Anundsjö

[Christel Gunnarsson]

Tack Gullmaj för tipset! Nej den har jag inte läst. Ska försöka låna den.
Vänligen
Christel

[Mona-Lisa Mårtensson]

Hej Christel!
Båda böckerna, Anundsjö Släkter och gårdar samt Rötter i Anundsjö finns att köpa bland annat hos Hembygds- och Släktforskare Nolaskogs www.hsn.nu och på hembygdsgården i Bredbyn www.hembygd.se/anundsjo-hembygdsforening. Brukar också finnas att köpa begagnade, googla på böckernas namn så bör du få napp!
Finns också att låna på Arkenbiblioteket i Örnsköldsvik så de borde gå att fjärrlåna från bibliotek i din närhet.
 
Vänligen
Mona-Lisa Mårtensson

[Christel Gunnarsson]

Tack  Mona-Lisa för dina bra tips. Tycker om att kunna gå tillbaka och titta på nytt i böckerna och då är det värdefullt att ha dem  själv.
Vänligen
Christel

[Holger Holmquist]

Hej !
Jag söker föräldrarna till Börje Johan Olsson som föddes 1929-01-14 i Anundsjö.Han avled 2003 i Håbo kommmun.
Holger Holmquist

[Per Molin]

Johan Börje Olsson och hans tvilling bror Karl Åke är född i Skalmsjö (?) Anundsjö.Föräldrar skogsarb. Albert Olofsson och Signe Katarina Vestman.  
Källa SCB.
mvh Per

[Per Molin]

Holger!
Karl Åke Olsson avled 1999. Han var ogift och bosatt I Farsta.
mvh Per

[Holger Holmquist]

Tack Per för din upplysning.Nu har jag lite att jobba med:
Med vänlig hälsning  
Holger

[Rut Hellström]

Hej!
Är det någon som ev. vet vem föräldrarna till Carl Erik Pehrsson, f 1837 i Dorotea, var?
Han finns i Anundsjö släkter och gårdar som arrendator i Malma 1862-1876 och där finns en anm. om att han
var dotterson till Carl Eric Gensjö, o11.
Jag har sökt honom i födelseboken för Dorotea, men hittar honom inte där.
M v h
Rut Hellström

[Rut Hellström]

Holger Holmquist:
Jag försökte skicka ett mail till dig på adressen comhem, men fick det i retur.
M v h
Rut Hellström

[Gunnar Melander]

Rut!
Det finns ett gammalt inlägg på Anbytarforum postat av Roland Skoglund på denna sida http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/127724.html?1198348977
Mvh//Gunnar

[Rut Hellström]

Hej Gunnar!
Tack! Intressant! Ska begrunda detta.
M v h
Rut Hellström

[Holger Holmquist]

Till Rut Hellström !
Hej Rut! Min mailadress comhem@ är en adress som jag inte har kvar och som jag glömt ta bort.
Jag har E-postadr. holger848@hotmail.com
Med vänlig hälsning
Holger Holmquist

[Sune Nilsson]

Söker information om bonden Nils Olsson f 1706-02-04 i Skalmsjö, Anundsjö sn. [[color=0000ff]Anundsjö C-1;s14;1688-1720;[v120895.b19.s14][/color]] och hans liv under yngre år.
 
Föräldrar: Olof Persson och Märta Jonsdotter (1661-06-30). Det enda syskon jag känner till är brodern Per Olsson.
 
Dagen innan Nils föds dör hans far Olof Persson (1706-02-03). När han är 9 år gammal dör hans mor Märta Jonsdotter (1715-04-02).
 
Jag har inte lyckats hitta några avtryck i kyrkböckerna efter Nils Olofsson under uppväxtåren. Hittar honom först i samband med giftemål med Karin Nilsdotter 1742-04-11 [[color=0000ff]Anundsjö C-2;s123;1720-1753;[v120896.b67.s123][/color]] och när han förvärvar Myckelgensjö 5:2 1743-44 [[color=0000ff]Gävleborgs läns landskontor EIb-139 (1742-1742) Bild 2260 : sid 445[/color]]. Därefter kan jag följa honom till hans död i Myckelgensjö 1767-02-19. Finns det någon som hittat något som kan belysa vad som hände i hans tidigare liv?
 
Vore även tacksam för hjälp med tolkningen av hans dödsorsak. Kan prästens notering tolkas som ”kräftan”? [[color=0000ff]Anundsjö C-3;s237;1754-1795;[v120897.b124.s237][/color]].

[Paul Olsson]

Sune, detta är min tolkning av hans liv. Ger kanske inte en fullständig bild. Han hade förövrigt tio syskon.
 
Nils Olofsson. Född 1706 4/2 i Skalmsjö, Anundsjö (Y). Bonde mellan 1742 och 1767 på Myckelgensjö 5:1, Anundsjö (Y). Död i kräftan 1767 19/2 i Myckelgensjö, Anundsjö (Y).  
 
Levnadsbeskrivning  
  Fadern dog dagen före Nils födelse och modern när han var 9 år gammal. I Anundsjö kommunions- och husförhörslängder upptas han därför i äldre systern Annas familj i Myckelgensjö 1720 - 33.  
 
  Grannhemmanet, Myckelgensjö 5:1, utbjöds till försäljning samtidigt som Nils hade planer på att gifta sig. Han bestämde sig därför att köpa det och undertecknade köpebrevet den 7 febr 1742. Däri överenskoms att säljaren, Nils Nilsson, skulle erhålla 460 daler kmt för hemmanet på 5 1/4 sel jord. Han uppbjöd det sedan tre gånger på tinget, men när han ansökte om fastebrev på hösttinget 1744 sökte säljarens kusin, Karin Nilsdr i Bredbyn, att få inlösa det. Hon hänvisade till börd, men rätten avvisade kravet eftersom hon inte hade klagat inom laga tid. Nils tilldömdes därmed fastebrev. Utslaget var nog välkommet, för han hade vid denna tid hunnit gifta sig och hustrun väntade sitt andra barn.  
 
På vårtinget 1744 utsågs han till tionderäknare i Anundsjö.  
 
Han kunde, liksom hustrun, läsa rent i bok.  
 
Nils hade en namne i byn fram till 1762. Det är svårt att skilja dem åt i källorna. Så t ex tilltalades en av dem på vårtinget 1752, tillsammans med Nils Olofsson i Önskan, Håkan Swensson i Bredbyn, ord båtsm Per Larsson Sagtmodig och förd båtsm Arwid Arwidsson Bäck, för det de under förleden månad detta år warit af starka drycker öfwerlastade, kunde ... de ... ett sådant emot dem angifwet brott ei förneka ... De dömdes till 5 daler smt böter, som de två båtsmännen påstod sig inte kunna betala. Straffet för dem blev istället en söndags ståckestraff hwardera.  
 
