Äldre inlägg (arkiv) till 06 april, 2008

[Vincent Eldefors]

Vet någon mer om en Emund som levde i Kolstad, Vånga, år 1604 (domb)? Han bör ha varit född vid mitten av 1500-talet och skulle alltså kunna ha vuxna barn vid denna tidpunkt.
 
Mvh Vincent

[Ragnhild Rosenius]

Hej igen Vincent!
 
Holsten i Gomma får vi nog lägga åt sidan så länge. Man kan ju alltid hoppas att något dokument med hans fullständiga namn dyker upp, med tur eller skicklighet.
 
På tal om sådana efterlängtade dokument - vid det här laget har väl alla fått reda på att bergsfogden Olof i Boberg med största sannolikhet hette Persson, inte Pålsson? Och att hans hustru hette Ramborg Persdotter. Det var ju ett brev från hertig Karl till hustru Ramborg Persdotter som löste gåtan. Hertig Karl skrev på kung Sigismunds vägnar, så det får väl anses vara kungsord.
 
Edmund i Kolstad har jag träffat på i Lindblad-tabellerna 68:382 och 68:474. Det uppges där att han hade löst till sig halva Kolstad enligt ett fastebrev daterat den 22/6 1601 (Risinge dombok AI:3:41, 5.7.1680). Edmund bodde i Kolstad 1611 med en dotter och måg (hjonelängden) och han står i boskapslängden 1620 och 1621. Gården gick i arv till hans brorson (namnet okänt) och därefter till dennes son Grels och sedan till Clemmet Grelsson (död före 1650). Clemmets änka Karin Håkansdotter sålde gården 1653 till Niels Wastesson i Torp.  
 
Mvh Ragna

[Vincent Eldefors]

Hej igen Ragna!
 
Jo, det får nog bli tur och inte skicklighet eftersom de relevanta domböckerna väl är dammsugna vid det här laget. Det där brevet till Ramborg Persdotter var ett bra exempel på att man med lite tur fortfarande kan hitta nya uppgifter långt tillbaka i tiden. Olofs patronymikon får som du säger anses säkerställt vid det här laget. Faktum är att Persson var nog det troligaste alternativet redan innan brevet eftersom det är så han kallas i domboken av sin sonsons son Israel Hansson. Det andra alternativet Pålsson kommer ju från Johan Rosenstolpes släktberättelser och även om han hade fått sig en utbildning så hade Israel säkerligen större kunskap därom. Många vid rätten kände säkerligen också till Olof Persson trots att 100 år passerat. Synd bara att herr Rosenstolpe inte hade rätt så man kunde göra någon vettig gissning om vems far Per i Boberg var =)
 
Tackar så mycket för uppgifterna, Ragna! Emunds hustru har nämligen anknytning till Nygård i Hällestad. Sannolikt var hon kusin till Per Sonesson där.
 
Du skrev om Emund: Gården gick i arv till hans brorson (namnet okänt) och därefter till dennes son Grels och sedan till Clemmet Grelsson (död före 1650).
 
Det bör väl vara Grels som är brorson till Emund? Problemet är att 1604 bor också Emunds hustrus bror Per i Kolstad (domb). Varför bor han där om det är Emund själv som har arv i gården?
 
Mvh Vincent

[Ragnhild Rosenius]

Du har så rätt, det var Grels som var brorson till Emund. Det snurrade till lite.
 
Tabell 68:474 avser en kvinna N.N. som var gift två gånger, först med Grels och sedan med Håkan Svensson som levde i Kolstad 1637 (mtl), 1638 (bosk) och 1640 (mtl). Grels' farbror var vår omtalade Emund som 1601 löste till sig halva Kolstad. På tabellen finns två handskrivna tillägg, antagligen gjorda av Bengt Olsson. Den ena anteckningen är att Emund hette Larsson (men ingen källa anges) och den andra är att det fanns en Grels i Ödesrödja 1611-1621. Jag har ingen avskrift av hjonelängden 1611 men däremot av boskapslängden 1621, och där ser jag Grels i Ödesrödja. Vi kan kanske dra slutsatsen att Grels och hustru N.N. bodde i Ödesrödja fram till 1621 och då övertog Emunds gård i Kolstad.
 
Boskapslängden 1621 redovisar många bönder i Kolstad: Arfwed, Oluf, Peer, Emund, Håkan,Christoffer, Biörn och Swän. Arfwed var Ingeborg Pålsdotters andra make. Var Peer den Per du nämnde? Alltså bror till Emunds hustru.
 
