Äldre inlägg (arkiv) till 1999-12-03

[Kent Lindkvist]

Till Bengt Nordstrand
 
Det verkar som vi har gemensamma anor då jag också hamnar i Lämås. Jag är inte säker på att det är rätt, eftersom min källa är A G Petterssons bok om Smedbergssläkten. Från urmakaren och krögaren Olov Johansson Smedberg, som du har tagit upp i ditt inlägg om torpet Ängland i Bjurtjärn är jag helt säker, men det har ju hänt att A G Pettersson tagit fel ibland.
 
Olof Gunnarsson i Lämås skall ha varit min mm ff ff ff f.
 
Sonen Johan Olofsson föddes 1647 och dog 1706. Hustrun omnämns inte av A G P.
De hade flera barn.  
 
En son Olov Johansson var född 9 dec. 1683 och flyttade till Runsås i Bjurtjärn där han var arrendator. Han gifte sig där år 1707 med Ingrid Håkansdotter. Han dog 1755.
 
Deras äldste son Johan Olsson var född 2 aug. 1712. Han flyttade till Smedstorp i Bjurtjärn. Gifte sig med Margareta Andersdotter, född i Smedstorp 1721. De fick många barn.  
 
Sonen Olov föddes 18 dec. 1746. Han tog sig namnet Smedberg efter födelsegården Smedstorp.
 
Så långt A G Pettersson. Därefter tycker jag att jag har fast mark under fötterna efter vad jag har läst i kyrkböckerna. Det skulle vara intressant att höra dina kommentarer, så att jag inte halkat in på något villospår.
 
Det är verkligen intressanta uppgifter du delar med dig av. I flera av dina inlägg dyker det upp namn som jag har träffat på bland mina anor. Jag återkommer säkert. Till exempel har ju Jordan i Brickegården varit med vid flera tillfällen, och det är särskilt spännande eftersom jag bor cirka 300 meter från Brickegården.
Hälsningar
Kent

[Bengt Nordstrand]

Hej Kent!
 
Jag tror du är på rätt spår. Det var roligt att vi har gemensamma beröringspunkter. Om jag räknar rätt är du 7-männing med min far.  Min egen linje går via en bror till Johan Olsson i Smedstorp, nämligen Anders, som övertog faderns bruk i Runsås.  
 
Det finns en del att fundera kring när det gäller de berörda familjerna. Jag tar en bit i taget. Jag föreslår att vi börjar med Johan Olofsson i Lämås. Efter mantalslängden är han brukare i Lämås 1673/74 - 1704/05.  
 
Johan tycks ha förhållit sig lugn, jag har inte hittat många spår av honom i domboken. I feb. 1694 har åstadkommits enighet mellan Jöns (Jonsson) och Johan om ägofördelningen i Lämås. I okt. 1697 får han svara för en skuld till kyrkoherden Tingström. I mars 1702 klagar knektänkan Kerstin Olofsdotter i Bäcketorp att rotmästaren Johan Olofsson i Lämås undanhållit hos sig en del av hennes mans städslepengar och rotepengar. Johan hävdar att det är betalt. Även nov. 1705 finns Johans namn. I feb. 1714, efter Johans död uppdras att reva och justera åker, äng och röjningsland i Lämås mellan Olof och Jöns Jonssöner å ena samt Gunnar och Jöns Johanssöner å andra sidan.  
 
En svårighet har varit att sätta namn på Johans hustru. Visserligen finns dopbok i Karlskoga från 1680, men tyvärr tas inte moderns namn med förrän i början av 1700-talet. Jag försökte pussla med dopvittnesnotiser för 20 - 25 år sedan och kom då fram till att Johans hustru hette Karin Eriksdotter.  
 
Hustru Karin Eriksdotter från Lämås avled 1712 23/8  65 år gammal. Alltså född ca 1647, samma år som Johan.  
 
När jag nu tittar igenom anteckningarna så känns det inte helt vattentätt, men fortfarande troligast. För det första är det synd att dödboken inte skriver änkan Karin etc. Mannen Johan dog ju 1706. Men det kan ju vara hon ändå.  
 
I Lämås är det tre brukare kring 1690-talet: Johan Olofsson, samt Jöns Jonsson och Olof Jonsson på Jon Arvidssons tidigare del. Dessutom finns ett ställe som heter Lämåstorp med en Olof Eriksson.  
Vid dop i Mosserud 1688 är tre vittnen från Lämås: Johan Olsson, Karin Eriksdotter och Segrid Jonsdotter.  
Dop hos Jöns i Lämås:
1688 vittnen fr. Lämås: Olof, hustrur Karin och Segrid.  
1696 vittnen fr. Lämås: Olof, hustru Karin.
Så Karin och Segrid är i alla fall inte hustrur till Jöns.  
Dop hos Olof i Lämås:  
1691 vittnen fr. Lämås: Jöns, Johan, Karin, Kerstin
1695 vittnen fr. Lämås: Johan, Karin
1696 vittnen fr. Lämås: hustru Karin.  
Alltså bör Karin  inte vara hustru till Olof, alltså är bara Johan kvar.  
Kerstin skulle kunna vara Jon Arvidssons hustru, som ju hette Kerstin (Persdotter?).
Dop hos Johan i Lämås:  
1689 vittnen fr. Lämås: Jon
1693 vittnen fr. Lämås: Jon, Jöns, hustru Annika
 
När det gäller Johans (och troligtvis Karins) finns följande:  
1) Gunnar Johansson, dop 1681 31/7, avled 1716 20/6, brukare i Lämås. Hustru: Lisken Andersdotter.  
2) Olof Johansson, dop 1683 9/12, gift till Runsås, frälsetorp under Alkvettern, Bjurtjärn.  
Anmärkning: arrendator kan väl inte vara från tiden, alldeles för modern benämning. Brukarna på Alkvetterstorpen var frälsebönder under Alkvetterns rå och rör, d.v.s befriade från annan skatt än vad som skulle erläggas till sätesgårdens ägare. Om krav på arbete vid sätesgården förelåg vet jag inte. Det är möjligt. På en del sätesgårdar fanns s.k. hälftenbrukare som ibland översatts till arrendator, de behöll alltså hälften själva och lämnade hälften till ägaren. Men frälsetorparna var frälsetorpare.  
3) Karin Johansdotter, dop 1685 5/4, gift 1734 11/8 med Per Olsson i dennes andra gifte, i Alkvetterstorpet Lövbackarna. Han var änkeman efter en syster till Olof Johanssons svärfar. Karin och Per blev boende i Runsås.  
4) Per Johansson, dop 1687 31/7, gift 1715 19/6 med Annika Nilsdotter i Åsjöhult, också i Bjurtjärn.  
5) Bengta Johansdotter, dop 1689 29/9, gift 1737 24/10 med Nils Ersson i Lövnästorp, Bjurtjärn, i dennes andra gifte.  
6) Erik Johansson, dop 1693 9/4
7) Jöns Johansson, 16(86), brukare i Lämås, gift 1707 med Ingrid Larsdotter från Stenbäcken.  
 
