Prästsläkten Trast, Turdin

[Kerstin Farm]

Hej!
 
Har bland mina anor en Johan Joanis Trast. Han var präst i Nordmaling. Finns det någon som har hans anor i sin forskning. Tacksam för svar!
 
MVH
Kerstin Farm

[eric johansson]

4 jan 1999
 
Hej Kerstin!
Den Johan Joanis Turdinus/Trast som Du efterlyser är troligen den Johannes Johannis Turdinus/Trast som jag har i mina anteckningar. Jag benämner honom här i fortsättningen Johannes. Han tillhör så vitt jag kan förstå vad jag kallar Frötuna-
släkten Turdinus/Trast. Fadern var kyrkoherde i Frötuna (C) 1621-1642 och hette Johannes Oestonis Turdinus/Trast född på 1750-talet troligen i Umeå, död i Frötuna 1642. Han hade flera barn bland dem ovannämnde sonen Johannes. Johannes är sannolikt född i Ed sn (C) omkring 1610, komminister i Nederkalix 1627-1659 och kyrkoherde i Nordmaling 1659-1668,död där samma år. Herdaminnet har inga uppgifter om hans härkomst. Det anges att han är från Västerbotten. Påståendet om att han är son till kyrkoherden i Frötuna Johannes Oestonis Trast bygger jag på följande.
 
I matrikel över i Uppsala studerande norrlänningar 1595-1889 finns upptagen en Johannes Johannis (Trast), Bothn, född omkr 1610 i Eds förs. (Upl). Kyrkoherde i Nordmaling, död 1668.   Eftersom Johannes Oestonis Trast var kyrkoherde i Ed 1606-1621 bör han vara far till den Johannes Du söker. I Personhistorisk tidskrift 1976 finns en artikel om svenska studenter i Wittenberg. Johannes Oestonis Trast i Frötuna hade också en son som hette Sven Johannis Trast, som inskrevs vid  vid universitetet i Wittenberg år 1646. I matrikeln står beträffande Sven Johannis Trast att  
han troligenär broder till Johannes Johannis Trast  kyrkoherde i Nordmaling.
 
Om fadern Johannes Oestonis Trast har jag följande anteckningar. Född i Västerbotten, sannolikt på 1570-talet, kanske 1575. Död i Frötuna 1672.Finns i Uppsala universitets studentmatrikel 1595-1597. Baccalaureus vid första magisterpromotionen i Uppsala 1600. Prästvigd i Västerås 1600. Förordnad  som huspredikant hos grevinnan på Haga, Enköping 1602. (Grevinnan på Haga hette Cecilia Gustafsdtr, änka efter greve Gustaf Johansson Tre Rosor och syster till Katarina Stenbock, Gustav Vasas 3:e hustru). Kyrkoherde i Ed 1606-1621. Kyrkoherde i Frötuna 1621-1642. Prost 1635. Riksdagsman 1642.
Johannes Oestonis är begravd i Frötuna kyrka 1642. Till begravningen hade författats en samling kväden på latin av bl a yngste sonen Sven(oni) Trast. På gravstenen i koret finns en inskrift på latin som jag uttytt säga att han är son av Umeå, vilket väl torde kunna innebära att han är född där. Jag har inte kunnat fastställa han anor, även om jag har vissa tankar därom. Hans hustru hette Cecilia. I en räkenskapsbok för Frötuna kyrka 1652-1739 står att Cecilia Trast år 1660 skänkte ett kläde till altaret i svart silke. Hon levde alltså ännu 1660, 18 år efter makens död.
 
Källor:
- Matr över i Upps. stud. norrlänningar 1595-1889
- Matr Uppsala universitet
- Ärkestiftets herdaminnen, Frötuna
- Ärkestiftets herdaminnen, Ed
- KB, Verser till och om enskildaa personer
- Frötuna, Räkenskaper 1652-1739, numera i Sthlms  
  Stadsarkiv, (L 1 a:1, pag 5 i den bundna boken)
- Härnös stifts herdaminnen, Nederkalix
- Härnös stifts herdaminnen, Nordmaling
- Uppgifter om svenska studener i Wittenberg,
  Personhistorisk tidskrift 72, 1976,Callmer
  (Jag har nog ytterligare källor. Det finns       mycket om Frötuna i Stockholms Stadsarkiv).
 
Upplysningsvis vill jag tillägga att mina uppg  
härrör från forskning 1990 och tidigare. Tacksam om källor och slutsatser granskas kritiskt.
Släkterna Turdin/Turdinus/Trast har intresserat mig mycket (min hustru härstammar från en av prästsläkterna)och jag har flera gånger haft för avsikt att ta upp forskningen om dem igen. Det finns flera prästsläkter med dessa namn , men jag har inte med säkerhet kunnat binda alla av dem med varandra. Vissa källuppgifter går isär. Men jag kommer nog inte att ta upp denna forskning igen
eftersom jag blir 85 år gammal detta nådens år 1999 (inget skäl i och för sig) och nu är ivrigt sysselsatt med en ganska omfattande arbete med andra grenar i släktforskningen. Men jag känner till att det finns många släktforskare som vet mycket om Trastar och Turdinusar och som förhoppningsvis kommer att höra av sig till Dig.
Lycka till och hälsningar
Eric

[Kerstin Farm]

Hej Erik!
 
Tusen tack!
 
Vilket fantastiskt svar! Utan anbytarforum hade jag inte fått veta allt detta. En uppgift som jag har är att denne Trast på något sätt är kopplad till Bureätten. Är det någon annan Trast-expert som kan verifiera detta?
 
Hälsningar
 
Kerstin Farm
Sundsvall

[Staffan Bengtsson]

Kopplingen till Bureätten bygger möjligen på en sammanblandning med Jonas Oestonis. Denne var komminister i Umeå lf 1593-1606 och kyrkoherde i Lycksele till 1619. Därefter blev han kyrkoherde i Bergsjö i Jämtland där han dog 1627. Han var enligt herdaminnet gift med en syster till ärkebiskopen Petrus Kenicius som var bördig från Baggböle i Umeå. Jonas finns mycket riktigt upptagen i längderna på svärfaderns König Olofssons hemman i Baggböle 1597-1619. Denne Jonas skall ha varit bördig från Hallen, som var en eller ett par gårdar i byn Västerhiske i Umeå socken. Barnen kallade sig Hallenius.
Möjligen (?) kan Jonas vara en broder till din Johannes. Den ende Östen som finns i byn Västerhiske under 1500-talet är Östen Nilsson som finns i längderna 1584-1598. I andra källor har jag noterat att han omnämns som landsskrivare 1581 och som fogde 1593-1594.
 
