Osäker relation

[Arne Sörlöv]

Om man är osäker på en relation, men ändå väljer att registrera relationen. När man skriver an/stamtavla vore det bra om det fanns någon standard för att markera osäkerheten. Någon kan ju vara far med stor sannolikhet, och därför inlagt som far men att vid utskrift av an/stamtavla ändå kan vara bra att markera osäkerheten. Gärna någon standard för tex släktforskningsprogram. Annars kan ju lätt halvsanningar spridas som absoluta sanningar.
Mvh Arne Sörlöv

[Torbjörn Norman]

Hej Arne
Jag brukar förklara mig en en textnotis i Disgen om jag är möjlig eller sannolik eller med stor säkerhet osv. I sockengenealogier måste man göra en mängd antaganden som man sedan får försöka föra i bevis. Man kan ju även kombinera med en oforskat-notis så kan man lättare söka fram sina osäkra kopplingar. Men risken är ju stor att den som får del av materialet av olika anledningar glömmer bort varningstexten.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge

[Håkan Skogsjö]

Själv tar jag aldrig med osäkra relationer i mina databaser genom att koppla samman personer. I stället skriver jag i fritexten (typ textnotis) vem personen kan vara barn till, alternativt på föräldrarna att de kan ha ytterligare ett barn. Anledningen är att aldrig riskera att sprida uppgifter som kan missförstås. Det verkar tyvärr som om många har väldigt lätt för att ?tappa bort? olika typer av reservationer. Om de finner i en utskrift att A är son till B tar det detta för givet, även om det i en kommentar står att uppgiften inte är helt säker. Kommentaren om osäkerheten ?försvinner? och när de sedan sprider uppgifterna vidare har osäkerheten transformerats till säkerhet - till men för forskningen. Om man däremot aldrig gör själva kopplingen framgår osäkerheten betydligt tydligare, och det finns i utskriften inte heller någon fortsättning (framåt eller bakåt i tiden). Det är naturligtvis bra att i en utskrift redovisa uppgifter om osäkra föräldrar/barn, däremot finns väl knappast någon orsak att redovisa föräldrarnas alla förfäder alternativt barnens alla ättlingar.

[Andreas Karlsson]

I The Master Genealogist (TMG) finns det möjlighet att ange säkerheten eller osäkerheten i en relation med mellan 1 och 100%. Man kan också t.ex. ange flera olika fäder till en person, och då ange den säkerhet eller osäkerhet som finns för varje faderskandidat.

[Torbjörn Norman]

Ett praktikfall
Hos regementsskrivare Carl Fredrik Grip i Viksta och hans hustru Greta Mellenia bor en Pupillon vid namn (oläsligt) Engstedt. 1795 avlider Grip 68 år gammal varvid Engstedt som nu är 16 år flyttar till grannsocknen Tensta.  
Här finns en möjlig släktrelation som för närvarande inte är kartlagd. Socialt kanske man kan associera med fosterbarn?  
Enligt programmakarna skall man göra en notering i notis hos bägge personerna. Men som sockengenealog i Viksta kommer jag knappast att lägga ner arbete på att leta upp släktrelationen i Stockholm. Då kan jag ju koppla ihop personerna med tydlig markering tills vidare. Då blir det ju lättare att hålla koll på förhållandet. Att jämföra med att lägga upp Engstedt som en orelaterad person med en påhakad notis som hänvisning.
På samma sätt gjorde jag med de familjer som hyrde hos farfar i lägenheten en trappa upp. Under den tid vi bodde där skapade jag en separat individ=dubbelgångare till min far med en hänvisning till hans riktiga individ.
 
Vad är den rätta betydelsen för pupillon?  
 
Kan man inte enas om ett säkert sätt att markera udda och mer eller mindre säkra relationer för att undvika missuppfattningar. För trots att programmen ser ut som de gör måste vi använda dem och i varje fall för för mig är programmet i första hand ett hjälpmedel i forskningen.
 
Hälsningar Torbjörn i Björklinge

[Olle Elm]

Pupillon kanske är detsamma som Pupill om vilken SAOB har följande:
 BETYDELSE: (minder årigt) barn (som en man vid sin död lämnat efter sig); under förmyndare stående person, myndling; äv. allmännare l. bildl.: person (l. institution o. d.) som är föremål för ngns vård l. omsorger, skyddsling; förr stundom om skol elev (på det lägsta stadiet).

