Umeå landsförsamling

[Roland Lindberg]

Vilka var föräldrarna till Anders Lindström f.1832-08-06 i Umeå lfs? Han var bonde på Västerteg Umeå lfs.
Anders dog 1908-01-17 och var gift med Anna Fredrika Jonsdotter f.1832-01-17 på Västerteg, Umeå lfs.

[Stig-Lennart Johansson]

Om du följer honom bakåt i husförhörslängder, kommer du till att hans patronymikon är Jonsson [AI:17a,s159]
kommen från Degernäs [AI:17a,s137], och rätteligen född i augusti den [color=119911]16:e[/color] [C:6,nr 2 den månaden]!
 
Sök gärna på databas Kråkens hemsida med Anders Jonsson född 1832-08-16, så finner du anor och syskon m.m.
 
Mvh StigLennart

[Christina Johansson]

Hej Roland
 
Vid vigseln 20/4 1856 kommer Anders Lindström från Degernäs, föräldrar Jon Jonsson och Cajsa Greta Pehrsdotter.
se även födelseboken.
 
Umeå landsförsamling EI:4 (1856-1861) Bild 6 (AID: v139904.b6, NAD: SE/HLA/1010219)
Umeå landsförsamling C:6 (1817-1836) Bild 349 (AID: v139892.b349, NAD: SE/HLA/1010219)

[Roland Lindberg]

Tack Christina. Jag sökte där men tydligen inte tillräckligt noga.
 
mvh:Roland

[Lars Beckman]

Skarprättaren Jacob Gyll (1791-1863), inflyttad 1813-09-27 från Vasa,Finland
och till Umeå.
 
Jag undrar om någon kan belägga var han var född?
 
Tacksam för hjälp!

[Marie Molin]

Jag har i min farfars anor en Jakob Andersson, f 1765 i Botsmark, Umeå lfs: far Anders Johansson Kvick f 1729 i Svarttjärn, Burträsk fs, mor Elisabet (Lisa) Isaksdotter f 1729 i Bursiljum, Burträsk fs. I Husförhören Umeå lfs AI:6 bild 172, AI:7 bild 410 och AI:8 bild 402 står det Jakob f 1765, men i Födelseboken för Umeå lfs C:3 bild 318 står det Lars med ovanstående föräldrar. Ingen notering om tvillingfödsel vad jag kan se. Har prästen skrivit fel? Namnen Jakob och Lars är inte så likalydande att prästen kan ha hört fel tycker jag. Är det någon som kan ha någon upplysning om detta, eller är det något som jag bara kan låta passera?
Hälsningar Marie

[Britt-Marie Holmsten]

Jacob har mycket riktigt en tvillingbror (BUR/Bursiljum,AI:3,s71,(1744-90),son utan födelsedata)Även jag har dem i mina anor

[Stig-Lennart Johansson]

Tvillingbröder?

[Monica Svensson]

Hej,  
Hoppas ni kan hjälpa mig att belägga följande. Jag hade frågan uppe under Norrbotten, men den hör nog hemma mer här.
 
Margareta Köningsdotter, dotter till König Olsson i Baggböle, Umeå.  
Jag har läst någonstans vet inte riktigt var och därför skulle jag vilja ha detta bekräftat eller dementerat, att hon Margareta var gift 2 ggr.  
1 giftet med Mårten Larsson Skeppare, i Kallax 5, f. 1552 och att de har dottern Anna Mårtensdotter ihop?  
 
Margaretas giftermål med Per Olsson Bottnekarl, kan man läsa om på flera ställen.  
 
Kan någon bekräfta eller dementera detta?  
Och gärna ge mig en länk till någon källa där jag kan läsa vidare.  
Tacksam för all hjälp jag kan få  
 
//Monica

[Ulf Lundström]

En källa är boken Per Clemetsson och hans ättlingar. Anteckningar kring en gammal Norrbottenssläkt. Utgiven 1984 av Per Clemetssons släktförening. Där nämns att källan till att Per Clemetsson var gift med Anna Mårtensdotter kommer från Bertil Steckzéns bok Västerbottens regementes officerare. Där nämns även att hennes föräldrar var Per Olofsson och Margareta Kenicia.  
 
Författarna till Per CLemetssons släktbok misstänker att Per Olofsson var gift flera gånger och att Anna Mårtensdotter var styvdotter till Per Olofsson. En dotter Anna nämns också av Johannes Bureus men att hon skulle ha patronymikonet Mårtensdotter nämns inte. Någon Mårten Larsson skeppare nämns inte i Per Clemetsson och hans ättlingar.  
 
Men i Johan Bures släktbok, Bureus originalskrift som getts ut på cd av Urban Sikeborg är Anna näst yngsta barnet till Per Olofsson och Margareta vilket tyder på att den Anna som tas upp som barn bör vara dotter till Per Olofsson och knappast torde vara Per Clemetssons hustru.  
 
Om Bertil Steckzéns underlagsmaterial finns bevarat kanske det går att se vilken källa som finns till uppgiften om Anna Mårtensdotter?

[Göran Stenberg]

Går det att utröna vilken av Nordingrå-kyrkoherden Bengt Zimmermans döttrar som enl Pehr Stenberg åtföljde prostherrskapet Fredrik Hofverberg vid inflyttningen till Umeå lands 1799?  
 
Bygdén (II, s 327) nämner fyra döttrar till Zimmerman, varav tre kan komma i fråga här, nämligen Hebla Beata (1777-1808), g 1806 m kyrkoherden Carl Axel Rothoff i Föllinge, Brita Sofia (-1853), g 1:o Fritz och 2:o 1807 Westzynthius, och slutligen Maria (1780-1829), g 1808 m handlanden Olof Åkerstedt i Härnösand. Har någon av dessa satt sin fot i Umeå vid den här tiden?  
 
Demoiselle Zimmerman kan ha haft någon funktion i hemmet hos familjen Hofverberg och möjligen varit husmamsell, guvernant el likn.  
 