Vi skulle behöva läsa fastebrevet av den 22/6 1601 där Emund löste till sig sin gård (fastebrevet åberopades av Clemmet Grelssons dotter Ingeborg den 5/7 1680 (AI:3:41).
 
Mvh Ragna

[Vincent Eldefors]

Jo, undrar också lite varifrån Emunds patronymikon kommer. Jag har inte gått igenom speciellt mycket avskrifter från Risinge dombok men där jag träffat på honom nämns han endast som Emund i Kolsta(d).
 
Det förefaller sannolikt att det rör sig om samma Grels, särskilt med tanke på att många ättlingar senare bosatte sig där (vilket Ragna påpekade i ett privat mail). Han bör ju rimligtvis ha bott på en annan gård medan Emund med måg brukade deras arvejord i Kolstad.
 
Kolstad verkar ju ha varit en betydande by redan på tidigt 1600-tal vilket jag inte riktigt hade koll på. Jag vet tyvärr inget mer om min Per än att han var bosatt i Kolstad med svågern 1604 enligt domboksnotisen men han kan ju mycket väl ha bott kvar där 1621.
 
Det är väl tyvärr inte så troligt att omnämnda fastebrev från 1601 finns bevarat.
 
Mvh Vincent

[Håkan Andersson]

Mission impossible?
 
Hej,
 
Jag undrar om någon vet något rörande denna kvinnas bakgrund :
 
Stina Nilsdotter
f. 1743?  
V. 1768-01-10 Östra Skrukeby S:n m. Tyris Persson
(Östra Skrukeby S:n, CI:3, pag. 235)
d. 1780-01-19 Östra Skrukeby S:n (slag)
(Östra Skrukeby S:n,(Sjöbacka) CI:3, pag. 318)
 
Hon anges i dödsnotisen till 37 år, och i vigselnotis som varande i Vånga (se nedan)
(tillfälligt arbetande? bosatt? )
 

 
 
All hjälp gällande denna kvinnas förflutna emottages med största möjliga tacksamhet.
 
Med vänlig hälsning
Håkan Andersson - som helt fastnat.

[Ragnhild Rosenius]

Hej Håkan!
 
Det där var krångligt, men jag har hittat en del.
 
Jag har sett att Stina kom från Arlebrunn i Vånga när hon gifte sig i Östra Skrukeby den 10/1 1768. Hon kallas då inte pigan utan fästekvinnan, vilket brukar tyda på att ett barn redan fötts eller är på väg. Mycket riktigt, paret får ett barn den 28/1 1768. De har ännu inte flyttat ihop utan Stina bor hos modern i Arlebrunn.
 
Modern var alltså ensamstående, troligen änka. Jag sökte i dödlängden för Vånga och fann Nils Bengtsson från Arlebrunn, död den 15/2 1765 och begravd den 24/2 (Vånga C:3:370). Han var född i Tjärstad (tror jag, men kolla lite mera!) och han var son till Bengt Gudmundsson och Carin Israelsdotter.
 
Vid barndopet i Östra Skrukeby 1768 fanns följande vittnen, samtliga från Vånga:
Nils i Lövvik
Per Tyresson i Jungfrutorp
dr Bengt i Arlebrunn
Hu Maja i Lövvik
p Anna ...dotter i Grensholmen
p Anna Persdotter i Jungfrutorp
 
Bengt i Arlebrunn är sannolikt son till den avlidne Nils Bengtsson och syster till din Stina Nilsdotter.
 
Per Tyresson och hans dotter Anna Persdotter har jag i mitt register. Namnet Tyres (Tyris) används flitigt i denna släkt. Jag har inte registrerat alla medlemmar men börjar misstänka att din Pehr Tyrisson i Östra Skrukeby hör dit. Har du hunnit forska något om hans anor?
 
Stina var enligt åldersuppgift född cirka 1742-43. Någon Stina föddes inte i Vånga då, men en Kerstin, och det namnet kan ju övergå till Stina. Nils Bengtsson och Katarina i Herrfallet fick den 18/3 1743 en dotter Cherstin som döptes den 20/3. Faderns namn är ju perfekt och också adressen - Herrfallet, Arlebrunn, Jungfrutorp och Lövvik är allihopa torpställen strax norr om Grensholmen. (Att gränsen mellan Vånga och Östra Skrukeby inte låg i Roxen som nu utan norr om Grensholmen, det vet du kanske.)  
   