Hälsningar
 
Staffan Bengtsson

[Kerstin Farm]

Hej Staffan!
 
Tack för upplysningen!
 
Eftersom Bure verkar vara svårt fortsätter jag med Trast, Turdin spåret. Finns det några fler Trast experter än Eric Johansson. Han är ju en trovärdig källa för att det finns sådana där ute
 
Hälsningar
Kerstin Farm

[Erik Holmlund]

Hej Kerstin. Jag har ju varit i kontakt med dig
tidigare, men eftersom jag upptäckte Trast - Turdin-diskussionen här på Anbytarforum så
tar jag mina funderingar en gång till.
--------------------------------------------
 
Jag har en Trast/Turdinus bland mina förfäder.  
Han hette Nicolaus Petri Turdinus och han var  
kyrkoherde i Bygdeå socken (AC) 1593-1626. Hans  
dotter omnämns som Brita Nilsdotter Trast och  
hon gifter sig med prästen Andreas Nicolai Burman  
(1590-1653) som är komminister i Bygdeå 1626-38  
och kyrkoherde i Lövånger 1638-53.
 
Jag har en teori om namnet Trast/Turdinus (som är  
det latinska namnet på trast). Det är nämligen  
så att Bygdeås sockenvapen består av en sköld med  
en trast på. Skulle det kunna vara så att sockensöner som studerade till präster kunde få  tillnamnet Trast/Turdinus? Detta behöver naturligtvis inte gälla samtliga sockensöner som  studerade vidare, och inte heller är det sannolikt  att alla Trast-släkten kan påvisas ha nån  koppling till Bygdeå, men jag tycker i alla fall  inte att tanken låter orimlig.  
 
Jag vet i och för sig inte säkert att min förfader  Nicolaus Petri Turdinus var född i Bygdeå socken,  men det faktum att han samtidigt som han  
var kyrkoherde i Bygdeå ägde ett hemman i Gullmark  skulle kunna tyda på detta.
 
Om Johannes Oestonis Trast vet jag inget. Erik  Johansson nämner att han kommer från Västerbotten,  
möjligen Umeå. Till det kan jag tillägga att Bygdeå är grannsocken med Umeå. Kanske kom han  eller hans förfäder från Bygdeå och tog sitt namn från  sockenvapnet?  
 
mvh
/Erik Holmlund, Umeå

[Kerstin Farm]

Hej Erik!
 
Tack för upplysningen! Ett spår är ju att hitta en Östen i Umeå eller Bygdeå men det är väl långsökt. Jag har många Östen i mina anor så det namnet verkar vara vanligt i Västerbotten och Ångermanland. En källa hävdar att en Östen Andersson skulle vara far. Han skulle i sin tur vara gift med en Marit Jakobsdotter som skulle vara dotter till Jakob Andersson Grubb. Enligt Urban Sikeborg finns ingen dotter till Jakob Andersson med det namnet. Inte heller Tyko Lundkvists Grubb forskning ger mig belägg för detta. Så jag får nog acceptera Johannes Oestonis Trast som den äldste på den grenen. Men jag fick ju en grundlig genomgång av honom tack vare Erik Johansson.
 
Hälsningar
 
Kerstin Farm

[Gudrun Åhrlin]

Hej!
Jag har sett allt vad som skrivits om personer med namnet Trast. Jag har under min forskning ramlat på en borgare och rådman i Umeå med namn Hans Christersson Trast. Han är gift med Gunilla Njurenia - dotter till kh  i Njurunda (senare prost Umeå) Petrus Olai Gestricius. Denne Gestricius är en Bure-ättling via sin far rådmannen i Gävle Olof Mårtensson (född i Teg).
Fler upplysningar har jag inte - det var bara med anledning av namnet.

[Staffan Bengtsson]

Denne Hans Christersson, som finns i Umeå stad 1641-1667, kallas aldrig Trast i de samtida källor som jag gått igenom. Enda uppgiften som jag sett om att han skulle hetat Trast härrör från herdaminnet. Enligt domboken för 1658 var han tullvakt.

[Jill Raneryd]

I släkter och gårdar i Nordingrå 1535-1890 av P&T Sundin finns en Malin Christiernsdtr Trast upptagen under gården Salsåker 1 mellan 1679-1698. Hon är född 1644 i Bygdeå d. 1697 g.1662 med Länsman Johan Eliesson f. 1631 d. 1699

[Peter Sjölund]

Den Malin Christiernsdotter Trast som Jill nämner var dotter till Christian Olai Turdin, kappelan i Nysätra, Bygdeå socken 1638-1657. (Se Härnösands stifts herdaminne)

[Jill Raneryd]

I boken Nasafjäll av J.Bromé finns Prästen Christier Turdinius och Prästen Petrus Turdinius omskrivna. Även en borgmästare och gruvfogde Daniel Jonsson Trast.

[eric johansson]

Staffan!
Om jag förstår ditt inlägg rätt är den Hans Christersson som du nämner identisk med den Hans Christerson Trast som nämns i herdaminnet. Han skulle alltså vara tullvakt till yrket men också borgare och rådman (rådmän satt ju inte alltid så långa perioder, väl?). Men varifrån kom denne Hans Christerson?
Jag var en gång i tiden manisk samlare av alla som hette Trast/Turdin/Turdinus. Hade då anledning att grubbla över denne Hans Christerson Trast i Umeå i herdaminnet omnämnd som svärson till prosten Petrus Olai Gestricius. Jag var då inne på tanken att han var en Sursill. Diskussionen om honom nu ger mig anledning att ta upp frågan igen och Anbytarforum ger mig tillfälle att fråga vidare. Mina källor är Härnös. stifts herdaminne, del 4 s 211, Genealogia Sursilliana  s 1,2,20, Lars Bäcklund, 700 Anor Under Tio Sekel s 238. Jag gör följande uppställning.
 