Det finns mer kring de fyra som kom till Bjurtjärn. Jag återkommer till dessa, men under Bjurtjärns socken.  
 
Hej så länge
Bengt

[Sam Blixt]

Hej!
 
Jag söker information om föräldrar till Eric Lundahl, född den 27 juli 1769 i Karlskoga.
 
MVH/Sam Blixt/Oskarshamn

[Håkan Karlsson]

Till Bengt Nordstrand om Lämås.
 
Tack för intressanta uppgifter om Jon Arvidsson i Lämås, som är min ff ff ff ff ff. Känner Du till hustrun till sonen Jöns Jonsson ca 1660-1740? Dennes son Oluff Jönsson, döpt 1683-10-24, död 1721-01-20 i Lämås, gift 1706-12-28 med Britta Olsdotter från Åsbergtorp. Vilka är sistnämnda Britta Olsdotters anfäder?
 
Hälsningar
Håkan

[Mats Danielsson]

Söker anor till och information om Petter Rolander, född 1744 i Lungsund, boende i Karlskoga 1771 då min ana Catharina Persdotter föddes.
 
 
Mvh

[Sam Blixt]

Jag söker information om Olof Lundahl och hans hustru Ingrid Andersdotter, som bodde i Karlskoga åtminstone 1770-1783. De fick flera barn, bl a Erik ca 1770 och Olof 1773 men flyttade till Västra Ed, Kalmar län 1783.
 
MVH/Sam Blixt/Oskarshamn

[Bengt Nordstrand]

Hej Håkan!
 
Jöns Jonsson med hustru i Lämås: tyvärr har jag inte stort mer att komma med än det jag skrev sist (22 augusti). Om du läser dopvittnena, så tycks de utesluta att Jöns hustru var Karin eller Segrid. Alltså blir hypotesen att hon hette Annika.  
 
Britta Olsdotter från Åsbergstorp:  
Jag har en del mantalslängdsuppgifter för Åsbergstorp. Tyvärr är de ofullständiga, särskilt efter 1682. Vid 1690-talets slut finns masmästaren Anders Olsson, som avbyts av (måg?) Arne (från Knapped?), på ena gården, och Johan Ersson med son på den andra.  
Anders Olsson tillträdde någon gång första halvan av 1660-talet. Han kom att dela gården med Olof Arvidsson (från 1670 till 1682, från 1676 utskottskarl eller soldat) och Töres Persson (tillträdde 1676, bort igen 1679). Om Britta var född senast 1682 skulle hon kunna vara dotter till Olof Arvidsson.  
(Töres Persson, som är från Boviken, är mantalsskriven i Bjurtjärnsgårdarna Tåbäcken 1667 - 1673/4, i Boviken 1679 - 1683 och i Mörkviken 1685 - 1688. )
Företrädaren till dessa tre hette Arvid Bengtsson med hustrun Segrid Andersdotter.  
I Karlskoga härads dombok (DB) feb/mars 1670: Anders Olsson och Olof Arvidsson i Åsbergsviketorp beviljas delning hälften vardera i åker, äng och hus.  
Nov. 1670: Olof Arvidsson är skyldig sin svåger tackjärn.  
Nov. 1673: Jordan Olofsson i Alkvettern om försutten arbetstid mot Olof Arvidsson.  
April 1676: Per Töresson i Boviken (Bjurtjärn) om fordran på Olof Arvidsson. Om Olof ej betalar efterlåts Per tillträda och bruka Olofs åttondel som han bebor i Åsbergstorp för Pers son Töres Persson, som är gift med Olofs syster.  
April 1678: Bevisar Töres Persson i Åsbergstorp hur han löst och köpt av svågern Anders Olsson den stubberätt, som är hälften av Åsbergstorp för 400 daler kopparmynt. Töres har också erlagt 100 dlr. kpmt samt en kviga till svärmodern Segrid Andersdotter. Svågrarna förpliktas försörja henne.  
Maj 1679: Nämns Töres Persson och grannkvinnan hustru Kerstin Eskilsdotter, Töres döms för sabbatsbrott.  
- Anders Olsson klagar på svågern Töres Persson att han på elak berättelse drivit honom från sin kronojord Åsbergstorp. Senare är dock Anders kvar, men Töres har gett sig av.  
Maj 1682: Töres Persson är nu i Mörkviken, Bjurtjärn, i tvist med Kerstin Eskilsdotter i Åsbergsviketorp.  
Sept. 1682: Avlidne soldaten Olof Arvidsson har för 9 år sedan  vid midsommartid innan förelagd termin återbudit och betalt Töres Persson i Boviken de penningar han lånat av Töres far, Per Töresson, som hade en äng Sjöängen i underpant. Töres skall gottgöra soldatens änka Kerstin Eskilsdotter i Åsbergstorp med hö eller pengar.  
Konflikten mellan Anders Olsson och Töres Persson fortsätter i maj 1692, då Töres har avlidit, men med Töres bröder i Boviken.  
Olof Arvidsson avled tydligen mellan maj och september 1682 och efterlämnade änkan Kerstin Eskilsdotter.  
 
