Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-18

[Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)]

Den kommentaren som Ellert klippt in här är nog inte längre 'tillräcklig' i sammanhanget.. En omfattande diskussion om denna sockens belägenhet finns under Värmland: Socknar: Nysund med start 21/8 -02 (under äldre inlägg), för att sedan fortsätta den 22/8-02. Bl.a ligger kyrkan på Värmlandssidan av Letälven, men se som sagt vidare under Nysund för djupare analyser i ämnet..

[Susanne.N.]

Är det någon som känner till byn/orten Glottringe eller Glottringen? Skulle ev. ligga i Karlstad/ Karlskoga trakten, men är ej säker. Skulle vara väldigt tacksam om någon känner till denna ort.
 
Observera att för- och efternamn skall skrivas i rutan för användarnamn vid inlägg i Anbytarforum..
-Kom ihåg det framöver bara..  /Peter Karlsson - Anbytarvärd

[Peter Funke (Aningen)]

Svar till Anders på fråga om Ohmer. Eftersom kvinnan tydligen var född i Tveta så kanske det är Åmål som avses - det ligger bara någon dryg mil från Tveta.

[Susanne Nilsson]

Hej  
 
Jag är nyfiken på om det är någon som vet vad
Odlingen är?  
Det kan vara en stuga/gård eller ett område.
Vad jag vet ska det ligga i Karlskoga trakten.

[Sari Wilhelmsson]

Hej Susanne!
 
Vid västra infarten till Karlskoga finns ett område som idag kallas Odlingen, nu i huvudsak ett industriområde, i närheten ligger området Stråningstorp. Kan det vara det du avser?
 
Med vänliga hälsningar Sari

[Susanne Nilsson]

Hej Sari!
 
Tack så mycket enligt en äldre släktning så har hon för sig att hon har hört talas  
om Odlingen i unga år. Hennes mormor och morfar skall ha levat där.
 
Med vänliga hälsningar
Susanne

[Sari Wilhelmsson]

Hej Susanne!
 
Det finns ett par stugor kvar, sedan har det nog varit lite mer bebyggelse där tidigare här kan du söka på gamla kartor om du vill finna mer.
Lantmäterikartor
 
MvH Sari

[Kaj Larsson]

Brunkölsberg (Brunkolsberg)
Orten står som födelseort för Anna Matsdotter f 1806 (Ekshärad HFL AI:12A p 72)
 
Kaj

[Birgitta Abdon]

På kartan ovan där de tre landskapen möts ligger Mörttjärn. Låg Mörttjärnshyttan här?
 
I vilken socken ligger Hellefors?

[Anders Andersson]

Just nu kan jag inte se bilder i min webbläsare, men jag antar att det är mötet mellan Värmland, Dalarna och Västmanland som avses. I Rosenbergs Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige finns flera orter benämnda Mörttjärn, och jag tror att det är följande du ser på kartan:
 
Mörttjärn i Kopparbergs län. Gård i Säfsnäs sn, Nås tg, vid gränsen till Vestmanland och Vermland.
 
Längre söderut finns följande:
 
Mörttjärn i Örebro län. By i Grythytte sn och blg, vid gränsen till Vermland nära sjön Torrvarpen.
 
Väster om detta Mörttjärn, på andra sidan gränsen, hittar vi följande:
 
Mörttjärnshyttan. By i Fernebo sn och hd, Vermlands län, nära gränsen till Örebro län.
 
Färnebo socken kallades även Filipstads landsförsamling, och har sedermera förenats med stadsförsamlingen till Filipstads församling. Jag har ingen karta detaljrik nog att se exakt var Mörttjärn och Mörttjärnshyttan ligger (jag föreslår Gröna kartan 11E SV), men att döma av beskrivningarna i Rosenberg bör det inte vara många kilometer mellan dem.
 
Hällefors utgör en egen socken, men gränsen mot Grythytte socken i söder går (av mina gamla kartor att döma) bara några kilometer söder om Hällefors kyrka, så det är väl inte omöjligt att delar av Hällefors tätortsbebyggelse i dag sträcker sig in i Grythytte socken. Båda socknarna tillhör hur som helst Hällefors kommun.

[Kaj Larsson]

Brunkölsberg
Jag återkommer till frågan om var denna plats ligger. I Malung finns många berg med namn som slutar på -kölen. Kan det vara ett ställe där?
 
Kaj Larsson

[Anders Andersson]

Du nämner två olika stavningar ovan, Brunkölsberg och Brunkolsberg. Har du sett dessa varianter i olika källor, eller är det osäkert vad som egentligen står i källan? Vad har du för källa, och vad antyder att orten skulle ligga i eller i närheten av Värmland?
 
