Hej Ninnie,
Vet ej hur länge Du släktforskat, men det Du beskriver tycker jag låter som en bra beskrivning på den hobby jag sysslat med sedan början på 1970-talet. Ibland går det som en dans, ibland inte alls, när man forskar.
Jag har tänkt på detta många gånger, och ibland faktiskt undrat vad jag sysslar med ... ; T ex när jag suttit en hel (sommar!)-dag på Vadstena landsarkiv med originalhandlingarna - ja det var länge sedan - och i stort sett inte hittat något av det jag sökte, trots att jag förberett mig väl och varit systematisk i mitt letande.
Så här är det med släktforskning; det är ibland vansinningt spännande och ibland förbannat enformigt. Om man vill forska, tror jag man får stå ut med det.
Rådet Du får ovan att öva på att läsa gamla handstilar tycker jag är bra. Det rådet ger jag mig själv varje dag; Jag lär mig fortfarande efter så många år ...
Jag tror det är så med släktforskning att antingen tröttnar man, ibland bara för ett tag ... eller så kan man inte låta bli.
Lycka till med fortsatta toppar och vågdalar!
Vänligen,
Olle Elm