Hälsningar genom kylan!

[Stig-Lennart Johansson]

Utan boken är det svårt att greppa sammanhanget, ty ingen Zimmerman finns hos Hofverberg vid denna tid.
Kan det vara Hedwig Zimmerman *1777, ansedd för svägerska(!) hos lantmätare Strindholm, hörd 1801 4/6?

[Göran Stenberg]

Broder! Nej, denna svägerska Hedvig borde vara en annan, d v s om hon verkligen är syster till fru Strinnholm. (Troligen är hon född i Finland.) Fallet går nog inte att lösa. Demoisellen kanske stannade för kort tid för att bokföras i Umeå lands. Men tack för att Du ville försöka!
Göran

[Stig-Lennart Johansson]

Jo, hon är visst en brorsdotter till lantmätarens Beata.
 
Bendictus yngste son Bengt *1782-05-26 befinner sig som handelsbetjänt i stan 1801-02, men kyrkoherden har också  
en yngsta dotter Anna Margareta *1787-01-07 [Nordingrå AI:5 (1803-1813) Bild 251 / sid 241 (AID: v122013.b251.s241, NAD: SE/HLA/1010140)
uppskriven men ej datumnoterad] som kanske är för ung och anonym för att inte fastna i bokföringen på färden ?

[Göran Stenberg]

Hej igen! Hon är lite för ung för att beskrivas som hon görs i levernesbeskrivningen. Men tack i alla fall!
 
(Meddelandet ändrat av GSt 2016-01-23 22:24)

[Stig-Lennart Johansson]

Brita Sofia *1779-01-07 i Adolf Fredrik kan då också avskrivas  
eftersom hon gifte sig med Fredrik Fritz i Stockholm 1796-06-11?
 
(Meddelandet ändrat av slj 2016-01-24 03:36)

[Göran Stenberg]

Härligt! Hebla Beata och Maria kvar! Den förstnämnda är min favorit, men det blir svårt att leda i bevis.

[Stig-Lennart Johansson]

Benedictus & Beata Zimmerman (g Strindholm) var väl syskon, så där borde ett syskonbarn  
ha dykt upp - allraminst som dopvittne om giftasvuxen - men inte ens det har jag funnit.

[Göran Stenberg]

Ja, de är syskon och finns med lite ofullständiga personuppgifter i Sursillin suku 1971 nr 6698 resp nr 6700. Men helt klart hade man förväntat sig att en demoiselle från Nordingrå vistandes i Umeå hade återfunnits bland ungfolksfaddrarna. Det bästa vore förstås om man kunde återfinna den andra systern - vem hon nu än är - på en helt annan plats vid den här tiden. Men det är att begära för mycket.

[Per Olov Österlind]

Funderar över bonden i Norrfors Göran Olofsson, nämnd i mantalslängder 1653-78. I Agneta Olofssons genomgång av Umeå landsförsamlings byar och gårdar s. 273 nämns att Hans Jöransson har ett syskonbarn, Jöran Olofsson. Detta från domboken 4/5 1663. Finns någon som kan svara på om detta innebär att JO är bror till Erik (borgmästaren) och Hans Göranssöner? Dessa skulle ju i så fall ha haft en syster som var gift med en Olof. Jag har inte hittat denna koppling någon annanstans.

[Sven-Ove Brattström]

Syskonebarn/Syskonbarn = Kusin

[Per Olov Österlind]

Tackar! Det hade jag alldeles glömt. Och det skulle ju i så fall innebära att Hans Göranssons far Göran Persson var bror till Göran Olofssons far eller mor. Och på Norrfors 2 finns Olof Persson före GO på hemmanet. Finns någon möjlighet att fastställa släktskapet?

[Sven-Ove Brattström]

Det kan ju också vara via Hans Göranssons moder de är kusiner.

[Per Olov Österlind]

Ja, just det. Där finns ju flera kombinationsmöjligheter. Just denna hypotes (Olof Persson) passar dock så fint in. Kanske finns något oläst i t ex domböcker som kunde bekräfta?

[Anders Sjödin]

Hej.
Jag hoppas någon kan hjälpa mig med föräldrarna till Jonas Gustav Rydman f.1862-12-27 d- 1932-06-05 han gifte sig med Katarina född Lundkvist f. 1854-08-10.
Jonas Gustav tror jag föddes i Håkmark, men är ej säker. Jag vet att de flyttade till Själevad.
Vet man om namnet är taget efter Soldatnamnet Rydman i rotel 109?
Tacksam för alla funderingar.

[Gunilla Pettersson]

Hej Anders!

Jonas Gustav Rydman född 27 dec 1862 i Håkmark

Far: Fältjägare Daniel Adolf Bolander Rydman född 28 maj 1824 Umeå
Lands fs
Mor: Greta Stina Ersdotter född 13 juni 1827 Umeå Lands fs
Syskon:
Daniel född 27 sept 1850
Nils Erik född 27 juli 1852
Johan Petter född 21 juni 1854
Anders född 3 juli 1856
Anna Sofia född 1 juni 1860
Cajsa Lotta född 20 maj 1865
Eva Johanna född 1860
Oskar född 1873

Umeå Lands fs AI:18e(1862-1868)B356/s 1406

Med vänlig hälsning
Gunilla

[Anders Sjödin]

Hej Gunilla.


Ett jättetack för svaret. Då var jag på rätt spår och kan gå vidare.

[Gun Jonsson]

Hans Jonsson i Haddingen, diskuterades i april 2001. Umeå häradsrätt 1731vt och 1734vt: förordnades till förmyndare för avlidne Hans Jonssons i Haddingen, omyndiga barn deras syskonbarn Jacob Olofsson, Tavelsjö.

[Sven-Erik Zetterström]

Hej.

En av mina anor flyttar ifrån Nederkalix i Norrbotten ned till Umeå, och det tog ett tag innan jag hittade dem här. Jag skulle behöva hjälp att tolka en av husförhörslängderna då jag fått lite huvudbry..

