Strålande! Det är alltså tydligt att Johan Alrik Lundbeck, född 1840 i Badelunda, son till klockaren Anders Lundbeck, kom att kallas Alfred när han emigrerade. Det är ju inte ovanligt att namnen förändras. Det var förstås därför jag inte hittade honom på emigrantskivan. Alfreds båda bröder Frans Oskar Lundbeck f 1842 i Badelunda och Wilhelm Lundbeck f 1844 i Badelunda, stannade i Sverige. Alla flyttade 1859 från Badelunda, de yngre två börderna med modern till Västerås.
Vidare bodde Johan Alrik/Alfred inte i Uppsala, som jag trodde, utan det var i Stockholm som han träffade sin blivande fru, som var frånskild från poliskonstapeln Hällström i Uppsala. Och Carolina Hällström hade alltså två barn, varav den yngre var gossen Gustaf Hilmer, 11 år gammal. Det stämmer ju att Hilmer emigrerade vid elva års ålder. Han tycks också har bytt förnamn. Han hette ju Gustaf Hilmer, och de första åren var han tydligen Gustaf Hällström. Men han kallade sig alltså i fortsättningen Hilmer Lundbeck.
Det står ganska mycket om Hilmer Lundbeck i boken Vägen mot väster av Algot Mattsson, Askild och Kärnekull, Stockhoolm 1982. Det är en presentation av Svenska Amerikalinjen och dess historia från början till slut. Företaget startade 1915, och G Hilmer Lundbeck beskrivs som den driftige chefen för den amerikanska verksamheten, utan vilken företaget inte skulle klarat sig. Det svenska aktiebolaget hade sitt säte i Sverige och en svensk vd, och ägare var redaren och styrelseordföranden. På förvåren 1914 befann sig Wilhelm R Lundgren, skeppsredaren, i New York för att under ett par dagar konferera med den stora passagerarfirman Nielsen & Lundbeck. Då träffade han också en preliminär överenskommelse om att Hilmer Lundbeck S:r skulle bli generalagent för den svenska amerikalinjen om och när den kom till stånd (sid 103ff).
Några korta stycken ur boken som berör Hilmer:
När organisationen startades... lika viktigt var det att skapa en försäljningsorganisation i Amerika. Där fanns de mest hänförda förespråkarna för en svensk linje. Och här befanns sig alla de människor som skulle kunna fylla fartygen i östlig riktning. Därför gällde det att finna den rätte ledaren även i Amerika. Valet var egentligen inte så svårt. G Hilmer Lundbeck s:r, som Wilhelm R Lundgren redan tidigare hade vidtalat...utsågs först till Amerikalinjens generalagent och sedan till chef för bolagets hela amerikanska organisation. Liksom Axel H Lagergren var han ett barn av emigrationen. Redan som elvaåring hade han tillsammans med sina föräldrar utvandrat till Amerika från Uppsala. Familjen slog sig ned i Cambridge utanför Boston, där Hilmer fick börja i Grammar School. Det var den enda utbildning han fick. Efter att ha varit springpojek och pianopolerare fick Hilmer Lundbeck anställning som kontorist på The American Immigrant Company, en bankirfirma som sysslade med att skicka hem emigrantpengar och bedriva lånerörelse. Denna anställning blev den unge mannens lyckokast, och redan som 23-åring satt han som en av cheferna för firman, som döptes om till Nielsen och Lundbeck.
På Hilmers axlar lades 1915 ett oerhört tungt ansvar. Hans uppgift var att organisera ett heltäcklande agentnät över den amerikanska kontintenten. Antalet agenter skulle så småningom uppgå till 2000. Runt om i svenskbygderna - bland enskilda tongivande persoenr och sammanslutningar av vitt skilda slag - både profanan och kyrkliga - skulle den nya Svenska Amerikalinjen säljas in. Detta lyckades synnerligen väl. Det råder ingen som helst tvekan om att G Hilmer Lundbeck S:r och hans son G Hilmer Lundbeck J:r, som efterträdde honom 1944, var två av de personer som betydde mest för företagets utveckling. Utan deras insatser i Amerika hade Svenska Amerikalinjen aldrig kunnat uppnå den status av det världsföretag som det innehade ända fram till nedläggningen 1975. (sid 120-121)
Hilmer medverkade mycket förtjänstfullt i Delawarejubil?et 1938 (sid 191-195) ... troligen beställa nytt fartyg... Direktör Axel Jonsson, som möjligen överraskades av det uttalande som den dynamiske SAL-chefen i Amerika gjort, försökte till en början tona ner hela frågan om nybeställning. (sid 168-170)
Det stämmer också att Hilmer Lundbeck junior var son till Hilmer senior. Tydligen var han född 1900, inte 1901 som jag räknat ut baklänges från åldersuppgifter på emigrantskivan. Han figurerar nämligen flera år i rad på den, liksom fadern Hilmer senior hade gjort.