Eric Ångerman, kallad Sursill. en förnämlig Bonde uti Umeå som hade många barn,  av vilka fem utspriddes i Finland. Bland dem var dottern
 
Catharina Ericsdotter, som kom från Umeå till Österbotten där hon gifte sig med Henric Nicolai eller Jacobi, pastor i Pederöre 1557, d 1568 (enligt annan uppgift 1583). De hade bla sonen
 
Knut Henricsson, f 1535, prästvigd i Strängnäs 1578 och kapellan i Pedersöre samma år. Blev pastor där 1600 och dog 1621. Gift 1:o med Lucia Fordell, d 1599. Gift 2:o m Pastoren uti Umeå Magister Pehr Olofsson Niurenii (hette egentligen Gestricius, det var ju sönerna som antog namnet Niurenius)och dess maka Malin Mattsdotters (skall vara Nilsdotters) dotter Anna Niurenius, f i Gävle 1580. Knut Henricsson hade med Anna dottern
 
Catharina Knutsdotter, gift med länsmannen i Pedersöre Christian Mattsson. De hade fyra barn, bland dem sonen  
 
Hans Christiansson.
Jag har inte funnit andra uppgifter om honom i Sursilliana. Jag vill  trots detta hålla fast vid honom och med utgångspunkt också från uppgiften i herdaminnet helst påstå att det var han som gifte sig med Petrus Olai Gestricius dotter Gunilla. Jag för följande resonemang.  
 
Familjen Gestricius/Niurenius och Eric Ångermans ättlingar i Umeå och Österbotten hade många och nära kontakter. Sålunda gifte sig kyrkoherden i Pedersöre i Finland Knut Henricsson den  10/8 1600 med Petrus Olai Gestricius dotter Anna från Umeå.
Likaså gifte sig Petrus Olai Gestricius son Anders Niurenius med Magdalena Knutsdotter, dotter till Knut Henricsson i hans första gifte med Lucia Fordell och alltså styvdotter till Anders syster Anna. Att Hans Christiansson gifte sig med Petrus Olai Gestricius yngsta dotter Gunilla var kanske inte så underligt. Mot detta  talar naturligtvis det märkliga i att de tre syskonen Niurenius, Anna, Anders och Gunilla då gifter in sig i tre olika generationer av Eric Ångermans ättlingar. Men visst kan det vara möjligt.  
 
Hans Christiansson kallas inte Trast i Sursilliana men väl i herdaminnet. Den olika stavningen av namnet Christiansson tycker jag att man kan borse ifrån i detta sammanhang. Men namnet Trast förekommer på andra ställen i Sursilliana. I Gamla Karleby finns en borgmästare Anders Trast, gift med Catharina Mårtensdotter Gammal (s 107). Eric Ångermans dotterdotterson Johan Simonsson, kappelan i Gamla Karleby, d 1641, var enligt Sursilliana (s 1) gift med en pastorsdotter Gunilla från Bygdeå. Åren 1593-1626 hette kyrkoherden i Bygdeå Turdinus/Trast.  
 
Tacksam för synpunkter på mina funderingar innan jag lägger frågan åt sidan som varande olöst. Kanske finns det flera källor?

[Staffan Bengtsson]

Hej Eric
 
Intressanta funderingar om kopplingen till Sursillarna. Jag har dock inga uppgifter som kan bringa ytterligare klarhet.
 
Vad gäller Hans Christersson i Umeå så måste jag reservera mig beträffande min förra uppgift om att han skulle ha varit tullvakt. År 1658 sakfälldes Hans Christersson Tullvakt och båtsman Johan Nilsson för det de slagit varannan blå och blodiger. Vid den tidpunkten fanns det dock två bärare av namnet i Umeå stad; (store) Hans Christersson (1641-1667) och (lille) Hans Christersson (1656-1684). Årtalen inom parentes är de år de finns upptagna i längderna.
 
Tullvakten kan mycket väl vara den senare, dvs lille Hans Christersson. Hans hustru hette för övrigt Ingeborg och de fick en son som kallade sig Hans Reen. Något som talar för att det är den lille HC som omnämns i domboken för 1658 är att han några år senare sakfälls för att ha slagit sin svåger med en björkkäpp.  
 
Vår Hans Christersson, dvs den store, har en son noterad i längden för 1665. Jag har ingen uppgift vid sidan av herdaminnet om att han skulle varit rådman. De år jag har avskrifter från om detta upptar inte hans namn. I längderna för 1669 och 1671 finns hans änka noterad, utan att namnet nämns.

[Dag Bremberg]

Kerstin Farm m fl! Ang Grubb: jag har möjligen en förklaring t ryktet om Grubb:
Johannes Oestnonis Trast/Turdinus var sl gift två ggr. Andra äkt möjl m Elisabet, dtr t kh i Frötuna Magnus Petri Grubb, d 1616.

[Erik Holmlund]

Två samtidiga Petrus Turdinus har gäckat mig.
A) Petrus Johannis Turdinus Vestrobothniensis, student i Uppsala 1627, och senare rektor i Dorpat & Tallin, Estland, även kyrkoherde därsammastädes. Död 1653 i Tallin.
B) Petrus Turdinus, kyrkoherde i Arjeplog 1641-42. Det syntes väldigt långsökt att det skulle vara samme person som A) men i och med att inget patronymikon var känt var det svårt att koppla ihop honom med någon av de andra personerna som bär namnet Turdinus. HSH ger inga ledtrådar heller. Men nu upptäckte jag denna biografiska notis om A) på en finsk webbsida (se länk nedan), som jag med hjälp av Google Translate förstått, tar upp och gör gällande att en Petrus Nicolai Turdinus finns omnämnd 1630 som respondentti i Uppsala. Ska det möjligen tolkas som att han opponerat vid någon promovering eller avhandling? Nåväl, jag lämnar den tolkningen därhän, det intressanta är att det finns ett belägg på en Petrus Turdinus med patronymikon Nicolai, dvs Nilsson, från 1630.  
http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=U14
 
Därmed torde det vara mycket sannolikt att Petrus Nicolai Turdinus är identisk med den Petrus Nicolai Bothn. som skrivs in vid Uppsala universitet 1624, Matrikel öfver i Upsala studerande norrlänningar, 1595-1889. Med det konstaterat så borde det också vara att ytterst sannolikt att Arjeplogsprästen är son till Nicolaus Petri Turdinus, kyrkoherde 1593-1626 i Bygdeå.
 