Det rör paret
Hans Jönsson 1775 (gift 99)
Brita Olofsdotter 1773

Överkalix AIa:5 (1825-1834) Bild 221 / sid 212
I denna längd är bara flytten av intresse, där man kan se att flytten bär av mot Umeå

Umeå landsförsamling AI:13c (1829-1834) Bild 180 / sid 891
Här hittas de, och man noterar i längden att de är ifrån överkalix.. Lite lustigt, men frun har plötsligt ett extranamn "Öhman" Vilket jag får luska i senare hur hon fick det och varför.

Umeå landsförsamling AI:14b (1834-1840) Bild 470 / sid 1048
Här blir det en aning rörigt.. Vad händer här? Flyttar de först till Degerfors, sedan tillbaka till Umeå landsförsamling och sedan tillbaka till (Över)kalix?? För jag hittar dem i Överkalix i Ala:6, och båda är födda i den socken

Överkalix AIa:6 (1835-1845) Bild 271 / sid 263
Här är de tillbaka igen

[Stig-Lennart Johansson]

Lite lättare att följa utifrån sonen Hans Olof *1804 kanske, som gifte sig i Degerfors 1829 1/1 innan
UM/Rödå,AI:13,s891,1829-34,Landbonde-till Degerfors. Föräldrarna anslöt 1830 och följde med till
DEG/Hjuken,AI:3,s134,1834-35 & AI:4,s176,1836 för att återvända till UM/Rödå,AI:14b,s1048,1837 ...

Och ja, därifrån återvänder föräldrarna som du sett 1838 d.18 Febr till Kalix och kom fram d.12/4.

[Gun Jonsson]

Tillfällighetsfynd,
förre soldaten, gratialisten Jonas Röhana död 6 maj 1758:
Vadstena krigsmanshusförsamlings arkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00403/C/1 (1670-1784), bildid: C0023923_00071

Gift 29 oktober 1719:
Vadstena krigsmanshusförsamlings arkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00403/C/1 (1670-1784), bildid: C0023923_00019

Jon Larsson Rööhana, R53:
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/741 (1719), bildid: A0028743_00114

[Gun Jonsson]

Varifrån kom Anders Persson, som lejts av Erik Olofsson i Flurkmark? Arnäs?
Rullor 1620-1723, SE/KrA/0022/1639/9 (1639), bildid: A0053375_00134

[Stig-Lennart Johansson]

Rullor 1620-1723 1639:9 (1639-1639) Bild 1320 / sid 128 (AID: v751029.b1320.s128, NAD: SE/KrA/0022)

[Gun Jonsson]

Tack! Därmed klarnade bilden. Född i Närpes, alltså 

[Constantinus Lindfors]

Från Anbytarforums föregångare Rötters Efterlysningar:

#1031. (27 aug 1997) Klockare Samuel Andersson Bohlin född 1666 i Böle, Umeå, sedermera flyttat till Skellefteå. Gift med Margareta Eriksdotter Kråka född 1672. Känner någon till något mer om dessa? Bo Carlberg.

Svar: Hej. Klockaren i Skellefteå Samuel Andersson Bolin var mycket riktigt bördig från Böle i Umeå socken (se t ex renoverade domboken 1742, vårtinget i Umeå socken sid 18 och 20). Fadern var Anders Andersson som mestadels återfinns på hemmanet Böle 4 men som vissa år även antecknas som borgare i Umeå stad. Han är död senast 1674 då hustrun Dordi Östensdotter i Böle omnämns som blind änka med små barn. Hon hade enligt domboken varit blind i 12 år (begreppet blind användes nog även om sådana som var mer eller mindre svagsynta).

Samuels farfader Anders Håkansson var en av Umeå stads första borgare. Staden grundläggs 1622 och de äldsta bevarade längderna är från 1627 och Anders är uppförd i båda dessa längder. Dessförinnan finns det belägg för att han hade arrendekontrakt på lilla tullen fram till 1626 tillsammans med fyra andra borgare. På hemmanet i Böle, som ju låg snett över älven från staden, antecknas Anders Håkansson första gången 1607.

Samuel Bolin hade åtminstone tre syskon. Brodern Anders som tar över Bölehemmanet, systern Anna som gifter sig med Mickel Olofsson i Hjuken och brodern Per som blir soldat under namnet Lund och som ofta förekommer i domböckerna i mindre smickrande sammanhang.

Hälsningar Staffan Bengtsson."

Anders Håkansson, nämnd på Böle 1 åren 1608-1643, finns på sida 8 i Agneta Olofssons idoga sammanställning "Umeå landsförsamling: Byar och gårdar 1539 - ca 1760". Var god se bifogad bild. Här blir jag emellertid osäker på ifall Anders Håkansson härstammade från detta hemman eller om hans hustru var dotter till företrädaren Jakob Larsson, nämnd 1596-1607. Bland Anders Håkanssons söner räknas nämligen Jakob Andersson, nämnd 1644-1646, och Anders Andersson, nämnd 1647-1674 (femmans hemman var troligen avstyckad från ettan).

Av sida 156 i Johan Bures släktbok från 1613 framgår att Jakob Larsson från Fällan i Lövånger sn var Bure-ättling och gift med en syster till länsmannen Carl Unesson på Grubbe 2, nämnd 1587-1639. Då är det rimligt att anta att Carl och hans till namnet okända syster var barn till bonden Une Olofsson på Böle 1, nämnd 1547-1593. Une Olofsson var i sin tur måg till Fale Olofsson på Ytterhiske 2, nämnd 1539-1557.

Jag vore tacksam för ett eventuellt klargörande här. Blev Une Olofsson farfars far (→ Håkan Unesson → Anders Håkansson →) eller mormors far (→ NN Unesdotter → NN Jakobsdotter →) till min ana Anders Andersson...?

[Frank Ärlebrant]

Hej !
Jag har en fundering kring Lars Mårtenssons i Västerhiske hustru Elisabets härkomst, möjligen densamma som Rasmus Nilssons i Önnesmark och Västerhiske hustru Margareta Olofsdotter.