Arvid Bengtsson finns i Åsbergstorp enl. boskapslängd 1635 och fram till början av 1660-talet.  
I DB okt. 1669 om änkan Segrid Andersdotter och hennes avlidne man Arvid Bengtsson, att de efter hans far först betalt 100 dlr. kpmt i gäld, sedan 200 dlr efter hans mor och styvfar. Dömdes änkan hennes barn Olof och Britta Arvidsbarn att behålla och besitta kronohemmanet Åsbergsviketorp utan andra skyldigheter till andra svågrar och svägerskor. Nämns även begravningsomkostnad för Ingeborg Olofsdotter, som sonen Nils Bengtsson lagt ut.  
Nils Bengtsson var förste brukare i Fågelmon eller Mon 1645 - 1651/2, därefter brukare i Linnebäck. Nils var gift med Karin Enarsdotter från Alkvettern.  
I mantalslängderna på 1650-talet nämns Arvids hustru Segrid, sonen Bengt samt döttrarna Ingrid och Kerstin.  
 
Åsbergstorp upptogs 1618 och skattlades 1625. Förste brukaren hette Bengt, nämns i olika längder 1626 - 1632.  
Var det Bengts hustru som hette Ingeborg Olofsdotter?  
 
Men kopplingen från Britta Olofsdotter till Olof Arvidsson kunde gärna behöva litet mer underbyggnad om den går att finna.
 
Hälsningar
Bengt

[Bengt Nordstrand]

Till Kent Lindqvist
Fortsättning vad gäller Johan Olofsson och dennes far Olof Gunnarsson i Lämås på 1600-talet.  
 
Jag vill mena att Olof Gunnarsson är son till Gunnar Jönsson i Bregården. I princip finns andra möjligheter. Närmast är Gunnar Jönssons samtida i Vibäck, Gunnar Eriksson. Längre bort finns enstaka Gunnar i Lungsund och Varnum.  
 
Skälen för att betrakta Gunnar Jönsson i Bregården som Olofs fader är:  
1) Olof upptog Lämås på Bregårdens ägor.  
2) Gunnar Jönsson hade en son som hette Olof, enligt arvskiftet juni 1663. Tyvärr står det inte vilken gård denne Olof Gunnarsson hörde hemma i.  
3) Namnskäl: Olof Gunnarssons son Johan Olofsson hade söner med både namnen Gunnar och Jöns.  
 
Olof i Lämås nämns även i DB okt. 1670 i samband med testamente efter barnlösa paret i Berg ( = Spjutberg): Jon Arvidsson och Ingiäl Ralsdotter (Ral = Ravel = Ragvald?). Dokumentet bevittnas av ”närmaste släkten och förvanter”: Nils (Gunnarsson) i Bregården, Anders (Esbjörnsson) i Kilsta, Ral i Immetorp, Arvid (Nilsson) i Vibäck, Arvid (Olofsson) i Källmo och Olof (Gunnarsson) i Lämås. Hur dessa var inbördes besläktade med Jon och Ingiäl i Berg kan jag tyvärr inte reda ut.  
 
Vad jag för övrigt vet om Gunnar Jönsson i Bregården är följande:  
 
Gunnar finns i hjonelagslängden 1610 och nämns 1617. 1610 nämns han jämte två stycken Olof i Bregården, den ene helt säkert Olof Eskilsson. 1618, 1620 och 1621 nämns en Olof Olsson i stället för Gunnar i Bregården (kanske svåger eller svärfar). Från 1626 och fram till 1650 finns Gunnar i boskaps- och mantalslängderna.  
 
Gunnar var bland nämndemännen 1621 (lista finns i renoverade domboken, originalet saknas) och fram till 1631. Gunnar Jönsson blev fjärdingsman 1630 8/7, vilket han ännu är 1648.  
1626 hade dottern Karin Gunnarsdotter blivit ”belägrad”.  
Gunnar nämns i Karlskoga tingsrätt bl.a 1630, 1634, 1643, 1646, 1648 samt 1653.  
 
Gunnar Jönsson var gift två gånger. 1646, när han anges ogift, anklagas han för lönskeläge med änkan Marit väverska från Västergötland.  
1662 28/11 har Gunnar Jönsson avlidit. Nämndemannen Simon Eriksson i Stensviken (Bjurtjärn) yttrar sig och det framgår att hans mor, Anna Simonsdotter, tidigare gift med häradsdomaren Erik Hansson i Stensviken, senare varit gift med den nu avlidne Gunnar Jönsson. Simon undrar vad hans mor ska ha efter hans styvfar gentemot dennes barn i första giftet. I juni 1663 behandlas skiftet mellan Gunnars barn: Nils, Olof, Karin, Gunilla och Kerstin.  
 
Av barnen, utom Olof, är sonen Nils Gunnarsson den som efterträder fadern i Bregården. Hans hustru heter Ragnil. Nils är nämndeman från maj 1653. Vid tinget 4/4 1687 har Nils avlidit och följs av sonen Erik Nilsson i Bregården.  
 
Dottern Gunilla var gift med Måns Jordansson i Bregårdstorp.
Dottern Kerstin är jag osäker på: Lars Mattsson i Brattebäcken hade en hustru Kerstin och son Gunnar Larsson. Björn Jonsson i Björnstorp hade en hustru Kerstin och son Gunnar Björnsson. Gunnar i Vibäck kan också ha haft en dotter Kerstin.  
 
Avslutningsvis: På 1670-talet nämns kring mitten av 1670-talet en Olof Olofsson i Lämås, som antagligen är son till Olof Gunnarsson. Han nämns i DB nov. 1673, betalar ersättning för bruten häst till Anders Olofsson i Åsbergsviketorp.  
 