Nils innehade hemmanet till sin död 1767. Han dog i kräftan, 61 år gammal och begravdes söndagen den 1 mars 1767.
 
(Meddelandet ändrat av opo 2014-12-30 19:06)

[Sune Nilsson]

Tack, Paul, för den fantastiska information du givit.  
Flera anor på mors sida kommer från Anundsjö. Jag och min syster reste omkring i socknen för några år sedan för att se var och hur de levde sina liv. Passade då på att skaffa mej den utmärkta släktbok som du och medförfattare åstadkommit. Den har varit till stor hjälp för mej. Jag går nu i dina spår, sparar en massa söktid och bekräftar informationen genom att söka i källorna.  
Ska nu söka vidare via systern Anna Olofsdotter i Myckelgensjö. Nils Olsson/Olofssons historia berörde mej starkt. Vilken start i livet för ett litet barn och vilken stark resa han gjorde. Jag klipper in din levnadsbeskrivning i min släktforskning
Mvh, Sune

[Ann-Mari Bäckman]

Är det någon som kan kolla vilka som var föräldrar till Ingegerd Forsberg född 1929 7/4 Anundsjö (hon dog 2013)? Hon skickade ett God Jul kort 1939 till min morfars mor Sara Jabobsdr f. 1851, bosatt i Norrmesunda.
 
Arkiv Digital har födelseböcker bara till 1920 tror jag det var. Tidigare abonnerade jag på Genline och de hade både senare födelseböcker och församlingsböcker för Anundsjö.

[Ann-Mari Bäckman]

För er som är med i Facebook, så finns det en grupp som heter Gamla Bilder Anundsjö med omnejd. Jag bl a lägger in bilder där framför allt från trakterna kring Norrmesunda.

[Ewa Johnson]

Hej Ann-Mari!
 
Ingegerds föräldrar hette Abraham Forsberg f 1907-04-12 hemäg Norrböle och Sara Hildur Näsström f 1911-01-07.

[Ann-Mari Bäckman]

Tack Ewa!
 
Ska titta närmare på mamman, då jag tror att det är en kusin till min mamma (de har samma förnamn dessutom). Om mamman är den jag tror, så skickade Ingegerd ett julkort till sin mormors mor, d v s min mammas farmor..
 
(Meddelandet ändrat av ines 2015-02-09 05:23)

[Rut Hellström]

Hej!
Är det någon som ev. vet vad det blev av Olof Abrahamssons söner
Abraham, f 15/2 1806, och Petrus, f 24/1 1816
Olof Abrahamsson var bonde i Bergsjö, Anundsjö, 1818-1838.
M v h  
Rut Hellström

[Katrin Lundstedt-Enkel]

Hej
Läshjälp behövs. Det är en anmoder till mig (Karin, min mf ff ff m) som anges vara född 1715-07-20 i Anundsjö socken. Denna dag föds en Christin (vilket jag kan läsa) och Christin kan väl kallas Karin eller?
 
Men vad Christins fader respektive moder? Jag tror inte det är min Karin bland annat pga att det står död i Vänstra spalten.
Referens  Anundsjö C:1 (1688-1720) Bild 29 / sid 24 (AID: v120895.b29.s24, NAD: SE/HLA/1010004)
Vänligen  
Katrin
 

[Katrin Lundstedt-Enkel]

Medan jag ändå besvärar...
Här är Karins (frågan ovanför) pappas dödsannons (4 februari 1758) i Anundsjö död/begravningsbok
C:3 (1754-1795) Bild 42 / sid 73 (AID: v120897.b42.s73, NAD: SE/HLA/1010004)
 
Men vad heter hans fjärde hustru, står där Halfvarsdotter eller?
 

[Kristina Gunnarsdotter]

Katrin
 
Flickan i födelsenotisen heter Chierstin (Kerstin), inte samma namn som Karin. Fadern heter Johan Nilsson. Det syns tydligare i SVAR eftersom boken bundits om sedan deras boken filmades.
 
Den som dör heter ju Päder/Peter/Per. Hans fjärde hustru heter Brita Halfwardsdotter.
 
Frågorna borde nog ligga under Läshjälp, Anundsjö.  

[Katrin Lundstedt-Enkel]

Kristina! Jag trodde jag skrev under läshjälp men ser att jag skrivit under okända socknar. Fel av mig! Hoppas moderator kan flytta frågorna.  
 
Tack för din hjälp! Jag tyckte också att min Karin inte var samma tjej som Chierstin som står den 20 juli. Undrans när min Karin då föddes? Min Karin står angiven som född 1715-07-20 i Norrböle Anundsjö överallt. Jag har som vana att försöka hitta orginalkyrkoboksinskrivningen (och är ganska förvånad över hur mycket som inte stämmer efter kontroll).  
 
Så nu gäller det för mig att hitta rätt Karin. Med pappa Per Persson (kronobåtsman Sagtmodig om det stämmer) med mamman Segrid Svensdotter (vigda 1703). Per Perssons dödsnotis (död 1758-02-04) anger att han och Segrid fick 9 barn, (och efter Segrids död var han gift tre ggr till) så jag är liiite fundersam över varför Karin med syskon inte finns inskrivna hos fler släktforskare på nätet. Jag har bara funnit dottern Karin Persdotter på nätet (och som alltså inte är född i Norrböle, Anundsjö 1715-07-20). Någon som vet när Karin föddes?
 
Vänligen!
Katrin

[Katrin Lundstedt-Enkel]

Karin Persdotter (född 1715-07-20), med pappa Per Persson och mamman Segrid Svensdotter boende i Norrböle, Anundsjö, finns tex här  
http://www.alfnilsson.nu/Webbkort/ps281/ps281_135.htm
 
eller här
 
http://icmsweden.se/wp-content/uploads/2013/12/Genealogi/MKB2013/000/0011/787.ht m
 
Så tips om Karins födelse tas tacksammast emot!
Vänligen!
Katrin

[Hans Olof Johansson]

Hej Katrin!
 
Den 27 november 1717 föddes Cathrina, som var dotter till Pär Pärsson i Norrböle och hustrun Segri (Anundsjö C:1, s 27).
 
I husförhörslängden verkar hon ha skrivits in först i början av 1730-talet (Anundsjö AI:1, s 46).
 
