Källangivelse - hur anger man den bäst?

[Anna Klevebäck]

Hej!
 
Jag har precis kommit igång med att läsa mikrokort och inskannat material på SVAR. Min fråga är hur jag bör ange källan. Vilken information är viktig för att man ska hitta tillbaka?
 
Just nu skriver jag (t ex):
Undersåker, kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, 11100/C/2, 1784-1841, sid 99
 
Har själv kommit fram till att sidangivelse bör vara sidan i orginalboken, den jag angivit är den inskannade sidans nr eller för mikrokort t ex 7/12 (för blad 7 av 12). Eller bör man ha med bägge?
 
Jag misstänker att Undersåker, kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker är detsamma som 11100/C/2
 
Tacksam för hjälp

[Daniel Berglund]

Hej! Jörgen Tollesson m fl har skrivit åtskilliga bra saker om detta i en annan tråd.

[Anna Klevebäck]

Tack!
 
Via den länken hittade jag ytterligare en länk till en annan diskussion i samma ämne:
Anbytarforum: Källor: Kyrkböcker: Hur anger jag källan för mikrokort från SVAR?.  
 
Nu ska jag bara läsa och förstå.  ;-)
 
Än en gång tack.
/Anna

[Michael Lundholm]

Anna,
 
Vad gäller diskussionen på
 
Anbytarforum: Källor: Kyrkböcker: Hur anger jag källan för mikrokort från SVAR?
 
så innehåller den flera motstridiga rekommendationer. Det gäller att välja rätt rekommendation. Enligt min mening är det Jorge Lintrup som har rätt. Följ hans rekommendation!
 
Man bör ange källan som om man använder den ursprungliga orginalhandlingen. Utöver vad som angetts ovan kan man då behöva ange även arkivinstitution (dvs den institution där handling rent fysiskt förvaras). Det kan behövas om det exempelvis av sammanhanget inte framgår vilken socken av flera med samma namn som avses om dessa socknar tillhör olika landsarkiv. På samma sätt räcker det inte om det finns flera socknar med samma namn inom samma landsarkiv att bara ange sockennamn; då måste ange den korrekta beteckningen på arkivet. Exempelvis Halmstad kyrkoarkiv (Halland) är något helt skilt från Halmstad kyrkoarkiv (Skåne) på Landsarkivet i Lund.
 
Det faktum att man inte alltid får titta i orginalhandlingen är irrelevant. Beteckningen på det för tillfället populära mediet (vare sig det rör sig om rullfiler, mikrofiche eller Genlines bilder) förändras mycket snabbare än den signa i aktuell arkivförteckning som gör att man hittar i arkivet. Men eftersom även akriv tenderar att omorganiseras och därför arkivsigna förändras bör man ange så fullständig referens som möjligt, exempelvis inkludera årtalen som arkivhandlingen omfattar.

[Anna Klevebäck]

Hej
 
Det jag kommit fram till är i alla fall att:
 - Ursprungskällan skall anges så att man i framtiden kan hitta uppgifterna oberoende av media.  
 - Det media jag använt ska nämnas så man ev kan gå tillbaka och se ifall det skulle ha skett en förvrägning av informationen (skuggor som skymmer text t ex)
 - Sen vill ju jag personligen ha med information så att jag lätt hittar tillbaka till rätt mikrokort mm.
 
Jag hade tänkt mig något liknande detta exempel:
Jämtland, Undersåker, HFL, 1784-1826, fol. 124, AI/1 (SVAR A0003608 s.67)
 
För mycket? För lite?

[Michael Lundholm]

Som  maximalvariant skulle jag använda formeln arkivinstitution, arkiv, arkivhandling, sida:
 
Landsarkivet i Östersund, Undersåker kyrkoarkiv, AI:1 Husförhörslängder 1784-1826, sid 67  
 
(men ev tillägg för SVAR-kort etc om man nu vill det). Det minsta man bör skriva är väl ngt i stil med
 
Undersåker AI:1 sid 67

[Elisabeth Thorsell]

Eller ännu litet kortare: Undersåker AI:8:798, som är den variant jag själv använder...