Mars 1675 förekommer Olof i följande historia. Måns Olofsson i Västansjö hade förledne hindersmässetid slagits ihjäl i ett slagsmål med Olof Olofsson i Lämås. Olof svarar: ”Mycket illa är skett, men alldenstund jag blev av honom först överfallen, som merendels tillförene har varit min gode vän, skedde en sådan olycka.”
Skräddaren Nils Eskilsson i Bregården var närvarande när Måns skadades till döds. Han berättar: Den 22 jan. var han med sin ämbetsbroder Olof Nilsson vid Björkborns hammar hos bruksskrivaren Petter Andersson Wäster för att lämna av landshövdingen beställda kläder. Därefter begav sig bägge till Bo hamrar in hos Elias hammarsmed dit Olof kom strax efter dem med en bergsknekt och sin rotemästare. Olof tog in ett stop öl åt sin rotemästare. Då kom Måns Olsson in med sin morbror Nils Nilsson i Qvarntorp, tackar skräddarna för att de gjort så vackra kläder. I stället för dricks vill han spendera en kanna öl eller två, som han gjorde. Han bad skräddarna stanna litet. När de druckit omkring några gånger kom en änka hustru Elin i Forsby fram till deras lag och klagade gråtande för dem över Olofs rotemästare Erik Olofsson, att han medan utskrivningen pågick i bergslagen hadde friat till hennes dotter för att slippa bli knekt. Efter utskrivningarna övergav han frieriet. Måns såväl som änkan beskyllde Olof vara den som avrått sin rotemästare från frieriet till änkans dotter. Måns och Olof, som förut varit goda vänner och bröder började ordskaffas.  
Då sade Nils skräddare: Ska ni längre låta så ska jag gärna efterlåta er mitt rum.  
Måns sade till Olof: Om du nämner sådant mer idag ska jag straxt slå dig en örfil.  
Olof svarar: Du kan slå till.  
Måns började tala om bergsknektarna: Av alla knektar i Karlskoga är ingen starkare än Jöns Beske.  
Olof sade: Jag vill fritt slåss med Besken. Men jag vill inte gärna tas med dig.  
Måns bad Olof att tiga, annars skulle han få en örfil.  
Olof satt och skar tobak. Måns steg upp i bänken, över bordet och slog Olof, som satt på sätet, en örfil. Men Olof slog inte igen utan sade: Slår du en gång till så ska det bli annat av.  
Då tog Måns en mässingkittel av bordet med öl i och ville slå Olof. Men det hindrades av skräddarna. Då tog Måns en skräddarsax på bordet och tänkte slå Olof. Det blev också avvärjt. Då lutade sig Måns över bordet och tog Olof i håret. I samma veva stack Olof Måns i bröstet, två tvärfingrar under /.../wårtan med värden Jöns´ kniv, som Olof hade karvat tobak med och låg på bordet.
Då ville skräddare Nils rycka dem isär. Men Måns tog sig hårt för bröstet, som var öppet innan skadan skedde, ty råcken var oknäppt. Måns sade: Gud nåde mig, han högg mig med kniv. Ta fatt honom.
Då sprang Olof ut med kniven i handen. Måns tog hastigt till en bössa som låg på bordet och ville springa efter, men föll av svaghet och vidöppen skada i golvet  och efter ett pustande blev han strax på golvet död. Olof gav sig på flykten hem till Lämås. Där greps han, fängslades och fördes till Örebro torn.  
Olof tillstod att vittnesmålet var sant.Och sade att det gör honom mycket ont att en sådan stor olycka skulle hända honom. Han kunde inte begära att han måtte till livet pardoneras, önskade att om han skulle till livet straffasej måtte länge plågas i fängelset. Han dömdes till döden.  
Hur det gick i högre instanser är mig obekant.  
 
Med detta har jag i stort sett uttömt vad jag har om Lämås på 1600-talet.
 
Hälsningar
Bengt

[Kent Lindkvist]

Till Bengt Nordstrand
 
Ett hjärtligt tack för dina utförliga svar om Lämås. Det var ju en tragisk historia om Olof Olofsson i Lämås. Det vore intressant att veta hur den högre instansen dömde och vad som hände den olycksdrabbade mannen. Det är klart att våldsamheter i samband med alkoholförtäring förekom på den tiden också.
Min MF MF FF hette Erik Olsson och var född i Nolås, Bjurtjärn. Födelseåret inte helt säkert, troligen 1737. Han råkade den 20 februari 1767 i slagsmål i Karlsdal, och blev så svårt slagen att han dog tre dagar senare. Han uppgavs då vara 35 år gammal, men då stämmer inte födelseåret. Troligen gällde slagsmålet pengar men alkoholförtäring kan säkert ha förekommit också. Jag har fått en kopia på domboken från Karlskoga, men är inte nog tränad att läsa dåtidens handstil, så jag vet inte detaljerna ännu. Jag får försöka mera när tiden räcker till.
Erik Olssons far var Olof Bryngelsson 1716 - 1741, Nolås. Hans farfar var Bryngel Mattsson född i Karlskoga 1655, död i Nolås 1728. Du har kanske träffat på Bryngel i din forskning.
 
Åter till Lämås.
Gunnar Jönsson i Bregården måste ha haft mycket mark. Byggnaderna låg väl mitt i nuvarande Karlskoga, och Lämås ligger ett bra stycke utanför staden. Nordväst om Lämås ligger Bregårdsskogen, alltså ännu lägre bort. Jag vet inte exakt var Bregården låg, men min arbetsplats Bregårdsskolan ligger mycket centralt.
Jag har andrahandsuppgifter att Kathleen Hedberg, USA, i sin avhandling anger att Olof Gunnarsson och Karin hade en son Anders, född 1631, död 1706 01 18, som senare levde i Åsbergsviketorp. Kan det stämma eller har hon kopplat fel ?
Jag hoppas att du så småningom skriver mera om Johan Olofssons ättlingar som flyttade till Runsås och andra platser i Bjurtjärn. Jag tyckte mig se en koppling i ditt svar om den efterlysta Johanna Fischer, eller tar jag fel ?
 
Hälsningar Kent.

[Bengt Nordstrand]

Till Kent Lindqvist
 
Tack för ditt spännande svar.  
 
Visst är det en kuslig historia som drabbade Olof O. i Lämås. Från modern rättsuppfattning säger ju skräddarens vittnesmål att Olof blev rejält provocerad innan något hände. Det gränsar mot självförsvar alternativt olyckshändelse kan man tycka. Olof försvinner, som sagt, och jag vet inte hur det gick.  
 
När det gäller slagsmålet från 1767 visste jag om det genom begravningsnotisen i Bjurtjärn. Jag skulle gärna läsa domboksprotokollet vid tillfälle. Visst är handstilen ofta trälig. På 1700-talet är den ofta slarvig i domböckerna. Ibland är ännu äldre handstilar lättare att forcera.  
 
Jag har själv anor i Nolås i Bjurtjärn, så där har vi tydligen ännu en gemensam tråd. Däremot inte från Bryngel Matsson för min del. Detaljerna om det återfinns under Bjurtjärn.  
 
