Hej Agneta! Här kommer lite mera.
I hfl Stavnäs 1846-50 finner man på Sölje glasbruk drängen Jan Henrik Jernberg, född 1827-04-11 i Sillerud, inflyttad från Karlanda 1847. Han flyttar året därpå som dräng till Sölje. Där finns också pigan Stina Andersdotter Edström, född 1824-04-04 i Töcksmark, därifrån inflyttad 1850. De vigs 1850-12-26 i Stavnäs (vb).
I hfl 1851-55 finner man familjen i hfl under rubriken Sölje - statdrängar. 1851-08-26 föds dottern Lovisa på Sölje och 1854-10-13 dottern Anna Kajsa på Stömne bruk.
Enl. utflyttningslängden flyttar 1854-10-20 smeden J. H. Jernberg med maka och barn till Hillringsbergs bruk i Glava, där Jan Henrik är spiksmed 1855-57.
1857 flyttar familjen till Emilsdals bruk i Gillberga, där J. H. är spiksmed 1857-65. Här föds enl. hfl barnen Jan Gustav 1858-03-31, Karl Petter 1861-09-21 och Regina 1864-12-19.
1865 flyttar familjen till Loviseholms bruk i Töftedal, Dalsland.
1866 flyttar man till Foss bruk (tycker jag att det står; ligger i Norge, Buskerud fylke).
Emilsdals bruk fick sina privilegier 1842 och uppfördes på Blixbols ägor i Gillberga. Här fanns en manufaktursmedja med 1 räckhammare, 6 spikhammare, kolhus och en smedbostad. Spiksmidet vid Emilsdal upphörde 1876.
Spiksmeden fick vara kvick i vändningarna. Spikhammaren, som vägde 8-15 kilo, gjorde 5-8 slag i sekunden. En bra smed med duktiga medhjälpare kunde hålla ett genomsnitt på 7 sekunder för varje tillverkad spik. Veckotillverkningen låg normalt på 2 lådor tretum eller tre lådor fyrtum. Spiksmeden hade i mitten av 1800-talet 45 riksdaler om året kontant, på vilket han skulle avlöna huvdare och tenpojke. Extraförtjänster var möjliga om smeden kunde göra en överlåda, vilken då betalades med 2 riksdaler. Spiklådorna eller kistorna som de också kallades vägde c:a 11 pund, dvs 93,5 kilo.