Från dombok 1677/10: "Tullnären i Stockholm Nils Jonsson svärmoder hu Margareta anses ha arv i hemmanet som Lars Mårtensson besitter. Mågen Erik Jonsson... Lars Mårtenssons svärfader vilken finns och få vara en bördsman dertill hemmanet... LM stora penningar för den halva delen av hemmanet givit hade som Sal. Hr Jacobs arvingar tillfalligt och tullnärens sal svärmoder icke tillhörde utan och av androm dyrt nog igenlöst den andra halvan,eller hennes andel... tillförna är bliven utav sonen Olof Rasmusson och mågen Erik Jonsson (medan modren stod hemmanet förr)", går det att utläsa en hel del av vikt.


Från dombok 1673, då LM i Västerhiske framlägger köpebrev från 1671 av Överhiske hemman, förstår vi att det hemman LM 1677 utgöres delvis av denna halva, då det göres med samtycke av hustrurna till Nils Eriksson Flurk (Karin, dotter till Jacobus Mathiae Backius) och kaplan Petri Laurentii, samt även en därtill liggande men av Olof Rasmusson till Nils Nilsson i Baggbölet pantsatt, dock av Sal.H Jacob  Mathia sedemera
igenlösta rönning.


Dombok 1672: Uppbud LM i Överhiske köpt av kaplanen i Skellefteå samt borgaren Nils Eriksson, bekräftar det och
Dombok 1672: LM uppbud på arvslott som Erik Jonsson med hustru honom upplåtit, ytterligare en detalj i pusslet av helhetsbilden nedan.


LM hemman 1677 utgöres alltså av två halvor, dels den halvan som han hade köpt av hr Jacobs arvingar och dels hans andra halva del som utgjordes av en halva av ett tidigare hemman, tidigare igenlöst av sal Margareta (Marit Olofsdotter gift med Rasmus Nilsson som hade ägt Västerhiske nr 6),"den andra halvan, eller hennes andel".


Margareta har här mågarna Nils Jonsson i Stockholm,som anför målet och Erik Jonsson, gift med dotter till Rasmus Nilsson och Margareta.


Margaretas hemman övertas sedemera av sonen Olof Rasmusson och sedan mågen Erik Jonsson.Erik blir omgift med Anna Tomasdotter, som tidigare varit gift med Könik Jacobsson.Erik Jonsson var bonde på Västerhiske 6, då han är gift med Margaretas dotter och upplåter arvslott till LM.Troligen då LM blir brukare på den andra delen,dvs Margaretas andel? Sedan blir Erik bonde på Västerhiske nr 7 enl jb 1691 och mlgd 1687-1721,Lars Mårtenssons del som Könik Jacobsson köpt av honom 1783 och betalt del utav och Erik sedan betalt resten.


Om jag förstår det rätt anses Margareta Olofsdotter ha arv i den halva delen som hon igenlöst sin andel av ett ursprungligt hemman och att LM svärfar anses som därtill bördsman, sannolikt till samma hemman(?)




Möjligen Lars Mårtenssons hustru Elisabet och Margareta Olofsdotter släkt?
Kan man ytterligare frestas tro att de två halvorna har hört ihop, då den därtill liggande rönningen bytt ägare från Olof Rasmusson till H.Jacob och kan Nils Nilsson i Baggböle kanske vara en ledtråd?


Fortsatt Glad Midsommarhelg !
Med vänlig hälsning Frank

[Frank Ärlebrant]

Hej,
Jag har 2 funderingar angående Granö.
1. Per Larsson, som i saköreslängd för 1539 blev sakfälld för "frendsemiespield" och utgav 11 mark. Har någon koll på honom, var han tog vägen? Eller är det bara en felskrivining för Per Svensson? Vad ska "frendsemiespield" betyda?

2. Det är sedan gammalt, över 20 år, vedertaget att Simon Olofssons hustru Malin Mattsdotter skall ha blivit dömd till döden 1568 för att ha stulit mjöl från Kungl.Majt:s förråd, sedan benådad till böter. Men är det verkligen så? Det med Malins ålder har alltid känts märklig. Sedan ser jag att det står "Simons hustru i Granö", vilket påvisar att kvinnan i fråga redan är gift och räknar bakåt så inser man att det då blir osannolikt för Malin i så fall att vara mor till Simon Olofssons barn,de äldre i allmänhet och i synnerhet Barbro född en bra bit inpå 1600-talet, kanske så sent som 1618 och då lever ju Malin fortfarande. Rent teoretiskt skulle det kunna röra sig om ett tidigare gifte till Simon Olofsson, men det känns inte som första alternativ. Det känns inte som att Olofsson skulle vara född så pass tidigt att vara gift före 1568.
Ser man istället till vilka som mer döms i samma ärende i byn, Olof Jönsson och Per Svensson för deras hustrurs inköp av det stulna mjölet, så borde man se till äldre generationer.
"Simons hustru i Granö" 1568 torde vara Olof Jönssons bror, dvs en farbror till Simon Olofsson, vid namn Simon Jönsson och hans hustru Ingeborg Boosdotter.

Med vänlig häslning, Frank

[Leif Boström]

Frändsämjospjäll var lägersmål i förbjudna led: https://www.saob.se/artikel/?unik=F_1539-0203.RfmV&pz=3. Intressant är kanske att just Per Larsson 1539 är ett exempel på ordet sakfälla i SAOB: http://www.saob.se/artikel/?unik=S_00001-0271.1rS7.


Jag skulle tro att Per Larsson är rätt namn.


Jag håller med om att Simons hustru som dömdes 1568 inte kan ha varit hustru till Simon Olofsson, utan bör ha varit Simon Jönssons hustru.

[Frank Ärlebrant]

Hallå Leif,
Tack för svar.
Det var festligt att just hans exempel fick beskriva ordet
Tack för översättningen av ordet ! Tror faktiskt inte att jag stött på det tidigare.


