyse födelsebok den dotter Kerstin som, enl Lindberghs avskrift av hfl Rörvall 1800, är född 21 maj 1773. Finns hon i föbok någon annan förs - före flytt? Å andra sidan finns en hustru Gunilla i Sörkila som fadder 25 dec 1771 då ett barn döps på Örebro under Sörkila...
Ja, här finns lite att reda i. Mvh Harriet

[Mikael Hammer]

Hej igen Harriet,
 
Jag drar mig till minnes att min far nämnte något om att åtminstone en av bröderna Berent och Gullbrand, skulle ha flyttat till Foss, kanske till Torreby, i en periode. Dette blir, som vanligt när det gäller mina påståenden, väldigt løst i fisken, men det kan kanske vara ett spår att följa upp, i vart fall om man har en antagelse om tidsintervall.

[Harriet Hogevik]

Hej Mikael! En metod att följa hur Berent Persson flyttar är att försöka hitta hans barn i olika födelseböcker. Det underlättar förstås att Berent är ett ganska ovanligt förnamn (till skillnad från t.ex. Helena..).
De barn som noterats av Lindbergh under s Rörvall från Hfl Brastad 1800 plus två som jag hittade i Lyse dödbok:
Helena, Berents dotter f 176.  död 6 sept 1773 Sörkila, 11 år
Börta Berentsdotter f 24 juni 1764
Anna Berentsdotter f 4 nov 1764 - 23 dec 1838 (L har markerat det orimliga i dessa två systrars födelsedata)
Hans Berentsson f 17.. - 18.. gift 12 jan 1804
Maria f 176. död 2 sept 1773 Sörkila, 6år
Chierstin f 21 maj 1773
Helena f 2 jan 1776 Sörkila, Lyse
Maria född och död 21 apr 1778
Edla Greta Berentsdotter 8 jun 1791 - 25 juli 1858
Maja Berentsdotter ca 1798 - 5 okt 1800, 2 år
Anna Britta 9 aug 1799 - 4 okt 1800
Har du fler barn än dessa?
Vi vet alltså att han bott i Lyse och Brastad och kanske Foss. Vilka församlingar skall vi leta i mer? Tegneby?
Mvh Harriet

[Mikael Hammer]

Hej Harriet,
 
Jag blir dig dessvärre svaret skyldig eftersom jag inte vet vilka socknar Berendt bodde i före flyttningen till Lyse, men Stenkyrka, Tegneby och kanske Morlanda (där Pehr Rasmusson dog) verkar vara rimliga alernativ. Jeg vet dock inte hur det är med status på arkivmaterial från dessa socknar.

[Harriet Hogevik]

Hej Mikael m fl! När det gäller Maria f 21 april 1778 så döps hon 26 april i Lyse (enl födelseboken via SVAR)men jag hittar ingen dödsnotering så var Lindbergh fått det ifrån att hon dog samma dag vet jag inte. Vid denna födsel kallas modern Gunilla Andersdotter (stämmer med Lindbergh) - inte heller hon dör i Lyse i anslutning till födseln.
Ett av dopvittnena är intressant: Hustru Inger Persdotter i Klätta, hon är även fadder när Pehr Larsson och Mätta Pehrsdottr i Sörkila får sonen Anders 16 aug samma år. Övriga faddrar är grannar från t.ex. Norrkila så det känns sannolikt att denna Inger är nära släkt (namnet Inger var inte heller lika vanligt som t.ex. Ingeborg). Någon Lyseforskare som stött på Inger Persdotter på Klätta?
Mvh Harriet

[Sture Berg]

Hej Harriet och Mikael
Det fanns en Inger Pehrdotter på Rågård under Klätta, gift med Jacob Christoffersson enligt Nils Lindbergh s 145. Hon kom från Stora Berg vid giftermålet 3/3 1776. När deras dotter Anna döptes 1777 var Jakob rusthållare i Klätta.Faddrar: Hustrurna Mätta Pehrsdotter i Sörkila, Malin på Torpet Pallen, pigan Helena Pehrsdotter i Sörkila, Gulbrand Pehrsson i Stora Berg och drängen Lars Erichsson i Klätta. Någon födelsenotis för Inger (dotter till Pehr) hittar jag inte i Lyse.
Mvh Sture Berg