Det är lucka mellan husförhörslängderna i Vånga under perioden 1752-1791. Typiskt! Men 1750 bor Nils Bengtsson i Herrfallet med hustru och barnen Cherstin, Catarina och Bengt (AI:2:200). Samtidigt, och på samma sida, redovisas Arlebrunn. Där finns två hushåll, och det ena består av Nils Andersson, kvinnfolket Elin, deras son Israel och Elins dotter Ingeborg. Men 1751 (AI:2:255) strular det till sig. I Herrfallet är flera namn (men inte alla) strukna och istället införda under Arlebrunn. Antagligen flyttar Nils Bengtsson med sin familj till Arlebrunn detta år. - Vem har lust att läsa mantalslängder och kolla detta? Inte jag.
 
Jag har bara tittat flyktigt (och förgäves) under Vånga efter Stinas föräldrars vigsel och efter moderns dödsnotis. Kanske det är i Östra Skrukeby man borde söka vidare.
 
Mvh
Ragna

[Håkan Andersson]

Hej Ragna!
 
Tusen tack för klargörandet. Jag hade inte själv kommit fram till att det handlade om Arlebrunn, utan var ute och cyklade rejält i andra delar av Vånga . När tiden medger lite bättre ska jag ta mig an MTL och försöka få fram någon närmare information om föräldrana till Stina, nu när jag har något att gå på.
 
Beträffande Pehr Tyrisson i Östra Skrukeby finns en annan (slumrande?) diskussion om hans förflutna någon annanstans på AF (minns i skrivande stund inte riktigt var) men den diskussionen har fått mig att avstå från att titta närmare på Tyrisson tills vidare... kanske dags att ta en titt på honom igen?  
 
Jag tackar så hjärtligt för den information som Du delat med Dig av, förhoppningsvis kommer den att hjälpa mig vidare.
 
Med vänlig hälsning  
Håkan Andersson

[Ragnhild Rosenius]

Hej Håkan!
 
Jag har (tror jag) hittat Tyris Perssons föräldrar och farföräldrar! I varje fall passar ålder och födelseplats mycket bra.
 
Den  9/10 1745 föddes Tyris, Pehr Danielssons och Ingeborg Eriksdotters barn på Strönäs udde och döptes den 13/10 (Östra Skrukeby CI:3:56). Faddrarna kom från Torlunda, Jungfrutorp, Blacknäs, Ulveryd, Grimsta(?) och Stubbetorp, dvs från platser strax norr om Roxen. Strönäs udde känner jag inte till, men Ströja finns i samma område. Strönäs Udde ligger troligen på en udde i Roxen.
 
Strönäs udde finns i hfl för denna period på samma uppslag som Blacknäs, Stubbetorp m.fl. (Östra Skrukeby AI:1:7). Där bor Daniel och hans hustru Margareta samt Pehr Danielsson, hustru Ingeborg och en piga.
 
Jag har inte forskat vidare för att se om det är samma Tyris-släkt som i Torlunda och Jungfrutorp, men nog verkar det misstänkt.
 
När Tyris Perssons hustru Stina dött gifte han om sig 1781 med pigan Maria Andersdotter (Östra Skrukeby CI:3:238).
 
1782 den 13/3 föddes och den 16/3 döptes Jonas, son till Tyris Persson och hustru Maria Andersdotter i Sjöbacka (Östra Skrukeby CI:3:187).
 
Torparen Tyrs Persson från Sjöbacka dog 1786. Du får försöka tolka vad det står för datum, jag ger upp. Du hittar notisen i Östra Skrukeby CI:3 sidan 320. Hans namn är det sjätte det året.
 
Du nämnde att Tyris Persson varit aktuell tidigare i Anbytarforum. Det var antagligen en fråga under Östra Skrukeby den 24/4 2003 som du kom ihåg. Jag tror inte det kom något svar på den frågan.
 
Mvh Ragna

[Ragnhild Rosenius]

Hej igen Håkan!
 
Nu har jag hittat flera förfäder. - Din ana Tyres (Tyris) Persson var mycket riktigt släkt med Tyressönerna i Jungfrutorp etc.
 