Undrar vart Per Larsson tog vägen ?  Verkar ju inte haft gård just då. Kanske någons dräng, fastän det ofta stod noterat. Verkar möjligen varit från trakten, då han haft blodskam.


Bra att du håller med mig angående Simons hustru i Granö


Med vänlig hälsning, Frank

[Frank Ärlebrant]

Hej !


Jag funderar på om det är någon som har de efterkommande under 1600-tal till denne man?


Abraham Olofsson född ca 1609 Innertavle 1, 28 år roteringslängd 1637.
Nämnd 1631-1652 (mtl) Innertavle 1 och 1653-1682 (mtl) Västerhiske 2.
Gift med dotter död ca 1653 till Nils Mårtensson på Västerhiske 8.


I Umeå dombok 1652 26 Augusti nämns Olof Nilsson i Hiske med svågrarna Olof Andersson i Rödbäck och Abram i Hiske angående arv efter Nilssyskonens mormors syster Anna Nilsdotter i Kåddis.


Sonen Olov Abramsson skrivs ut som soldat 1657, utgår för fadern Abraham Olsson. Sändes till Wismar i Johan Fridts kompani, men dog den 20 april 1658.


Vänliga hälsningar, Frank

[Constantinus Lindfors]

Frank: Abraham Olofsson hade tre ytterligare barn - Nils, Malin och Margareta.

Ur Agneta Olofssons "Umeå församling: Byar och gårdar 1539-ca 1760" :


Dmb87 /10: Kundgjordes Abraham O i Västerhiske givna Testamentesbrev till sina döttrar Malin och Margareta dat 85.
Dmb93 /4: angående den jord som Abraham O i Västerhiske updragit sina döttrar hu Malin o pig Margeta i förgånga så sonen Nils Abrahamsson som sin faders hemman nu åbor.. vill den samma få inlösa..
Dmb97: Tvist mellan Nils Abrahamsson o hans sy Margareta Abrahamsdotter om en gjärda.
Dmb98 4/10 pig Margareta Abrahamsdotter i Överhiske haver att fodra efter sina föräldrar o sin framlidne syster 49d kpm i arv vilket hennes broder nu hos Gud sal Nils Abrahamsson i Överhiske
Dmb1701 /2 Anbelangandes Margareta Abrahamsdotter i Västerhiske pretenderade och innestående arv av 40d efter föräldrarna hos framlidne brodern Nils Abrahamsson som två tunnland av fadershemmanet mottagit år 1674 d 3 maj och anno 1675 den 30 sept finns arvskiftet vara hållet.. för syster Malin


Emellertid behöver Agnetas material kompletteras, och då tar jag tillfället i akt och offentliggör mitt något redigerade mejl till henne daterat 19/12 2019:


"Hej igen!

Tack för ditt namnförslag om Håkan Mickelsson, vilket visade sig stämma. Nu har jag gått genom längderna för Västerhiske 2 och 8 samt Hissjön 3 med följande resultat:


VÄSTERHISKE 2

Jon Tomasson, nämnd 1539-1560
Tomas Jonsson, nämnd 1561-1603
Olof Tomasson, nämnd 1604-1646, skriven i staden 1641-1644
Nils Olofsson, nämnd 1647-1651

Abraham Olofsson från Innertavle 1 (där står Olof Bryngelsson i längderna 1602-1630, senare Abraham O. 1631-1652) nämnd här 1653-1663 (till Västerhiske 8 år 1665-1669) och åter 1671-1682

Knut Svensson fänrik 1667-1669
Nils Abrahamsson 1678-1697 (Västerhiske 8 år 1671)

Ur mantalslängder:

1637 Olof Tomasosn 4 personer
1638 Olof Tomasosn 2 personer
1639 Olof Tomasson 4 personer
1640 Olof Tomasson med hustru 2 döttrar
1641-1642 Olof Tomasson (borgare) 2 döttrar (Staden: OT med hustru)
1643 Olof Tomasson borgare 1 son 1 dotter (Staden: OT med hustru)
1644 Olof Tomasson borgare 2 döttrar (Staden: OT utan hustru, 1 son)
1645 Olof Tomasson 4 personer
1646 Olof Tomasson utan hustru 1 son 2 döttrar
1647 Nils Olofsson utan hustru 2 döttrar
1648-49 Nils Olofsson utan hustru 1 dotter
1650 Nils Olofsson utan hustru 2 döttrar
1651 Nils Olofsson utan hustru 1 dotter
1652 Mårten Mikaelsson trumslagare, inhyses med hustru 1 son 1 dotter
1653 Abraham Olofsson med hustru 1 son
1654 Abraham Olofsson utan hustru 1 son 2 döttrar
1655 Abraham Olofsson utan hustru 1 son 2 döttrar
1656 Abraham Olofsson utan hustru 1 son 2 döttrar
1657 Abraham Olofsson utan hustru 0 son 2 döttrar 1 sonhustru
1658 Abraham Olofsson med hustru 1 son 2 döttrar 1 sonhustru
...

Kommentar: Till synes var Abraham Olofssons första hustru tillika Olof Nilssons, på Västerhiske 8, syster (dombok 26/8 1652) borta senast 1654.


VÄSTERHISKE 8

Nils Mårtensson, nämnd 1605-1621 (död senast 29/3 1620)

Ur din sammanställning:
"05: Nils Mårtensson -20
Saköreslgd1605 Nils Mårtensson i Westerhiske haver besovit sin legopiga till Jungfrukränkning sakar 40 mark
ÄL 1620-22 Anno 1620 29 Mars sid125 höls Ransakning i Umå med almogen...; död hustrun går o tigger"

Håkan Mickelsson, nämnd 1622-1638
Olof Nilsson, nämnd 1639-1663
Abraham Olofsson från Västerhiske 2, nämnd 1665-1669 (senare åter)
Nils Abrahamsson från Västerhiske 2, nämnd 1671 (senare åter)
Carl Mårtensson från Grisbacka 7, nämnd 1674-1703

Ur mantalslängder:

1637 Håkan Mickelsson 3 personer
1638 Håkan Mickelsson 3 personer
1639 Olof Nilsson 4 personer
1640 Olof Nilsson med hustru 1 son 1 dotter
1641 Olof Nilsson utan hustru 1 son 1 dotter
1642 Olof Nilsson utan hustru 1 son 1 dotter
1643 Olof Nilsson med hustru 0 son 1 dotter
...