Hälsningar
Hans Olof
 
(Meddelandet ändrat av HansOlof 2015-09-23 12:50)

[Sven Backlund]

Vänder mig till Er Anundsjö-forskare för att reda ut följande dilemma.
Googlade på bonden Anders Olofsson som, enligt källan  Anundsjö Släkter och Gårdar, var född 1590 i Kubbe, Anundsjö. Hittade dock personakter som anger att Olof Olofsson född 1555 i Sidensjö var hans fader och Ingeborg Svensdotter född 1560 och död 1621, var hans moder. En annan personakt anger dock att Olof Persson född 1562 i Kubbe, Anundsjö var hans fader och Ingeborg Svensdotter (1560-1621 var hans moder. Det lutar väl åt att det senare alternativet är det mest trovärda ?
 
Med vänlig hälsning
Sven Backlund

[Paul Olsson]

Sven, det behövs mera detaljer om viken Anders Olofsson du avser. T ex. var bodde han, vem var han gift med och när dog han.

[Sven Backlund]

Paul,
 
I en personakt anges att Anders Olofsson (1590-1639 bodde i Kubbe 4:1, Anundsjö mellan 1626 och 1639.
Han gifte sig 1620 i Anundsjö med Katarina Kristoffersdotter född ca 1590-1600 ( båda dessa uppgifter finns i olika personakter) och dog 1639 i Anundsjö ( det finns även en uppgift som anger att hon dog 1666)och han var även gift med Brita (efternamn saknas), född ca 1590-1600 och dog 1647 i Skorped. Min gissning är att om han någonsin var gift med Brita, så bör det ha varit före 1620, när han gifte sig med Katarina. Det finns en uppgift som säger att sonen Lars Andersson föddes 1617.  
 
Om alla dessa uppgifter stämmer så var han bonde på gården Kubbe 4:1 fram till sin död 1639. En uppgift anger att Katarina Kristoffersdotter dog 1639 i Anundsjö, d.v.s. samma plats och årtal som sin man Anders Olofsson.
 
De personakter som jag hittat skiljer sig på många punkter men årtalet för födseln för Anders, Katarina och Brita anges som 1590. Anders och Katarina är födda i Anundsjö och Brita på okänd plats.
Hälsningar
 
Sven Backlund

[Paul Olsson]

Sven, flera uppgifter som du hämtat i olika källor har inte sitt ursprung i anundsjöboken. Här är ett klipp ur Kubbe 4:1:
1582-1584 Tirich Gullesson  
1585-1586 Karin änka  
1595-1602 Peder Tijrsson  
1602-1607 Kerstin änka  
1622-1623 Swen Olufsson  
1626-1639 Anders Olufsson
       Christophersdr, Kubbe 7  
1639-1652 Christopher Gullesson, Norrmesunda 2:1    79
        Christophersdr, se ovan
 
Här framgår det att Anders Olufssons hustru gifte om sig med Christopher Gulleson. Av det kan man gissa sig till gifteår och dödsår, dock inte till Anders ursprung.

[Sven Backlund]

Paul,
 
Stort tack ! Har även hittat en personakt som uppger att Katarina gifte sig med Christopher Gulleson 1639 och att hon dog år 1666 i Sörböle. Uppgiften om ytterligare en hustru (Brita)får jag lägga åt sidan.  
 
Rimligen bör Olof Persson, född 1562 i Kubbe, Anundsjö, vara Anders Olufssons fader.
 
Många personakter som man träffar på verkar vara dåligt underbyggda, men kopieras dock flitigt ändå.
 
Hälsningar

[Paul Olsson]

Sven, det kan tilläggas att Christopher Gullesson gifte om sig med Sara Eriksdr, vilket framgår av boken Släkter och gårdar i Nätra. De var bönder på Spjute 1:1.
 
Frågan om Anders Olufssons ursprung måste bevisas.
 
(Meddelandet ändrat av opo 2016-03-08 10:15)

[Rut Hellström]

Är det någon som ev. vet vilka föräldrarna till Katarina/Kajsa Olofsdotter, f 1786 i Kubbe, var?
Enligt födelseboken så verkar föräldrarna vara Olof Malmgren och Katarina Ivansdotter (otydligt).
Enligt Sikhällan så skulle föräldrarna vara Olof Kristoffersson och Ingeborg Svensdotter i Kubbe.
(Kajsa Olofsd. gifte sig 1813 med Sven Svensson från Ö-fannbyn och 1832 fanns de i Sjöland 1:3, Sidensjö.)
Kanske Olof Malmgren bara var en fadder, men jag tycker det står modern framför Katarina Ivansdotter i alla fall.
Undrar Rut Hellström

[Paul Olsson]

Rut!
Anundsjö födelsebok 1786: Cattarina, oäkta, född d 8 döpt d 9 januari. Föräldrar äro skomakaren Olof Malmgren och modren är pigan Cattarina Svensdotter i Kubbe

[Rut Hellström]

Hej Paul!
Va´ skicklig du varit som fått fatt på Katarinas föräldrar.
Tusen tack!
M v h - Rut H.

[Anita Berglund Eriksson]

Jag söker föräldrarna till Katarina Olofsdotter f 1777 i Myckelgensjö i Anundsjö (enl. uppgift) Hon avled 16/8 1820 i Orrnäs Fjällsjö.

Jag kan inte hitta henne i födelseboken (svårläst) eller i Hfl.

Med vänlig hälsning Anita

[Ansgar Olsson]

Hej Anita!  Kan väl vara den Karin som föds i Myckelgensjö den 14 mars 1776. Anundsjö C:3 sid 378. AI:4 sid 130.
Föräldrar Olof Olofsson och Märta Nilsdotter. Olof  avlider 1786 i Myckelgensjö Anundsjö C:3 sid 491.
Märta avlider 1826 i Orrnäs i en ålder av 83 år. Bodum C:1 sid 82
Märta finns med barnen Olof, Mårten, Nils och Katarina i Orrnös 1801 enligt Fjällsjö Kommuionlängd DII:1 sid  34

Mvh Ansgar

[Anita Berglund Eriksson]

Tack Ansgar!

Det låter rimligt. Uppgiften att Katarina (Cajsa) skulle vara född 1777 i Myckelgensjö i Anundsjö verkar vedertaget av många släktforskare på nätet.  Dock saknas föräldrar i samtliga fall.

Din information tycker jag verkar stämma.

Åter igen ett stort tack!

Bästa hälsningar, Anita

[Hampus Löfqvist]

Vilka är föräldrarna till Nils Brebelius? Enligt Bygdéns herdaminne är fadern Nils Jonsson i Bredbyn, men det florerar också (som vanligt) andra uppgifter på nätet. Vet någon vad som stämmer?