Jag har misstänkt någon förbindelse mellan Lämås och Anders Olofsson i Åsbergstorp. DB nov. 1673: ”Näst kunde Rätten Anders Olofsson i Åssbergswikstorp betahla till Oluff Olufsson i Lämåhss på sin broders wägnar 5dlr. kopprmynt för dhet han hadhe brutet hans häst tå han Legdde honom till Elfshyttan och een dahler förhögningh på hästeleigan, efter han reedh hästen annor wägh ähn ändha till Elfshyttan ..”
Det är inte glasklart för mig vem som är bror till vem i den här texten. Men det kanske finns fler belägg för att att Anders Olofsson är från Lämås.  
Kathleen Hedbergs avhandling känner jag inte till. Det låter spännande. Jag vill naturligtvis gärna veta mer om den. Hur får man tag i den? Vilka belägg anförs där?
 
Johan Olofssons barn, som flyttade till Bjurtjärn, finns nu under Bjurtjärn.  
 
Visst var det glesbebyggt i gamle dagar! Även Knappedet upptogs på Bregårdens ägor, så ägorna måste ursprungligen ha sträckt sig från sjön Möckelns nordvästra strand tvärs över skogen ända till sjön Alkvetterns östra sida. I jordeboken för Värmland finns följande bönder på gårdar inom nuvarande Karlskoga då i Varnums socken: Nils i Boo, Oloff i Bredegården. Inom nuvarande Bjurtjärn finns: Oloff i vluethen (Ullvettern), Jöns i Näss, Sigge j queggen.  
Allt väster om Möckeln och söder om Lonnen och Timsälven hörde till Varnum i Värmland.  
Området norr och öster därom hörde till Knista i Närke, t.ex. Brickegården.  
I söder hörde t.ex. Strömtorp till Visnum.  
 
1573 har vid sidan om Bo och Bregården tillkommit Bregårdstorp och Aggerud. Mellan 1580 och mitten av 1600-talet upptas nästan alla övriga gårdar, som nu finns. En explosiv utveckling!
 
1573 heter brukaren i Bregården Eskil. 1599 är där två brukare: Eskil och Olof. Därefter är Bregården delat i två, mot senare delen av 1600-talet i ännu fler delar. När Gunnar Jönsson bebor den ena delen heter hans granne Olof Eskilsson, nämndeman.  
 
Slutligen:  
Du nämner Bryngel Mattsson i Nolås, Bjurtjärn. Denne var enligt åldersuppgift född 16(55), enligt giftermålsnotis från Bråten, Karlskoga. Bråten ligger norr om Brickegården i den del av Karlskoga som hörde till Knista.  
 
Jag har bara spridda och ofullständiga notiser om Bråten. De jag har ger följande.  
Upptaget 1623.  
Mantals- och boskapslängder m.m.:
1626, 1628:  Östen
1632, 1635, 1646:  Lars
1650:  enkian
jordeboken 1652:  hust. Sisilia
1653: Matts, hust. Elin;  1656: Matts Bryngelsson, hust. Elin, 1666: Matts
 
Hälsningar
Bengt

[Lena A Löfström]

Bredgården ligger i det område som idag betecknas som Nedre Skranta, dvs med början där Skrantabacken idag går. Det följde sedan sjön på det sätt som beskrivs ovan. Och visst var området stort, gick fram till Aggeryd, där hembygdsgården idag ligger (har en ana född i den byggnaden). Bregårdstorp låg i Övre Skranta, idag alltså på andra sidan vägen sett från Skrantabacken och var också ett stort område, en del av det består idag av ett HSB-område byggt någon gång på 50-60-talet tror jag. Jag har anor där sedan mycket tidigt 1600-tal (det är i alla fall så långt jag hunnit bakåt....).
 
Min beskrivning ovan är tagen ur minnet och de som är mer hemma i Karlskoga må ursäkta om jag inte anger exakt läge, men jag tror  ni förstår i alla fall. Någon karta har jag inte bara tomtkartor över Bredgården och Bredgårdstorp, men där framgår det hur stora områdena en gång var.
 
Hälsn Lena A L

[Kent Lindkvist]

Till Bengt Nordstrand
 
Jag har inte läst Kathleen Hedbergs doktorsavhandling från 1985 själv utan fått uppgifterna från en annan Lämås-forskare, Chester Serrander, som bor i Lämås. Jag minns däremot en tidningsartikel om Kathleen Hedberg, att hon forskade på sina egna rötter i Åsbergsviketorp. Avhandlingen finns på Karlskoga hembygdsförenings arkiv på kommunbiblioteket i Karlskoga.
Det du skriver om uppdelningen av Karlskoga i gamla tider mellan Varnum och Knista verkar lite förbryllande på mig. Det som berättas om Karlskogas äldsta kyrka är ju att bönder från Knista i Närke uppvaktade hertig Karl om att få bygga en kyrka, men kyrkan ligger väster om Timsälven, alltså i dåvarande Varnum, men det finns säkert en naturlig förklaring.
 
Hälsningar Kent.

[Bengt Nordstrand]

Till Kent och Lena!
 
Det har sitt pris att skriva meddelanden sent på kvällen. Det jag skrev om Karlskoga i äldre tider blev säkert förbryllande.  
 
I mitten av mitt inlägg av den 15 sept. ska stå:  
I jordeboken för Värmland 1540 finns följande bönder etc. Det gäller den s.k. Gustav Vasas jordebok. - Men årtalet ramlade bort när jag skrev in texten.  
 
Jag skriver alltså om tiden innan Karlskoga fanns. Socknen inrättades ju, som många vet, 1586. Och den tillskapades genom att delar av Varnum och Visnum i Värmland lades ihop med delar av Knista och kanske ytterligare någon socken i Närke.  
 
På samma sätt skapades t.ex. Grythyttan 1633 genom att delar av Karlskoga, Värmlandsberg (nuvarande Kroppa och Färnebo m.fl)och Nora lades samman.  
 
Så det här med ägorna till Bregården och andra gårdar. Lena pratar om var bytomten låg, d.v.s. boningshusen, fähusen, kålgården etc. Runt om fanns åker och äng, en del ängar låg ofta längre bort i skogen. Och så fanns stora områden med skog och mark.  
 
Inom det som ursprungligen var Bregårdens ägor i den vidaste bemärkelsen upptogs sedan, särskilt under 1600-talet, nya gårdar, som t.ex. Lämås och Knappedet.  
 
Slutligen tackar jag för tipset om K Hedbergs avhandling, som jag tänker ta del av när jag får tillfälle.  
 