[Michael Lundholm]

När bör man välja det ena eller andra? Dvs en utförligare eller kortare version. Jag menar att när man gör sitt eget registreringsarbete (exempelvis i sitt Släktforskarprogram) bör man vara så utförlig som möjligt. Då har man, om man skall använda materialet, möjlighet att vara mer kortfattad. Det omvända alternativet ges inte utan merarbete.

[Per Thorsell]

En stilla undran: Är det med källangivelser som med Paradiset? Det finns väldigt mycket sagt och skrivet om det, men ingen har sett det i verkligheten. Jag har ändå läst en hel del litteratur i genealoigenren, men ännu aldrig sett någon, där källhänvisningar av det slag som här diskuteras verkligen anges i publicerade verk.
 
Senast(?) ämnet var uppe, letade jag på måfå upp en antavla, publicerad här på Anbytarforum av en av de mest hängivna förespråkarna för källhänvisningar som 'vem som helst' kan spåra och kontrollera. Källangivelsen var genomgående (f, v, d.). Detta oberoende av om personens vigsel- eller dödsdatum fanns med i det redovisade materialet.
 
Vill någon vänligen ge anvisning på ett genealogiskt verk, tillgängligt på nätet eller i välsorterade bibliotek, där man verkligen har använt en föredömlig hänvisning till relevanta källor. Jag frågar givetvis inte, för att jag misstänker att inget sådant finns, utan för att jag vill se hur det tar sig ut i verkligheten.
 
Per Thorsell.

[Lars Nylander]

Jag föreslår en kortare hänvisning, ungefär som Elisabeth Thorsell skriver den ovan (med tilläget ÖLA) och sedan i slutet av artikeln / antavlan / redovisningen eller vad det nu är så här:
 
LANDSARKIVET I ÖSTERSUND (ÖLA)
 
Undersåkers kyrkoarkiv
AI:1   Husförhörslängd 1784-1826
C:2    Födelse- och dopbok 1784-1841

[Elisabeth Thorsell]

Per, kolla litet under Värmland > Nordmark för där har jag lagt ut en del antavlor med mina källhänvisningar (av den kortaste typen). Kan ju vara intressant att höra vad du tycker.

[Michael Lundholm]

Per,
 
Se min artikel i Släktforskarnas årsbok '07 där jag använder mig av en kombination av den minimala i den löpande framställningen/noter samt den maximala i en särskild källförteckning. Alltså som Lars ovan föreslagit. Lars artikel i Släktforskarnas årsbok '06 är också ett exempel på samma metodik.

[Elisabet Bergkvist]

Ett exempel på hur det kan se ut:
 Min hemsida
 
Alla uppgifter har inte källor, men de flesta.
Sidnummer (om det finns) har filtrerats bort.
 
/Elisabet

[Stefan Simander]

Per, har du kollat mina släktredogörelser på Anbytarforum och på http://www.freewebs.com/simander ?
 
Vore intressant att höra vad du anser om dem!

[Holger Kvist]

Hej
 Jag vill kunna söka info om min moster som togs in på Sundby sjukhus i Strängnäs
omkring 1910. Efter tillfällig överflyttning till Säter återkom hon i början av 1920-talet och avled 1951.
 Holger

[Daniel Wästlund]

Hej
 
I min forskning antecknar jag alla de källor jag använt.  
Kyrkoböcker ser t.ex. ut som följer:
Bolmsö församling (G) Husförhörslängd 1812-1820 AI:6 sid 368
 
Har ni några rekommendationer angående hur man refererar till generalmönsterrullor?
 
MVH
Daniel Wästlund

[Michael Lundholm]

Om modellen för källhänvisning allmänt se mitt inlägg . (Vilket ska tolkas som att jag inte håller med dig om hur en källhänvisning till ett kyrkoarkiv borde skrivas. Tex är hänvisningen till län irrelevant i meningen att den visserligen info om var församlingen ligger givet någon länsindelning men inte vilken länsindelning och att den inte hänvisar till relevant arkivinstitution. Nu verkar det bara finnas en församling med detta namn men ändå ger NAD 18 träffar när man söker på Bolmsö. Arkivet heter dock Bolmsö kyrkoarkiv och arkivbildaren är/var Bolmsö församling. Var man ska söka detta arkivborde istället anges med relevant arkivinstitution dvs Landsarkivet i Vadstena (VaLA).)
 
