Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-23

[Ann Little]

Kristina-jag har skickat ett mail till dig, där jag föreslår att du flyttar ditt inlägg till Arkion-Efterlysningar;Folkräkningen 1890/1900.
 
Mvh
Ann

[Anna Paulsson]

Hej Richard
 
Skickar dig ett mail med lite info om Eves
Hoppas det ar till nytta
Mvh
Anna

[per johnson]

Hej!
Jag undrar om någon kan tipsa mig var jag ska vända mig för att få information om en svensk familj i Cardiff i början av 1900-talet. De drev ett hotell för skandinaviska sjömän under många år. Jag har mannens namn och födelseuppgifter.
 
mvh Per

[Ann Little]

Hej Per!
 
Jag har skrivit till Cardiff County Council och bett om råd. Så fort jag hör något, kommer jag tillbaka.
 
Mvh
Ann

[Ann Little]

Per, jag har nu hört från Cardiff och dom tror att det du möjligtvis kan få hjälp hos The Registrars Office for Births, Deaths and Marriages om du skickar ett mail till Registrars@cardiff.gov.uk
 
Lycka till!
Ann

[Ann-Britt Hildebrand]

Hej!
Jag hoppas att någon ev kan hjälpa mig eller ge mig lite tips om hur jag ska fortsätta min sökning av följande person i England.
 
Min farmors tillingbror hette Karl Emil Larsson f. 26/11-1883 i Fogdö,Södermanland
År 1914 är han antecknad i sjömansregistret,nr 568, därefter är han försvunnen. Har nyligen fått veta att han åkte till Sheffield i England och att han där gifte sig med en flicka som hette Rose och de fick två söner. Hur ska jag göra för att spåra efterlevande till min farmors tvillingbror Karl Emil Larsson i England???
 
Jag hoppas innerligt att någon vill ge mig lite upplysningar om detta, tackar på förhand.
MVH
Ann-Britt Hildebrand

[Ann Little]

Hej Ann-Britt!
 
Om du går igenom äldre inlägg här, så tror jag att du hittar något som kan vara dig till hjälp.  
 
Vänliga hälsningar
Ann

[Crister Lindström]

Söktips önskas!
 
Jag har en person som avled i England februari 1993. Födelsenummer och trolig adress finns. Hur gör jag för att hitta bouppteckning eller motsvarande?
 
Tacksam för all hjälp!

[Ann Little]

Hej Christer!
 
Det enda jag har att föreslå är att du skriver till The District Registry Office i den orten där personen dog. I och med att jag inte vet om du känner till var personen i fråga dog, så ger jag dig adressen till The General Register Office som är;
 
St. Catherine's House,
10 Kingsway,
London WC2B 6JB.
 
Här får du också adressen till The Public Records Office:
Ruskin Avenue,
Kew, Richmond,
Surrey TW9 4DU.
 
Men det bästa vore som sagt att du försöker kontakta det lokala 'Register Office', för alla som dör i Storbrittanien måste registreras hos the Registry of Deaths i orten där dom dog. Förhoppningsvis så kan dom ge dig information om vart du vänder dig för att få tag på en bouppteckning eller motsvarande.
 
Med vänliga hälsningar
Ann

[Crister Lindström]

Man bugar! Senast kända adress är i Orpington. En sökning gav då den här länken till Register Office i olika orter. Om det är till hjälp för någon annan.  
 
http://www.fhsc.org.uk/genuki/REG/ken.htm

[Crister Lindström]

En länk till:
 
http://www.familyrecords.gov.uk/

[per johnson]

Ann Little!
Tack för din hjälp med adress till Cardiff. Har inte varit inne o läst ditt svar förrän idag! Glad överaskning. Nu ska jag skriva och hoppas på tur! mvh Per

[Tage Persson]

Jag har en person som heter Mårten Andersson Rosenberg Föd 1868 1006 i Bästekille Mellby L
han flyttar till Malderohill London troligen 1903-10 hur får jag reda på om han har några efterlevande Tack på förhand

[Ann Little]

Tage! Jag undrar om något inte är lite galet med namnet Malderohill? Är det en felskrivning/tydning möjligen, för jag kan då inte hitta det i min  London A to Z. Kan det vara Malden Hill, Kingston-upon-Thames i (Greater) London,  som du menar?
 
Mvh
Ann

[Ralf Palmgren]

Jag har hört att en släkting till mig tillhör en Landed Gentry släkt i Skottland. Vet någon månne vad detta är för någonting?