Hälsningar
Bengt

[Kent Lindkvist]

Till Bengt Nordstrand
 
Den första kyrkan i Karlskoga byggdes alltså sedan socknen hade inrättats. Platsen som valdes låg kanske mitt i byn. Det är ju möjligt att nuvarande torget fungerade som marknadsplats redan då. Det kan ju vara en naturlig förklaring.
Jag har i dag tittat närmare på Kathleen Hedbergs avhandling på hembygdsföreningens arkiv. Det visade sig att den i huvudsak handlar om Finnebäck. En detaljerad genomgång görs av hur gården ärvts i många generationer. Förutom den färdiga avhandlingen finns också en stor mängd tabeller över de flesta större gårdar i Karlskoga med omnejd. Tyvärr saknas Lämås, som därmed blir en felande länk. I Bregårdens tabell står att Gunnar Jönsson har en son Olof Gunnarsson i Lämås, och i tabellen över Åsbergsviketorp står att Anders Olofsson är son till Olof Gunnarsson i Lämås, men tyvärr finns inte källorna angivna, då tabell över Lämås saknas.
Det kan säkert vara värdefullt att läsa avhandlingen ändå, och tabellerna bör ju vara en guldgruva för alla som intresserar sig för gårdarna i Karlskogas tidiga historia.
 
Hälsningar
Kent

[Lena A Löfström]

Ni verkar alla så hemma där borta i Karlskoga och det är väldigt intressant att läsa alla era inlägg.
 
Jag har en liten fråga till er. Att det var vanligt förr att man inte reste långt för att skaffa sig brud eller brudgum var kanske inte så konstigt men hur vanligt var det att man faktiskt kunde stanna på ett och samma ställe (Bregården/Bregårdstorp) generation efter generation från 1600 intill dags dato utan att det blev inavel, det undrar jag? Eller var det kanske så att det var min släkt som var den bofasta medan andra kom och gick varför utbudet av blivande makar alltid var färskt. Vad tror ni?
 
Jag skrev förut att jag hade anor i Bregårdstorp sedan år 1600, vilket är sant och idag bor fortfarande släkt i rätt nedstigande led på samma plats. De har bara bytt ut gården med dess hus mot en HSB-lägenhet eftersom man sålt marken till Karlskoga kommun. Några i släkten flyttade i alla fall en bit bort.... till Skrantabacken där de byggde sig hus i början av seklet.
 
Hälsningar Lena A L

[Kjell Nordqvist]

Kent m.fl.
Bregårdens gamla bytomt fanns där Bregårdsskolan
nu ligger och sträckte sig upp mot kyrkan och
Nämndhuset (gamla sjukstugan). En gård låg intill
sistnämnda byggnad och gick under namnet Bergius-
gården. Ett par gårdar i den gamla byn ingick i
det på 1940-talet nedlagda ålderdomshemmet.
Flera bilder i Hembygdsarkivet ger en god föreställning om hur byn tedde sig före upplösningen.
Bregården hette inte utan skäl så. Byn sträckte sig som nämnts från Möckeln till Alkvettern och Lonnen. Byarna däremellan var avknoppningar från
Bregården.
Vi har en karta i arkivet som visar byns ursprungliga utsträckning.
Kathleen Hedberg lade upp familjetabeller för alla
gårdar, men vi har ännu bara en del av hennes tabeller.  
Kjell Nordqvist
http://w1.586.telia.com/~u58606249/index.htm

[Håkan Karlsson]

Immen, Karlskoga. Känner någon till anfäder till Karin Bryngelsdotter från Immen, döpt 1683-04-22 och död i Immen 1771-09-10? Gift första gången med Per Arvidsson och andra gången med Bengt Persson, död 1773-11-04 i Immen.
 
Hälsningar
Håkan

[Peter Brisback]

Hej Bengt!
 
I ditt inlägg under Lungsund angående Flottuva och Råglanda nämner du Jacob Persson i Gälleråsen, Karlskoga och svägerskan Margareta Larsdotter. Har du fler uppgifter om honom? Han ingår i antavlan via hans dotter Maria (f. 1696) gift med Erik Nilsson i Skråmmen. Jag saknar namnet på Jacob Perssons hustru.
 
Hälsningar
 
Peter Brisback

[Göran Lundström]

Carl Cyrus Gullbrand var född i Karlskoga(Björkmo) den 12 september 1885 som utomäktenskaplig son till pigan Thilda Gullbrand, f. 1861 i Karlskoga. Thilda Gullbrand födde ytterligare en son, Nils Julius Gullbrand f. 1902 i Karlskoga(Höjden). Vet någon vem eller vilka som var far/fäder till de båda sönerna ?
 
Tack på förhand /Göran Lundström

[Bengta Källström]

Till Peter Brisback.
 
Läste idag din kommentar den 27 oktober till Bengt Nordstrand ang. Jacob Persson i Gälleråsen.
 
Då jag har samme Jacob Persson bland mina anor, vill jag meddela dig att hans hustru hette Kerstin Larsdotter, född ca 1659 och död 29 mars 1724 i Gälleråsen. Hon var tidigare gift med Tore Olsson i Gälleråsen, som dog mellan 1687 och 1690. De hade åtminstone ett barn, dottern Rangela, som dog 1705, varvid modern, då omgift med Jacob Persson, erhöll 1/6 helgårdshemman i Gälleråsen i arv efter dottern. Tores syskon förde sak mot Jacob Persson och ville hävda sin släkts rätt till hemmanet, men rätten slog fast att Jacob Persson och hustrun Kerstin Larsdotter skulle få förbli vid sitt hemman i Gälleråsen.
 
Jacob, född ca 1669, var son till Peder Gälarsson och Dordi Larsdotter i Gräsholmstorp i Karlskoga. Kerstin var dotter till Lars Svensson och Brita Persdotter i Stråbergsmyretorp i Karlskoga. Jacob Persson gifte om sig den 14 mars 1726 med Sigrid Olofsdotter i Aggerud, Karlskoga. Han dog i Aggerud den 4 april 1746.
 
Jacob Persson ingår i min antavla genom sonen Per Jacobsson, född 1690 och bosatt i Gälleråsen.
 
Hälsningar
Bengta Källström

[Bengt Nordstrand]

Tack Bengta Källström!
 