Om båda varianterna förekommer, så är min tanke att brunköl (med hårt k) kan vara ett dialektalt uttal av brunkol. I så fall skulle det inte ha med köl (tje-ljud, bergskam) att göra, men det är en ren gissning. Jag har tittat i Rosenberg, men inte hittat ortnamnet där.

[Anders Andersson]

Ursäkta, nu ser jag att du angav källa (Ekshärad AI:12a p72)! Det första man blir blind på osv... Hur helst, har du sett namnet på mer än ett ställe, och stavas det med ö eller o?

[Anders Andersson]

Jag ser att Brunkölsberg även nämnts som födelseort 1799 enligt ett inlägg i Gustav Adolf, så då tar jag tillbaka min hypotes om Brunkolsberg. Enligt min uppfattning är det ovanligt att en by i en annan socken anges som födelseort, men det förekommer. Om Brunkölsberg inte är en plats i Ekshärad sn, så bör det dock vara en plats av viss betydelse, exempelvis en kapellförsamling som kanske var på väg att bildas omkring år 1800.
 
Jag har inte bekväm tillgång till Värmlands kyrkböcker, men jag ser i NAD att Ekshärad AI:12a omfattar perioden 1817-1823, alltså sagda Anna Matsdotters uppväxtår. Har du jämfört med närmast föregående och efterföljande hfl? Jag skulle också föreslå en titt i Ekshärads födelsebok (C:4) i den händelse Brunkölsberg faktiskt ligger (eller låg) i Ekshärads sn.

[Björn Sonesson]

Gårdarna i Brunkölsberg hörde till Malung. Men inte hela berget. Se här nedan! Förväxla inte B. med det nordligare Kölberg som däremot har gårdar både i Malung och i Norra Ny! Norra Ny Kölbergsgårdar kan delas upp i Norra och Södra Kölbergstorp och Kölberg.  
 
Fyra sedeslappar ur Niss Hjalmars Register över Ortnamn i Malung har följande uppgifter (jag kan inte återge alla speciella fonetiska tecken som finns i originalet):
 
LAPP 1:  
Brunnkölen. el Kullkölen på båda sidor om Värmlandsrået strax SV Pålkullen å KG 88 NO  
 
daer ae st?r brun@r, tre stykna, usvarva i måsn  
'där är stora brunnar, tre stycken, ursvarvade ur mossen'.  
 
Brun kjöln. Revb. 1827. Nr 1 Brunkjölsberg.
 
LAPP 2:
Brunnkölsberg (fi.) bru\nn_tjölsbärrj gårdar vid Värmlandsgränsen V Rysjön å KG 88 NO
Jfr Kullen!
Brunnkölsberg G 88, KG 88 NO
 
Brunnkölsberg eller Kullen, som den också kallas. Utsjö byfolket sålde åt Pål Pålsson från Björnåsen detta ställe 25 febr. 1768. Släkten Sikainen. (Gottlund 1817).  
 
LAPP 3:  
Kullkölen el. Brunnkölen på båda sidor om Värmlandsrået strax SV Pålkullen å KG 88 NO
 
LAPP 4:
Pålkullen, berg V Rysjön i Malungs
 
p?lkuln
 
Pålkullen G 88, kG 88 NO
 
Så långt Niss Hjalmar Matssons forskararkiv och samlingar som idag finns på Malungs lokalhistoriska arkiv. Sedeslapp nr 2 syftar på Carl Axel Gottlunds Dagbok ... 1817 som behandlar hans vandringar i Dalarna och Hälsinglands finnskogar som finns tryckt i en fullständig utgäva på 1980-talet. Rekkommenderas för läsning!  
 
I Malungs kyrkoböcker hittar man lätt Brunkölsberg. Niss Hjalmar stavade med två n, men ett n tycks vara det hävdvunna även om det tycks vara felaktigt om man ska tro uppteckningen.  
 
Anna Matsdotter är född 26 januari 1806 av Mats Matsson och Sara Svensdotter. När föräldrarna vigdes 1805-01-06 får vi veta att Mats Matsson kom ifrån Brunberg(et), Ekshärads socken och Sara Svensdotter från Avradsberg i Malungs socken. 1784 och 1796 tycks det kallas för Brunkyrkeberget i dödboken. Jag?har inte kollat just DENNA uppgift på mikrokort utan i en avskrift. Troligen har prästen hört fel. Två gårdar tycks finnas i den äldsta bevarade husförhörslängden från 1803. I den ena återfinns ättlingar efter ovannämnda Pål Pålsson, i det andra hushållet Kaj Larssons omnämnda Anna Matsdotter med föräldrar.  
 