[Harriet Hogevik]

Hej Sture! Tack, det var precis vad jag trodde - mycket talar för att detta är yngre syster till Mätta Persdotter och att Inger alltså också är född Kärrslätt, Stenkyrka. Kan väl ha kommit till St Berg till brodern Gullbrands hushåll. Skall titta vidare i födelseboken vilka faddrar som används vid de följande dopen. Enl Lindbergh föds hos Ínger och Jacob åtminstone även barnen Kierstin 1779, Karin 1783, son 1785 och Pehr 1789. Kanske ger sig halvbrodern Berent tillkänna som fadder vid något tillfälle. Mvh Harriet

[Mikael Hammer]

Hej,
 
Det är ju intressant att fyra syskon, Berendt, Mätta, Gullbrand och Inger, skall ha flyttat till Stångenäs samtidigt (om hypotesen nu håller vill säga).
 
Berendt och Mätta med familj flyttade til Sörkila (Berendt flyttade sedan vidare till Rörvall), Gullbrand med syster Inger till Stora Berg. Var alla dessa gårdar en del av samma frälsegods och blev de sålt ungefär samtidigt? Jag föreslog i ett tidigare inlägg att Sörkila kunda ha tilhört Holma, men Holma var väl en del av Hvitfeldtska gymnasiegodset och de underlydande bönderna titulerades gymnasiebönder. Kan de aktuella gårdarna i stället ha tillhört Torreby eller Morlanda? Var försäljningen en del av en större likvidation av egendom?
 
Och vad hände egentligen med Gullbrands del av Stora Berg? Om jag har förstått saken korrekt så blev Mättas son Lars (Gröt-Lars) ägare till en av gårdarna på Stora Berg genom att ta över underhållet för sin syster (Marta?) och svåger som var barnlösa. Denna gård skulle så ha gått i arv till Pehr Larsson, medan den andra gården ägdes av två sjökaptener i Lysekil (Pik tror jag var en av dem) för den til sist blev köpt av Pehrs son Amandus. Var Gullbrands gård och Pik m.fl. sin gård en og samma?

[Sture Berg]

Hej.
 
En Inger Pehrsdotter avled i Lyse 10/1 1791. Jag tror mig läsa att hon var 40 år.
Lyse C:2 bild 206 i ArkivDigital.
 
Mvh Sture

[Mikael Hammer]

Hej Sture,
 
Mätta Pehrsdotters halvsyster Inger skal ha vært født 22/5 1756 i Stenkyrka så det stemmer ikke helt, men nesten.

[Roland Erikson]

Hej Harriet och Mikael
 
Har några uppgifter om Gunilla Hendriksdotter.
 
Hon dog 1787-01-29 i Åleveden Foss 45 år.
Det finns en bouppteckning efter henne 1787:1507 Sunnerviken
Ingressen lyder,
År 1787 den 12 feb blev på begäran laga uppteckning och värdering förättad hos Änkemannen Bendt Persson i Åleveden, över kvarlåtenskapen efter dess avlidna hustru Gunilla Henriksdotter, vars arvingar äro sönerna Anders, Per och Hans Berndtssöner, och döttrarna Börtha, Kerstin, Helena och Ingeborg Berndtsdöttrar, den förstnämnda sonen myndig och närvarande.
Egendommen uppgavs av Änkemannen och värderades av Jon Johansson i Skaveröd och ?Sven Engelbrektsson i Foss, och befants som följer.
 