Givet detta kan man konstatera att (i) arkivinstitution för generalmönsterrullorna är Krigsarkivet, (ii) arkivet heter Generalmönsterrullor och (iii) aktuell arkivhandling skulle kunna heta (som ett exempel) något i stil med 1 1684 där 1 är volymnumret och 1684 är det aktuella året för rullan. Källhänvisningen skulle då bli Krigsarkivet, Generalmönsterrullor 1660-1887, 1 1684.
 
Utifrån detta kan man variera källhänvisningen uppåt (mer utförlig) och nedåt (mer kompakt). En mer utförligt utformad källhänvisning skulle kunna innehålla NAD:s referenskod för arkivet, att volymen handlar om Upplands regemente, eventuell sid- eller bladhänvisning samt eventuell digital leverantörs id-nummer för bilden. Exempel på mer utförliga hänvisning: Om jag har tittat på källan via SVAR (digitalt) Krigsarkivet, Generalmönsterrullor (SE/KrA/0023, 1 1684 (Upplands regemente), SVAR Bildid: A0014950_00006 eller via Arkiv Digital Krigsarkivet, Generalmönsterrullor (SE/KrA/0023, 1 1684 (Upplands regemente), AID v68661.b6.s1. I detta exempel saknas sidnummer eller liknande. Det finns många olika sätt att göra källhänvisningen mer kompakt.
 
(Meddelandet ändrat av milton 2013-08-14 21:20)

[Daniel Wästlund]

Tackar så mycket för den responsen Michael!
Ska ta och se över mina källhänvisningar då ditt system rent logiskt är bättre än mitt.
 
 
MVH
Daniel Wästlund

[Michael Lundholm]

Väl bekomme Daniel!

[Daniel Wästlund]

Hej igen Michael
 
En församling vars arkiv jag använt mycket är Ås församling.
Är det lämpligt att ange län här då det finns flera Ås församling.
T.ex.
Landsarkivet i Vadstena (VaLA) Ås (F) kyrkoarkiv AI:3 Husförhörslängd 1811-1816
eller
Landsarkivet i Vadstena (VaLA) Ås (Jönköpings län) kyrkoarkiv AI:3 Husförhörslängd 1811-1816

[Anders Klarbring]

Jag har bara sporadiskt följt den, som det verkar, ständigt pågående diskussionen om hur källhänvisning till ett kyrkoarkiv skall skrivas, men kommer att undra om det finns någon brist i det mycket enkla förfarande jag använder: med snabbtangent Ctrl-K (alt. Ctrl-C) i AD Online kopierar jag en referens som jag sedan med Ctrl-V klistrar in i Min Släkt (jag antar att motsvarande kan göras i Disgen?).  
 
Ctrl-K ger tex ”Åmåls stadsförsamling AI:2 (1770-1776) Bild 40 / sid 36” och motsvarande för Ctrl-C ger ”Åmåls stadsförsamling AI:2 (1770-1776) Bild 40 / sid 36 (AID: v4553.b40.s36, NAD: SE/GLA/13654)”.
 
Missar jag något på detta sätt? Har i så fall aldrig märkt det.

[Jan Jutefors]

I princip är ju den korrekta hänvisningen till Ås AI:3:
 
Ås (Jönköpings län) kyrkoarkiv, SE/VALA/00463/A I/3 (1811-1827) sid xx
 
Detta är den referens som Landsarkivet själva använder
 
(Meddelandet ändrat av janj 2013-08-15 13:30)

[Daniel Wästlund]

Hej igen!
Tack för all input!  
 
Hur refererar ni till CD-skivor?
T.ex. Emigranten 2001, Sveriges befolkning (1890, 1900, 1970 och 1980), Sveriges dödbok och Sveriges gravstensinventering.
 
//Daniel

[Johan Håkanson-Lindberg]

Jag har för vana att inte ange källor för enklare uppgifter från kyrkans böcker. De uppgifter som gäller begravningar, dop och vigslar återfinns ju i allmänhet i de motsvarande böckerna, men om de istället har noterats i källor med mer blandade uppgifter, som husförhörs- eller katekismilängder eller bland kyrkans räkenskaper, som ofta innehåller uppgifter om brud- och testamentspenningar, och därför kan vara till stor hjälp när man inte hittar datumet för en begravning eller vigsel, är det alltid viktigt att ange den aktuella källan.

