Äldre inlägg (arkiv) till 2000-februari-27

[Olle Elm]

Hej Hans,
Ordet skäl kan också vara förknippat med gränsmarkering. I domboken finns mängder av mål som berör dessa skäl och huruvida de kunde betraktas som lagliga eller ej.  
Att grinna är detsamma som riksspråkets grinden vet Du säkert - även en bit längre ner - i Örserum, Gränna sn, där jag är uppvuxen, sa de som inte talade fint givetvis grinna (obs! femeninum).

[Hans Egeskog]

Hej Olle/
Tack för upplysningen om skäl. Som Du förmodade vet jag förståss vad ”grinna” betyder. Jag har ju tillbringat somrarna under barndomen i trakterna.
Men jag saknar fortfarande ”bevis” för att min tanke om att Skälsgrinna blev Grinden är riktig.
 
Om Skäl i Skälsgrinna betyder det Du berättat bör väl torpet ha varit grindstuga vid Aspenäs ägogräns söderut?

[Hans Egeskog]

En diskussion med anknytning till Malexander pågår här!

[Hans Egeskog]

Här finns ett inlägg för Malexanderintresserade.

[Olle Elm]

Fann följande i Visingsborgs grevskaps dombok, Norra Vedbo härad, 1659, 20/9: (min moderniserade stavning, min kursivering, mina parenteser)
Nils Andersson i Danskebo i Malisanda sokn talar till Nils Larsson i Vagnsvik (Lommaryd sn) om en liten gulkedh hans hustru lånte till Nils Larssons hustru då hon var piga och ville resa till marknad, fordrades de igen. Nils Larsson svarar att hans hustru lånte ingen kedh av henne, som b te hustru nekar, klagandes inlägga tvenne vittnes skrifter den ena dat 13 ? (1)658 given av fru Elsa och Anna Armsköldar, Sune Månsson och Måns i Basseberg, varuti de bekänna att sal hustru Anna i Danskebo, sade sig utlånt hava kiedan god om 1 lod gull, …(andra skrivelsen) dat 5 Oct (1)658 given av Per Hansson i Lönestorp (Löningstorp, Ekeby sn?), vilken vittnar efter sin hustru Karin Johansdotters ord att hon skall ofta det berättat att hustru Margareta lånt samma kedh. Detta sköts till nämnden, vilken sade sig därför lösa vittnessedelen ej gilla kunna, för skälige orsaker skull, ty pålades Nils Andersson skaffa bättre bevis till sin klagomål.
 
Vittnet Sune Månsson som nämns ovan kan kanske vara densamme som greve Ludvig Lewenhaupts fogde, Sune Månsson i Aspenäs, född 1620 ca i Håredal, Tidersrum sn.
Nils Larsson i Vagnsvik (d 1674) var befallningsman, okänt för vad eller vem. Hans far Lars Jönsson i Vagnsvik, var greve Magnus Brahes fogde och hans farfar Jöns Bosson i Syreda, Flisby sn  (d 1598) var kronofogde i Norra & Södra Vedbo härader. Flickan som möjligen lånte gulkedh när hon skulle resa till marknaden dog 75 år gammal (åu) 1701 som befallningsman Lars Nilssons moder i Wagnsvik och begrovs 2 juni hos sin sal. man.

[Kjell Holmåker]

Olle!  Nils Andersson i Danskebo är stamfar för släkten Svanhals (se inlägg  under Borgerliga släkter/Swanhals).  Sal hustru Anna i Danskebo torde vara hans, i den sparsamma litteraturen om släkten Svanhals förbisedda, andra hustru Anna Larsdotter, död ca 1658.  Har du sett några andra mål där Nils Andersson figurerar?

[Olle Elm]

Hej Kjell, Nej jag har inte sett några andra mål ang Nils Andersson i Danskebo i den genomgång jag just gjort 1651-1661 av Visingborgs grevskaps dombok på VaLa. Tyckte bara att detta hörde hemma under Malexander och möjligen kunde vara till nytta. För min del blev bilden intressant då jag fann något som pekade på härkomsten för Nils Larsson i Vagnsviks hustru som än så länge är en NN.