[Björn Spångberg]

Som tillägg till Olles svar, misstänker också jag att pupillon (troligen från ordet pupill), torde avse en ung, omyndig person.
Pupill(a) är diminutiv form för pupa, och betyder liten flicka, ögonsten (Acke Renander, Medicinsk terminologi, Nordiska bokhandelns förlag, 1971).
I Ord För Ord (Norstedt, 1987), står om ordet pupill: myndling, omyndig (person), änkebarn.
 
I engelskan finns som bekant ordet pupil, med betydelsen elev, lärljunge.
Mvh
Björn

[Gunvor Jensen]

Ett barn fött 1866, i dopboken skrivs det som oäkta och en fader anges. 6-10 år senare skrivs i hfl  fader uppges vara nn  dvs    moderns äkta man som fader till barnet. Kan man vara säker på att anteckningen i hfl är riktig?
Gunvor

[Carl Szabad (Carl)]

Gunvor! Jag förmodar att det är två olika personer du beskriver, en fader som är angiven i födelseboken och en annan i husförhörslängden. I princip är det den uppgift som ligger närmast händelsen i fråga som ska betraktas som korrekt, dvs födelsebokens.
 
Har du tittat i originalfödelseboken eller har du fått uppgiften ur SCBs kyrkboksutdrag, som vanligtvis används efter 1860? Det kan finnas uppgifter inskrivna i originalboken som tillkommit senare, exempelvis faderskapsdom.

[Birgitta Lindborg]

1879 föder Anna en flicka inom äktenskapet. Ingenting i kyrkböckerna visar att någon annan än Annas make också skulle vara fadern.  
Annas barnbarn har dock berättat för mig att Anna blev våldtagen på den gård där hon var piga och förövaren skulle vara en av sönerna på gården.
Anna och hennes fästman gifter sig och låter barnet födas inom äktenskapet som hans dotter.
 
Hur gör man här med antavlan för Annas dotter? Enligt kyrkböckerna är ju fadern densamme som Annan make men enligt vad som berättats för mig är ju någon annan den biologiske fadern.
 
Birgitta

[Ann-Mari Bäckman]

Hej Birgitta!
 
Det här var ju ett verkligt knepigt fall. Om det var väldigt nära mellan våldtäkten och giftermålet kan ju vem som hellst ha varit fadern av de två. Var hon gravid när hon gifte sig? Det är många frågetecken. Kanske inte så lätt att veta vem som var den verklige fadern trots allt.
 
Kan man skriva dit någon annan än den som har tagit på sig faderskapet, med en notis om våldtäkten? Kanske någon annan som stött på något liknande problem.
 
Mvh
 
Ann-Mari Bäckman

[Birgitta Lindborg]

Anna gifte sig 6 veckor innan hon födde sin dotter. Enligt dotterdottern ansågs det inte vara någon idé att anklaga gårdens son för våldtäkten. Vad jag förstår så tystades allt ner och den blivande maken tog på sig faderskapet.
 
Men som sagt, hur gör man med antavlan?
Birgitta

[Carl Szabad (Carl)]

Birgitta! Det går inte att ge något entydigt svar, vilket även Ann-Mari konstaterade. Alla liknande fall har säkert olika grad av trovärdighet beroende på vem som är sagesman. Själv skulle jag lägga in uppgifterna från kyrkböckerna i första hand, eftersom det är den enda kvarvarande källan, men med kommentaren om våldtäkten. Det är ju även en väsentlig händelse i moderns liv som bör ingå bland övriga uppgifter om henne.
 
Det behöver ju inte heller vara så att bondsonen är den biologiske fadern. Det var inte ovanligt ens då att bruden var gravid vid vigseln, och då oftast med sin blivande make. Hon kan ha blivit gravid innan bondsonen förgrep sig på henne.
 
Kan du få fram ett DNA-test från efterlevande kan det ge svaret.

[Birgitta Lindborg]

Carl och Ann-Mari! Tack för era synpunkter som stärker mig i att gå vidare som jag tänkt. Maken får stå som fader och jag har jag lagt in uppgifterna om våldtäkten.
Birgitta