Äldre inlägg (arkiv) till 2013-11-27

[Sari Wilhelmsson]

Hej Carl. Tack för länken Carl. Jag är lite försiktig när det gäller information utan källor. Har gått på nitar förut och så mycket kan därefter bli fel. Men en uppgift är en uppgift och allt bör tas i beaktande.
 
Bra att du lade ut kartan blir lite mer överskådligt så.
 
Tror inte det är helt omöjligt att denne Arvid blev far vid 60 år ålder. Troligen en yngre hustru och möjligt att han varit gift fler gånger.
 
Försöker hitta informationen som Martin nämnde i domböckerna. Kanske finns där mer ingående information om Arvid med söner.

[Carl Wennerström]

Sari,
Bo Axelsson hade också sagt i hans post (Postat onsdagen 20 november 2013 - 23:05) att Hallor var född i Valunda. Men jag vet som sagt ingenting om källorna.
På kartan ser man också älven och platsen där Hallor drunknade, mellan Backa och S. Räverud.
 
För att kunna fastställa om Hallor Bratt och Hallor Arvidsson är densamme bör man undersöka inskrivningsrullan för 1684. Om det inte finns två personer med namnet Hallor borde det vara samma person.
 
Det blir intressant att höra vad du finner om denne Arvid.

[Sari Wilhelmsson]

Finns endast en Hallor i rullorna. Så det borde vara samma Hallor. Och i sådana fall började han som piqvinerare och hette då Bratt i Backa, rote 4. Kallade sig sedan Nybbleman i Nybble, rote 12 och blev musketör.
 
Vad gäller domböckerna som Martin nämnde. Så har jag funnit dessa nu, men de är svårlästa. Behöver nog hjälp med dessa. Ska lägga ut dem under läshjälp tänkte jag. Ger nog ingen större information angående Arvid som jag kan se. Men som Martins skriver, är namnen i sig betydelsefulla. Arvid Hansson, Hallor Arvidsson finns det nog inte så många utav i Visnum. Och att det skulle finnas två tegelslagare i Visnum som heter Arvid är inte heller så sannolikt.

[Carl Wennerström]

Intressant! Vad är en piqvinerare? Som man ser på kartan ligger ju Backa och Nybble väldigt nära varandra. Hallor skulle kunnat ha flyttat in till byn alternativt om Backa vid det andra tillfället han skrevs in i rullorna räknades som att tillhöra Nybble (rote 12), därav soldatnamnet.
 
Det kan ju vara möjligt att tegelslagaren Arvid är Hallors far eftersom namnen stämmer överens. I fall det å andra sidan inte är tegeslagaren Arvid som är Hallors far så behöver inte den andre Arvid vara tegelslagare.  
 
Det vore intressant att undersöka om Hallor Bratt är kopplad till de andra släkterna Bratt i Värmland som säger sig härstamma från den Norge stammande Nils Bratt som levde under 1400-talet.

[Sari Wilhelmsson]

Ja herrejistanes...måtte haft nattmössan på häromdagen när jag skrev här första gången.  
 
Ett obekräftat fynd jag funnit är.  
År 1690 finns en soldat Hallor Arvidsson i Nysund (Visnum KI:2,1638-1711,Opaginerad sida,Adonlines sid nr.54). Denne Hallor blev då antagen som timmerman, vid tillbyggningen av brygghuset på prästgården. Osäker på om detta är Hallor Arvidsson Wennerström- Nysund ska det inte vara, det står för Nybble! Förlåt.
 
Här är bilden

[Sari Wilhelmsson]

Tog bort en bild som blev onödigt stor.
Här kommer den ånyo. I mindre format.
,Visnum-LI-1-1689-1759-Bild-42,soldaten Hallor i Nybble 1697

[Carl Wennerström]

Så han blev anställd som timmerman i Nybble?

[Carl Wennerström]

Finns det någon information om Hallors fru Karin Svensdotter?

[Björn Sonesson]

Pikenerare (eller piqenerare) var de fotsoldater som hade en pik som vapen. Som ett långt spjut ungefär.

[Carl Wennerström]

Ok, tack!

[Carl Wennerström]

Var det alltså bara soldater som blev anställda som timmermän för bygguppgiften? Hur kan detta komma sig?

