Det finns mycket få notiser om Buxerudsborna i domböckerna från Väse härad men om man kombinerar det som finns med uppgifter från skattelängder framkommer en någorlunda tydlig bild. Så här tror jag det ligger till med anorna till Box från Buxerud:
Generation I
Päär/Peder i Buxrudh 1610 o 1612 (spannmålstionde Väsehärad) och Peder Jonsson gammal knekt i Booxrudh 1627-1628 skulle kunna vara en och samma person.
trolig son:
I:1 Lars Pedersson
Generation II
I:1 Lars Pedersson
barn:
II:1 Erik
II:2 Nils
II:3 Joen
II:4 en dotter med okänt namn verkar ha varit gift med Hans Nilsson
Kommentarer:
*Eftersom Lars förestår ett relativt stort hushåll med gift son och Nils Larsson enligt mantalslängderna efterträder Lars är de med största sannolikhet far och son. Det styrks också av nedan återgivet protokoll från häradsrätten.
*Lars i Buxerud ingår 1637 i en lista med frälsebönder över 60 år. Lite märkligt att han ändå verkar finnas kvar i mantal t o m 1650. Vid denna tid var kanske inte åldersgränserna för beskattning så strikta eller så är det bara ett tecken på att han ännu var familjens överhuvud. Informationen antyder i vilket fall att Lars var i 60-årsåldern omkring 1640 och alltså född c1580 (grov uppskattning). Den Lars i Buxerud som omnämns i kyrkoräkenskaperna t o m 1658 är förmodligen Lars Pedersson.
*I Väse häradsrätt 1650 återges händelseförloppet vid ett dråp i samband med gästabud vid ett bröllop som hölls hösten 1649 i Myrom. Gamle mannen Lars från Buxerud och hans söner Erik, Nils och Joen Larssöner var inbjudna. Nils blev vittne till dråpet och själv skadad när han försökte avväpna vildmannen genom att slå en stör i huvudet på honom. Stören var dock så rutten att den inte höll för slaget...
*Dottern och mågen hör till släkten med stöd av min tolkning av mantalslängderna, där Lars Pedersson verkar ha en dotter och ej namngiven måg i hushållet fram till 1653 när Hans Nilsson först namnges. Han skattar emellertid inte utan enbart hustrun och året därpå enbart den vuxne sonen som från 1657 är huvudman i hushållet. Okänt om Hans var sjuk, åldrig eller kanske mest troligt soldat.
Generation III
II:2 Nils Larsson
barn
III:1 Olof Nilsson Box (ca1647-1720), g 1:o ca 1672 m Kerstin Nilsdotter från Silkestad (16xx -1679), g 2:o ca 1679 m Rangela Persdotter från Silkestad (ca1649-1728)
III:2 Elin Nilsdotter (ca1655-1699), g ca 1680 m Lars Olofsson från Berg
III:3 Lars Nilsson Box (ca1656-1741) bosatt i Lungsnäset, Lungsund, g m Margareta Henriksdotter från Asphyttan
III:4 Peder Nilsson (ca1657-1692), g ca 1682 m Walborg Bengtsdotter från Gummerud (ca1658-1722)
III:5 Karin Nilsdotter (ca1659-ca1696), g m Jon Persson från Labberud, Ölme
III:6 Ellika Nilsdotter (ca1662-1725), g 1687 m Lars Olofsson Hjortsfeldt/Jordfelt
Kommentarer:
*Nils Larsson börjar namnges i rullor och längder i slutet av 1640-talet men har förmodligen ingått i faderns hushåll som en gift son redan från åtminstone 1642. Födelseåren för hans kända barn kan utifrån åldersuppgifter i Db mm sättas till 1647-1662.
*Enligt mantalsuppgifter hade han möjligen en gift son redan 1658 och en ogift vuxen dotter ingår i Nils hushåll 1662. Det tyder alltså på att han kan ha haft barn födda redan på 1630-talet. En liten reservation dock för möjligheten att ”sonen” 1658 kan vara en annan manlig släkting än ett eget barn, t ex en yngre broder. Om Nils Larsson blev far redan på 1630-talet passar även Kerstin Nilsdotter, som enligt åldersuppgift var ca 10 år äldre än Olof Nilsson Box, in som dotter i familjen.
*Nils förekommer i mantalslängder t o m 1679, de sista två åren utan markerad hustru vilket bör innebära att hon dött eller fallit för åldersstrecket.
*Vid denna tid förekom personer (normalt) i mantal mellan 15-63 år. Nils skulle alltså kunna antas tidigast vara född c1616 med tanke på att han gick ur mantal 1680. Om han utgick av åldersskäl eller inte är okänt men det förefaller som om han var död före 1683/84 eftersom han inte återfinns i Db för Väse som börjar då.
*Observera att det förekommer släkttabeller baserade på äldre forskning som säger att Nils Persson och Börit Attesdotter var föräldrar till Buxerudsbarnen. Det är felaktigt och verkar ha orsakats av en feltolkad domboksnotis där Gaperud i Nyed förväxlats med Buxerud. Bokstäverna ”G” och ”p” i förstnämnda ortsnamnet är med gammalt skrivsätt snarlika ”B” och ”x” i Buxerud.
*Ett mål i Ölme häradsrätt 1696 visar att Olof Nilsson Box, Elin Nilsdotter, Peder Nilsson och Karin Nilsdotter var syskon. Lars och Ellika omnämns inte i domen men jag tror ändå de hör till samma syskonskara. De verkar passa åldersmässigt bra för att så ska vara fallet och jag förmodar att de inte nämndes av den enkla orsaken att de inte närvarade vid tinget. Ärendet gällde arvet efter systern Karin Nilsdotter som dött barnlös.
*Att Lars Nilsson Box hör till syskonskaran styrks av att han i Lungsunds kyrkoräkenskaper uppges vara född i Buxerud. Åldersuppgiften pekar på ett födelseår kring 1647 men är nog överdriven. Han är utesluten från mantalslängderna fr o m 1719 vilket snarare pekar på en födelse omkring 1656. Vidare har han liksom sin äldre bror Olof utövat skräddareyrket, vilket inte var vanligt i bondbygden. Skräddaregossen Lars Nilsson i Buxerud omtalas i Väsehärads dombok 1684. Därefter hittar jag honom inte förrän han dyker upp i Lungsund omkring 1691. Något som understryker släktskapet ytterligare är att när Lars Nilssons barnbarn blir faderlösa i Lungsund erhåller de sin farfaders systerson i Väse till förmyndare.
(Meddelandet ändrat av Merik 2015-01-08 08:52)
Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 11 maj, 2015 (läst 4062 gånger)
Cookie policy