Nyssnämnda avskrift av dödboken gäller bara tiden 1775-1802 och bara de på Malungs finnnmark boende människorna och ingår i Husförhörslängd för Malungs finnmark 1803-1815, som Sällskapet Gustavaforskning har givit ut år 2003, där även motsvarande utdrag finns för födelseboken 1775-1804 och födelsebokj 1775-1804. Utöver denna volym har man givit ut avskrifter över husförhör och församlingsböcker över såväl Malungs västra finnmark (1803-1925) och östra finnmarken alias Tyngsjö (1803-1927). Av SVAR:s förteckning framgår när Tyngsjö blev en kapellförsamling med egen kyrkobokföring (ej egen församling). Tyngsjös särskilda kyrkobokföring har dock sedan länge upphört.
 
mvh Björn

[Anders Andersson]

Nu har jag också lokaliserat Brunkölsberg, med hjälp av Selanders Karta öfver Sverige (1881-1883) i skala 1:500.000; berget ligger som Björn skriver i Malungs sn, men alldeles intill värmlandsgränsen och norra änden av Ekshärads sn (norr om orten Brunnberg). Lämplig detaljkarta att studera torde vara Gröna kartan 13D SO, södra kanten.

[Kaj Larsson]

Tack för all denna information. Ikväll skall jag gå till biblioteket och läsa mikrokorten från Malung som jag fick igår. Björn Sonesson - hur får man tag i Husförhörslängden som Sällskapet Gustavaforskning givit ut?
 
Kaj

[Björn Sonesson]

Hej Kaj!
 
Ta kontakt med Valter Berg, Gustavsfors Magerås 13, 683 91 HAGFORS. Tel. 0563-26074. All post till Sällskapet är adresserad till Valter Berg. Hälsa honom ifrån mig. Malungs Kommunbibliotek har ett ex av dessa hfl:er. Hur det är på andra bibl. vet jag inte, men Valter borde veta.  
 
Brunkölsberg finns i följande längder:
Malung AI:1a (1803-1814) sida 171;
Malung A2:a (1815-1824)sid 387-388;
-\\- AI:3d sid 59 (1825-34);
-\\- AI:4d sid 63-65 (1835-44);
_\\- AI:5e sid 34-35 (1845-55);
-??- AI:6e sid 42-43 (1855-1865).
Avradsberg hittar du före Brunkölsberg i de fyra äldsta längderna och i AI:5e och AI:6e efter Brunkölsberg. Det är inte så många sidor emellan dem. Avradsberg finns både i Malungs och Tyngsjös hfl. Tydligen har uppdelningen gått rakt igenom Avradsberg. Se Avradsberg:
Malung AI:7g sid 50-51;
-??- AI:8g sid 68;
-??- AI:9g sid. 60-61.
 
Brunkölsberg återfinns efter 1855 och fram till ? i Tyngsjös böcker - därefter Malung igen:
Tyngsjö AI:1 sid 9-10 (1855-1864);
-\\- AI:2 sid 13-14 (1865-74);
-\\- AI:3 sid 14-15 (1875-84);
-??- AI:4 sid 12-13 (1885-1894).
Avradsberg återfinns i Tyngsjö hfl från sidan 1 och framåt, med undantag för AI:1 då hushållen finns påbåde sid 1-4 och sid 7. Ett Södra Avradsberg återfinns på sid 32 i AI:4.  
 
Källan för uppgufterna är SVAR:s mikrokortkatalog. Den nya varianten finns ännu inte utgiven, utan den är den gamla sockenkatalogen som SVAR säljer för endast 30 kr. Det finns en del sidor i husförhörslängderna som inte angivits i SVAR-förteckningen. Flera byar är drabbade. Det jag vet är att för finnmarkens del saknas Västra Gåstjärnsberget i AI:9g, Östra Gåstjärnsberget i AI:5, AI:6g; AI:7g; AI:8g och AI:9g samt Medskogsberget i AI:5e.  
 
mvh Björn

[Kaj Larsson]

Björn
Tack för denna ovärdeliga information! Igår hittade jag Anna på sid 171 i AI:1a. Det fanns ju ingen ortsförteckning (man har blivit bortskämd med Värmländska socknar därvidlag) men logiskt tänkande drev mig att titta i slutet och där fanns finnmarken.
Men nu blir det ju lättare med de register som du gav.
Jag har just börjat med att söka vidare från Ekshärad och Gustav Adolf in i Dalarna så har ännu inte skaffat dessa sockenkataloger.
 