/Hampus

[Per Sundin]

Nej. Han skall vara född 1650 och hans patronymikon så länge han gick i trivialskolan var Nicolai. Då finns egentligen bara en att välja på i Bredbyn, nämligen Nils Christophersson på Bredbyn 1:1. Hustruns namn är dock okänt.

[Hampus Löfqvist]

Tack! Ja, hans namnval och patronymikon ringar således in ursprunget rätt så fint.


/Hampus

[Rasmus Petersson]

Hejsan, jag har precis börjat att släktforska på min mormors morfars sida (Lars Nygren, född 1875 i Anundsjö). Hans far hette Kristofer Dannberg och var född år 1850 i Anundsjö, och hans mor hette Katarina Larsdotter och var född år 1849 i Ödsbyn? Anundsjö. Vet någon om dessa hade samiskt påbrå? För mer information får ni gärna maila mig.

Jag har även lagt upp ett kabinettsporträtt i Moritz Bresky's katalog från Gällivare, på fotot är det 2 män i samedräkter. Detta fotot har vi ärvt och det har alltid legat bland alla andra gamla foton och vi har haft funderingar på om det kan vara Lars Nygren på fotot tillsammans med någon vän eller sin bror Jonas Östman? Lars Nygren verkar nästan identisk med han som är med på bilden.

[Paul Olsson]

Rasmus, jag skickar ett nytt svar eftersom det förra blev ofullständigt. Jag har ca 550 anor till Lars Nygrn i min databas men ingen tycks vara av lappsläkt. Se min hemsida www.nolaskogs-y.se.
Här får du Kristoffer Dannbergs familjesedel:
 [font=] [/font]
Kristoffer Jonsson-Dannberg. Född 1850 10/1 i Västersel, Anundsjö (Y) (fb). Flyttade 1864 11/11 från Brandkäl, Anundsjö sn till Junsele sn (AI:11a/12). Båtsman mellan 1869 och 1873 på o10 Dannberg, Anundsjö sn. Levde 1869 - 1874 i Ödsbyn, Anundsjö sn (AI:11b/639). Torpare från 1874 i Sörböle, Anundsjö sn (AI:12b/439). Inhyses från 1895 i Sörböle, Anundsjö sn (AIIa:1c/830+2c/1099+1101). Död 1928 22/8 i Sörböle, Anundsjö (Y) (Sv dödbok).
Levnadsbeskrivning
Far         Jonas Persson. Född 1822 3/3 i Västersel, Anundsjö sn. Inhyses till 1852 i Västersel, Anundsjö sn (AI:9b/471+10b/476). Död i fylleri 1852 23/3 i Västersel, Anundsjö sn (db).
Mor        Sigrid Maria Kristoffersdotter. Född 1821 2/8 i Hemling, Björna sn (fb). Backstugusittare från 1861 i Brandkäl, Anundsjö sn (AI:11a/12). Död 1905 23/1 i Brandkäl, Anundsjö sn (AIIa:1a/34).
Gift 1873 22/6 i Anundsjö sn med
 Karin Larsdotter. Född 1849 14/5 i Ödsbyn, Anundsjö sn. Död 1882 11/11 i Sörböle, Anundsjö sn (AI:13b/542). Far: Lars Nilsson. Född 1820 7/4 i Ödsbyn, Anundsjö sn (fb). Bonde mellan 1842 och 1853 på Ödsbyn 1:3, Anundsjö sn (AI:8b/408+9b/564+10b/565). Död 1853 23/7 i Ödsbyn, Anundsjö sn. Mor: Karin Svensdotter. Född 1818 8/6 i Sörmesunda, Anundsjö sn (fb). Bonde mellan 1853 och 1868 på Ödsbyn 1:3, Anundsjö sn (AI:11b/631). Död 1896 6/2 i Ödsbyn, Anundsjö sn (AIIa:1c/1111). Barn
              Jonas Kristoffersson-Östman. Född 1873 9/9 i Ödsbyn, Anundsjö (Y). Arbetare mellan 1899 och 1900 i Sörböle, Anundsjö sn (AIIa:1c/830). Torpare mellan 1900 och 1917 i Tvärlandsböle, Anundsjö (Y) (AIIa:1c/942+2d/1278). Död 1917 16/10 i Tvärlandsböle, Anundsjö (Y) (reg).
              Lars Kristoffersson-Nygren. Född 1875 17/2 i Sörböle, Anundsjö (Y). Död 1963 18/7 i Lidingö (AB) (Sv dödbok).
              Maria Kristoffersdotter. Född 1876 13/9 i Sörböle, Anundsjö sn.
              Karin Kristoffersdotter-Dannberg. Född 1878 8/4 i Sörböle, Anundsjö sn. Död 1944 3/2 i Sörböle, Anundsjö (Y) (Sv dödbok).
              Ingeborg Kristoffersdotter-Dannberg. Född 1880 21/1 i Sörböle, Anundsjö (Y). Död 1960 25/10 i Bredbyn, Anundsjö (Y) (Sv dödbok).
              Sigrid Kristoffersdotter-Dannberg. Född 1882 15/4 i Sörböle, Anundsjö (Y). Död 1976 19/3 i Norrböle, Anundsjö (Y) (Sv dödbok).
   Antogs som fosterdotter till Lars Larsson Byström (f 1847) i Sörböle.
 

[Tobias Lindberg]

Nej. Han skall vara född 1650 och hans patronymikon så länge han gick i trivialskolan var Nicolai. Då finns egentligen bara en att välja på i Bredbyn, nämligen Nils Christophersson på Bredbyn 1:1. Hustruns namn är dock okänt.

Bengt Sjöberg skriver i boken "Rötter i Anundsjö" att det troligaste är att Nils Nilsson Brebelius f ca 1650 var son till en Nils Jonsson som troligen hade ett hemman som hörde till Bredbyn1:1. Han tar även upp argument för varför det inte är troligt att Nils Christophersson är far till Nils Nilsson Brebelius, vilka går ut på att de manuskript som Bygdéns Herdaminne bygger på är författade av en Hans Jonsson Tunäus som var född 1704 och hade en väldigt god kännedom om Bredbyn, då han en stor del av sitt liv bodde där eller i dess närhet, både som barn och som vuxen. Tunäus blev senare komminister i Anundsjö och Tunäus far blev kyrkoherde i Anundsjö. När han skrev manuskripten så bodde några äldre prästänkor och flera av Brebelius syskonbarn i socknen. Att Tunäus skulle ta miste på vem som var Brebelius far är sålunda väldigt osannolikt, med tanke på att alternativet var den väl kände Nils Christophersson som dessutom under lång tid var kyrkvärd.