I begravningslängden i Vånga C:1, sidan 308 nederst med fortsättning på nästa sida, står det om en Per Tyresson som du kan sätta överst på din stamtavla. Han var född i Fågelås gäll i Hjo i Västergötland omkring 1615 och han dog den 24/4 1694 i Lilla Rödja, Vånga, och begrovs den 29/4. Han var bergsman. Hans hustru hette Maria Andersdotter. Hon var född omkring 1634 och dog i Lilla Rödja 1709 och begrovs den 14/2. De hade nio barn, som gifte sig och fick barn osv.
 
Deras son Tyres Persson föddes i Lilla Rödja 1660 och döptes den 16/9. Han dog i Ladugården, Torlunda, Vånga, den 16/4 1719 och begrovs den 19/4. Han gifte sig i Vånga den 9/10 1687 med Maria Eriksdotter, som vid vigseln kom från Viggesätter, Vånga. Hon var född omkring 1660 och dog den 27/10 1740 i Jungfrutorp, Vånga, och begrovs den 2/9.  
 
Deras dotter Margareta Tyresdotter föddes i Viggesätter den 17/10 1688 och döptes den 21/10. Hon dog på Udden, Östra Skrukeby, år 1757 och begrovs den 28/8. Hon var gift med Daniel Jonsson, född 1686 i Mariedal, Vånga, och döpt den 17/1. Daniel var son till Jon Gustavsson och Karin Persdotter i Mariedal.
 
Daniel och Margareta är det par på Strönäs udde som jag redovisade i förra brevet som farföräldrar till din Tyris född 9/10 1745.  
 
Mvh Ragna

[Håkan Andersson]

Hej Ragna!
 
Vilket otroligt jobb Du lagt ner, och vad spännande det hela utvecklade sig. Gissa om jag är imponerad! Nu kan äntligen min farmors, tidigare ganska tomma, sida av släktträdet fyllas på och utökas. Tusen tack för allt!!!  
 
Mvh
Håkan Andersson

[Mårten Swärd]

Hejsan!
Jag vet att det finns några släktforskare till som forskar på samma gren utav en vånga-släkt som jag men tyvärr kommer jag inte ihåg namnet på dem så därför så ställer jag denna kanske lite ovanliga fråga här..
 
Jag inga som helst fotografier på min farfars släkt och jag skulle väldigt gärna vilja råda bot på detta, så därför undrar jag om det finns någon här som har några fotografier på nedanstående syskon och/eller deras föräldrar (eller andra intressanta släktingar.. ), det är alltså papperskopior eller scannade kopior utav bilderna det gäller..  
 
Bernt Julius Andersson (min farfar) f. 1891 i Vånga
Anders Peter Andersson f. 1899 i Vånga
Anna Sofia Tell f. 1883 i Vånga
Elisabet Stark f. 1884 i Vånga
Klara Mariana f. 1887 i Vånga
Karl Johan Andersson f. 1889 i Vånga
Erik Gustaf Andersson f. 1895 i Vånga
Olof Martin Andersson 1897 i Vånga
Hildur Maria Kristina Strömberg f. 1902 i Vånga
 
Föräldrarna till ovanstående syskonskara är:
Anders Peter Nilsson f. 1859 i Hällestad
Maria Kristina Nilsson f. 1858 i Hällestad
 
 
Det skulle vara väldigt kul om detta gav utdelning! =)
 
 
Jag har om någon är intresserad lite blandade dokument (scannade så jag kan skicka med epost) bouppteckningar/arrendekontrakt/arvsskiftesprotokoll/dödsbo-försäljningslistor/t estamente/förmyndarskapsdokument för Anders Peter Nilsson och Anna Kristina Nilsson samt Anna Kristinas föräldrar (Jonas Andersson och Maja Stina Nilsdotter). De är scannade från originaldokumenten som gått i arv.
 
 
Mvh Mårten

[Einar samuelsson]

Hej Ragna
 
Mitt namn är Einar Samuelsson Härnösand
Du har givit mig en släkthistoria om mina anor beträffande Erik Jonsson vilken är född 1816 i Humpen Vånga hans far är Jon Eriksson.
 
I din redogörelse över dessa anor så nämner du den rika änkan Ramborg kan hon hava anknytning till en Ramborg Bengtsson som du skriver om i ett inlägg 2003.
Satt och läste gamla inlägg och fick upp ögonen på henne,
 
Tack på förhand Einar

[Ragnhild Rosenius]

Hej Einar!
 