Och apropå A) Petrus Johannis Turdinus, vars ursprung inte tycks helt klarlagt, så talar den ovan länkade finska notisen om att han var född i Umeå och att hans styvfar hette Bengt Michelsson som varit i tjänst i Finland. Källan uppges vara Album Academicum der Universität Dorpat (Tartu) 1632-1710. Vem var denne Bengt Michelsson?

[Erik Holmlund]

Lite mer om Petrus Johannis Turdinus, från Album Academicum der Universität Dorpat:
Skrevs in vid Dorpats gymnasium 1630-11-16
Skrevs in vid Dorpats universitet 1632-04-25
Konrektor vid Trivialschule in Dorpat 1635-03-01
Rektor der Domschule in Reval 1637(?)
Svensk prost i Reval 1639
Ass. d. Estl.Konsist.,
Prost in Ost-Harrien 1651
 
Och om styvfadern Bengt Michelsson står det: Amtsverwalter in Finnland. Hur nu det ska översättas.

[Constantinus Lindfors]

Via Tommy Anderssons informativa  om en jordförsäljning i Tavle i Umeå socken år 1594 (enligt brev ur Anders Sigfridsson Rålambs byten) kan Nicolaus Petri i Bygdeå och Jon Jonsson i Gävle med familjer kopplas ihop. Med hjälp av nätuppgifter och Bygdéns herdaminne har jag vaskat fram en ätt som utslocknade på manssidan efter tre generationer, men man kan aldrig veta med säkerhet:
 
 
Jonas Nicolai, död 1557. Slutl. kyrkoherde i Bygdeå 1534-1557. Två söner Jonas och Petrus.
 
 
A/ Jonas Jonae, död 1593. Kyrkoherde i Bygdeå 1557-1593. En son:
 
Jon Jonsson, död 1634. Borgare i Gävle, senare landsfogde i Västerbotten med bas i Umeå.
gift med Margareta Danielsdotter Svinhufvud, kyrkoherdedotter från Vika i Dalarna. Tre barn:
 
a/ Jonas Jonae Turdinus, död 1654. Slutl. kyrkoherde i Nederluleå 1651-1654.
gift 1) med en dotter till kyrkoherde Johannes Olai Anthelius i Gävle.
gift 2) med Elisabeth Dominiksdotter, kyrkoherdedotter från Delsbo.
 
b/ Barbro Jonsdotter Trast, död 1648 i Kaseburg, Pommern.
gift 1) med bokhållare Anders Nilsson, död 1632 i S:t Nikolai fs, Stockholm. Fyra barn.
gift 2) med skeppsmajor Lars Mattsson Strusshielm, död 1653 (morfar till skalden Lasse Lucidor).
 
Nils Andersson, döpt 17/2 1624 i S:t Nikolai fs. Död ogift.
Karin Andersdotter, döpt 4/10 1627 i S:t Nikolai fs. Gift med Jöns Olofsson, postmästare i Stettin, Pommern.
Brita Andersdotter, döpt 15/1 1630 i S:t Nikolai fs. Gift med Johan Jöransson, kamrerare i Stockholm.
Anna Andersdotter, döpt 14/6 1632 i S:t Nikolai fs.
 
c/ Daniel Jonsson Trast, död 1662. Borgmästare i Umeå stad.
gift med Anna Gertsdotter, kyrkoherdedotter från Skellefteå. En dotter:
 
Anna Danielsdotter Trast, gift med Petter Eriksson Stack, död 1677. Överstelöjtnant vid Västerbottens regemente.
 
 
B/ Petrus Jonae, död 1579. Slutl. kyrkoherde i Umeå lfs 1576-1579.
gift 2:a gången med Sigrid, som levde än 1584 men inte 1594.
 
En son från 1:a giftet Nicolaus Petri, död 1626. Kyrkoherde i Bygdeå 1593-1626. Fem barn:
 
a/ Petrus Nicolai Turdinus, död 1641/42. Slutl. kyrkoherde i Arjeplog, gift med Barbro(?) Johansdotter Hossia från Piteå lfs.
b/ Karin Nilsdotter Trast, gift 1) med Christophorus Olai Gestricius i Lövånger, död 1637 och 2) med Dominicus Olai Arnaesius i Delsbo, död 1653.
c/ Kerstin Nilsdotter Trast, gift med Johannes Erici Gestrinius i Segersta, död 1644.
d/ Anna Nilsdotter Trast, gift med Olaus Petri Kuuth i Anundsjö, död 1650.
e/ Brita Nilsdotter Trast, gift med Andreas Nicolai Burman i Lövånger, död 1653.
 
 
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-09-04 01:30)

[Ove Malmqvist]

Hej. Fortsätter på Constantinus inlägg med lite om Brita Nilsdotter Trast och framåt i tiden. Enligt en släktöversikt från Thord Bylund (2009) gifte Brita sig med Andreas Nicolai Burman,född 1590 i Bureå, Skellefteå sn. Kyrkoherde i Lövånger 1638-1653. Död 1653 i Lövånger. Parets andra barn, Märta Burman, född 1630 i Bygdeå sn. död 1689. Hon var gift med Abrahamus Michaelis Burelius, kyrkoherde i Överkalix sn. Död 1671 i Överkalix. Parets andra barn Catharina Burelia, född 1648 i Pitå lfs (Silbojokk). Gift 1:a gången 1664 med Nicolaus Laurenti Touscher, död 1677 i Nätra sn. Catharina gift 2:a gången 1678 med Henning Tideman, född 1626 (kan vara 1630 enligt Carla Szabad) i Stralsund, Pommern. Kapten, länsman i Höven, Resele sn. Död 1701-10-05 i Höven, (Resele död-och begrbok 1689-1779, sid. 30, anger begr.dag 2:e adv=1701-12-08). Barn i 2:a giftet bl.a. Karin Tideman, född 1678 i Höven, död 1753 i Höven. Gift 1700 med Zachris Johansson, född 1667 i Höven, död 1740. Bonde , nämndeman, länsman i Höven. Dottern Kerstin Zachrisdotter, född 1708-11-08 i Höven, död 1778 i Myre, Resele sn. Gift 1732-10-22 i Resele med Henrik Nilsson, född 1707 i Myre, Resele sn. död 1783-04 i Myre. Parets andra dotter, Lena är min ana (mf mm m) och parets första dotter, Karin är Carl Szabads ana.
 