Jag tycker att det låter som rätt bra argument.

Vad menar du talar så starkt för att Brebelius far skulle vara Nils Christophersson?

[Per Sundin]

Där hade jag inte kontrollerat de källor jag har tillgång till. Det finns en intressant domboksuppgift, 1687 ht §11: Lars Ersson i Ödsbyn köpt 6 seland hus och jord av Nicolaus Brebelius svågrar Erich Eliesson i Norrflärke, Erich Östensson ibidem och Jon Olofsson i Norrmesunda. Jorden hade de ärvt av sin farbror Per Christophersson. Per Christophersson på Ödsbyn 1 och Nils Christophersson på Bredbyn 1:1 var bröder.

[Tobias Lindberg]

Där hade jag inte kontrollerat de källor jag har tillgång till. Det finns en intressant domboksuppgift, 1687 ht §11: Lars Ersson i Ödsbyn köpt 6 seland hus och jord av Nicolaus Brebelius svågrar Erich Eliesson i Norrflärke, Erich Östensson ibidem och Jon Olofsson i Norrmesunda. Jorden hade de ärvt av sin farbror Per Christophersson. Per Christophersson på Ödsbyn 1 och Nils Christophersson på Bredbyn 1:1 var bröder.

Så om jag förstår det rätt så skulle domboksuppgiften du refererar till innebära att Nils Christophersson var Nils Nilsson Brebelius far? Detta då de tre personerna (Erich Eliesson i Norrflärke, Erich Östensson ibidem och Jon Olofsson i Norrmesunda) som nämns i texten genomförde affären för att deras fruar, som alla var systrar till Nils Brebelius, hade ärvt egendomen av sin farbror Per Christophersson?

Var hittar man denna text som du refererade till? Jag är tyvärr lite dålig på att hitta i domböcker. Jag har tillgång till ArkivDigital, om man kanske kan hitta texten via deras material?

Vet man säkert att Per Christophersson var de tre fruarnas farbror? Och att dessa tre män vars namn nämns var svågrar till Nils Brebelius?

[Per Sundin]

Bengt Sjöbergs bok är mycket innehållsrik och har skrivits på bl.a. grundval av Anundsjö släkter och gårdar som kom ut 1981, så vitt jag vet utan kontakt med någon av oss författare av denna bok.. Åtminstone jag verkar inte ha läst just diskussionen om Brebelius härstamning på sidan 369. Och nu förstår jag hur Bengt tänkt. Domboksuppgiften är korrekt avskriven i fotnot nr 16 och där står faktiskt "sin halfbroder" som om de uppräknade svågrarna skulle (via sina respektive hustrur) vara halvsyskon till Pehr Christophersson. Jag (och jag är övertygad om att Paul har samma uppfattning) menar att domboksuppgiften är felaktig. "Sin halfbroder" syftar på svågrarnas gemensamma fader/svärfader, Nils Christophersson. Jag tror inte på uppgiften längst ned på sidan 368 om att "Nils (Jonsson!) skulle ha dött tidigast 1649". Detta är Bengts uppfattning i övertygelse om att han skulle vara far till Nils Brebelius. Skulle Bengt haft rätt skulle formuleringen i domboksuppgiften varit "deras" halfbroder. Bengt tvingas påstå att den fiktiva modern till  svågrar inklusive Nicolaus Brebelius Brita Persdr skulle vara mor till både Pehr Christophersson på Ödsbyn 1 f 1622 och Brebelius f 1650, teoretiskt möjligt men inte troligt.

[Per Sundin]

Sjöberg lutar tungt mot herdaminnets uppgift om att Brebelius far skulle vara "bonden Nils Jonsson i Bredbyn" och att det skulle härröra från det första herdaminnet av Tunaeus. Efter under mer än ett halvsekels släktforskning har jag mindre förtroende för Tunaeus än för mina författarkollegor, främst Paul Olsson, men även Anna-Greta Näslund. Paul har varit aktiv på Anbytarforum så sent som oktober 2018 här ovan och jag säljer hans version av en rättad Anundsjö släkter och gårdar i pdf-format. I den är inte Brebelius nämnd explicit, men väl hans tre svågrar vars hustrur Sjöberg tydligen anser också skulle vara döttrar till "bonden Nils Jonsson". Att denne var identisk med knekten Nils Jonsson i Lars Perssons kompani är utan tvivel korrekt och i överensstämmelse med innehållet i vår bok, men i så fall inte troligt att han av Tunaeus skulle kallas "bonde". För övrigt har jag och tidigare min far hittat ett otal fel av samma typ som detta i Härnösands stifts herdaminne.

[Lennart Altin]

Ångermanlands Domböcker finns både på Arkiv Digital som Koncept med Arkivbildaren;
Ångermanlands Domsaga 1628-1668
Södra Ångermanlands Domsaga 1671-1735
Norra Ångermanlands Domsaga 1669-1735

Dessutom Svea Hovrätts Advokatfiskalens Renoverade Domböcker: och Småprotokoll
Gävleborgs län 1635-1679, 1692, 1693, 1699
Västernorrlands län 1680-

Filmningen är pågående....

[Tobias Lindberg]

Bengt Sjöbergs bok är mycket innehållsrik och har skrivits på bl.a. grundval av Anundsjö släkter och gårdar som kom ut 1981, så vitt jag vet utan kontakt med någon av oss författare av denna bok.. Åtminstone jag verkar inte ha läst just diskussionen om Brebelius härstamning på sidan 369. Och nu förstår jag hur Bengt tänkt. Domboksuppgiften är korrekt avskriven i fotnot nr 16 och där står faktiskt "sin halfbroder" som om de uppräknade svågrarna skulle (via sina respektive hustrur) vara halvsyskon till Pehr Christophersson. Jag (och jag är övertygad om att Paul har samma uppfattning) menar att domboksuppgiften är felaktig. "Sin halfbroder" syftar på svågrarnas gemensamma fader/svärfader, Nils Christophersson. Jag tror inte på uppgiften längst ned på sidan 368 om att "Nils (Jonsson!) skulle ha dött tidigast 1649". Detta är Bengts uppfattning i övertygelse om att han skulle vara far till Nils Brebelius. Skulle Bengt haft rätt skulle formuleringen i domboksuppgiften varit "deras" halfbroder. Bengt tvingas påstå att den fiktiva modern till  svågrar inklusive Nicolaus Brebelius Brita Persdr skulle vara mor till både Pehr Christophersson på Ödsbyn 1 f 1622 och Brebelius f 1650, teoretiskt möjligt men inte troligt.