Du menar Ramborg Bengtsdotter i mitt inlägg den 15 februari 2003? Antavlan som var införd där avslutades med Olof Pålsson och Ramborg NN. Denna Ramborg var just den rika änkan i Vånga. Men OBS!!! Ett par år efter detta inlägg kom det fram en mycket säker uppgift om det gamla parets verkliga namn. Rätta namnen är med största sannolikhet Olof Persson och Ramborg Persdotter. Så kallas de i ett brev från hertig Karl till Ramborg, och det är ju nästan kungsord.  
 
MVH Ragna

[Einar samuelsson]

Hej Ragnhild
 
Detta betyder att hon ingår i den studien som du har gjort åt mig beträffande Erik Jonsson kommer inte ihåg när du plockade fram uppgifterna. Detta betyder också att hon även ingår i din antavla på något sätt. Du talade också om att du och jag har ett släktförhållande på något sätt.
 
Vill gärna ha adressen till din hemsida
 
Tack för ditt snabba svar
Hälsningar Einar

[Mårten Swärd]

Här kommer den:
http://home.swipnet.se/~w-66508/

[Ragnhild Rosenius]

Hej Einar m.fl.
 
Allra enklast att nå min hemsida är att googla på mitt namn. Det räcker faktiskt att skriva Ragna. Jag och hemsidan kommer som nr 3 på första sidan.
 
Ragna

[Mårten Swärd]

Hejsan gott folk! Jag skulle vilja höra om det är någon som har hört någoting i stil med en stor(?) brand i början av 1900-talet i Vånga.. Enligt en släkthistoria som jag har hört i en del varianter under mitt liv så skulle min farfars far på något sätt ha varit inblandad i en brand i Vånga. Inga mer detaljer eller på vilket sätt har sagts..  
 
När jag idag tittar igenom om vad jag har på honom så ser jag något som jag inte tänkt på tidigare och det är att någon gång mellan år 1900 och 1908 så går han från att vara rättare på Balderum i Vånga till att bli torpare på ett litet arrenderat skogstorp. Han var född 1859 så han var ju inte så där väldigt gammal, 40-50 år.. Det skulle kanske kunna vara ett indicium på att det ligger ett korn av sanning i släktskrönan
 
Någon som vet om det har ägt rum någon brand på ex. någon av Balderum-gårdarna, eller någon annanstans i Vånga i början av 1900-talet?
 
Mvh Mårten

[Kristina Numa]

Hej Mårten.
Ett förslag är att du vänder dig till
 
Vånga Hembygdsförening
Kontaktperson:  
Monica Sahlin
Lärarbostaden Vånga Skola  
617 90 Skärblacka  
 
E-post:  
012230131@telia.com  
 
Vånga hembygdsarkiv
 
Adress:  
Vånga hembygdsförening
c/o Arne Ivarsson, Stjärnorp
616 90 Skärblacka  
 
 
Vånga Hembygdsarkiv förvarar 35 förenings- och gårdsarkiv samt riklig dokumentation om Vånga socken och dess historia i form av pressklipp, fotografier och diverse äldre handlingar och avskrifter.  
 
Mvh
Kristina

[Mårten Swärd]

Hejsan!  
Tackar för svaret! Jag har faktiskt en tid inbokan i deras arkiv på onsdag, så då får jag kanske mer klarhet.. =)
 
Men detta forum är ju ett välbesökt och brett forum så möjligheten finns ju att någon som läser detta har lite ledtrådar..

[Mårten Swärd]

Hej igen! Jag funderar på att ta en tripp till landsarkivet i Vadstena snart.. Bland annat tänkte jag då leta efter lite material om denna eventulla branden (se 2 inlägg ovanför..=)), ex. domstolsprotokoll (ting o.s.v.), är det någon som vet om dessa finns på landsarkivet eller finns de någon annanstans?
 
Jag har inte besökt något landsarkiv innan, är det något man bör tänka på innan man beger sig dit..?  Som småbarnsförälder blir det inte många resor utanför hemmet och när jag nu tar mig tid att åka dit så vill jag maximera nyttan.. =)
 
(Meddelandet ändrat av mbss den 07 februari, 2008)

[Ingemar Lager]

Hej Mårten!
Jag bor ett stenkast från Vånga-arkivet har och tillbringat åtskillig tid där men ännu inte stött på något om en brand i början av 1900-talet. Jag är en av Gubbarna i Vånga Gubb-dagis och vi håller på med att dokumentera vad som hänt i Vånga under förra seklet. Här kommer en liten sammanställning av avsnittet om bränder:
 
Svinhus och hönshus i Käslinge brann ner någon gång på 1930-talet.
 