Fler uppgifter finns på sidan 292 Ödby Familjer i Foss socken av Hans Karlsson
 
Mvh Roland Erikson

[Harriet Hogevik]

Hej Roland!
Tack - då stämde hypotesen att Berent mellanlandade i Foss på väg till Rörvall. Då vet vi var vi skall leta efter hans andra giftemål.
Mvh Harriet

[Harriet Hogevik]

Hej Mikael!
Det finns inget som talar för att Sörkila och St Berg varit en och samma gård (med tanke på att jag växte upp mitt emellan så känns en sådan tanke ganska främmande....) eller tillhört Holma.
Jag anser inte heller att det finns belagt att de fyra syskonen flyttat samtidigt - det kan ha skilt åtskilliga år. Vilka flyttsedlar har du mer än Lars och Mättas från 1772? Att lillasyster Inger bor i brodern Gullbrands hushåll fram till giftemålet är absolut inget konstigt och kanske inte heller att syskonen ville bo i samma bygd och höll utkik efter gårdar till salu.
Vad gäller vår ursprungliga dialog om namnbruk är det av intresse att notera att Inger döper sin förstfödda Anna efter farmor (som dött 1763) och den andra Kerstin efter mormor (när dog hon?).
Och om gårdsägandet på Berg stämmer inte dina uppgifter. Så här tror jag att det var:
Vilken del Gullbrand bodde på har jag ännu inte utforskat.
 
Marta Persdotter 1773-1844 flyttar dit med sin make i samband med giftemålet 1798 och brukar 1/2 mtl fram till sin död. Gården säljs till kapten Pijk i Lysekil.
 
Lars Persson 1771-1863 med maka Maren Eriksdotter bor de första 11 åren av sitt äktenskap i Hannevik men köper ca 1808 1/2 mtl St Berg Bergs gård. (Det skulle kunna vara så att de köper av Gullbrand - eller hans ättlingar - men det har jag absolut inga belägg för...)
 
Efter honom brukar vår gemensamma ana Per Larsson 1817-1889 Bergs gård medan hans syster Marta 1810-1879 med make arrenderar den andra Berggården av kapten Pijk. Ingen av Martas barn stannar och brukar Berg utan Pers söner tar över:
Amandus köper 1/2 mtl av kapten Pijk
Julius Persson sedermera Larsson (1853!-1936) brukar under sitt första äktenskap Bergs gård.
Yngsste brodern Martin går till sjöss.
1879 får Julius möjlighet att via andra hustrun Hilmas arv plus arvet från modern överta Kyrkobyn. Då menar jag det Kyrkobyn Hedarne kallat som låg på Lyseslätten (plus utmarker) som inte var bebyggt med bostadshus före skiftet ca 1850 (enligt anteckningar av min ff Wilhelm Andersson inför föredrag i Lysekils Rotary jan 1947).
Martin kan komma hem och överta Bergs gård.
Mvh Harriet

[Harriet Hogevik]

Hej Sture! Din läsning av Inger Persdotters död hjälpte mig att hitta att det finns en lucka i SVARs filmning av Lyse C/2.
Inger finns inte med. om jag tittar på födslarna som är största antalet såslutar 1790 på född no 11 och börjar 1791 med född no 23. Finns alla födda i nummerordning via Arkiv Digital?
Mvh Harriet

[Sture Berg]

Hej Harriet! Ordningen är inte rätt. Den aktuella sidan finns före sidorna för 1789.
Mvh Sture

[Harriet Hogevik]

Tack Sture - nu hittar jag också Inger Persdotter och tolkar åldern vid dödsfallet på Rågård u Klätta till 40 år.
Mikael - vilken är din källa till hennes födelsedatum i Stenkyrka? Kan det ha fötts två Inger med tre års mellanrum?
Mvh Harriet

[Mikael Hammer]

Hej Harriet och Sture,
 
Vad gäller källor för Ingers födelsedatum är jag osäker, men jag tror att det kan vara någon av Almegius skrifter. Det är fullt möjligt att där kan ha fötts flera döttrar som fått samma namn som du föreslår.
 