Fast det står ju "som the effter sin halfbroder Pehr Christophersson erfft", så det är ju inget fel i den formuleringen. Som de efter sin halvbror ärvt.

Hade det inte stått "som de" så hade det varit fel att skriva "sin", då hade det som du skriver behövt stå "deras", men nu står det ju faktiskt först "som de" och då är det rätt att skriva "sin".

[Tobias Lindberg]

Sjöberg lutar tungt mot herdaminnets uppgift om att Brebelius far skulle vara "bonden Nils Jonsson i Bredbyn" och att det skulle härröra från det första herdaminnet av Tunaeus. Efter under mer än ett halvsekels släktforskning har jag mindre förtroende för Tunaeus än för mina författarkollegor, främst Paul Olsson, men även Anna-Greta Näslund. Paul har varit aktiv på Anbytarforum så sent som oktober 2018 här ovan och jag säljer hans version av en rättad Anundsjö släkter och gårdar i pdf-format. I den är inte Brebelius nämnd explicit, men väl hans tre svågrar vars hustrur Sjöberg tydligen anser också skulle vara döttrar till "bonden Nils Jonsson". Att denne var identisk med knekten Nils Jonsson i Lars Perssons kompani är utan tvivel korrekt och i överensstämmelse med innehållet i vår bok, men i så fall inte troligt att han av Tunaeus skulle kallas "bonde". För övrigt har jag och tidigare min far hittat ett otal fel av samma typ som detta i Härnösands stifts herdaminne.

Fast när Nils Brebelius föddes så var ju inte Nils Jonsson längre knekt enligt den information som Sjöberg lägger fram, utan då var han bonde. Enligt Sjöbergs bok blev han hemförlovad 1638. Om han var bonde när Nils Brebelius föddes så är det ju inte konstigt att Tunäus skrev "af fadren Bonden Nils Jonsson".

[Per Sundin]

Jo, det är fel svenska och det var det även då, jag försäkrar. Det skulle stått deras!
Nej, Nils Jonsson var aldrig bonde efter sitt avsked, finns i varje fall aldrig i någon skattelängd. "Förlammat och hemförlöfvad" som det står nederst på sidan 368. Tveksamt om han var i sådant skick (om han överhuvudtaget levde efter 1638) att han kunde bli far till fyra barn, och definitivt inte kunde skicka någon son 15 mil till Härnösand. Sjöberg menar dock att barnens moder skulle ha gift om sig med bonden Nils Christophersson (Källa?) och på det sättet skulle motivera att de tre styvdöttrarna blivit bondhustrur och styvsonen till Härnösand. Det blir många komplikationer för att bevisa att det står rätt i herdaminnet.

[Tobias Lindberg]

Jo, det är fel svenska och det var det även då, jag försäkrar. Det skulle stått deras!
Nej, Nils Jonsson var aldrig bonde efter sitt avsked, finns i varje fall aldrig i någon skattelängd. "Förlammat och hemförlöfvad" som det står nederst på sidan 368. Tveksamt om han var i sådant skick (om han överhuvudtaget levde efter 1638) att han kunde bli far till fyra barn, och definitivt inte kunde skicka någon son 15 mil till Härnösand. Sjöberg menar dock att barnens moder skulle ha gift om sig med bonden Nils Christophersson (Källa?) och på det sättet skulle motivera att de tre styvdöttrarna blivit bondhustrur och styvsonen till Härnösand. Det blir många komplikationer för att bevisa att det står rätt i herdaminnet.

Gällande formuleringen "sin" eller "deras" så tänkte jag fel. Du har rätt i att det borde stå "deras". Det är dock ointressant att det är felformulerat (sin/deras) för det hade varit lika felformulerat om det hade stått svärfar, vilket du menar att det borde ha stått.

Vidare tycker jag att det är underligt att du idag känner att du med sådan säkerhet kan slå fast att det står fel i domstolsprotokollen, att de hade råkat skriva halvbror istället för svärfar. Det är en rätt ordentlig felskrivning, mycket större än att råka skriva "sin" istället för "deras". För min del så känns det mycket troligare att de som levde då, de som satt i rätten, hade rätt i att det verkligen handlade om deras halvbror jämfört med att du säger att du tror att de har skrivit fel.

Sedan gällande om Nils Jonsson var bonde efter 1638 eller inte så är det säkert stor skillnad på hur bra form man skulle vara i för att få vara soldat mot för att kunna vara bonde. Så att säkert dra slutsatsen att personen inte kunde vara bonde och/eller bli far bara för att han blivit hemförlovad från tjänsten som soldat, anser jag är att dra för långtgående slutsatser.

Och gällande avsaknaden av skattelängd som visar att Nils Jonsson var bonde efter 1938, så undrar jag om verkligen alla skatter som bönder på den tiden och i den trakten betalade finns nedskrivna i skattelängder som vi kan läsa idag, så att vi kan säga att avsaknaden av en sådan är ett säkert bevis för att något skulle vara på ett visst sätt?

Slutligen gällande att du efterfrågar källa på barnens moder skulle ha gift om sig med Nils Christophersson så undrar jag om det finns en källa på att Nils Christophersson är är far till Nils Brebelius? För det gör det väl inte vad jag vet? Så du ifrågasätter avsaknaden av källa i ena fallet, men drar ändå slutsatser trots avsaknaden av källa i andra fallet.

[Lennart Altin]

Det är stora ord och slutledningar som göres av någon som uppenbarligen inte läser Domböcker och Skattelängder.
Domboksprotokollet år 1687 påvisar tydligt att Nicolaus Brebelius är son till Nils christophersson i Bredbyn, med hjälp av Anundsjöboken.
Domboksprotokoll slår naturligtvis ut andra uppgifter som står i tryckta böcker.
https://app.arkivdigital.se/volume/v423999?image=4140

I Länsräkenskaper Norrlands län, som Arkiv Digital har filmat, finns en obruten serie av skattelängder för åren 1631 till 1641, för Ångermanland.
Utskrivnings och Roteringslängder finns också tillgängliga på nätet.
Både de som betalar skatten, som uppgifter för dem som vissa år har skattefrihet för brand, missväxt och skador eller pension efter krigen står med där.
Att någon skulle vara bonde och inte står med där på någondera av sätten kan uteslutas.