Jag har inte vetat så mycket om Jacob Persson i Gälleråsen. Vilken källa ger att han är från Gräsholmstorp - inte för att jag betvivlar, jag är bara nyfiken? Jag kan tillägga att Jacob Persson blev nämndeman 1 sept. 1713.  
 
Jag har en notis från Karlskoga DB 1689 om avlidne Töres Olssons i Gälleråsen omyndiga dotter Rangela och hennes äldsta farbror Olof Olsson i Gälleråsen. Töres, inte Tore, var alltså namnet på Jacob Perssons föregångare i Gälleråsen.  
 
Töres och Olof Olsson var i sin tur barn till Olof Töresson i Gälleråsen och dennes hustru Ragnil /Rangella/ Nilsdotter. Olof T. finns i mantalsl. från 1651, var vikarierande nämndeman 1664 samt ordinarie från 1668 fram till mars 1688, då han hade avlidit.  
 
I DB 1673 om hur Olof Töresson och hans svåger, nu avlidne Jon Nilsson, delade Gälleråsen efter svärfadern / fadern Nils Jonsson i Gälleråsen, som skatteköpt hemmanet 28 juni 1631. Nils Jonssons barn räknas upp:  
1. avlidne Jon Nilsson i Gälleråsen
2. Lars Nilsson i Duvedalen
3. Rangella, gift med Olof Töresson i Gälleråsen
4. Gunilla Nilsdotter i Strömtorp
5. Marit Nilsdotter, gift med nu avlidne Arvid Olofsson i Källmo
6. Karin Nilsdotter i Santorp
 
I DB 1671 meddelas fasta på Gälleråsen för Olof Töresson.  
I DB 1654 räknas Nils Jonssons barn upp.  
Jon Nilsson var nämndeman från 1652 till juli 1660, då han avlidit.  
 
Nils Jonsson finns i längder för Gälleråsen 1610 och fram till 1650. Han var bland nämndemännen i Karlskoga i listan 1621, blev häradsdomare 1636, avgick 1649.  
 
Hälsningar
Bengt

[Bengta Källström]

Hejsan Bengt Nordstrand!
 
Och tack för ditt svar angående folket på Gälleråsen. Du verkar besitta stor kunskap om dem, och jag har tacksamt noterat detaljerna. Av Nils Jonssons barn i Gälleråsen är Lars Nilsson en av mina anor. Tror Du att man kan förmoda att Nils Jonssons barn Jon, Lars, Rangella, Gunilla, Marit och Karin är nämnda i rätt åldersordning, eller i varje fall inom rätt åldersordning pojkar/flickor?
 
Beträffande Jacob Perssons föräldrar och ävenså Kerstin Larsdotters föräldrar, har jag fått dessa från andra forskare, Birger Johansson i Vetlanda och Ingvar Jonsson i Upplands Väsby. Ingvar Jonson har gett en generell källhänvisning till Kathleen Hedbergs avskrifter av mantalslängderna, AG Petterssons familjetabeller samt Kga härads domböcker 1629-1719.
 
I Kathleen Hedbergs analys av mantalslängden för Gräsholmstorp, som jag fått i kopia och har svårt att tolka, tycks Peder Gialersson och Dordi vara bosatta där i varje fall 1653-68. 1670-79 finns en Påvel och en Jacob nämnda och 1681 en Anders. Om Jacob är den Jacob Persson som senare kom till Gälleråsen kan knappast födelseåret runt 1669 stämma, utan han måste vara född tidigare. Som en mystifikation kan nämnas att en Jacob i Gelleråsen nämns 1680 i sockenstämmoprotokoll, då församlingen blev fördelad i rotar. I Gräsholmstorp finns vid samma tillfälle endast en, nämligen Anders.  
 
Beträffande Kerstin Larsdotters föräldrar, Lars Svensson och Brita Persdotter i Stråbergsmyretorp, skulle det vara intressant för mig att få höra om du har samma föräldrar för din Margareta Larsdotter från Karlskoga, som var gift med Halvar Sigfridsson i Lungsund. Vad hade Karlskoga dombok 1701 att säga om Jacob Perssons i Gälleråsen svägerska Margareta Larsdotter?
 
Hälsningar
Bengta

[Bernt Bergkvist]

Så var det dags att erkänna för sig själv att man kört fast igen, nu i en del av landet som man kört igenom med bil ett par gånger och i övrigt inte vet något om alls, Karlskoga med omnejd. Därför ber jag om hjälp och ser om någon måhända har några tips om hur man går vidare.
 
Christina Reinholdsdotter och Anders Boström dyker upp i Tunaberg (D) runt år 1850. De kommer närmast från Nora Bergsförsamling där de bott några år, bland annat vid något som heter Elfsnabben. Innan dess har de bott i Karlskoga. Totalt åtta barn har jag hittat, varav i alla fall sju tycks ha uppnått vuxen ålder. Anders Boström uppges vara född i Varnums församling 1807-01-06, men jag har inte hittat honom där, och trots ett idogt sökande kors och tvärs i åtskilliga längder så får jag inte grepp om vart han är född. Någon som har stött på denne man?
 
Christina Reinholdsdotter är född 1812-08-29 i Knapped, Karskoga. Hennes anor har jag lyckats följa ned till dess att husförhörslängderna slutar och ser ut så här: Far är Reinhold Reinholdsson f 1777-05-21 i Stråbergs Myrtorp och mor är hans hustru Anna Jakobsdotter född 1783-10-07 i Knapped.  
 
Reinhold Reinholdssons far är ännu en Reinhold Reinholdsson och hans hustru Maria. Födelsedata och plats är okända för mig. Anna Jakobsdotters far är Jakob Persson, född 1753-12-14 okänt var. Mor är Brita Andersdotter född 1756.
 
Jakob Persson har jag lyckats fått fram föräldrar till, och det är Petter Matsson född 1713 och hans hustra Brita född 1717. Sedan är det stopp. Någon som känner igen detta och har tips eller kompletteringar? Jag skall försöka lära mig dessa värmlandstrakter bättre i sinom tid, men nu känns det mesta väldigt stort och okänt när man sitter framför läsapparaten och letar efter vad som känns som en nål i höstack.
 