Hälsning Ove M

[Tommy Andersson]

Strålande jobb Constantinus!

[Constantinus Lindfors]

Tommy: Man tackar. I ett tidigare  skrev du om en Anna Jonsdotter Trast som blev gift efter 1664 med Anders Nilsson Grubb i hans tredje äktenskap. Det låter rätt sent eftersom fogden Jon Jonssons barn var födda åren kring 1600 (dottern Barbro var enligt en likpredikan född i Gävle 25/9 1602). Anders Grubb var borgare i Umeå stad åren 1627-1674, men vad mer är känt om Anna Trast?

[Eva Ericsson]

Karin Nicolausdotter Trast ska ha skänkt predikostolen i Bygdeå kyrka med Thurdinsigill och text Signet bygda sochne Alla dessa Thurdinpräster förbryllar.De finns under slutet 15 och 1600 talet. De bör ha varit inskrivna alla på universitet där de ibland fick namn efter hembygden. Bygdeås präster verkar inte ha samma förfäder? Jag letar efter fäderna till Christian Olai Thurdin. Förste kapellan i Nysätra (Ånäset) bosatt där. Vem vet?

[Tommy Andersson]

I herdaminnet har Bygdén inget om några barn till Jonas Jonae Turdinus i Nederluleå, men antingen så hade Fogden Jon Jonsson fler barn än de tre som Constantinus räknade upp i sitt inlägg här ovan, eller så hade kyrkoherden Jonas Jonae Turdinus efterlevande, omyndiga barn.  
 
I RR i Umeå 1657-08-29 säger nämligen borgmästaren Daniel Jonsson upp sitt förmyndarskap över broderns barn i Gävle som blivit myndiga.  
(Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3138 (1656-1657) Bild 2670 / sid 243)
 
Ingen som känner till några Trastar i Gävle i mitten på 1600-talet?

[Constantinus Lindfors]

Kan Daniel Jonsson ha varit förmyndare till skolmästare Andreas Marci Grubbs hustru Kerstin i Luleå?
 
Gävle RR 22/7 1657: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3138 (1656-1657) Bild 380 / sid 24 (AID: v421271.b380.s24, NAD: SE/RA/42042202)

[Tommy Andersson]

Ett långskott möjligen, hittade en båtsman i 1658 års mantalslängd i Gävle vid namn Nils Jönsson Trast, ogift. Kanske troligare ett båtsmansnamn än ett släktnamn.

[Tommy Andersson]

Hoppsan, vi skrev visst närapå samtidigt där Constantinus!  
 
Det är nästan sjukt det här, jag hade just bläddrat fram den där sidan i RR Gävle när du postar det. Vi måste sluta träffas på det här sättet..

[Constantinus Lindfors]

Hehe. Men kikar man i kämnärsrättens protokoll från 7/7 resp. 17/7 1657 så framgår det tydligt där att Daniel Jonsson i Umeå var förmyndare för Anders Jonssons barn i Gävle: hustru Kerstin Andersdotter i Luleå och hennes bröder Jonas och Anders Anderssöner. Deras mor synes ha gift om sig med en Per Jakobsson i Tuna socken.
 
Dagens framsteg: Andreas Marci Grubbs hustru Kerstin Andersdotter i Luleå var således en Trast-ättling!  
 
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3138 (1656-1657) Bild 1110 / sid 96 (AID: v421271.b1110.s96, NAD: SE/RA/42042202)
 
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3138 (1656-1657) Bild 1140 / sid 99 (AID: v421271.b1140.s99, NAD: SE/RA/42042202)

[Tommy Andersson]

Härligt Constantinus! Du hann bena ut det före mig, jag måste sluta göra bilaffärer på förmiddagarna.

[Constantinus Lindfors]

Den röriga tvisten mellan hustru Kerstin Andersdotter i Luleå och borgmästaren Per Jakobsson Grubb i Gävle gällde gamla arvs- och skuldfordran. Åtskilliga människor hade skulder till råd- och handelsmannen Anders Jonsson i Gävle, som avled någon gång före 9/3 1640. Dåvarande befallningsmannen i södra Västerbotten, Daniel Jonsson, åtog sig förmyndarskapet för hans tre brorsbarn. Anders Jonssons änka Barbro gifte senare om sig med Per Jakobsson i (tror jag) Stora Tuna socken. Barbros bröder (framgår ej vilka) hjälpte till att samla in en del av skulderna. Målet fortsatte in på 1658 och upp i Svea hovrätt för ett slutligt avgörande.
 
Gävle kämnärsrätt 13/1 1658: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3139 (1658-1658) Bild 470 / sid 38 (AID: v421272.b470.s38, NAD: SE/RA/42042202)
 
Gävle rådhusrätt 6/3 1658: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3139 (1658-1658) Bild 150 / sid 7 (AID: v421272.b150.s7, NAD: SE/RA/42042202)
 
Hösten 1658 (SVAR): Svea Hovrätt, Huvudserie [Liber causarem], SE/RA/420422/01/E VI a 2 aa/167 (1658), bildid: A0068086_00121 (till 00171)
 
 
Andreas Marci Grubb, en sonson till underlagmannen Anders Jakobsson Grubb i Umeå lfs, förordnades till predikant i Lule lappmark 1671. Det står en hel del om honom i Härnösands stifts herdaminne, som dock saknar uppgift om Kerstin Andersdotters frånfälle. Hon var i alla fall avliden före 19/2 1694 enligt ett brev från superintendenten Mattias Steuchius i Härnösand [Bergskollegii arkiv: Brev och suppliker 1694, del I; sida 516. RA.]  
 
Av mantalslängderna att döma hade makarna minst tre döttrar:
 
a/ Barbro Andersdotter Grubb, död (bg. 17/4) 1713 i Jokkmokk. Gift före 14/2 1680 (mtl) med Nils Andersson Lundius, död (bg. 25/9) 1726 i Jokkmokk. Han var ursprungligen hjälppräst åt sin svärfar men blev avsatt 1685 efter att ha fått barn med pigan Malin Nilsdotter från Persön i Luleå socken. Nils blev senare klockare och nybyggare i Vaikijaur.
 
b/ Margareta Andersdotter Grubb, dömd 1685 för lönskaläge med gifte mannen Per Olofsson Smed i Purkijaur.
 
c/ Kerstin Andersdotter Grubb, enligt nätuppgift.
 