G Hilmer Lundbeck Junior efterträdde fadern 1944. Han delade ut guldklocka till miljonte passageraren 1957 (Mattsson sid 291). I början av 1960-talet närmade sig den tid när G Hilmer Lundbeck J:r skulle gå i pension. Till sin efterträdare hade Hilmer föreslagit sin svärson John M (Jack) Fraser.... Den 28 mars 1961 kom beskedet att Mr John Fraser vid kontoret i New York utsetts till direktör. (sid 318). Amerikalinjen gick omkull 1975 på grund av Eriksbergsvarvets nedläggning som kostade Broströms 600 Mkr, och medförde att inga reserver fanns för omstrukturering till mera kryssningsresor, när de ordinarie turerna blivit allt färre. Jack Fraser säger idag (1982) till Algot Mattsson att intresset för kryssningsresor tilltagit starkt. Så synd att Kungsholm och Gripsholm inte finns kvar. (sid 368)
John M (Jack) Fraser var alltså gift med en dotter till Hilmer J:r.
Det Jan Ek nämner om familjens nya bostad i New York stämmer ju väl med Hilmer seniors roll i den firma som senare fick generalagenturen för Svenska Amerikalinjen. Försäljningsarbetet var avgörande för Amerikalinjens ekonomi. Det handlade väldigt mycket om att få svenskamerikaner att göra besök i Sverige.
Klaraskivans uppgift om att Hilmer senior föddes 30 augusti är ett tydligt fel. Det ska enligt födelseboken vara den 13 augusti. 1870.
Uppgiften från folkräkningen 1910 om Alfred Lundbeck, carpenter 51 år, gift med Augusta, gör mig lite undrande. Den Alfred som var far till Hilmer, Johan Alrik/Alfred, var ju född 1840 och alltså 70 år 1910, inte 51. Det kan förstås vara fel på åldersuppgiften. Jag vet inget om Johan Alrik /Alfreds yrke, så carpenter/snickare kan säkert stämma. Emigrationsåret 1881 är ju korrekt. Alfreds första äktenskap med Carolina Hällström kan ju ha slutat med att han blev änkling, och att han skulle ha gift om sig, 67 år gammal med en 41-åring är ju inte otroligt. Och det är ju inte helt uteslutet att Carolina födde en son vid 48 års ålder. De kanske hade haft fler barn tillsammans, men som flyttat hemifrån. Hilmer var ju Carolinas barn från Sverige. Mellan 1881 och 1910 hinner det ju födas flera barn som växer upp och flyttar hemifrån.
Hilmer Lundbeck senior hade ju tydligen en dotter Lillian. Om hon var 35 år 1930 så var hon alltså född cirka 1895. Hilmer var ju född 1870, så han var 25 år när dottern föddes. Det är ju möjligt att Hilmer och hans hustru hade flera barn, men det har inte hittills visat sig. Jag vill gärna studera fler av dessa källor, som jag nu fått lite grepp om. Lillian och Hilmer junior var alltså syskon.
Till sist en fundering om namnen. Kan det vara så att namnen alltid noterades med första namn som tilltalsnamn och nästa namn som middle initial. Det förklarar varför båda far och son, som båda hade de två namnen Gustaf Hilmer, vid olika tillfällen kallas för Gustaf, trots att Hilmer var deras tilltalsnamn.
Stort tack för hjälpen!
Kurt
Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-12 (läst 2067 gånger)
Cookie policy