Kommentar: Till synes var Olof Nilsson gift minst två gånger. Här konstaterar jag också att Olof Nilssons föräldrar var Nils Mårtensson och Margareta från Hissjön (syster till Anna, gift med Anders Davidsson i Hissjön). Margareta var i sin tur dotter till Karin Nilsdotter som i sin tur kom från Brännland, och då stämmer upplysningen i 1652:års dombok om att Anna Nilsdotter i Kåddis var mormors syster till Olof Nilsson på Västerhiske 8. Olofs mor Margareta "blef död enn god tidh för ähn hustru Anna död blef", alltså senast 1646. Vem var då Karin Nilsdotters make? Läs vidare.


HISSJÖN 3

Lars Gjordsson, nämnd 1547-1571
Olof Larsson, nämnd 1572-1605
hustru Karin, nämnd 1606
Lars Olofsson, nämnd 1607-1612
Anders Davidsson, nämnd 1613-39
Olof Andersson, nämnd 1640-1656
hustru Elisabeth, nämnd 1658-1659, 1662
hustru Anna, nämnd 1660
...

Kommentar: Din sammanställning gav intrycket av att Jon Larsson (1616-) efterträdde Lars Olofsson, men det var snarare Christier Jonsson (-1615) på en annan gård. Härmed kan jag konstatera att Anders Davidsson var måg till Olof Larsson och Karin Nilsdotter. Systrarna Anna (på Hissjön 3) och Margareta (på Västerhiske 8 ) bade således fadersnamnet Olofsdotter. Dessutom hade de varsin son med namnet Olof (Andersson respektive Nilsson). Anna Olofsdotter levde än 1660 (mtl).

Det känns fantastiskt kul att flera kvinnor i Umeå nu gått att kartlägga, tack vare en arvstvist efter en avlägsen släkting från Pedersöre som gift sig till Stockholm! 

Bästa hälsningar från Constantinus"


Vidare läsning: https://forum.rotter.se/index.php?topic=165722.0

[Frank Ärlebrant]

Hej Constantinus,
Tack för Abraham Olofssons barn, dombrev och mantalslängder !


Lite intressant att Carl Mårtenssons på Västerhiske 8 brorsdotter Margareta Nilsdotter i Västerhiske, Per Perssons änka,gör åtal om den lilla egendom som gamla pigan Margareta Abrahamsdotter sig efterlämnat.(Dmb 1717)


Har du månne även koll på Nils Abrahamssons eventuella barn?


Tack igen! Vänliga hälsningar, Frank

[Constantinus Lindfors]

Samtliga av Abraham Olofssons fyra kända barn tycks inte ha lämnat efterkommande.

Dmb98 3/10 1g lät Capellanen Olof Hoffner upbjuda sal Nils Abrahamssons hemman i Västerhiske som honom av arvingar o creditoter som honom är uppdragit …
Dmb1701 /10: framlidne Nils Abrahamsson i Västerhiske kvarlåtenskap..
Dmb1705 ht… att Per Persson i Biennsjön har tillhandlat sig hemman i Västerhiske åt sin son Per Persson. Det framgår även att sonens svärfader är Nils Mårtensson ( dock ej ort angiven ). [Grisbacka 7, min anm.!]
Dmb1717 vt § 21 Anbelangade det åtal som Per Perssons änka hustru Margareta i Västerhiske och pigan Anna Simonsdotter i Röbäck göra till Hans Hanssons hustru i Täfteå och och hennes syster Margareta i Baggböle, samt Per Göks änka Karin om den lilla egendom som gamla pigan Margareta Abrahamsdotter sig efterlämnat, den hon som Per Håls hustru Anna Persdotter, flyktinghustrun Anna Andersdotter och pigan Margareta i Sörböle givit till berörda Margareta och Anna Simonsdotter, men blivit strax efter Margaretas död blivit delt mellan hennes arvingar utan att något testamente varit på tal. Så medan Hans Hansson på sin hustrus och hennes systers wägnar svara borde.....

[Frank Ärlebrant]

Hej !
Jättefin information, tackar !
Vänliga hälsningar, Frank

[Gun Jonsson]

Så Brita Nilsdotter i Täfteå och systern Margareta i Baggböle, kan ha varit släkt med Abraham Olofsson, och kusiner till Margareta Abrahamsdotter i Västerhiske.
I Baggböle finns bara knekten Samuel Degermans hustru Marget, som saknar efternamn i mantal 1714.
Agneta Olofsson uppger även (i familjeregistret) att Maria Hansdotter (dotter till Brita Nilsdr, troligtvis), ville ta upp Nils Larssons hemman (öde 1695) i Innertavle 1724. Kanske fanns släktskap där.

[Constantinus Lindfors]

Brita Nilsdotter på Täfteå 8, med okänd härkomst, dog 19/12 (bg. 26/12) 1739 vid 76 års ålder.

För kännedom så antog fyra barnbarn från Innertavle 2 släktnamnet Arnqvist:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=169243.msg1552687#msg1552687

[Gun Jonsson]

Det var många barn hos Jonas Styrman och Maria Hansdotter. För Brita f. 1727 2/2 faddrade soldat Degerman. Möjligen Johan Samuelsson Degerman.
En av Marias f. 1734 18/7 faddrar var soldat Abraham (Hansson) Mör (från Tålsmark).