 
 
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2014-03-31 19:18)

[Constantinus Lindfors]

Enligt  Wikipedia gifte sig en brorson till Stängnäsbiskopen Ericus Gabrielis Emporagrius (1606-1674) okända mor sig med en dotter till Nicolaus Petri (Turdinus) i Bygdeå.
 
Det vore ju intressant att få reda på källan till denna uppgift! Ifall den är riktig så gissar jag på Johannes Erici Gestrinius i Segersta sn (gift med Kerstin Nilsdotter Trast) som brorson. Dennes fader Ericus Nicolai Gestrinius var bl.a. rektor vid Gävle skola och  broder Martinus Erici Gestrinius var professor vid Uppsala universitet. Morföräldrarna till Erik Gabrielsson Emporagrius vore då fiskarborgaren Nils Persson Grå och Kerstin Olofsdotter i Gävle.

[Constantinus Lindfors]

Jonas Nicolai i Bygdeå nämns kortfattat på sida 30 i Ulf Lundströms  artikel Birkarlar och handelsplatser i Skellefteå socken  i Oknytt 1-2/1989:
 
1549 uppträder kyrkoherden i Bygdeå, Jonas Nikolai, som fullmäktig för sin avlidna hustrus mor, söner och döttrar, vilka är arvtagare efter Sven Jonssons i Stockholm avlidna hustru. Herr Jonas svärmor var bosatt i Ostvik i Skellefteå socken.
 
Mycket intressant! Modern till kyrkoherdarna Jonas och Petrus Jonae synes alltså ha varit född i Ostvik och var avliden senast 1549. Har någon, med tillgång till Stockholms stads tänkeböcker, lust att redogöra för fler detaljer?
 
För övrigt hette hustrun till Petrus Turdinus i Arjeplog troligen Sofia Hossia, begravd i Piteå lfs 15/7 1660 (CI:1 sida 225).

[Erik Holmlund]

Constantinus> Lundström för ett djupare resonemang kring vilken av gårdarna som han tror svärmodern kom ifrån i Bönder och Gårdar i Skellefteå socken 1539-1650 sid 228-229. Lundström verkar inte ha något definivt svar, men menar att svärmodern bör ha kommit från någon av byns mer välbärgade gårdar och att det passar bäst in på Östanbäck nr 15, och att svärmodern skulle ha varit änka efter Per Hindersson, som står som ägare 1539-1546 på nämnda gård. Givetvis vore det intressant att höra om mer detaljer framkommer i urkunden i Stockholm.

[Constantinus Lindfors]

Erik: Jag har för närvarande inte tillgång till Bönder och Gårdar i Skellefteå socken 1539-1650, kan du kika efter ifall hustru Ingeborg nämns där? Jag är inte på det klara om Östanbäck, för det kan gärna röra sig om Ostvik istället. Protokollet återfinns på sida 34 i Stockholms stads tänkeböcker 1549-1553 (Almquist, Stockholm 1937) och i ortregistret på sida 286 står det: Östanbäck (Östanwiick!) i Skellefte (nu Byske) sn, Västerbotten 34.
 
 
 
[136 v.]    Swen Persons [sic] hustrues erffwingar.
 
Anno Domini 1549 then 23 septembris stodh jn fór retta hederliigh man, her Joonn, kyrkeherre j Bygda sochn på Westra bothnen, fulmyndugh och mektugh aff Swen Joensons hustrves erffwingar, ßom war aff hans saluges hustrves modher, ßóner och dottrar. Moderren hett hustrv Jngeborgh j Óstawiick j Skellefftta sochn. Och bekende thenne her Joonn ßiig aldeliis fórnógdan wara fór samma arff aff erliig man Swen Joenson epther hans saluge hustrv, Gudh hennes siell nade, och thetta epterscriffne bekende her Joonn siig vpburit haffue fór samma arff, fórst rede peningar sextiio march ortuger, en grytta, en teen kanna, en grón engilsk kiortiill, en klocke kåpa och en kiista, medh huilkit han siig aldeliis åthnóie lotth. Och vplott och quitterade fór:ne her Joonn på sine fulmagtz wegna fórbemelte Swenn Joenszonn fór altt thetta arff honom erffua burde epter samma Swens hustrv och gaff honom quitt, frij, ledug och lóß fór altt ytthermere klandher eller tiltall vm szamma arff thenne dagh både fór fódde och ofódde, och her om en klar, fórliigtt och afftaled saack tiill ewigh tiidh, och ther på rægte her Joonn Swen Joensonn handena jn fór retta.

[Erik Holmlund]

Kan kolla upp det ikväll, om inte nån annan hinner före. Tills vidare kan nämnas att Östanbäck är en avknoppad del av Ostvik. Ostvik kallas i vissa 1500-talskällor för Västanbäck. Körde f.ö. över själva bäcken i fråga i lördags. Odlingsmarken går fortfarande fram till bäcken på bägge sidor om ån.

[Erik Holmlund]

Nej, Ingeborg nämns inte vid namn.
I förbifarten kan nämnas att Per Hindersson var farfar åt Per Olofsson bottnekarl och därmed patrilinjär anfader för släkten Kuuth som vi diskuterat i annan tråd på detta forum. Och Olaus Petri Kuuth kom ju, som bekant, att gifta sig med en Trast-dotter från Bygdeå.

[Constantinus Lindfors]

På förekommen anledning bör klargöras att Jonas Trasts hustru Elisabeth Dominiksdotter inte var dotter till Karin Nilsdotter Trast. Elisabeth, som är gift senast 1652 (Luleå lfs mtl), härstammade från fadern Dominicus Olai förra äktenskap med NN. Elisabeth hade åtminstone en helsyster Malin Dominiksdotter (död 1692 i Närby, Norrala sn) som med sin man Lars Larsson Nerbelius får barn redan 1643.
 
Karin Nilsdotter Trast, som gift om sig till Delsbo någon tid efter förste mannens bortgång 1637, blev åtminstone mor till Christina Aernheim (död 1707 i Lövsta, Ytterenhörna sn) som kom att gifta in sig i adliga ätten G?ntherfelt. Har någon redan kartlagt Dominicus Olai Arnaesius familj?
 