[Hans Egeskog]

Hej Kjell
 
Eftersom jag håller på att renskriva kyrkböckerna för Malexander socken i syfte att få fram en så heltäckande familjestruktur som möjligt är jag naturligtvis även intresserad av Nils Andersson.
Jag har under åren 1674-78 funnit uppgifter om två Nilsdöttrar i Danskebo nämligen:
Kerstin Nilsdotter i Danskebo
 gift 10/6 1674 med kaplan Per Bjugg i S:t Johannes fs, Norrköping
”Salig Jungfru” Susanna Nilsdotter, död 1678 bg 14/4 i Danskebo
 
Nu undrar jag om Du vet ifall även dessa var döttrar till Nils Andersson? Finns det f ö någon sammanställning över de äldsta släktleden i familjen Svanhals?
 
Kan också passa på att nämna för alla intresserade att det lagom till årets julhandel utkommit en hembygdsbok om Malexander på 366 sidor, som hembygdsföreningen står bakom. Har ännu inte läst den, men av presentationen i Östgöta Correspondenten den 18 december att döma finns mycket ”godis” för släkt- och hembygdsforskare och andra Malexanderintresserade. Inte minst bilder.

[Zyri Öst]

Hej Hans!
 
Eftersom jag är en trogen södra Östergötlandforskare är jag mycket intresserad av Malexander. Var får man tag i den här boken du nämner. Skulle gärna vilja köpa den.
 
Zyri

[Hans Egeskog]

Hej Zyri
 
Bokhandeln är ett bra tips )
 
Ärligt talat vet jag inte hur stor spridning den får i bokhandlarsverige, men de lokala bokhandlarna lär definitivt ha den. Jag vet även att Sahlströms bokhandel i Linköping kommer att få in boken på nyåret.
Om du inte bor i närheten så försök med att maila till Christina Gustavsson på adress: christina.gustavsson@sahlstroms.akademibokhandeln.se
Förutom att hon är ordförande i Östgöta Genealogiska förening jobbar hon även på Sahlströms och kan säkert hjälpa dig!

[Kjell Holmåker]

Hej Hans!
Det verkar inte finnas någon sammanställning över släkten Svanhals.  Det finns en del spridda uppgifter i litteraturen; Elgenstierna innehåller litet, och information om några av Nils Anderssons barn finns i Odén: Östgötars minne.  Jag har vidare bl.a. använt Malexanders kyrkböcker och en del mantalslängder.
 
Det framgår av mantalslängderna att Nils Andersson hade en hustru Anna Larsdotter från ca 1654 till ca 1658.  Hans tredje hustru kallas hos Elgenstierna (III, sid. 378) Catharina Lithander (och anges som hans andra hustru), men hon hette varken Catharina eller Lithander.  Jag har ingen anledning att ifrågasätta att hon är dotter till kyrkoherden Ericus Martini Lithander, men hon verkar aldrig ha kallat sig Lithander.  I mantalslängder och kyrkböcker kallas hon omväxlande Christina/Kerstin Eriksdotter och Christina Gryth.  Elgenstierna hänvisar till Linköpings stifts herdaminne, där det står Catharina; jag kan bara förmoda att det är en felläsning/felskrivning för Christina.
 
När jag en gång i tiden läste vigselnotisen för Kerstin Nilsdotter den 19/6 1674 kunde jag inte tyda mannens namn; jag har antecknat Pehr Be...g... .Senare såg jag bl.a. i herdaminnet att han hette Petrus Corylander (son till Börje Svensson, sedermera kyrkoherde i Tingstad) och att Kerstin verkligen var dotter till Nils Andersson.  Jag trodde då att det kanske hade stått Bergesson i vigselboken, men kan kanske också kallade sig Bjugg.  
 
Susanna Nilsdotter har jag bara sett i begravningsnotisen 14/4 1678.  Hon kallas J[ungfru?], vilket bör betyda att hon var av litet finare familj; och någon annan Nils i Danskebo tror jag inte finns, så jag har utgått från att hon är dotter till Nils Andersson.  Däremot vet jag förstås inte i vilket äktenskap hon är född.  Om hon rent gissningsvis var i 20-årsåldern, kunde hon vara dotter i andra giftet.
 
Här följer en sammanfattning av vad jag vet om Nils Andersson och hans barn.  I fortsättningen har jag bara följt sonen Johan och dennes dotter Anna Brita.
 