[Carl-Fredrik Hanzon]

Hej Ralf!
 
The Gentry motsvarar den brittiska lågadeln, till skillnad från the Nobility, högadeln.  
 
The gentry består (något förenklat; det brittiska adelssystemet är ju ganska komplicerat, och helt annorlunda än det svenska) åtminstone av knights och baronets, varav endast de senare har ärftlig succession.  
 
The nobility består av barons och uppåt t.o.m. dukes (=hertigar). De främsta, med säte i överhuset, kallas Peers (=pärer). Varje titelbärare har ett unikt namn, som oftast inte identiskt med släktens namn.  Det brittiska systemet bygger ju på att endast en person innehar varje titel med ärftlig succession, till skillnad från det tyska systemet (som Sverige praktiserade 1561-1809), innebärande att alla medlemmar av t.ex. en grevlig ätt är grevar eller grevinnor (även om de senare i Sverige titulerades fröken: se separat diskussion).
 
Begreppet the landed gentry innebär den jordägande aristokratin, alltså de lågadliga familjer som var besuttna, dvs innehade gods och lantegendomar. Jag misstänker att det var de som satte of ...... eller t.o.m. of ...... and ............. efter namnet. Jag är däremot osäker på om de obetitlade släktingarna till pärerna egentligen räknades till the nobility eller the gentry (eller the landed gentry). Eftersom de faktiskt hade teoretisk arvsrätt till familjens adelstitlar, räknades de troligen till de förra.
 
Lågadelns resp. högadelns medlemmar finns listade i de klassiska brittiska adelskalendrar, som fram till för något tiotal år sedan utgavs av Burke; Burke´s Landed Gentry och Burke´s Peereage and Nobility (heter den väl?), vilka åtminstone förr utkom årligen (De senaste årgångarna har utgivningen övertagits av någon annan, jag minns nu inte namnet, men de utkommer i samma stil). Det är rejält tjocka luntor (uttrycket tegelstenar räcker inte här...), oftast försedda med röda pärmar med guldtryck.

[Ann Little]

Hej Ralf!
 
Betydelsen av ' landed gentry ' var/är ( det finns många familjer kvar ännu) att personen/erna var/är av 'gentle birth' och tillhörde/hör de ' upper middle classes' med hus och-landägendomar.
 
Mvh
Ann

[Lasse Nilsson]

Håller med Ann här.
 
Att koppla ihop landed gentry med baronets är fel.
 
Definitionsmässigt har landed gentry inga ärvda titlar, de skulle då antingen tillhöra the peerage eller the baronetage.
Däremot kan en knight tillhöra landed gentry eftersom det inte är en ärvd titel.
 
Den adelskalende som ges ut heter Burke?s Peereage and Baronetage.
 
Vill man krångla in sig i denna värld mer så finns följande länk:
 
 An Essay On The Position Of The British Gentry
 
Mvh/Lasse

[Lasse Nilsson]

Visst ja, glömde nobility.  
Vilket bara betyder adel och inte är en klass.
Dvs i England är innebörden av nobility de som tillhör the peerage samt deras familjer.
 
Mvh/Lasse

[Ralf Palmgren]

Är alltså då de släkter som omnämns i Burke's Landed Gentry inte adliga? Vad motsvarar de då i Sverige?

[Carl-Fredrik Hanzon]

Problemet (som ju gör det så svårt att översätta detta till svenska förhållanden) är ju att det i Storbritannien egentligen inte finns några adliga släkter eller ätter i den meningen att alla medlemmar skulle inneha en specifik titel eller värdighet. I Storbritannien är det individer (vanligen släkternas huvudmän), inte släkterna som sådana, som innehar de adliga titlarna.
 
Man kan faktiskt vara sonson till en hertig [duke] (och fullkomligt legitim, måste väl tilläggas), men ändå inte ha någon som helst titel (inte ens sir, om man inte råkar ha fått en personlig adelstitel, som sir Winston S. Churchill). En son till en hertig eller annan pär är dock alltid Lord). Man kan t.o.m. vara medlem av kungahuset, men ändå inte ha någon som helst titel, om man befinner sig ute i släktträdets periferi, har många generationer mellan sig och närmaste kung eller drottning, och inte har ärvt några av släktgrenens adelstitlar. Så blir det nämligen om man t.ex. är yngre son till en yngre son till en yngre son till en regent.
 