När Brita Hansdotter i Täfteå, döpte sonen Nils 1742 14/11 var Hans Hansson i Baggböle dopvittne. För Anders f. 1730 11/12 faddrade pigan Barbro Abrahamsdotter. Systrarna Hansdotter faddrade inte för varandras barn.

[Lars Jonsson]

Hej,


Jag söker födelsedagen på Anna-Britta Johansson.
Enligt Umeå Lands församlings kyrkoarkiv 1878-1798 på sidan 350 så finns Anna-Britta, med far Johan Jonsson och Ewa-Britta Tillberg i Mickelstorp. Här står det att Anna-Britta är född 1797. Tyvärr kan jag inte hitta igen henne i födelseböckerna C4/C5. Är det någon som känner till Anna-Brittas födelsedag?


Tacksamt,
Lars

[Gun Jonsson]

Anna Brita verkar saknas i dopbok.
En annan möjlighet är att kolla om dopet nämns i kyrkans fattigvårdsräkenskaper. Riksarkivet har inte publicerat dessa, så det är Arkiv Digital som gäller.
Om familjen bodde i Mickelsträsk 1797 så får man förmoda att det är födelseplatsen.

[Lars Jonsson]

Tack Gun. Får leta vidare.
Mvh/Lars

[Maiken Arvidsson]

Lars!
Kyrkoräkenskaperna kan ge hjälp eftersom man betalade doppengar. De kan även vara till hjälp vid vigsel och död då man betalade brudpengar och bårpengar.
Hälsar
Maiken

[Lars Jonsson]

Hej Maiken,
Det lät intressant. Tittade i riksarkivets kyrkoräkenskaper (och för fattigvården) för 1797 men hittar tyvärr inget som ger någon ledning.
Mvh/Lars

[Constantinus Lindfors]

Så Brita Nilsdotter i Täfteå och systern Margareta i Baggböle, kan ha varit släkt med Abraham Olofsson, och kusiner till Margareta Abrahamsdotter i Västerhiske.
I Baggböle finns bara knekten Samuel Degermans hustru Marget, som saknar efternamn i mantal 1714.
Agneta Olofsson uppger även (i familjeregistret) att Maria Hansdotter (dotter till Brita Nilsdr, troligtvis), ville ta upp Nils Larssons hemman (öde 1695) i Innertavle 1724. Kanske fanns släktskap där.

Gun: Kan följande upplysningar under Västerhiske övriga vara till hjälp?

Dmb95 /5: Nils Abrahamsson och Carl Mårtensson i Hiske samt Nils Olofsson i Röbäck med sina syskon och Daniel Eriksson i Hissjön med sina medsyskon funnes nu efter Ransakning och vittnes intygande vara närmast skylda med sal Nils Olofsson o hustru Malin Olofsdotter vilka uti Öregrund barnlösa avlidit..


Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3970 (1695) Bild 7410 / sid 731 (AID: v427340.b7410.s731, NAD: SE/RA/42042202)

[Gun Jonsson]

Tack.
Nej, jag förstår inte hur det hänger ihop.
Olof Nilsson i Hiske (son till Nils Mårtensson, Hissjö och Margareta även från Hissjö, med mor från Brännland?), var visst svåger till Olof Andersson i Röbäck, som väl var far till store Nils Olofsson i Röbäck, vars dotter gifte sig med Jon Öndesson. Men Öndesson o.h.h. var aldrig faddrar för exv. Styrmans och Maria Hansdotters barn i Tavle.

Vidare verkar Hissjö-Hiske Olof Nilsson varit svåger till Abraham Olofsson i Hiske (?), och med denne Abraham kommer väl Nils Abrahamsson och hans systrar hustru Malin och Margareta in i handlingen, men denne Nils verkar inte haft några barn. Gift var han helt säkert.

Knekten Daniel Erikssons i Hissjö, roll är svårplacerad och hustrun hette tydligen Anna Andersdotter. Vad Daniels mor hette är skrivet i stjärnorna. Antar att han gått ut för faderns hemman, för att senare bli bonde i Hissjö. Men förmodligen var det väl släkt på Öregrundsparets båda sidor som utreddes.

Hans Hansson i Täfteå var gift 1703/ 1704, och Brita Nilsdotter och hennes syster Margareta, nog födda i mitten av 1660-talet.
Det är flera generationer som avhandlas i domböckerna 1695 och 1652, därför svårt att placera dessa systrar.

Sen kan man ju undra över varför inte fler var arvsberättigade 1717, efter Margareta Abrahamsdotter i Västerhiske, med tanke på antalet personer som nämns i domprotokoll.

[Constantinus Lindfors]

Nils Olofsson i Öregrund kan vara identisk med Olof Nilssons son på Västerhiske 8 i 1662:års mantalslängd, men sonen ifråga skulle annars kunna vara soldaten Anders Olofsson Hara - se nedan. I domboken refereras till brev från borgmästare och råd i Öregrund från 24/3 (29/3?) 1695 samt ett protokollsutdrag därifrån daterat den 9/3. Oturligt nog så har domboksrenovationerna för Öregrund luckor för åren 1693-1695, och bevarade originalböcker finns egentligen först från 1819. I 1694:års mtl för Öregrund påträffas under Västra roten en Hans Teegman respektive Per Jonsson Kubb - efternamn som känns igen från Umeå stad.


Ur Lennart Anderssons "Umeåbygdens knektar 1620-1695", sida 246 - Västerhiske:

"ANDERS OLOVSSON. Utskrivningsår 1662.

Lejd av Olov Nilsson. Fanns i hemorten 1663, i Malmö 1664, i Kristianstad 1666 — 1669 och tydligen i Landskrona och Hälsinborg 1671— 1672. Han mönstrade i Umeå 1673 med tillnamn "HARA". Sedan följer han Peter Stacks kompani till Göteborg 1675 och till Stockholm i april 1676 och där övertar Anders Sparrfelt kompaniet. Anders går ut i sjöstriden med danskarna omedelbart efter ankomsten till Stockholm och dog i sjöslaget vid södra Öland 1 juni 1676. R 1663:6 f. R 1664:5 f. R 1671—72:6 f. R 1676:6."