Vid Restad Mellangård (gården intill Lyckebo) fanns det ett mejeri i västra flygelbyggnaden. Förutom mejeri innehöll byggnaden en drängkammare. Mejeriet brann ner ca 1930. Det var en luffare som upptäckte branden.
 
Björstorpet brann ner dagen före julafton 1935.
 
Vid ett kraftigt åskväder i augusti 1939 slog blixten ned och på toppen av Veteklint och antände skogen. Skadorna blev av mindre omfattning.
 
Den 1 maj 1940 uppstod gräsbrand vid Glans gruvallmänning. Branden orsakades av en gnista från förbipasserande tåg.
 
En mindre eldsvåda inträffade i juni 1941 vid grosshandlare Levi Arvidssons kolugnsanläggning vid Restads såg i Vånga. Branden var släckt efter ett par timmar.
 
 
I september 1942 brann ca ett tunnland skog ner på A Hanssons ägor i Mantorp. Elden hade troligen orsakats av att någon bärplockare handskats oförsiktigt med eld. Branden bekämpades Kullerstads frivilliga brandkår och frivilliga från Vånga. Två brandsprutor användes, den ena från Vånga.
 
Det stora kalkhuset skadades svårt vid en brand i november 1942. Större delen byggnadens tak och delvis även ytterväggarna brann ner. Branden hade antagligen orsakats av överhettning kalklagret, som vid det här tillfället uppgick till 500 ton. Byggnaden var försäkrad för 56 000 kr. Branden medförde ett tillfälligt driftsavbrott vid bruket.
 
Brand utbröt vid Lenbergsvik i maj 1943. Den hade orsakats av gnistor från tåget. Dagen efter denna händelse brann det åter på samma plats. Den här gången var branden mera svårsläkt.
 
Lantbrukare Arvid Andersson bostadshus i Kolstad eldhärjades i mars 1944. Husets övervåning med inventarier förstördes, medan inventarierna i nedre våningen kunde räddas. Orsaken till branden var troligen en kamin.
 
Skogsbrand vid Skvala någon gång 1944-45. Skvala hette egentligen Larstorp.
 
I april 1946 började det brinna i en halmdös vid Göstad gård. Elden spred sig till trävirket under tegelpannorna på ladugårdens tak. Eftersom byggnadens väggar var gjorda av tegel fick branden ingen större omfattning.
 
Vid ett åskväder en fredagskväll i juli 1947 antände blixten Grensholms skola. Nämndeman David Andersson i Torp, som passerade skolan i sin bil strax efter, upptäckte brandröken och larmad Skärblacka brandkår och tillkallade folk från Grensholms gård. Brandkåren gjorde en snabb utryckning men råkade ut för missödet att man tappade motorsprutan när järnvägsövergången vid Ljusfors passerades. Motorsprutan skadades och brandkåren måste återvända till Skärblacka för att hämta en ny spruta. Genom missödet förlorades värdefulla minuter. Ett bostadsrum och några andra rum blev mer eller mindre förstörda. Skolan var för tillfället obebodd, varför det var en ren tur att elden upptäcktes i ett så tidigt skede.
 
I juni 1948 eldhärjades 3-4 tunnland värdefull skogsmark vid Ruda. Anledningen till branden var att en björk blåst omkull och lagt sig mot en högspänningsledning.
 
Tvättstugan hos David Andersson i Trälsätter brann ner till grunden i juli 1951.
 
I augusti 1948 ödelade en brand mangårdsbyggnaden och ladugården vid Axsäter samt en del av den angränsande skogen. Lösöret lyckades man rädda och kreaturen var tursamt nog ute på bete. Gården ägdes av Harry Sääf, Göstad, som i dagarna hade köpt gården av dess förre ägare Harry Karlsson.
Skärblacka brandkår och skogsbrandstyrelsen i Vånga larmades. Det rådde svår torka och vatten fanns ej på närmare håll än i Dammsjön, en kilometer bort. När brandkåren anlände var ladugården redan nedbrunnen och mangårdsbyggnaden stod i ljusa låga.
 