[Anders Klarbring]

Varför väljer man att inte ange källor när det är frågan om två dubbeltryckningar på tangentbordet? Tar väl ca fyra sekunder och blir som en reflex ganska snart.

[Johan Håkanson-Lindberg]

Det får naturligtvis vara upp till var och en, men jag kan inte riktigt se nödvändigheten i det; särskilt inte om man inledningsvis klargör att källhänvisningar till uppgifter om begravning, dop och vigsel inte skrivs ut om de inte är hämtade från en främmande källa som möjligen kan vara besvärlig att söka upp eller leta i. Jag vill gärna, främst av estetiska skäl, hålla fotnoter och parenteser till ett minimum.

[Andreas Rasmussen]

Hej. Jag har några funderingar kring källhänvisningar till olika arkiv.
 
Själv använder jag modellen arkivinstitution, arkiv, arkivhandling, sida. Ex: Landsarkivet i Vadstena, Älghults kyrkoarkiv, C:1 Födelse- och dopbok 1679-1716, s. 1.
 
1. När arkivhandlingens beteckning i NAD står som Födelse- och dopböcker eller Husförhörslängder, är det rätt att i källhänvisningen skriva Födelse- och dopbok resp. Husförhörslängd, eller bör jag skriva som det står i NAD?
 
2. Detta problem har jag stött på i t.ex. Göta hovrätts arkiv. På Landsarkivet i Vadstena finns arkivet Göta hovrätt. I detta arkiv finns sedan flera arkiv, bl.a. Göta hovrätt. Huvudarkivet och Göta hovrätt. Advokatfiskalens arkiv. Hur ser en sådan källhänvisning ut enligt modellen jag använder, när det inte längre är bara ett arkiv att ange?
 
3. I arkivet Generalmönsterrullor på arkivinstitutionen Krigsarkivet finns endast en serie med arkivhandlingar. Den har beteckningen Arkiv med löpande volymnumrering. Bör jag använda det jämte volymens nummer och årtal för att ange arkivhandling? Hur ser en sådan källhänvisning ut?
 
4. Ännu krångligare är det i arkivet Frälse- och rusttjänstlängder -1632 på Riksarkivet. Där finns det ännu fler underavdelningar. Hur gör jag i detta fall?
 
Är tacksam om någon kan ge en förklaring som kan få mig att förstå det här.
 
MVH Andreas

[Bo Persson]

Ett lämpligt sätt att hänvisa i notapparaten är följande:
 
Första exemplet:
Älghults kyrkoarkiv, vol. C:1, s. 14, VaLA.
 
Andra exemplet:
Institutionen Göta hovrätt innehåller i sig ett antal var för sig förtecknade arkiv - olika verksamheter inom hovrätten har varit från varandra skilda arkivbildare: huvudarkivet, hovrättskamreraren, advokatfiskalen och vice advokatfiskalen. Källhänvisningen till en renoverad dombok från Aspelands härad bör skrivas så:
”Göta hovrätt, Advokatfiskalens arkiv, vol. E VII AAAE:33, tingsprotokoll Aspelands härad vintertinget 1681 [opag. och utan numrering av målen], VaLA.” Är volymen paginerad och målen numrerade kan man sätta ut både sida och paragraf, men alltid i första hand paragraf.
 
Tredje exemplet:
Serien heter Generalmönsterrullor 1660-1887. Eftersom den inte är uppdelad i underserier, bör man för tydlighetens skull skriva hänvisningarna på följande sätt:
”Generalmönsterrullor 1660-1887, vol. 60: Västmanlands regemente 1692, s. 465, KrA”. (Betr. rullor som inte är paginerade, bör sidhänvisningen bytas ut mot t.ex. kompani + rote- eller rusthållsnummer.)
 
Fjärde exemplet:
Frälse- och rusttjänstlängderna t.o.m. 1632 är sammanförda i två huvudgrupper med vardera två undergrupper men med genomgående volymnumrering. Drygt hälften av volymerna innehåller i sig flera fasciklar, separat folierade. Ett exempel på hänvisning:
”Frälse- och rusttjänstlängder t.o.m. 1632, fogdarnas längder över frälsehemman, vol. 1, fasc. 2: Kinda härad 1562, fol. 181v., RA”.
 