[Gun Jonsson]

Synd med luckorna i Öregrund.
Jag gissar att Margareta Abrahamsdotters arvingar (Nilsdöttrarna och soldathustrun) släktar på henne och fadern (om nu inte Abraham Olofsson var gift flera gånger förstås). Systern Malin Abrahamsdotter kan förstås ha varit gift med någon Nils...
Min gissning beror som sagt på att inte fler personer nämns 1717.
Abraham Olofsson var för övrigt nämndeman 1660.

[Constantinus Lindfors]

Åren 1663-1665 hade Abraham Olofsson fyra hemmavarande barn - en son och tre döttrar. Åren 1674-1675 fanns i samma hushåll en son, en sonhustru, en dotter och en måg. Åren 1678-1679 en dotter (antagligen Margareta, som förblev ogift). Åren 1680-1682 två döttrar. År 1683 två syskon hos Nils Abrahamsson.

Hustru Malin Abrahamsdotter förefaller ha blivit änka senast 1679, och av tidigare inlägg framgår att hon levde än 1685 samt dött barnlös någon gång före hösten 1698.

Det kan inte uteslutas att Brita och Margareta Nilsdöttrar samt soldaten Per Göks hustru Karin var dotterbarn till Abraham Olofsson på Västerhiske 2, men i så fall genom tredje dottern som bodde hemma än 1665.

[Gun Jonsson]

Gök låter inte som Umeå kompani. Det ska kanske vara Hiort (fast Karin Hansdotter gifte sig 1721). Så en Karin (Nilsdotter, Abrahamsdotter?) vore bra att hitta.
När Brita Hansdotters och Nils Anderssons, troligt första barn Anders i Täfteå, döps i december 1730, var pigan Anna Degerman i staden fadder. Vet ej om hon hör till släkten som evt. var från Innertavle (enligt inlägg i forumet).

Ja, och domprotokollet gällande Margaretas fordran på systern innebär inte att systern var barnlös. Fanns dessutom ytterligare en syster så...

Kan tycka att det är märkligt att Nilsdöttrarna inte ärvde Nils Abrahamsson (men hustrun kanske fanns i livet).
Kanske Margareta Abrahamsdotter var en random piga, som råkade befinna sig i Hiske 1717, och inte hör ihop med Abraham.

[Constantinus Lindfors]

När Brita Hansdotters och Nils Anderssons, troligt första barn Anders i Täfteå, döps i december 1730, var pigan Anna Degerman i staden fadder. Vet ej om hon hör till släkten som evt. var från Innertavle (enligt inlägg i forumet).

Någon med detta namn påträffas icke i C:1 sids 110, däremot en piga Barbro Abrahamsdotter i Täfteå. Hon kom från Tålsmark 1 och dog ogift 1743 (AI:5 sida 238) samt var faster till soldaten Abraham Hansson Mör - se tidigare inlägg från den 9/1 kl. 21:04:18.

[Gun Jonsson]

Nej, förlåt, Anna Degerman var fadder till Andreas f. 23/11 1738.

Hon var även dopvittne för Per, Per Anderssons och Karin Persdotters son f. 13/10 1738 i Ytterboda. En medfadder var Nils Nilsson från Innertavle.

Min hypotes är att Margareta Nilsdotter var gift med Samuel Johansson Degerman i Baggböle, som inte nämns i mantal där efter 1715.

[Constantinus Lindfors]

Anna Degerman gifte sig första gången 20/10 1740 i Umeå stad med soldaten vid Bygdeå kompani Olof Andersson Leman från Dalkarlså 3. Om denne hos Kenneth Mossberg:

"Rote 4: Soldat Olof Andersson-Leman

Född 1710-00-00 i Dalkarlså. Död 1742-10-30 i Stockholm. Antagen 1740-04-23 Avgått 1742-10-30 Till: Död. Recruterings och Utbytningsrulla af Kongl. Wästerbottens Regemente och Bygdeå Compagnie, hållen i Rickleå d. 23 April 1740; Hemmansbrukare Sven Persson som tient 20 åhr och intygas siuklig, presenterade tillika med roten, nu soldatämnet Olof Andersson född på 5te roten, 23 åhr gammal, uppfyller wäl monderingen, men är ej så lång son förra soldaten, dock undersättsig, och af stadiga lemmar, insättes för rotens vargeringskarl till widare visitation och adprobation, imedlertid står Sven till nästa GM. 1740: 23 år ogift. 1741: 21 år 1 tj.-år. Wästerbottning gift, commenderad till Finland 1741-09-19. Föräldrar: Anders Olofsson i Dalkarlså. Vigd 1740-10-20 i Umeå socken med Anna Degerman. Barn: Anders född 1740-11-16 i Ratu. Bou 1744-06-18 efter Anders Olofsson i Dalkarlså, näms avlidna sonen Olof Lemans son Anders."

Anna Degerman blev andra gången gift 21/6 1752 i Nordmaling sn med bonden Jakob Andersson i Norrbyn 2 (född 25/1 1703 i Mo, död 8/8 1782). Där avled Anna 6/12 1758 vid 58 års ålder, och skall man tro dödboken så var hennes fadersnamn Henriksdotter (F:1 sida 41).

[Gun Jonsson]

Svårplacerad Anna Henriksdotter Degerman, m a o.

Det fanns en soldat Pähr Giöök, R8 Bygdeå, 1710, kommenderad till Nümynde:  A0028741_00276

1712 fanns på R8, Isak Persson Giöök: A0028742_00077

R8 torde vara Bobacken.

Den soldat Degerman, som var dopvittne till Maria Hansdotters barn i Innertavle, måste ha varit Johan Samuelsson, född c. 1698-99. Han blev flyttad till Bölander c. 1735.

Samuel Johansson Degerman var knekt i Berg (Lennart Andersson) och nämns inte i rullor efter 1694.