Detta gör ju att man i Storbritannien inte kan räkna med samma definitionsmässiga skillnad mellan en adlig och en icke adlig person som i Sverige. Och detta trots att inkomst- och klasskillnaderna per definition är väsentligen mycket större än i Sverige. Men i Storbritannien kan ju en ofrälse person en morgon vakna upp som adelsman, t.o.m. som pär (ja, som kung!), under förutsättning att släktingar råkat dö i rätt ordning. Jfr filmerna Sju hertigar (med Sir Alec Guinness i de flesta rollerna), som jag ju har nämnt här i Anbytarforum vid ett tidigare tillfälle, och King Ralph (med John Goodman i titelrollen).

[Lasse Nilsson]

Precis,
 
väldigt väldigt förenklat så kanske man kan göra en översättning så här:
 
the peerage = högadel (the nobility), men som Carl-Fredrik skriver, det är inte släkterna som är adliga utan den som innehar titeln (Duke, Marquess, Earl, Viscount och Baron).
 
the baronetage = lågadel (egentligen inte adel eftersom de inte tillhör the nobility) med titeln Baronet
 
landed gentry = jordägande överklass
 
gentry = övrig överklass
 
Mvh/Lasse

[Lasse Nilsson]

Återigen ett tillägg.
 
De som adlades, upphöjdes till the peerage, kom givetvis (en generalisering) från the gentry.  
Eftersom bara äldste sonen ärvde adelskapet tillhörde resten av framtida generationer fortfarande the gentry som alltså fortsättningsvis kom att bestå dels av alla framtida släktingar till adeln utom äldste sonen etc, dels av de framtida generationer till de som inte adlades.
 
I Sverige hade givetvis alla ättlingar till de som adlades kommit att tillhöra adeln men så ej i England.  
 
Nån som förstod det där? Det börjar bli sent...  
 
Mvh/Lasse

[Carl-Fredrik Hanzon]

Dock ett litet tillägg beräffande Sverige: För de ätter som adlades enligt ?37 i 1809 års RF; gäller att endast huvudmannen hade(har) adlig värdighet (alltså ett närmande till det brittiska systemet). De övriga ättlingarna till den adlade står dock med i adelskalendern, och har åtminstone teoretisk arvsrätt till den adliga värdigheten. Detta gäller också ätter som upphöjts i friherrlig resp. grevlig värdighet.
 
Det fanns även en övergångsform under Gustaf III:s, Gustaf IV Adolfs och Carl XIII:s tid; innebärande att huvudmannen och hans äldste son samtidigt innehade (innehar) den högre titeln. Men detta gällde endast friherrlig och grevlig värdighet.

[Ralf Palmgren]

Carl-Fredrik skrev: Man kan t.o.m. vara medlem av kungahuset, men ändå inte ha någon som helst titel, om man befinner sig ute i släktträdets periferi, har många generationer mellan sig och närmaste kung eller drottning, och inte har ärvt några av släktgrenens adelstitlar. Så blir det nämligen om man t.ex. är yngre son till en yngre son till en yngre son till en regent. Jag kommer inte på ett enda exempel där en av kungafamiljen inte skulle ha några som helst titlar. Kan du månne ge något exempel? Jag tror nämligen att alla inom kungafamiljen nog har någonform av titlar.
 
Carl-Fredrik fortsätter: För de ätter som adlades enligt §37 i 1809 års RF; gäller att endast huvudmannen hade(har) adlig värdighet (alltså ett närmande till det brittiska systemet). Detta gäller också ätter som upphöjts i friherrlig resp. grevlig värdighet.
 
Menar du verkligen, att enligt §37 i 1809 års RF är endast de som är huvudmän i de svenska friherrliga och grevliga ätter som har detta specialfall är adliga och medan de andra medlemmarna inte är det? Då måste jag från egen släktforskning nog påpeka att detta inte riktigt stämmer. I mitt släktforskningsprogram har jag inskrevt:
 
Grevliga ätten, Beck-Friis, nr 104
Friherrliga ätten, Beck-Friis, nr 278
 
Grevliga ätten, Thott, nr 114
Friherrliga ätten, Thott, nr 301
 
Grevliga ätten, Barnekow, nr 128
Friherrliga ätten, Barnekow, nr 230
 
Utgående från detta vet jag att endast huvudmannen i dessa ätter har grevlig värdighet medan alla andra är friherrar och friherrinnor. Således är de nog också adliga!!!