[Tobias Lindberg]

Det är stora ord och slutledningar som göres av någon som uppenbarligen inte läser Domböcker och Skattelängder.
Domboksprotokollet år 1687 påvisar tydligt att Nicolaus Brebelius är son till Nils christophersson i Bredbyn, med hjälp av Anundsjöboken.
Domboksprotokoll slår naturligtvis ut andra uppgifter som står i tryckta böcker.
https://app.arkivdigital.se/volume/v423999?image=4140

I Länsräkenskaper Norrlands län, som Arkiv Digital har filmat, finns en obruten serie av skattelängder för åren 1631 till 1641, för Ångermanland.
Utskrivnings och Roteringslängder finns också tillgängliga på nätet.
Både de som betalar skatten, som uppgifter för dem som vissa år har skattefrihet för brand, missväxt och skador eller pension efter krigen står med där.
Att någon skulle vara bonde och inte står med där på någondera av sätten kan uteslutas.

På vilket sätt skulle domstolsprotokollet från 1687, som du länkade till nu, tydligt påvisa att Nils Christophersson är far till Nils Brebelius? Det är ju samma text som jag och Per Sunding har citerat och diskuterat igår och idag. Det står ju "halvbror" i domstolsprotokollet. Förklara varför du menar att det bevisar att Nils Christophersson är far till Nils Brebelius.

Per Sundin menar ju att det står fel i domstolsprotokollet och du säger att domstolsprotokoll slår andra uppgifter som står i tryckta böcker, så då borde ju du tycka att Per Sundin har fel då hans tolkningar borde ha samma värde som uppgifter i tryckta böcker.

[Lennart Altin]

Ordet halfbroder finns inte als skrivet i Renovationens protokoll.

Det står ...förmählades huruledes Wällärde Person Nicolaus Brebelius, tiilijka medh sina Swågrar Erich Eliasson i Norflerke, Erich Östensson ibidem och Joen Olofsson i Normesunda hafwa af wällbetänckt mode sålt Lars Erichsson 6 Sädeslandh huus och Jordh i Össbyn, som the effter sin fahrbroder Pehr Christoffersson erfft...

1687 ht är Fastebrevet. Uppbuden: första 1684 ht; andra 1684 vt, står bara att Brebelius tillika med sina svågrar sålt till Lars Ersson. Tredje 1685 ht har blivit lite felskrivet, då det står att Lars Ersson deels inlöst av sina svågrar och deels efft. Ordet Brebelius är tappat.

Sedan har Lars Ersson medelst sin Hustru Brita Andersdotter tydligen ärft och fått resterande 6 Seland av Hemmanet. 

Klart och tydligt och skrivet som det brukar står i sådana här sammanhang.

Koncept Domboken 1687 ht för Anundsjö Tingslag går inte att kolla, för Arkiv Digital har inte filmat den volymen.

Pehr Christopherssons Hemman i Ödsbyn kommer i hans broders Nils Christophersson i Bredbyn
ägo medelst arv och köp; Domboksprotokollen 1673 21/2 p 6 och 1673 15/8 p 16. Han blir ägare till hälften av Hemmanet och andra hälften Anders Persson i Skalmsjö som är släkt med Per Ch:s Hustru Anna Nilsdotter.
Det är sedan ägaren Nils Christopherssons barn och arvingar som säljer Hemmanet 1684 31/8 till Lars Ersson.

[Per Sundin]

Jag tog för givet att Bengt Sjöberg läst rätt, men tydligen inte. Det koncept Lennart skriver om bör vara det som finns på landsarkivet i Härnösand, och som jag har på mikrofilm, men där står det faktiskt också "fahrbroder". Läste dessutom om mantalslängderna 1642-55 och där finns ingen Nils Jonsson i Bredbyn, inte ens som soldat med "egen disk". Därmed är väl diskussionen i detta ämne avgjord, fel i herdaminnet och Bengt Sjöbergs bok "Rötter i Anundsjö", rätt i Anundsjö släkter och gårdar, även i Paul Olssons version från 2018-19.

[Tobias Lindberg]

Domboksuppgiften är korrekt avskriven i fotnot nr 16 och där står faktiskt "sin halfbroder" som om de uppräknade svågrarna skulle (via sina respektive hustrur) vara halvsyskon till Pehr Christophersson. Jag (och jag är övertygad om att Paul har samma uppfattning) menar att domboksuppgiften är felaktig. "Sin halfbroder" syftar på svågrarnas gemensamma fader/svärfader, Nils Christophersson. Jag tror inte på uppgiften längst ned på sidan 368 om att "Nils (Jonsson!) skulle ha dött tidigast 1649". Detta är Bengts uppfattning i övertygelse om att han skulle vara far till Nils Brebelius. Skulle Bengt haft rätt skulle formuleringen i domboksuppgiften varit "deras" halfbroder. Bengt tvingas påstå att den fiktiva modern till  svågrar inklusive Nicolaus Brebelius Brita Persdr skulle vara mor till både Pehr Christophersson på Ödsbyn 1 f 1622 och Brebelius f 1650, teoretiskt möjligt men inte troligt.

Lennart och Per: Jag började denna diskussion eftersom det Per skrev som svar till Hampus Löfqvist fråga så tydligt gick emot det som Sjöberg skrev i sin bok och vars argument jag tyckte lät rätt övertugande, speciellt det om att Tunäus hade bra lokalkännedom och skrev texterna som låg till grund för herdaminnet rätt kort efter att personerna han skrev om hade levt.

När Per och jag sedan skrev fler inlägg så verkade Pers slutsatser ännu mer underliga. Han skrev:

"Domboksuppgiften är korrekt avskriven i fotnot nr 16 och där står faktiskt "sin halfbroder" som om de uppräknade svågrarna skulle (via sina respektive hustrur) vara halvsyskon till Pehr Christophersson. Jag (och jag är övertygad om att Paul har samma uppfattning) menar att domboksuppgiften är felaktig."

Nu påstods plötsligt att det var felskrivet i både Tunäus och rättsprotokollet. Att undra över sådana påståenden och testa dem genom kristiska frågor är ingenting konstigt.

Och nu på slutet skriver Per plötsligt att han hade tagit för givet att Sjöberg hade skrivit av rätt. Högre upp skrev han "domboksuppgiften är korrekt avskriven".

Självklart börjar man undra.

[Tobias Lindberg]

Ordet halfbroder finns inte als skrivet i Renovationens protokoll.

Det står ...förmählades huruledes Wällärde Person Nicolaus Brebelius, tiilijka medh sina Swågrar Erich Eliasson i Norflerke, Erich Östensson ibidem och Joen Olofsson i Normesunda hafwa af wällbetänckt mode sålt Lars Erichsson 6 Sädeslandh huus och Jordh i Össbyn, som the effter sin fahrbroder Pehr Christoffersson erfft...