[Sari Wilhelmsson]

Hej Carl, när jag skrev första inlägget skrev jag fel by, Nysund istället för Nybble. Sedan gick jag igenom alla urklipp jag hade igår och upptäckte misstaget. Därför alltid viktigt att kolla källan själv. Tur jag upptäckte mitt misstag i tid.  
Jag har inte funnit så mycket om hans hustru Karins ursprung ännu.  
Hallor verkar varit anlitad som snickare en del.  Och det verkar vara nått som gått i släkten. Hittade en notis ur boken Kristinehamns historia av. A.Em. Löf och A.Ernvik del.3. sid.306.
 
I regel behövde staden 3-4 snickare. Magistraten klagade 1717 hos landshövdingen över bristen på snickare: Gabriel Jönsson (burskap 1677) var utgammal och vanför, Torbjörn Lure ofärdig och Håkan Hansson seglade mera än snickrade. Endast två snickare funnos som verkligen kunde utföra nödvändigt arbete. För att råda bot på bristen antogs 1718 snickardrängen Sven Hallorsson från Visnum på prov ett år. Av sin fader hade han lärt sig förfärdiga stop och kannor, alltså finaste laggkärl, samt arbetat tre år hos en snickarmästare i Filipstad. Han behövdes, eftersom då inte fanns någon som kunde lagga eller laga träkärl.  
 
Detta är väl Sven Hallorsson född. 1694. 1718 var han 24 år gammal och 1711 när Hallor dog var han alltså 17 år gammal.

[Carl Wennerström]

Det kan mycket väl stämma!
Lars Hallorsson var ju även han anlitad som snickare, bl.a. för renoveringen av Säby herrgård och Kyrkan.  
Undrar om snickeriet funnits i släkten även tidigare eller om det var något som Hallor tog upp efter kriget tillsammans med hans soldatkamrater eftersom det tydligen var brist på snickare i området.
 
Det vore också intressant om man kunde hitta något samband mellan Hallor Bratt och de övriga Brattsläkterna i Värmland.

[Sari Wilhelmsson]

Fick en väldans massa huvudbry nu. Har i Visnums kyrkoräkenskaper funnit en Hallor I Nybble, under rubriken Testamnter efter de döda. Detta redan år 1702, verkar det som i alla fall. Boken är lite svårtydd vad gäller årtal.

Visnum-LI-1-1689-1759-Bild-68
 
Har dock inte funnit någon Hallor i dödeboken vid den tiden. Begriper inte riktigt vad detta kan betyda?

[Carl Wennerström]

Märkligt. Såg du Hallors dödsruna som jag tidigare postat under Arfersson, Hallor fredagen 22 november 2013 - 16:56?
 
Det kan ju vara så att Hallor skrev och registrerade sitt testamente 1702.
 
(Meddelandet ändrat av callerox 2013-11-26 18:41)

[Sari Wilhelmsson]

Jo jag vet ju att han dog 1711, detta gör mig så konfunderad. Vet inte riktigt hur dessa testamenten gick till?
 
Men då Hallor var soldat och möjligen skulle till Ryssland då Kristinehamns kompani deltog i kriget där 1700-1712. Som Björn och Bengt skriver om under rubriken Anbytarforum » Militaria » Regementen » Närke-Värmlands regemente » Arfvesson, Hallor.  
Kanske han valde att avge sitt testamente innan? Notera summan 4 (riksdaler silvermynt).Något mindre en de andras.  
Sedan står det vid vissa av namnen. Test. efter, eller bara efter. Testamente är något man avger/skriver innan döden, så däri ligger kanske skillnaden
 
(Meddelandet ändrat av Willa 2013-11-26 19:32)

[Carl Wennerström]

Ja, precis. Det låter ju logiskt.
Är siffran alltså antalet silverdaler? Han hade det knapert.
 
Har du hittat något om Arvid?

[Sari Wilhelmsson]

Daler silvermynt.

[Carl Wennerström]

Ok. Med tanke på att han den största delen av hans professionella karriär, om jag inte missförstått, var anställd som soldat var den lönen väldigt låg.  
Kan vara ett av skälen varför flertalet soldater blev anställda som timmermän efter tjänsten. Antagligen var den lönen också rätt låg.