Kaj

[Björn Sonesson]

Något ytterligare om Pålkullen:
Maximilian Axelson journalist och västgöte gav år 1855 ut boken Vesterdalarne dess natur, folklif och fornminnen. På sidan 85 omtalas om Pålkullen och Björnåsen:
Förbi östra Gäskärnsberget kommo vi nu öfver en svår myrmark, der de smala spängerna till på köpet voro isbelupna, till foten af den ofvannämnde Pålkullen. [på s. 83 talas det bara om att P. är som ett fjäll - kalt utan växtlighet.] Nedre delen af denna s.k. kulle, hvilken snarare gjorde skäl för namnet fjell, var beväxt med barrskog; men den öfra, som var alldeles kal, hade blott klippor och grundfasta hällar att framvisa. Om upphofvet till Pålkullens namn berättas följande.  
I det ej långt aflägsna Björnåsen bodde för lång tid tillbaka en Finne vid nman Pål - en man, hvilken i likhet med många av sina samtida stamförvandter ej haft det bästa rykte om sig och bland annat gjort sig saker till mord. När denne Pål låg för dödsbädden, yppade han för sin dotter, att han i Ufån hade penningar gömde på en holme (Laxholmen, 1/8 mil norr om Ufvanå), der de lågo förvarade i ett oxhorn. Påls son, hvilken bar samma namn som fadren, stod härunder händelsevis bakom ugnen och hörde vad gubben berättade. Han skyndade sig då genast i förväg, bemäktigade sig de anvisade penningarne samt begaf sig dermed till Pålkullen, der han byggde och bodde, hvaraf ifrågavarande berg då fick sitt namn. [slut på citat]
 
I sin Beskrifning öfver provincen Dalarne, del III:5, sidan 15 (1864) berättar Fredik Reinhold Arosenius följande:
Brunnkölsberget eller Pålkullen, s.o. från nyssnämnda [=vestra Gåskärnsberg] vid länsgränsen mot Ekshärad, har betydlig höjd med signaltorn och vidsträckt utsigt öfver finnmarken och Vermland. Toppen är kal och lyfter sig högt öfver sina grannar. [slut på citat]
 
Björnåsen:
Om jag nu minns rätt så finns det två gårdar Björnåsen varav den äldre finns på värmlandssidan och den yngre på dalsidan. De?är grundade av far och son.  
 
Björnåsen återfinns i fyra husförhörslängder från Malung och i elva dito från G.A.:
Malung AI:1a sid 164
Malung AI:2a s 375
dito AI:2b sidnummer saknas!
dito AI:3d sid 46-48
dito AI:4e s. 53-54 (1835-1844)
 
och (här tar jag bara upp fram till 1849):
 
Gustaf Adolf AI:6 1825-1830 sid 61
dito AI:6 1825-1830 sid 189
dito AI:7 1845-1849 s 186-187.
(G.A. har ingen bevarad hfl 1831-1844)
 
För G.A. finns en sockenkatalog av den nya typen utgiven av SVAR, men motsvarande saknas ännu för Ekshärad.

[Kärstin Bäckius]

Hej! Söker efter en ort vid namn Bro i Värmland.
Dessutom namnet Brosäter Västra. I Bro skulle det också finnas en gård vid namn Hammar där jag har någon anförvant som föddes 1806. Är det någon som kan hjälpa mig var de ligger för jag har ingen karta att gå efter.
Tack på förhand.
Kärstin

[Ann-Cathrin Gustafsson]

Hej Kärstin
Västra Brosäter ligger i Bro socken.
Bro socken är belägen nordost om Säffle i västra Värmland.
 
MVH Ann-Cathrin

[Bo Berndtsson]

Hammar uppe till vänster och Västra Brosäter nere till höger:
 

[Liv Ofsdal]

Hei
Jeg lurer på om noen her har h?rt om Hangstad?
Vet ikke hvor i Sverige det er eller om det er et stedsnavn eller gårdsnavn. Det gjelder Gösta Persson som giftet seg med Birgit Engebretsdatter f. 1903 i Eidskog, som ligger rett over grensen for Värmland.
Det hadde v?rt fint å fått et riktig stednavn på plass.
 
Mvh
Liv Ofsdal
fra Norge

[Margareta Danielsson]

Hej Liv
Kanske det ska vara Hångstad? Det ligger strax söder om Ingelsrudseteren.  
Mvh Margareta

[Liv Ofsdal]

Hei Margareta
 
Takk for raskt svar! Birgit var fra Bolskog, jeg vet ikke om det er i nærheten av Ingelsrud.  
Det var et bra forslag du kom med...tror det kanskje kan være det. Det er vel ingen andre navn i Värmland som ligner?
 
Mvh Liv

[Margareta Danielsson]

Hej igen Liv
Bolskog ligger väl inom Eidskog? Då är det bara ca 4-5 mil till Hångstad, tror jag. Jag hittar inga andra liknande namn i Värmland, varken på kartan eller ort-cd:n.  
Mvh Margareta

[Liv Ofsdal]

Heisan Margareta.
 
Joda, Bolskog er i Eidskog....
 
Jeg satser på navnet Hångstad....ligger Hångstad i Skillingsmark?
 
Mvh Liv

[Margareta Danielsson]

Ja, det gör det.
Mvh

[Susanne Nilsson]

Hej
 
Vart ligger Tågås?  
Är det någon som känner till platsen?  
 
 
Mvh
Susanne