Nils Andersson, d.  trol. 1670 på Danskebo, Malexanders sn. Mönsterskrivare vid Gula regementet 1635, avsked april 1636. Regementsskrivare vid Östgöta kavalleriregemente 1636 - 55.  Troligen bosatt på Ås i Svanhals sn på 1640-talet.  Donationsbrev på hemmanen Danskebo och Basteberg i Malexanders sn 16/8 1651 (i utbyte mot Ås). Bosatt på Danskebo från ca 1651.  En av socknens kyrkoföreståndare fr.o.m. 1664.
Gift:
1 med Elin Simonsdotter Löfgren, d. ca 1653, dotter av landskamreraren Simon Andersson.
2 ca 1654 med med Anna Larsdotter, d. ca 1658.
3 trol. 1659 med Christina Eriksdotter Gryth, f. tidigast 1635, d. efter 1707, dotter till kyrkoherden i Gryt Ericus Martini Lithander och Catharina Persdotter.
Barn:
1.  Lars Svanhals, f. 1641 i Svanhals sn, d. 22/6 1704 i Stockholm. Student i Uppsala 1661,
legationssekr. till Polen 1677, häradshövding i Skåne 1682, assessor i Göta hovrätt 1687, Svea hovrätt 1695. [Odén]
1.  Carl Svanhals, d. 1709. Student i Åbo 1671, hhövd. i Halland 1686.  
1.  Christina, f. 8/9 1652, d. 8/6 1734 ; g.m. kh Petrus Corylander [hm].
2?. Susanna, begr. 14/4 1678.
3.  Erik Svanhals, d. 1/11 1722 i Degeryd, Vårdsbergs sn.  Student i Uppsala 1682, v.  hhövd. [Odén]
3.  Isak Svanhals, f. 28/2 1664, d. 21/3 1710. Student i Uppsala 1683, v. hhövd., rådman i Malmö. [Odén]
3.  Johan Svanhals, f. ca 1668, d. 14/1 1747. Student i Uppsala 1691.  Auskultant i Göta hovrätt.  Kanslist vid fredskongressen i Rijswijk 1697.  Vice häradshövding.  Fick 8/10 1707 konung Karl XII:s resolution på adliga privilegier för sig och sina tillkommande arvingar samt erhöll härå konfirmation 25/4 1719 och 20/2 1722.  Bosatt i Torpa sn på Södra Linnekulla, Brostorp och Brevik.  
3.  Nils Svanhals, d. trol. 1696.  Handelsman i Norrköping. [Malexanders kyrkobok]
 
Kjell

[Bo Persson]

Vigselnotisen 1674 mellan Petrus Corylander och Kerstin Nilsdotter lyder:
Feria 4ta Pentecostes wigdess Wyrdige Hr Pehr Bergerj capellan wid Sanctj Johannis Försambling i Norköping och Ehreborne Kerstin Nilsdotter i Danskebo (Malexander C:1 s. 69).

[Hans Egeskog]

Kjell och Bo//
 
Tack för era resp svar.  
Då det gäller vigselnotisen har jag enbart haft en papperskopia från rullfilmen till min hjälp, och har i likhet med Kjell haft svårt att tyda Pehrs patronymikon eftersom det står i marginalen. Jag böjer mig för din tolkning Bo, eftersom den i alla delar är likadan som min egen, med undantag för just hans patronymikon.
Vet du Bo ifall Pehr Bergerj/Börjesson, förutom att han hette Corylander som kyrkoherde, även använde sig av efternamnet Bjugg? Jag har för mig att jag hämtat det från herdaminnet för S:t Johannes, men jag kan ha fel.

[Bo Persson]

Hans,
jag ber att få återkomma en annan dag ang. namnet Bjugg - jag har inga referensverk till hands f.n.

[Hans Egeskog]

Bo//
Det går bra )
 
I väntan på det kan jag, som en fortsättning på diskussionen ovan, lägga till följande:
 
Danskebo kom att hysa åtminstone ytterligare tre medlemmar av släkten Svanhals under förra delen av 1700-talet, nämligen systrarna Maria Christina och Catharina Sophia samt Gustaf Adolf.
Maria Christina Svanhals gifte sig den 27/9 1723 i Torpa med fänriken Johan Adolf Rosenqvist. Detta par bodde åtminstone under åren 1725-1744 (möjligen längre) på Danskebo och fick många barn.
Under år 1731 bodde också en kort tid den nygifta systern Catharina Sophia Svanhals på Danskebo. Hon gifte sig den 3/1 1731 i Torpa med löjtnanten Henrik Törne. Redan den 14 /2 1731 föddes deras första barn, sonen Anders Johan, på Danskebo i Malexander. Där bodde dock familjen inte länge. Under åren 1732-1734 återfinns de på löjtnantsbostället Snällebo i Säby. Men redan 1734 avled Henrik Törne i Landskrona och efterlämnade sin hustru med två små barn.
Vart dessa tog vägen under barnens uppväxttid vet jag inte. Möjligen bodde de kvar i Säby, eftersom både dottern Anna Christina Törne och sonen Anders Johan gifte sig där i sinom tid. Om änkan Catharina Sophia Svanhals gifte om sig vet jag heller inte. Inte heller har jag funnit henne död.
 