Arkivinstitutionens namn skrivs alltid sist, med vedertagen förkortning (om sådan finns). När det gäller arkiv som är förtecknade enligt allmänna arkivschemat - världsliga myndigheters arkiv resp. kyrkoarkiv, för vilka två olika förteckningsplaner gäller - förutsätts läsaren känna till att t.ex. huvudavdelning C i kyrkoarkivet betyder födelse- och dopböcker och att huvudavdelning E i myndighetsarkivet betyder inkomna handlingar.
 
Det hör inte till den ställda frågan, men jag vill påpeka, att den som gjort förteckningarna över arkiven i Göta hovrätt har tyvärr blandat ihop de förteckningsregler som gäller för serier med romersk resp. arabisk siffra. Exempelvis är serien E VII AAAE således en felnotering för E VII aaae.

[Andreas Rasmussen]

Tack Bo! Nu har jag fått en norm att skriva källhänvisningar efter.

[Tommy Petersson]

I första exemplet vill jag absolut ha med de årtal som boken täcker då en del volymer fått ändrade beteckningar genom åren och jag tror fortfarande att Ancestry har kvar en del volymer med den gamla beteckningen. Till exempel: Stora Köpinge CI:1 (1680-1710) Bild 139 sid 134.

[Siv Johansson]

Tommy, jag har fått rådet att göra som så  
 
Ställ musen över dokumentet och tryck Ctrl +C (ex. Solberga C:5 (1805-1830) Bild 209 / sid 429 (AID: v990.b209.s429, NAD: SE/GLA/13493), klistra in ctrl+v.
Vill man har kortare ctrl+K (ex Solberga C:5 (1805-1830) Bild 209 / sid 429) klistra in.
 
Mvh Siv

[Bo Persson]

De två senaste inläggen redovisar hur man t.ex. här i forumet kan hänvisa till digitaliserade reproduktioner av arkivhandlingar; det rör sig alltså inte om källhänvisningar, vilka leder till den fysiska volymen i arkivet.

[Siv Johansson]

Ok, Bo, jag förstår!
Mvh Siv

[Andreas Rasmussen]

Hej. Jag har en fundering angående hur man anger källan när det gäller volymer i Flottans arkiv. Principen jag har använt inom min forskning är att ha med så mycket uppgifter som möjligt om vilken volym det är, för att själv kunna återfinna den och för att vara på den säkra sidan i fall arkivet skulle ordnas om och volymer skulle ändra beteckning. Ordningen är arkivinstitution, arkiv, arkivhandling. Ett exempel: Landsarkivet i Vadstena, Älghults kyrkoarkiv, C:1 Födelse- och dopbok 1679-1716.
 
I Flottans arkiv skiljer sig dock förteckningen på NAD ganska mycket från vanliga kyrkoarkiv. Om jag till exempel ska hänvisa till en rulla med volontärer från 1722 så hittar jag volymen i NAD på följande sätt:
 
Riksarkivet > Flottans arkiv > Amiralitetskollegiets med efterföljares kontor m.m. > Amiralitetskollegium, sjömilitiekontoret. 4.0. Regementsskrivaren för volontär- och sjöartillerireg. 1692-1797 > EIa:2 Generalmönsterrullor över diverse värvat manskap 1722
 
Finns det någon regel för hur källhänvisningar ska utformas, oberoende av arkivens olika struktur. Det är väl inte rätt att ha följande hänvisning?: Riksarkivet, Flottans arkiv, Amiralitetskollegiets med efterföljares kontor m.m., Amiralitetskollegium, sjömilitiekontoret. 4.0. Regementsskrivaren för volontär- och sjöartillerireg. 1692-1797, EIa:2 Generalmönsterrullor över diverse värvat manskap 1722 Det blir alldeles för omständigt. Hur ska man tänka när det finns så många underkategorier i arkivet, och hur ska t.ex. just denna hänvisning se ut enligt vedertagna regler? Tacksam för hjälp.
 
Med vänlig hälsning, Andreas