Takk för utredning om Stora Bergs skiftande ägoförhållanden.
 
Jag är fullständigt klar över att Stora Berg och Sörkila aldrig har räknats som en och samma gård. Det jag menade var att de två gårdarna skulle kunna ha tillhört ett och samma godsinnehav, f.eks. Holma eller, mer troligt, Torreby eller Morlanda. Jag tror f.eks. att Brastad i Brastad och Lycke i Lyse var gårdar som tillhörde Holma gods (utan att någonsin ha räknats som en del av själva gården Holma) och att (frälse-)bönderna där titulerades gymnasiebönder. Dessa bönder hadde arbetsplikt på Holma gård som en del av sitt arrende, i vart fall de på Brastad som bodde tillräckligt nära för att den formen för betalning skulle vara aktuell.

[Roland Erikson]

Hej Harriet ocoh Mikael
 
Om Gulbrand Persson och Annika Helgesdotter de finns med i Hans Karlssons Familjer i Foss socken sidan 221 Skulevik.
 
Bouppteckning efter Annika Helgesdotter 1816:493 Sunnerviken
Denna lyder:
År 1816 den 28 feb förättades på begäran laga uppteckning och värdering hos Änkemnannen Gulbrand Persson på Holmen under Ödby,
uppå kvarlåtenskapen efter dess avlidna hustru Annika Heljesdotter,
vars arvtegare är 2nne myndiga barn,nämligen sonen Per Gulbrandsson
och dottern Britta Gulbrandsdotter, som bägge närvarande till sin rätts bevakande,för dottern inställde sig dess man Anders Pettersson
och sonen Per Gulbrandsson själv tillstädes.
 
Mvh
Roland Erikson

[Harriet Hogevik]

Hej Roland! Tack då vet vi vart Gullbrand flyttade så kan vi gå vidare och försöka ringa in om han lämnade Berg ca 1798 eller ca 1808. Och så vet vi att han var i livet fortfarande 1816. De två äldsta döttrarna Anna och kierstin är inte längre i livet - två andra barn som inte finns med i lindbergh har tillkommit. Mvh Harriet

[Harriet Hogevik]

Hej Mikael!  
Gymnasiebönderna var de som brukade gårdar som hörde till Hvitfeldtska stiftelsen.
Skår som är en gård vi härstmmar från via Maren, hustru till Gröt-Lars omnämns som en Hvitfeldts gård men det är så tidigt(1672-73 enl Lindbergh) så det var kanske före stiftelsen. En mera sentida gymnasiegård är t.ex. Berga Mvh Harriet

[Mikael Hammer]

Hej Harriet,
 
Jag är också klar över att gymnasiebönder var de som brukade gårdarna som tillhörde Hvitfeldtska stiftelsen, men jag har fått intrycket att dessa gårdar administrerades från lokala sätesgårdar. Där finns f.eks. ett mål i domboken för hösttinget i Stångenäs m.fl. härader vid Mellby Oktober 1710 som ger mig grundlag för denna antagelse. Jag tror att min källa i det här tillfället är en av Rydstrands böcker om Stångenäs.
 
Svenning Hansson på Brastad gymnasiegård stämde sin granne Nils Aslagsson på Brastad kronogård på grund av skällsord och påfölgande slagsmål. I ordskiftet hadde Nils Aslagsson bland annat yttrat följande ord: gå till Holma och ta ditt skjutsmål. Jag tolkar detta därhän att Svenning som gymnasiebonde hadde skjutsplikt som en av sina arbetsplikter vid Holma gård under vilken Brastad blev administrerad, medan Nils som kronobonde inte hadde några sådana plikter. Jag antar också att Nils visste mycket väl hur han skulle ordlägga sig för att reta upp sin granne mest möjligt.
 
En check i svenska Wikipedia anger att Hvitfeldska donationen blev etablerad 1684, så 1672-73 var det nog frågan om Hvitfeldska frälsegodskomplekset som du antar.