Jag förmodar att dessa båda Svanhalsar var systrar till den Anna Brita Svanhals som du Kjell har följt vidare i livet. Om henne vet jag bara att hon under åren 1738-1743 var bosatt på Enshult med sin make kornetten Schomaker och där fick två barn.
 
Kanske är också löjtnanten Gustaf Adolf Svanhals, som åren 1750-1754 nämns i Danskebo, ytterligare en i syskonskaran? Han var gift med Helena von Gierten.

[Kjell Holmåker]

Hej Hans!
Johan Svanhals gifte sig troligen i oktober 1707 efter kungligt tillstånd 8/10 1707 med Märta Christina Gyllenståhl, f. 13/1 1688 i Torpa sn, d. 9/12 1741 i Säby sn, dotter till majoren Gabriel Gyllenståhl och Maria Margareta Fahnehielm.
Barn:
Catharina Christina, döpt 24/2 1708, begr. 25/3 1708.
Maria Christina, döpt 15/2 1709, d. 25/11 1757. Gift 27/9 1723 med Johan Adolf Rosenquist.
Anna Brita, döpt 1/5 1710, d. 12/8 1747. Gift 8/12 1732 med Christian Detlof Schumacher (från 1756 Heldenstedt), f. 15/1 1687 i Wismar, d. 26/2 1782 på Redeby, Asby sn; ryttmästare.
Nils Gabriel, f. 1711/12, begr. 7/5 1712.
Catharina Sophia, döpt 26/7 1713, d. 25/3 1795. Gift 1 3/1 1731 med löjtnant Henric Törne, 2 26/12 1770 med Erik Georg Ögnelood.
Hedvig Ulrica, döpt 24/1 1715, d. 13/5 1775. Gift 4/1 1738 med Nils Hortulin.
Eva Susanna, döpt 13/3 1716, begr. 25/8 1717.
Carl Adam, f. 10/7 1717, d. 16/2 1804. Student i Uppsala1735, auskultant i Göta hr; ägde N. Linnekulla i Torpa sn.
Eva Elisabeth, f. 1718/19, d. 16/2 1751. Gift 22/4 1746 med kh Anders Gomerus i Rystad [herdaminnets enligt dopboken Eva Susanna är fel].
Hans, döpt 15/5 1720, d. 17/1 1774.  Student i Uppsala 1737, auskultant i Svea hr, lantbrukare på Linnekulla.
Gustaf Adolf, f. 28/6 1722, d. 5/11 1770. Kapten; ägde Danskebo. Gift 1 5/8 1748 med Magdalena Sofia von Gertten, 2 21/9 1762 med Eva Christina Edelfelt.
Fredrik, adlad Gyllensvaan [se Elgenstierma], f. 17/7 1723, d. 2/11 1787. Överste
Susanna, f. 26/10 1728, begr. 3/8 1729
 
Om dessa vet jag mest om Anna Brita, som är min anmoder.
 
Kjell

[Hans Egeskog]

Carl-Fredrik Hanzon//
I november förlidet årtusende - vad länge sedan det låter - diskuterade Peter Rydén, Du och jag vissa personuppgifter kring Basteberg. Det handlade om Anders Carlsson och hans hustru Ingegerd Holgersdotter och deras anor.
Du skrev då att Du hade namn på ytterligare en dotter till detta par, samt uppgifter om hennes fars, Holger Bengtsson, släktingar och anor i Västra Harg, till vilka Du skulle återkomma.
Eftersom jag själv är mycket intresserad av denna släktkrets, som är min egen - och eftersom jag är så nyfiken av mig - så undrar jag om du kan finna tid att återkomma i diskussionen igen?  
 
Bo Persson//
Har du hunnit undersöka S:t Johannes och komministern, sedermera kh i Tingstad, Petrus Börjesson Corylander och hans ev användande av namnet Bjugg?
 
