Zeth: Angående Elisabeth Knutsdotter så finns det en bok som heter Hesselius - den bortglömda släkten av Lars Östlund. I denna kan man läsa följande:
Olof Bengtsson finns införd i Stora Tuna församlings äldsta husförhörslängd, som upprättades 1663 och användes till omkring 1671. I denna finns han antecknad som avliden, men utan angivelse av år (som fallet är med samtliga bokförda).
Änkan Elisabeth Knutsdotter finns inte upptagen i husförhörslängden 1672-1677 under byn Hesse trots att man känner till att hon höll ölstuga i byn 1676. I den kommande husförhörslängden för 1688-1696 finns hon antecknad tillsammans med dottern Lisbet. Båda försvinner dock ur boken 1691-1692 utan att någon utflyttningsort har angivits. Vid detta tillfälle bör hon ha varit ganska åldrig och behövde säkert vårdtillsyn. En teori man haft är, att hon flyttade med sonen Andreas Olai och hans familj till Folkärna, men hon och dottern finns inte heller upptagen i denna församlings husförhörslängd.
Vidare står det om hennes affärsverksamhet:
Olof Bengtssons markaffärer visar att han skulle haft det gott ställt, men ett kyrkorådsprotokoll antyder att änkan Elisabeth efter hans död behövde en lite pensionsförsäkring i form av ölutskänkning. I protokollet heter det, att på S:t Martins dag 1676 ”klagades inför kyrkorådet över ölmångleri i Hesse. Särdeles angavs salig organistens, Olof Bengtssons änka Elisabeht Knutsdotter, att hon missbrukar sin erhålla frihet. Men eftersom hon inte var tillstädes vid kyrkorådet att svara, blev intet slutet denna gång, utan förmantes hon till skickelighet och byns uppsyningsmän skulle hålla överseende och vara flitiga i sin tjänst.
Det tycks i alla fall som att de båda är begravde i Stora Tuna:
Åtminstone fram till 1700-talets mitt fanns Olof Bengtssons gravsten kvar på Stora Tuna kyrkogård. Magnus Abraham Sahlstedt (1686-1752) berättar i boken ”Stora Tuna i Dahlom och Bergom, Minnes-Döme” från 1743 om denna. Sahlstedt var prost och kyrkoherde i församlingen vid denna tid och var troligen den först som kallade orten för ”Stora” Tuna. Tidigare hade den hetat enbart Tuna. Gravstenen var en liten och ”gamblare Sten-hell, med en enda kantig Spegel”, över vilken bokstäverna IHS (Iesus Hominum Salvator = Jesus Människoarnas Frälsare) fanns inhuggna. På hällen fanns vidare ett ankare avbildat och bokstäverna OBS.T.E.KD. gick att läsa bredvid. Längst ned stod årtalet 1644 och en kort text under lydde:
”Se up Min Siäl och Märck hwad frögd
Tu wänta kan i Himmels högd
Förkasta thet jordiska twång,
Med sitt qval och fåfänga bång.”
Runt omkring stod bibelordet ”Si jag wil uplåta edra grifter.”
Sahlstedt berättar vidare, att man inte kunnat utröna vad bokstaven ”T” i OBS.T.E.KD. stått för. OBS stod för Olof BengtsSon och E.KD. för Elisabeth KarlsDotter. Idag vet vi dock, att hon hette Knutsdotter och inte Karlsdotter i efternamn. Bokstaven ”T” vet vi inte heller med säkerhet vad den står för, men det är möjligt at den har något med Tuna att göra.
Det kanske är några ledtrådar för fortsatt forskning.
Allt gott,
/Peter