Berra

[Peter Brisback]

Till Bengta och Bengt
 
Tack för uppgifterna om Jakob Persson i Gälleråsen. Enligt namnregistret till Karlskogas domböcker finns tre Perssöner i Gräsholmstorp som verkar samtida med Jakob Persson nämligen Anders, Bengt och Lars.  
Det vore intressant att veta om det bara är från mantalslängden man knyter Jakob Persson till Gräsholmstorp eller finns det något konkret i domboken?
 
Hälsningar
 
Peter

[Bengt Nordstrand]

Hej Bengta!
 
1) Gälleråsen ligger litet i utkanten av mitt forskningsområde som har centrum i Bjurtjärn. När det gäller häradsdomaren Nils Jonsson i Gälleråsen och åldersföljden på hans barn, så är det svårt att förmoda så mycket. 1654 nämns de i följande ordning: Jon, Lars, Karin, Rangela, Gunilla, som alla är skyldiga att betala till systern Marit i Källmo. 1673 nämns först Rangella och salig Jon från Gälleråsen. Därefter nämns de två sönerna för sig och därefter de fyra döttrarna: Rangella, Gunilla, Marit och Karin. Så de nämns i litet olika ordning de bägge gångerna. Mer vet inte jag.  
 
2) Jacob Persson i Gälleråsen och frågan om hur vi vet att han var från Gräsholmstorp. Du bygger på andra forskare, där vi vet att i varje fall A G Pettersson gissade friskt när källorna inte räckte till för honom, d.v.s. när det gäller 1600-talet.  Hittar någon en hänvisning till ett belägg eller ett resonemang, som gör det troligt eller säkert att Jacob P var från Gräsholmstorp, så är jag intresserad att veta.  
3) Gräsholmstorp: upptogs 1645 av Per Gälarsson med hustrun Dordi Larsdotter. Enligt häradets DB var Per i livet i varje fall 1677 och Dordi möjligen ännu 1685. Gräsholmstorp verkar vara en avstyckning från Gräsholmen, som ägs och brukas av Lars Påvelsson med hustrun Marit Tomasdotter. Den naturliga hypotesen är att det är Dordis föräldrar. Marit, liksom systern Kerstin, är dotter till Tomas Andersson i Sälviken, Visnum.  
Du nämner Påvel och Jacob på 1670-talet. Det måste röra sig om Lars Påvelssons söner, Påvel och Jacob Larssöner i Gräsholmen, inte Gräsholmstorp. Påvel nämns i DB 1669 - 1697, är död 1703. Jacob nämns 1669 - 1704, är död 1708.
Vilken Jacob, som finns i Gälleråsen redan 1680 har jag ingen aning om.  
I Gräsholmstorp mot slutet av 1600-talet finns Anders Persson, som dock är död 1693 och Lars Perssons, som nämns i DB från 1686. Han blir nämndeman 1714 och häradsdomare 1726.
 
4) Stråbergsmyretorp: Karlskoga DB mars 1701 - Jag har bara noterat att Halvar Sigfridsson i Flottuvan, Lungsund, ska betala sin svåger Jacob Persson i Gälleråsen för ett lån som Halvars avlidna hustru Margareta Larsdotter fått innan hon blev gift för tre år sedan. Alltså är Margareta syster till Jacob Perssons hustru. Det är det hela.  
Lars Svensson i Stråbergsmyretorp är förste brukaren där, avdelat från Stråbergsmyren, som grundlagts av svärfadern Jon Björnsson. Lars hustru Marit Jonsdotter är död 1662 (DB), så Lars har säkert gift om sig.  
 
Hälsningar
Bengt

[Kent Lindkvist]

Till Göran Lundström.
Det fanns några i släkten Gullbrand som utvandrade till Amerika. Det kanske du vet redan. Jag har inga detaljer, men jag tror att det var en mor och ett par döttrar. Kjell Nordqvist forskar på Gullbrand-släkten åt ättlingar i USA.
Du kanske skulle kontakta honom. Han skrev bland annat ett inlägg den 9 oktober under Karlskoga.
Hälsningar
Kent Lindkvist.

[Jan-Erik Björk]

Är det någon som forskar om finnarna i Karlskoga? Källorna är ju inte särskilt uttömmande beträffande nationaliteten.
 
I ett inlägg den 18 november nämns Tomas, Jakob och Pål. Detta är namn som ofta innehas av finnar.  
 
Det är för övrigt inte skrivet särskilt mycket om finnarna i denna del av Sverige. Standardverken känner jag till.

[Bengta Källström]

Till Peter och Bengt
 
Tack för uppgifter. Till Peter vill jag poängtera, vilket du säkert redan sett, att mina uppgifter om Jacob Perssons föräldrar inte är tillräckligt väl styrkta, utan det vill nog till mera forskning efter Jacob i Gräsholmstorp innan vi kan ta Peder och Dordi som säkra föräldrar.
 
Till Bengt, stort tack för ditt svar om Gälleråsen, Gräsholmstorp och Stråbergsmyretorp.  
 
Peder Gälarsson/Gialersson/Jällersson i Gräsholmstorp väcker ju intresse genom sitt namn. Kan namnet Gälar etc. på något sätt vara vanligt förekommande i Karlskogatrakten vid den här tiden? Eller ens alls förekommande? Är det någon som känner till namnet i andra sammanhang?
 
Hälsningar
Bengta

[Göran Lundström]

Till Kent Lindkvist
Det var två döttrar till Jonas Jonsson Gullbrand som utvandrade i slutet av 1800-talet. Jag har via detta forum fått kontakt med Kjell Nordqvist. Tack för Ditt svar.
Hälsningar Göran Lundström

[Alexandra Granberg]

Hej!
 
Har för några veckor sedan börjat släktforska och jag skulle behöva lite hjälp på traven så att säga. Har en hel del släktingar i Karlskoga bland dem är: Erik Alfrid(Forslund)Granberg 17/10 1879 och hans mormor Stina Maria Ersdotter 12/5 1830.
Misstänker att hennes mor Stina Ersdotter också var från Karlkoga men jag vet inte helt säkert.
Hur som helst om någon känner igen personerna jag nämnt ovan så skulle jag bli mer än lycklig om ni kunde skriva några rader till mig.
 
Tack för att ni tog Er tid att läsa mitt meddelande.  
 
Hoppas ni kan hjälpa mig.
 
MVH/Alexandra