Jag vet att ni båda är strängt upptagna. Men jag försöker ändå )

[Bo Persson]

Hans, nu är det dags att taga itu med din fråga. Petrus Birgeri Corylander har inte använt namnet Bjugg. Den Petrus Bjugg som du säger dig ha funnit i S:t Johannes (komminister där från 1662) är den senare kyrkoherden i Linderås; hans efterträdare som komminister i S:t Johannes (från 1674 8/2) är dock Petrus Corylander (LStHm 3 s. 195). Petrus Birgeri är dessutom av Odén upptagen som studerande i Uppsala 1675 (Östgötars minne, nr 970), ehuru han faktiskt redan 1671 2/6 såsom gymnasist blivit prästvigd i Strängnäs till huspredikant på Ryd i S:t Lars och alltså erhållit komministratur 1674. I Uppsala univ. matrikel finns den 7 oktober 1674 inskriven Petrus Davidis Corylander O-Gothus ex Gymnas. Lincopensi (UUM [tr., 1900-1911] I, s. 231), vilken tydligen av Odén och utan att Setterdahl upptäckt det, blivit förväxlad med PBC. - Petrus Corylanders födelseort är i LStHm 3 s. 238 angiven såsom ”Tunghult” i Hässleby sn, vilket är ett tryckfel för Funghult. Namnet Corylander är således genomskinligt, bildat av lat. 'corylus' - 'hassel'/'hasselbuske' och gr. 'andros' - 'man'. Fadern, Börje Svensson, uppges vara bonde i Sjöarp, Lönneberga sn, dit han säkerligen alltså flyttat efter sonens födelse; han torde vara identisk med den Börje i Sjöarp, efter vilken 12 öre betalas i testamente till Lönneberga kyrka 1669 (eller möjligen 1670 - kronologien i räkenskaperna överensstämmer inte helt med rubrikerna -; Lönneberga L I:1 s. 174). Ett hemman (nr 3) i Sjöarp  (liksom Livarp samt ett hemman [nr 3] i Katebo) överfördes först 1 jan. 1886 från Hässleby jordebokssocken i Södra Vedbo härad av Jönköpings län till Lönneberga jordebokssocken i Aspelands härad av Kalmar län, till vilken kyrksocken byn hört sedan 1500-talets slut.

[Hans Egeskog]

Bo Persson//
Stort tack för det uttömmande svaret, vilket ju gör att vi definitivt kan mönstra ut Bjugg i detta sammanhang.

[Rune Yngemo]

Hej !
 
Jag skulle vilja veta om det finns någon koppling mellan Ingrid Hemmingsdotter född 1687 i Älgdalen, Danskebo, Malexander. Död 1775-02-27 i Bastegerg och Håkan Hemmingsson
född 1675 i Basteberg, Malexander. Död 1749 i L. Farsbo, Ulrika.
Båda finns i min släkt.
 
MVH
Rune Yngemo

[Hans Egeskog]

Hej Rune
 
Nej, Ingrid och Håkan är inte syskon. Om de är släkt på längre håll kan jag inte avgöra. Men det förefaller inte otroligt att så var fallet eftersom Hemming Håkansson efterträddes som bonde i Basteberg av först sin måg Per Larsson och sedan av Anders Hemmingsson, bror till Ingrid Hemmingsdotter!
 
Så här ser de båda familjerna ut, utifrån de fakta som finns i Malexanders kyrkböcker. Djupåare undersökningar i domböcker skulle möjligen kunna kasta ytterligare ljus över familjernas släktförhållanden.
 
Håkan var son till Hemming Håkansson och hans för mig till namnet okända hustru. Hemming förekommer i Svenska Antavlor 233:828 och 876. Hans barn var:
 
Elin Hemmingsdotter, f 1673 dp 16/2 i Basteberg
Gift 30/5 1694 med Per Larsson i Östanå, Åsbo sn
De brukade Basteberg från 1694 och minst till 1706. Vart de sedan flyttade eller när de flyttade vet jag inte och jag har inte funnit vare sig Per Larsson eller Elin Hemmingsdotter i Malexanders dödbok. Men av deras fyra barn blev två av döttrarna gifta i Enshult respektive Mellansjö, medan sonen Hemming Persson blev bonde i Gökshult.
Håkan Hemmingsson (= SvA 233:414) f 1675 dp 13/6 i Basteberg, död 1749 i Ulrika sn. Bonde i Örsebo, Kisa sn,  
Bjärhult, Malexander, och sist i Lilla Farsbo, Ulrika sn.  
Gift 12/10 1702 i Tidersrums sn med Margareta Mickelsdotter (1672-1743)  
Lars Hemmingsson, f 1678 dp 20/5 i Basteberg
Karin Hemmingsdotter, f 1681 dp 1/5 i Basteberg, död i kopporna bg 1691-11-29
Måns Hemmingsson, f 1683 dp 26/12 i Basteberg, död 1731-10-25 i Skrikebacken
Nils Hemmingsson, f 1686 dp 21/3 i Basteberg
Anna Hemmingsdotter, f 1688 dp 11/8 i Basteberg
Elisabet Hemmingsdotter, f 1691 dp 15/2 i Basteberg
Gift 14/10 1722 med Håkan Samuelsson i Vastemålen
Torpare i Vastemålen  och Lövrahult på Somviks ägor
 