[Carl-Fredrik Hanzon]

Hej Ralf!
 
Där ser man hur det är med språkförbistringen, och hur lätt det är att missförstå varandra.
 
Jag påstår ingalunda att övriga medlemmar av berörda ätter inte är adliga. Hur kan du göra den tolkningen? När jag skriver: att endast huvudmannen hade(har) adlig värdighet (alltså ett närmande till det brittiska systemet). Detta gäller också ätter som upphöjts i friherrlig resp. grevlig värdighet, menar jag att endast den person som upphöjs i grevligt stånd blir greve, och endast den person som upphöjs i friherrligt stånd blir friherre. Övriga ättemedlemmar har ju naturligtvis kvar samma värdighet som tidigare, och påverkas inte på annat sätt än att om den upphöjde varit huvudman för sin ätt, rycker näste person i successionen (vanligen en son eller bror) fram som ny huvudman för den gamla ätten. Och ättlingar på manssidan har ju naturligtvis teoretisk/hypotetisk möjlighet att ärva den nya, högre värdigheten, vilket ättemedlemmar på sidolinjer inte har.    
 
Men de ätter du nämner, Ralf; Beck-Friis, Thott och Barnekow, är ju inte så representativa om man ska diskutera ?37 i 1809 års RF. Av dessa är det nämligen endast Barnekow, som är grevlig enl. ?37. De övriga tillhör den övergångsform jag avslutingsvis nämnde i mitt förra inlägg. Beck-Friis blev grevlig 1771 (grevebrevet först 1791) och introducerades 1792. Thott blev grevlig 1807 och introducerades 1808. För sistnämnda ätt gäller att huvudmannen och hans äldste son bägge innehar grevlig värdighet. Även grevliga ätten Klingspor tillhör sistnämnda kategori.
 
Vad beträffar din fråga om det brittiska kungahuset titulatur, gäller ju att prinstiteln ärvs i två generationer efter en regent. Lilla lady Louise Mountbatten-Windsor utgör ju ett märkligt undantag, eftersom hennes farmor ju är drottningen. Men föräldrarna ville tydligen uttryckligen ha det på det sättet.  
 
Men för att försöka besvara frågan får vi gå lite längre ut på släktträdets grenar: Bröderna Prins Edward, hertig av Kent och prins Michael av Kent har ju prinstitlar i sin egenskap av sonsöner till George V. Men sedan är det ju stopp. Deras barn har ju inte prins- resp. prinsesstitlar. Hertigens äldste son George är ju earl av S:t Andrews, och kommer så småningom att efterträda sin far som hertig. Så hans yngre söner får ju åtminstone lord-titeln i egenskap av söner till en hertig. Samma sak gäller Georges yngre bror lord Nicholas Windsor. Men hans söner får väl inte några titlar, så vitt jag kan förstå. Och prins Michaels son lord Frederick Windsor har ju, så vitt jag kan förstå, lord-titeln eftersom hans far är prins. Men hans barn lär väl heller inte få några titlar, om det inte plötsligt skulle uppstå en våldsam epedemi inom familjen, vill säga.... Hertigtiteln och därmed sammanhängande titlarna (som earl av S.t Andrews) följer ju den äldsta linjen. Men OK; jag skulle kanske ha lagt till ytterligare ett yngre son till... för att det hela skulle bli fullständigt korrekt. Har jag fel?

[Ralf Palmgren]

Det som jag länge funderat över är dessutom, varför i all världen Michael, är Prince of Kent och inte Prince of Great Britain and Ireland fast han är sonson till King GEORGE V of Great Britain and Ireland (1910-1936)? Hur är det då med Alexandra, är hon Princess of Kent eller Princess of Great Britain and Ireland?

[Ralf Palmgren]

Förutom min ovanstående fråga funderar jag även, var man kan hitta någon av de nyaste upplagorna av Burke's Landed Gentry? Finns de månne i Sverige eller måste man skriva någonstans till Storbritannien?

[Ann Little]

Ralf och Carl-Fredrik! Ursäkta att jag stör, men jag vill bara göra herrarna uppmärksamma på att ni nu har skapat en lång diskussion om den engelska adeln och kungahuset m.m. under en rubrik som i huvudsak är till för att efterlysa anor i England.  
 
Mvh
Ann
 
 
Mvh
Ann

[Fredrik Salomonsson]

Finns det nåt anbytarforum i England också?