Erik: I fall hustru Ingeborg var gift med Per Hindersson, så kan hon inte vara mor till Olof Persson eftersom denne inte nämns i 1549:års tänkebok.

[Constantinus Lindfors]

Kyrkoherde Andreas Marci Grubb hade en ytterligare dotter, Malin Andersdotter Grubb, som trolovade sig omkring 1677-1678 med Erik Jönsson från Harads i Luleå landsförsamling (en bror till bonden Lars Jönsson därstädes). Paret hann dock inte ingå giftermål innan Malin avled i barnsäng, och även Erik blev så småningom död. De efterlämnade en son vid namn Jonas Eriksson, som morfadern såg till att uppgraderas till ”äkta född” på tinget i Jokkmokk den 30/1 1683.

Källa: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västernorrlands län EXIe:3470 (1683-1683) Bild 6710 / sid 662 (AID: v423995.b6710.s662, NAD: SE/RA/42042202)

[Constantinus Lindfors]

Här kommer ett utdrag från sida 122-123 i Percy Elfstrands publikation ”Gävle stads tänkebok” från 1956. Ursprunglig källa är Gävle stad: Rådhusrättens och magistratens arkiv, volym AIa:1 som täcker åren 1573-1659.

Sida 204: ”Per Jacobsons dombref på Stigz och dee andra wretedelarne.
Åhr 1645 den 30 julij och 1646 denn 22 janu. præsenterade wälachtade och wäluise Per Jacobsson Grub, radman och förnemlig handli[n]gzman här j staden, in för sittiande retten twenne köpebref, daterade det förre [1]645 den 3 julij, det andra dateradt [1]645 den 20 april. månad, med gode mänz  henders och signeters bekräftande, innehollandes det första hurulunda Per Jacobsson Grubz frende Per Jacobsson, Jacob Perz, boendes i Tuna sochn j Naijlarby, med sin käre hustruus inrådande, gode rad och friuilligt samtyckie hafua vndt och soldt bete Per Jacobson Grub en half wret, benemd Stigz wret, jtem en half wret, Jon smedz benemd, och et wretstycke där till vtj samma wret, noch en half wret, benemdh Ny wreten, belägen wijdh Konungs gårdz becken  nest s. Nils Biörsonz wret, alt till hoopa för 206 rdr. och 32 o/r huit mynt, och där vtofuer till vännegåfuor och j stillo 20 rdr.  och 4 tr. råg förährat, huilket alt sammans, både dee 206 rdr. 32 o/r huit mynt sasom och de 20 rdr. med dee 4 tr. råg, dee bekenne sig, den sidste pe[n]ing med den första, richtigt och wäl bekommit hafua, huar med de sig och j allo måtto åtnoija lata.”

Sida 205: ”Dernest förmäles vtj det andre köpbrefuet, at befalningzmannen i Ume, wel:tt Daniel Jonsson, med sin broder, magister Jonas Trast, rector scholæ här j staden, deraz s. broders barns förmyndare, hafue af et got betenckiande, barnen i framtijden till nytto, vndt och soldt Per Jacobson Grub den andre half deelen j Stigzwreten, half Jon smedz wret och half Ny wreten för 210 rdr. alt tilhopa, och det vore skedt med barnsenz moders gode samtyckie, sosom sielfue köpbrefvett j bokstafuen vttrycker och förmeler, med huilke 210 rdr. de vppå barnsens wägnar sasom deras trogne förmyndare och farbröder låte sig aldelez väl behaga och åtnöija. Afhender för den skul först Per Jacobsson sig, sin hustru, barn och effterkomandom, sammaledes wel:tt Daniel Jonson och magister Jonas Trast, barnsens rätte förmyndare, forst barnen och sedan deras efterkommandom föreschrifne wretedelar, tillägnar, vplåter och hemblar mherebete Per Jacobson Grub, hans hustru, barn och effterkommande arfuingar till ewerdelig oklandret egendom at beholla och possidera så för fodda som ofodda. Och ähr nu samma wrete deelar fulkomligen efftr lagsens stadga vtj sine clausuler lagbudit och lagstanditt, at eij må någon åtala wid sine penningar, som lag säger, vtan fasta stånda och aldrig återgånga. Herpå eskade han rettens confirmation. Effterschrifne ehreborne gode herrar och män: borgmestare Eliess Persson Gauelius, rådmen Anders Hakansson, Mårten Hansson, Ollof Moijson, Larenz Eliss, Brodde Person, Biör Jonsson, Rhazmus Car[l]son, Konich Jacobsson och Nilz Hanson. Till wisso med stadsenz secret här vnder. Gifuit och schrifuit på wart radhuss [j] Gefle. Dat. 25 feb. 1647.”         

Av ovanstående protokoll kan man konstarera att Per Jakobsson Grubb och Per Jakobsson var besläktade med varandra, och med hjälp av Urban Sikeborgs digitala publikation ”Johan Bures släktbok” kan man se att dessa två var sysslingar. Siffrorna inom parentes är ID-nummer.

Jakob Andersson i Grubbe, Umeå (1136)
→ Anders Jakobsson i Grubbe, Umeå (95)
→ Jakob Andersson i Grubbe, Umeå (1137)
→ Per Jakobsson Grubb i Gävle (2711)

respektive

Jakob Andersson i Grubbe, Umeå (1136)
→ Margareta Jakobsdotter i Gävle (1969)
→ Jakob Persson i Gävle (1183)
→ Per Jakobsson i Gävle (2713)

Av Erik Brännmans och Arne Lenners gemensamma publikation ”Gävle stads dombok 1631-1639”, från 1982, framgår att borgaren Anders Jonsson var avliden redan innan 10/4 1632 enligt ett protokoll. Hans änka Barbro framträdde flera gånger under denna period, men aldrig med fadersnamn eller övrig relation. Barbro levde änka än 16/3 1635. Per Jakobsson avlade sin borgareed 15/6 1635. Barbro blev omgift med denne Per Jakobsson senast 12/3 1636. Några år senare bör makarna ha bortflyttat till Naglarby i Morbygge fjärding i Enbacka sn –  som bildades omkring 1633 som kapellag under [Stora] Tuna sn, och namnändrades långt senare (1777) till Gustafs sn. Per Jakobsson i Naglarby påträffas i mantalslängderna för Tuna sn från 1642 till 1666. Sistnämnda år den 25/3 erhöll kyrkan testamentspenning efter Per Jakobsson i Naglarby (Stora Tuna LIb:1 sida 14v). Än så länge är det okänt huruvida hustru Barbro slutade sina levnadsdagar antingen före eller efter sin andre man.