Ingrids föräldrar och syskon var:
 
Hemming Andersson. Torpare i Älgdalen på Danskebo ägor
Gift 14/10 1683 med  
Agda (Agneta) Persdotter, död 1724 bg 26/1 i Boaryden hos sin dotter och måg.
barn:
Anders Hemmingsson, f 1684 dp 26/10 i Älgdalen, död 10/6 1744 i Skördefall, Kisa
Gift 2/10 1704 i Kisa med Maria Svensdotter
Brukade 1707-1724 Basteberg och senast från 1728 till 1744 Skördefall i Kisa socken.
Ingrid Hemmingsdotter i Prästtorpet, f 1687 dp 16/1 i Älgdalen, död 27/2 1775 i Basteberg
Gift 4/8 1717 med Nils Olofsson Eneqvist. Soldat för Basteberg och bosatt i Boaryden under Basteberg.
Kerstin Hemmingsdotter, f 1690 dp 1/6 i Älgdalen
 
Detta är så långt  jag vet om dessa familjer. Andra får gärna fylla i med mer uppgifter.
 
Dessutom har problemen inom denna släktkrets ju diskuterats här och i följande inlägg tidigare.

[Rune Yngemo]

Hej Hans!
 
 Jag vill framföra ett stort tack för den fina
 utredningen av Ingrid Hemmingsson och Håkan
 Hemmingsson även om de inte är släkt på nära  
 håll så finns troligtvis ett släktskap.
 
 MVH
 Rune Yngemo

[Karl Wilhelmsson]

Vad hände med Lars Larsson i Bjälnäs efter år 1675.
Han var ju gift med Kerstin Jonsdotter som dog 23 maj 1675 i Bjälnäs.
Gifte Lars om sig?  
I Hans Egeskogs sammanställning över födda i Malexander finnes minst 2 barn i Bjälnäs med efternamn Larsdotter efter år 1675.
Kan någon lämna några upplysningar? Tackar!

[mikael degeryd]

hej!jag är född degeryd i göteborg ,vilket gjorde
att det fanns tre(3) stycken vid den tidpungten.
min farfar Arne Degeryd , min far Björn och jag.
Min farfar antog namnet degeryd 5/12 1939 i stockholm. min fråga gäller var släkten-namnet kommer ifrån, jag har hittat en gård i Linköping med samma namn????skulle vara tacksam för lite hjälp med att få reda på lite om mitt namn.
MVH
Mikael björn Degeryd

[Hans Egeskog]

Hej Karl.
 
Den Lars i Bjälnäs som var gift med Kerstin Jonsdotter hette inte Lars Larsson, utan Lars Nilsson. Han förekommer bl a i Malte Karlssons antavla, framforskad av Bo Lindwall och publicerad både i Nättidningen RÖTTER och i Svenska Antavlor, där den har nr 233 och återfinns i häfte nr 5 1997 (blå serien).
Det är inte heller säkerställt att det var Kerstin Jonsdotter som dog 1675 i Bjälnäs. I dödboken står det bara att hustru Kerstin i Bjälnäs begrovs första söndagen efter trefaldighet 1675. Det finns i notisen inget som knyter denna Kerstin till Lars Nilsson, även om det naturligtvis är fullt möjligt att det är ”rätt” Kerstin.  
 