Lennart: Gällande om det står "fahrbroder" eller "halfbroder/halvbroder" så kan du mycket väl ha rätt i att det står "fahrbroder".

Helt klart ser det mer ut som om det står fahrbroder än halfbroder då bokstav nr 4 helt klart inte är ett f. Det ser mer ut som ett r. Men bokstaven skulle också kunna vara ett v och då skulle det kunna stå "halvbroder" istället.

När man jämför alternativen "fahrbroder" och "halvbroder".

Första bokstaven ser mer ut som ett f än ett h, det håller jag med om, men samtidigt ser det f:et inte ut som andra f som är skrivna i texten, vilket är underligt. Så detta kanske talar för din hypotes. Men igen, f:et i detta ord är skrivet annorlunda, varför?

Tredje bokstaven ser mer ut som ett l (förtydligar att jag menar litet L då de ser ut som stort i på datorn) än ett h. Detta talar mot din hypotes.

Sammantaget gällande analysering av detta ord så anser jag att det inte alls är så självklart som du säger att det står "fahrbroder".

[Tobias Lindberg]

Sedan måste man ju väga samman många faktorer när man ska försöka klara ut vad som är mest rimligt/sannolikt av olika hypoteser. Så är det. Och sammantaget kanske det väger tyngre åt att det är Nils Christophersson som är Nils Brebelius far. Jag är dock inte tillräckligt insatt för att våga slå fast det så säkert som ni verkar vilja göra.

Ja, jag håller med om att det är underligt att Nils Jonsson inte går att hitta i skatte- och mantalslängder under de år ni skriver att ni gått igenom. Om dessa längder är så fullständigt bevarade som ni påstår så borde han ju finnas med där. Det håller jag med om. Jag har dock inte undersökt dessa längder själv utan utgår bara från vad ni påstår.

Gällande en del andra argument som gjorts här i diskussionen så är jag dock mer tveksam, som t ex det som Per framförde, att det är teoretiskt möjligt men inte troligt att Sjögrens "Brita Pehrsdotter" skulle kunna var mor till båd Per Christophersson och Nils Brebelius. Han skrev:

"Bengt tvingas påstå att den fiktiva modern till  svågrar inklusive Nicolaus Brebelius Brita Persdr skulle vara mor till både Pehr Christophersson på Ödsbyn 1 f 1622 och Brebelius f 1650, teoretiskt möjligt men inte troligt."

Min egen morfars mor fick sju barn och det sista föddes när hon var 47 år gammal. Så att någon kan få barn vid de åldrarna är inte bara teoretiskt möjligt, utan det är möjligt, men inte så vanligt.

[Lennart Altin]

Det går inte att tvivla att det står någonting annat än fahrbroder.
Öva gärna att läsa 1600- och 1700-tals stil istället för att få det till bokstäver som det inte står.
Det finns förslagsvis många årgångar av Domböcker som antagligen inte är genomlästa.

[Tobias Lindberg]

Det går inte att tvivla att det står någonting annat än fahrbroder.
Lär dig gärna att läsa 1600- och 1700-tals stil istället för att få det till bokstäver som det inte står.

Gällande sakfrågan så säger jag bara att du har fel i detta, det är inte alls så tydligt som du påstår.

[Per Sundin]

Nja Tobias, du bör i första hand rikta ett tack till Lennart som hjälpt till att svara på din fråga för någon vecka sedan. Tänk efter hur Lennart skulle kunna uttrycka sig för att du skulle uppskatta hans försök att hjälpa dig, exv. att få dig att förstå att det verkligen står ”fahrbroder”.
En viktig regel när det gäller alla form av forskning, är att försöka skilja på primär- och sekundärkällor. Primärkällor är kyrkoböcker, skattelängder och andra med forskningsobjektet samtida urkunder. Sekundärkällor är herdaminnen, släktböcker, uppgifter på nätet och muntlig tradition som gått i arv i flera generationer. Om det finns skiljaktigheter mellan primär- och sekundärkällor är det oftast primärkällorna som har företräde. När det gäller den aktuella diskussionen är det därför nödvändigt att behärska läsning av 1600-talsstilen för att kunna värdera innehållet i primärkällorna mot eventuella sekundärkällor och hävda en åsikt mot någon annan som verkligen kan läsa 1600-talstexter. Det är därför Lennart uppmanar dig att öva textläsning om du vill kunna ifrågasätta t.ex. Lennarts eller mitt sätt att tyda vad som egentligen står i primärkällan.
Men i denna diskussion är jag faktiskt mest besviken på ”Rötter i Anundsjö”. När jag först fick den i min hand blev jag hänförd över den mängd fakta och fina illustrationer som den erbjöd. Mycket mer läsvärd än vår torra bok Anundsjö släkter och gårdar. Men diskussionen om Brebelius ursprung har fått mig att ifrågasätta sanningshalten i hela boken. Brebelius är som tidigare sagts inte omnämnd i vår bok, men väl hans tre systrar. Sjöberg påstår egentligen att vår uppgift om systrarnas ursprung är fel utan att kontakta oss och be oss kommentera hans upptäckt. Han verkar inte förstå det tryckta ordets inflytande över många människors uppfattningar om verkligheten jämfört med primärkällorna.
Han påstår på s 277 o 369 att Nils och Pedher Christophersson var syskon utan att redovisa varför, dvs. Sjöberg hänvisar på s 369 till fotnot 17. Men i den källa som skulle kunna ha gjort det, db 1687 ht §11, så står det istället i hans avskrift strax ovanför, att de som i verkligheten var hans mågar var halvbror till Pedher Christophersson. Är detta ett medvetet sätt att blanda bort korten för att bevisa sin tes, att det var ”högst osannolikt att Tunäus skulle ha tagit miste om fadern till Nils Brebelius och därmed till alla de övriga syskonen”? Konsekvensen blir flera andra obevisade påståenden, att Nils Jonsson gifte om sig med Christopher Swenssons änka, att han dog tidigast 1649, att denna änka som han tilldelat arbetsnamnet Brita Persdr, skulle ”kanske” ha gift sig ”en tredje gång, nu med sin styvson Nils Christophersson” utan att redovisa orsaken till denna förmodan.
Herdaminnet är i detta fall definitivt en sekundärkälla. Sjöberg hävdar att författaren Tunaeus måste ha haft tillgång till muntlig tradition. Denna är i så fall en sekundär källa i förhållande till domboken 1687 som redovisar hemmanets säljares släktskap med tidigare ägaren Pedher Christophersson.