Även Anders Jonssons måg Andreas Marci Grubb var  nära besläktad med Per Jakobssönerna:

Jakob Andersson i Grubbe, Umeå (1136)
→ Anders Jakobsson i Grubbe, Umeå (95)
→ Markus Andersson (2114; identisk med 2:e komminister Marcus Andreae i Skellefteå lfs, verksam åren 1612-1615)
→ Andreas Marci Grubb

[Constantinus Lindfors]

Enligt  Wikipedia gifte sig en brorson till Stängnäsbiskopen Ericus Gabrielis Emporagrius (1606-1674) okända mor sig med en dotter till Nicolaus Petri (Turdinus) i Bygdeå.
 
Det vore ju intressant att få reda på källan till denna uppgift! Ifall den är riktig så gissar jag på Johannes Erici Gestrinius i Segersta sn (gift med Kerstin Nilsdotter Trast) som brorson. Dennes fader Ericus Nicolai Gestrinius var bl.a. rektor vid Gävle skola och  broder Martinus Erici Gestrinius var professor vid Uppsala universitet. Morföräldrarna till Erik Gabrielsson Emporagrius vore då fiskarborgaren Nils Persson Grå och Kerstin Olofsdotter i Gävle.

I själva verket var det en morbror till Ericus Gabrielis Emporagrius – och inte en kusin till denne – som kom att gifta sig med en dotter till Nicolaus Petri i Bygdeå!!! Detta framgår ju av sida 149 i andra delen av Bygdéns herdaminne. Dessa uppgifter hade jag tidigare förbisett. 

”7. Christopherus Olai Gestricius (1613-37), f. sannolikt i Fernebo s:n, där han och hans syskon ägde ärfd fastighet. En af systrarna blef gift m. khden Gabriel Erici i Fittja år 1598, och khden Christopher var sålunda morbror till blifvande biskopen Eric Gabr. Emporagius i Strängnäs. Inskrefs ss. stud. vid Upsala univ. 15 dec. 1600; komm. i Skellefteå 1605, då han liksom under många följande år uppbär och kvitterar spannmål för de fattige i sjukstugan därstädes. Från 1613 är han khde i Löfånger. År 1622 tarfvade Löfångers kyrka reparation, hvartill kon. Gustaf Adolf 14 maj beviljade 8 t:r spannmål af socknens härbärge. Kvitto utfärdades härå af khden Christopher 1623 dominica 1 post Epiphaniam domini. Afled 4 mars 1637.¹
G. 1) m. C. K. [trol. Cath. Kuuth];
2) m. Karin Nildotter Trast, dotter af khden Nic. Turdinus i Bygdeå. Hon benämndes enl. traditionen Delsbo-Karin, på grund af sitt senare gifte m. prosten i Delsbo Dominicus Arnæsius. Ånyo änka 1653 återkom hon till Löfånger och afled här. Till så väl Bygdeå som Löfångers kyrkor skänkte hon 1658 predikstolar, till Löfångers prästbord dessutom en jordäga Långrödningen.
_________
¹ Hans grafsten, som låg i kyrkans kor, bar följande inskrift: Här ligger begrafwen wyrdige och wällärde herr Christopher O. Gest. fordom körkieherde i Löff. hwilcken i Herranom afsomnade den 4 Martii Anno 1637. Rom. 4. Christus är för wåre synder skul utgifwen och för wår rätfärdighet skull upstånden.
C. O. G.
C. K.
K. N. D.
Samt hans k. hustru gudfruchtige och dygdesamma matrona Karin N. D.”


Christoffer Gestricius hade anhöriga i Gävle. Här ett utdrag från ett protokoll 18/4 1634 på sida 88 i publikationen ”Gävle stads dombok 1631-1639”:
 
”Erich Anders[on] Roospigh fordrade barngots af Per Jons[on] u[id] Torgie
S.d. Kärte Erich Anderson Rospigh fulmectig på H[err] Christoffers wägner i Löfånger at fordra eth barnearf af Per Jöns[on] wid torgie, till huilket han eij nekade utan erkende sig skyldig allenast begärte dilation till Mikelsmessa och till ytermera wisso sathe sin liggiande gård och grund at samme barnegeld skole till forsagdan termin betalt blifua, Därutöfuer blef be[mel]te Per Jons[on] pålackt at gifua därpå sin egen skriftt hvilket han inför Retten utlofuade till wissare försekringh.”


Dessutom kan jag inte låta bli att spekulera om Gestricus första hustru kan ha varit en Kolmodin, och tillhört samma familjekrets som Michael Erici Kolmodin vars hustru var en kusin till Ericus Gabrielis Emporagrius. Läs Stefan Simanders inlägg i tråden om Emporagrius här:

https://forum.genealogi.se/index.php?topic=69850.0

[Erik Holmlund]

Petrus Jonae hade bisysslor. I September 1569 levererade "Herr P.J. körkoherren uthi Norbotenn i Löödhånger sochenn" torr fisk till skepparen på Danske Morian, enligt kvittens daterad i Furusund.
Källa: Landskapshandlingar, LandskapshandlingarVästerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1570: 2 (1570), bildid: A0044428_00039
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044428_00039

[Constantinus Lindfors]

Nils Burman uppger på sida 92 i sin släktbok en Barbro Gris gift med en Anders Jönsson utan ytterligare uppgifter. Barbro var fjärde barnet av nio stycken till Anders Persson Gris i Gävle, som var bördig från Grisbacka i Umeå lfs med ID-nummer 74 på Urban Sikeborgs Bure-skiva.

Med tanke på att råd- och handelsmannen i Gävle Anders Jonsson själv hade sina föräldrar i Umeå, så är det fullt möjligt att Nils Burmans uppgift om hustrun Barbro kan vara riktig, så härmed Barbro Andersdotter Gris.   

Samtidigt skulle detta innebära att Barbro så småningom blev omgift med sin tremänning Per Jakobsson med ID-nummer 2713, och att Barbros barn Kerstin Andersdotter kom att bli gift med sin mors tremänning Anders Markusson Grubb. Hm...