Det är riktigt att det föds två Larsdöttrar i Bjälnäs efter 1675, närmare bestämt 1682 (Ingrid) och 1687 (odöpt flicka som dog vid födseln). Dessutom föddes 1688 Nils Larsson i Bjälnäs. Denne Nils hade troligen en äldre bror Anders Larsson, som förekommer i mtl i Bjälnäs 1705-1712. Under åren 1709-1712 står även Nils nämnd, uttryckligen kallad Anders bror.
Men far till dessa är sannolikt den Lars Toresson i Bjälnäs som 1705 var dopvittne i granngården Våkthult. Varifrån denne Lars Toresson kom till Bjälnäs eller när det skedde är obekant. Men det är inte orimligt att tänka sig att han är far åtminstone till den dotter som föddes 1687 och kanske även till Ingrid Larsdotter född 1682.
I alla händelser finns det under åren 1689-1694 en dräng Tore Larsson i Bjälnäs. Han dog det sistnämnda året och var enligt dödboken då 30 år, d v s född ca 1663. Det är ju bestickande att han bär just namnet Tore och att det samtidigt finns en Lars Toresson på gården. Det låter som om det skulle kunna vara far och son.
Lars Toresson var troligen gift med Marit N.N., som nämns som änka i mtl 1709-1712, samtidigt som sönerna Anders och Nils. Vart dessa tog vägen efter 1712 är oklart. Möjligen blev Anders Larsson klockare i Malexander. I så fall dog han redan 1723. Nils Larsson kan vara densamme som under tiden 1714-1742 bodde på Taskebo (numera kallat Adelsnäs), och från 1743 till sin död 1768 bodde i Mellansjö. När denne Nils Larsson dog uppges hans ålder vara 80 år, d v s född 1688, vilket ju Nils Larsson från Bjälnäs var! Dock återstår att bevisa att det rör sig om samma person.
Inget i detta resonemang löser ju dock frågan vad det blev av Lars Nilsson. Troligen fanns han alltså inte kvar i Bjälnäs i slutet på 1680-talet, även om jag inte är säker på den punkten.
Mantalslängderna under några år kring 1700 ger följande besked:
 
1695
1 Biälnäs
Lars och h
dr Jon
d. Kerstin
 Sold. Nils hustru
1 Ibm
Nils och hustru
P. Måns
flick. Elisabet    Nils berättar flickan wore under 15 åhr
 
1704
1/2 Biälnäs
Lars och h
dottern Marit
dr Anders
Poijken Oluf
 Sold: Bengtz Enkia
 som säges flyttia från torpet
 Sold: Lars, ogift
1 Ibm
Enkian h. Ingebor   (svårläst anteckning)
Enkian hust Karin
 
1707
1 Biälnäs
Lars och h
Sn Anders
 Sold: Jöns Aspegrens h
1 Ibm
Jon och hust
dr Jon
 
1710
1 Biälnäs
Enk. h Marit med Anders, ogift
bror Nils
 Sold: Håkan, ogift
1 Biälnäs
Jon och hust
 
1714
1 Biälnäs
Nils och hust
 Sold: Håkan, ogift
1 Biälnäs
Jon och hust
 
Förutom sönerna Anders och Nils nämns alltså även två döttrar till Lars, nämligen Kerstin (1695) och Marit (1704). Dessa båda nämns bara en enda gång i de mtl jag sett, vilket kan tyda på att de flyttade bort för att tjäna eller gifta sig snart efter att ha uppnått ”beskattningsbar” ålder. Dock nämns ju inte Ingrid Larsdotter som föddes 1682. Det betyder antingen att hon dött som barn, eller att hon var dotter till Lars Nilsson och flyttade med denne ovisst vart.
 
Förutom Lars nämns ju på de båda Bjälnäsgårdarna också Nils och Jon med hustrur samt 1704 de båda änkorna Ingeborg och Karin. Vilka Jon och hans hustru eller de båda änkorna är har jag inte lyckats lista ut. Men Nils som först bodde på frälsegården i Bjälnäs och senast 1714 efterträdde Lars änka Marit på skattegården hette Nils Mikaelsson och var från Landsnäs. Han bodde under tiden 1704-1712 i Spakarp i Göstringsdelen av Malexander, men flyttade sedan tillbaka till Bjälnäs och bodde där ännu 1734 då han uppträder som dopvittne. 1719 hette hans hustru Ingegerd Larsdotter (Ingiäl i hfl och hela namnet i födelseboken 1719 då hon är dopvittne). Men om detta är hans enda hustru eller om han var omgift är osäkert. Nils´ koppling till Bjälnäs borde vara via hustrun, eftersom han själv var från Landsnäs. Och det finns faktiskt en Ingegerd Larsdotter från Bjälnäs som gifte sig 1695. Det är bara det att hon gifte sig med Karl Knutsson från Förnäs i Torpa och vigseln skedde EFTER det att Nils Mikaelsson fått sitt första barn. Jag tror dock att han gifte sig i Asby och att hans hustru verkligen var en Larsdotter, eftersom både drängen Börje Larsson och pigan Ingrid Larsdotter, bägge från Tångarp i Asby, är vittnen då Nils Mikaelssons första barn döps 1693.
Hur som helst såg Bjälnäs´ befolkning år 1719 ut så här enligt pag 14 i husförhörslängden:
 