[Lotta Nordin]

Sari,
kan det inte vara sonen Hallor som dött? Han saknas visserligen i dödboken, men...  
 
Sedan undrar jag om det inte är 4 öre silvermynt som lämnas i testamente. Summan av allas testamenten blir 4 daler och 14 öre.

[Carl Wennerström]

Det kan det vara. Då innebär det att Hallor Hallorsson knappt var 1 år gammal när han dog. Han föddes nämligen 1701. Barndöd var vanligt under den tiden.

 
(Meddelandet ändrat av callerox 2013-11-26 20:52)
 
(Meddelandet ändrat av callerox 2013-11-26 20:53)

[Sari Wilhelmsson]

Har funderat på det också, men får för mig att han levde till vuxen ålder (har inte hunnit kolla detta ännu). Tack för rättelsen.  Med summan kardemumman,
Har bara funnit en soldat Hallor i rullorna och denne befann sig först i Backa sedan i Nybble, Visnums sn. Denne soldat Hallor dog 1711. Det ska aldrig vara lätt Lotta.  
Carl, skulle tro att soldater fick olika uppdrag inom socknen när de inte var ute i fält. Saknades väl säkert en del arbetsföra och yrkeskunniga män i krigstider. Vet inte hur stor lönen var för en soldat?

[Carl Wennerström]

Ja, det var främst under Sveriges stora krig och slag som resurserna var som mest tunna.  
Samhällets utveckling stod i stor utsträckning helt stilla då.
 
Jag har läst lite om familjer med namnet Bratt som levde i Värmland, och några i Kristinehamn. Det vore ju intressant om man kunde hitta en tidigare glömd gren av de släkterna till Hallor, om det finns en sådan länk.

[Kristina Gunnarsdotter]

Testamentspengar betalades av de anhöriga för begravningen. Att beloppet för Hallor ovan var lägre än för de andra tyder på att det var ett barn som begravdes.

[Stefan Jernberg]

Eller att familjen var fattigare ....
 
Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Gustafs

[Björn Sonesson]

Testes (plural) betyder vittnen och testamente betyder ungefär vittnesbörd, dvs betyder ungefär någon persons vilja.
 
Testimonium betyder intyg, vitsord.
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-11-27 10:08)

[Björn Sonesson]

En del militärer var ingenjörer. Vägbyggare, fästningsbyggare, vattenkanalbyggare och brobyggare med mera. Det fanns särskilda ingenjörskompanier ibland. Om det fanns enskilda soldater som från sitt civila liv hade yrken , sysslor eller färdigheter som efterfrågades, så togs det till vara. Och en del blev säkert upplärda av de som kunde sådant bättre. Fanns titlar som Capitain mechanicus bland militären förr i tiden. Därför är det inget konstigt alls att f d soldater fick uppdrag av olika slag. Detta är också orsaken till att det finns något som heter civilingenjör idag! Under romerska rikets tid återfinner vi även där ingenjörer i arméerna, t ex för byggande av de berömda romerska vägarna. Militärerna var de första ingenjörerna helt enkelt.
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-11-27 10:03)

[Kristina Gunnarsdotter]

KAN tyda på att det var ett barn som begravdes. skulle jag skrivit ovan.
 
Ordet testamentspengar kan man slå upp i SAOB.
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/

[Lotta Nordin]

Kristina har givetvis rätt, och jag borde ha skrivit testamentspengar i mitt inlägg ovan, inte testamenten. I kyrkräkenskaperna är det inte frågan om testamenten på det sätt som vi tolkar det idag, utan just en avgift till kyrkan för begravningen.

[Sari Wilhelmsson]

Hej och tack för alla synpunkter. Jo jag har förstått att det inte var testamente som idag. Men funderade lite i banorna på om det fanns undantag för soldater som skulle ut i krig, att dessa kunde lägga ut en summa före, så att säga. För att inte belasta resten av familjen, då risken var ganska stor att man inte skulle komma helskinnad tillbaka.  
Som Kristina säger kan det mycket möjligt vara så att det är ett barn, och därför lade man inte ut en större summa. Och att familjen kanske hade det knapert.