I slutet mars 1953 eldhärjades ett ca 40 000 m² stort skogsområde en kilometer från Grensholms gård. Trolig orsak var bränning av gräs och ris samt svår torka.
 
I april 1953 brann ca 2 ha skog ner vid Mantorp. Branden hade orsakats av ovarsam riseldning.
 
Vid ett kraftigt åskväder i maj 1953 antände blixten ett mindre uthus och ladugården vid Skogstorp. Byggnaderna brann ner till grunden.
 
Vid gräsbränning i Jogestorp i april 1954 spred elden och antände ett skogspart på 3500 m².
 
Torrsommaren 1955 brann det på 11 olika ställen i Vånga-skogarna.
 
En åskblixt tände Vånga kyrka den 22 maj 1959. Kyrkan blev helt förstörd  
 
Branden i det nedlagda Göstad tegelbruk, 1962
 
Branden i Rosendal, 1959
 
Branden i Kvarnen, 1963. Kvarnen blev totalförstörd.
 
Ladugården vid Haga, Restad brann ner på kvällen den 18 oktober 1976.
 
Det brann 1978 hos ”Stig i Lada” efter ett åsknedslag kl 11 på förmiddagen.
 
Branden hos Erik Augustsson. År ?
 
Brand hos Torkelstam någon gång 1982-83.
 
Skogsbrand på Nisslings mark någon gång 1984-85.
 
Skogsbrand vid Stenstorp ca 1990.

[Mårten Swärd]

hejsan Ingemar!
Stort tack för svaret! Hur är det med uppgifter om bränder i 1900-talets början? Jag misstänker att den evetuella brand som släkthistorien kan röra sig om kan ha inträffat någon gång mellan 1900-1908. Min farfars far gick då efter att ha varit rättare i 10 år på Balderumsgårdarna till att bli torpare under Trälsätter, det känns på något sätt som ett steg nedåt i karriären. Han var ju inte mer än 40-50 år då heller.  
 
Jag var idag inne på biblioteket i Norrköping och läste i gamla NT om en brand 1902, men den branden tror jag nog inte att det var efter att ha läst om den. Det verkade mera vara en olyckshändelse som ingen kunde ställas till svars för.
 
Vi kanske syns på onsdag då, jag har avtalat en tid efter ert gubbdagis med Eivor för att titta i bildarkivet.
 
Mvh Mårten

[Åke Bjurström]

Vångas historia samlad hos 75-åring.
Artikel i dagens Norrköpings tidningar.
På Google, sök nt, därefter Lokala nyheter.
I högra spalten, 10.39 Vånga.
 
Mvh Åke

[Sofia Ingmarsson]

Hej! Finns det någon som vet vad som hände med bondsonen Erik Olofsson från Olskeppetorp? Han var född på gården den 13 juli 1785 som son till bonden Olof Svensson (1750-1810) och hans hustru Ingeborg Eriksdotter (1760-?? - har inte kollat döddatum på henne än). Erik finns skriven i familjen i hfl 1792-1808, men har där blivit struken utan anmärkning om vart han tog vägen. (se GID 412.3.84400 el s. 30).
 
Jag har förgäves sökt i vigselboken men kan inte hitta honom där heller, vilket får mig att tro att han utflyttat till annan församling.  
Jag skulle då gärna vilja ha reda på eventuellt gifte och barn, samt dödsdatum och ort.
 
Tacksam för hjälp!
Sofia

[Ingemar Lager]

Hej Sofia!
Enligt VHA 68:872 föddes Olof 10/7 1785 i Olskeppetorp och dog där ogift 9/3 1816.
VHA= Vånga Hembygdsförenings Arkiv.
Mvh Ingemar Lager

[Sofia Ingmarsson]

Hej Ingemar! Stort tack för svaret. Som jag letat efter denne man.
 
Sofia

[Sofia Ingmarsson]

Hej! Jag skulle vilja ha hjälp med att hitta föräldrarna till Janna Olofsdotter, född i Vånga 23 jan 1760. Midsommaren 1779 blev hon hustru åt Vaste Larsson (1754-1809) i Örstorp. De fick sedan 6 barn. Janna dog i Örstorp 5 maj 1837.

[Bertil Ericsson]

Enligt Vånga C:2 Födde 1705-1763 Bild 172 av 381, GID412.25.30300, var hennes föräldrar Olof Olofsson och Anna Ericsdotter.