Biälnäß
 Niels Michelßon uxor Ingiäl
 P Ingeborg
 Ingrid Larsdotter
filius Måns Nielßon
 Knut Nielßon
 Swen Carlsson
 Anna Nielsdotter
 Pig Karin
Biälnäß frälsehemmanet
 Niels Swenßon
 Brijta Erichsdotter
filia  Karin Nielsdotter  Elisabeth
filius Samuel
filia Elisabeth
åbon Måns Pärß
Pig Brita Pährsdotter
 
Ja, nu har jag väl rett ut  det mesta kring denna Malexandergård runt 1700, utan att ha kommit i närheten av att besvara ursprungsfrågan! Kanske andra har mer att bidra med när det gäller den, eller för den delen kan fylla i uppgifter kring de här behandlade personerna.
mvh.
Hans Egeskog
 
Ett tillägg från Bo Lindwall kom  /Magnus Hjärtström, moderator

[Pehr Hedenqvist]

Söker anor till Karin Börjesdotter, f ca 1712 enl åu, död 1793-11-30 i Landsnäs, Malexander. Gift 3:o 1747-03-01 m Karl Larsson, f ca 1721 enl åu, död 1799-12-28 i Mellansjö, Malexander. De bodde i Landsnäs och Väderbacken. Karin var gift 2:o 1739-02-18 m Henrik Larsson, hon kallas då änka. Första maken okänd för mig. Söker även Karl Larssons anor.

[Carl-Fredrik Hanzon]

Karl och Hans!
 
Visst var Nils Mickelsson /Mikaelsson i Bjälnäs gift med Ingiäl/Ingegerd Larsdotter från Tångarp i Asby socken. De gifte sig i Asby 1691 4/10!  
 
Här är ytterligare lite fakta om paret:
Nils Mickelsson, född 166(5) i Landsnäs, Malexander socken, död  [före 1754 24/8] i Bjälnäs, ibid. socken (ej i db !), bonde, först i Bjälnäs, sedan i Landsnäs, vidare åter i Bjälnäs, i Spakarp, ibid. sn, och slutligen ånyo i Bjälnäs från ca 1710, gift 1691 4/10 i Asby m Ingiäl Larsdotter, född 1667 (dp 13/10) i Tångarp, Asby socken, död 1754 24/8 i Bjälnäs, Malexander socken, då kallad änka
 
Jag har dessutom uppgifter om parets förfäder i ytterligare några generationer, i synnerhet på Ingiäls sida. Meddela mig om intresse finns.

[Hans Egeskog]

Tack Carl-Fredrik för uppgifterna
 
Självklart finns intresse för mera kunskap om Ingiäls, och Nils´ anor! Nils var, tror jag, bror till min egen ana Elin Mickelsdotter, varför jag självklart vill jämföra dina uppgifter med dem som jag själv har.

[Karl Wilhelmsson]

Hej Hans!
 
Tackar för den fina informationen.  
Jag har inte hunnit jobba med den än. Men innan har jag en ytterliggare fråga.
I vigselbok i Torpa fs 1665 står:
 29 octobris Lars Larsson i Biälnääss Malexander sochn och Kerstin Jonsdotter
Detta gör mig fortfarande lite fundersam.
I ÖA nr 1 och tavla nr 1 av Jesper Hedström:
nr 358 Lars Larsson Bonde i Bjälnäs Malexander
nr 359 Kerstin Jonsdotter från Brandsnäs i Torpa.
Gifta 1665.
Har du mera i lådorna?
Kan prästen ha skrivit fel namn i Torpa?
Tacksam för mera synpunkter

[Hans Egeskog]

Hej Karl
Dina nya uppgifter ställer mig lite. Jag måste be att få återkomma i ärendet.
 
I avvaktan på det så har jag en fråga som kom upp i samband med ett besök på riksarkivet i veckan.
Där tittade jag bl a på mantalslängderna för Livgedinget, där ju Göstringsdelen av Malexander ingick fram till 1718. Bl a tittade jag på året där det dök upp följande:
[color=0000ff]pigan Ramborg flöt til höfdingedömmet[/color]
Samma hänvisning om avflyttning till hövdingadömmet finns för två andra personer i mantalslängden. Vad är nu detta för ett område? Är det någon som kan upplysa mig om det?
 
Hans Egeskog återkom  /Magnus Hjärtström, moderator