Släktforska efter sekretessgränsen

[Åke Tilander]

Erika!
 
Hur gick det sedan? Fick du någonsin fram de uppgifter du sökte?

[Jan Stenqvist]

Hej!
 
Jag har nyligen börjat med släktforskning och hittills gått bakåt i tiden och letat efter mina anor på 1800-talet. Men hur går man egentligen tillväga om man vill gå åt andra hållet? När jag upptäcker att min morfars farfar hade syskon och då forskar framåt i tiden för att hitta deras barn och barnbarn så når jag ju sekretessgränsen 1939. Är det då bara andrahandsuppgifter som gäller från t.ex. diverse CD-skivor som Sveriges Befolkning och Sveriges Dödbok? Jag har försökt hitta information om hur man går tillväga men det verkar vara väldigt rörigt. Det talas om SCB och Landsarkiv, Skatteverket och boupptäckningar. Jag antar att de bästa handlingarna fortfarande är församlingsböckerna, men de går väl inte att komma åt alls när de är nyare än 70 år?
 
Det jag vill få reda på om dessa personer är samma sak som jag är intresserad av när de gäller de äldre anfäderna; När och var de föddes/dog, när de gifte sig, när och var de flyttade, vilka barn de fick och när. Går det ens att få reda på sådan information?
 
Tacksam för svar!

[Bo Nordenfors]

Eva Dahlberg har beskrivit en hel del om detta problemområde här på forumet.
 
Se  
 
och  
 
http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=15764&post=1025278#POST10 25278

[Jan Stenqvist]

Tack för länkarna, men det verkar finnas andra lösningar på detta problem som jag har sett på annat håll. Jag har svårt att få grepp om vilka metoder som är att föredra. Vissa tycks säga att det inte är några problem att få generell information från landsarkiven trots sekretessen, eftersom den bara gäller om informationen är känslig. Det sägs också att man lätt kan skaffa kopior av boupptäckningar från hela 1900-talet och där få reda på vilka barn en avliden person har. Men det kostar visst en hel del pengar att få ta del av information från landsarkiven om man inte har möjlighet att åka dit.

[Chris Bingefors]

Vissa uppgifter är offentliga, t ex Skatteverkets folkbokföring som man kan ta del av på närmaste skattekontor. Där kan finnas uppgifter om familjebild etc.
Bouppteckningar är alltid offentliga, man kan få kopia på första sidan (där arvingarna står) från landsarkiven, brukar inte kosta något eller mycket lite. Annars tar de betalt för kopior och för forskningstid om de måste lägga tid på att leta.
För en del församlingar har man nu lagt ut t ex vigselböcker längre fram än 1939 så sekretessgränsen är variabel.
 
Sveriges dödbok, Begravda i Sverige och andra CD/DVD är en början till att hitta t ex bouppteckningarna och mycket användbara. Har du tur kan du hitta uppgifter i det nyligen publicerade klipparkivet på Genealogiska Föreningen, för medlemmar enbart.

[Eva Dahlberg]

Hej Jan! Det är skillnad på vad man kommer åt via Internet och vad som är tillgängligt på annat sätt. Det är som regel inga problem att få del av information ur originalböckerna från Riksarkivet/aktuellt landsarkiv, brevledes eller via mejl, telefon, fax. Men ja, de har rätt att ta betalt för den forskning de gör åt dig.
 
Kyrkböckerna fördes fram till 1991 och förvaras numera för i stort sett hela landet på landsarkiven (avvikelsen är Skåne, Blekinge, Halland där inlämning pågår). Du får på landsarkivet inte se de nya böckerna själv, även om du tagit dig dit. Sekretessen är för orginalböcker lite olika beroende på typ av kyrkbok (framgår nog på de sidor som finns i länken) men vid besök på landsarkivet kan du få tillgång till nyare i deras datorer än vad du kan få via SVAR.
 
Bouppteckningar kan du få kopia på (bara den sida som räknar upp arvingarna/dödsbodelägarna eller den i sin helhet) genom landsarkiven (för bouppteckningar före 2001, efter 2001 finns de på Skatteverket). De har rätt att ta betalt även för dessa.
 
SCB-avskrifterna ur födda-vigde-döda-böckerna är släppta fram till 1939 på SVAR (och på Genline om de hunnit dit) medan det inte är säkert att en originalbok är släppt för den kanske innehåller uppgifter fram till ett senare årtal.
 
ArkivDigital har inte filmat SCB-avskrifterna, men kan ha en originalbok i stället.
 
Församlingsböckerna (i sin originalform, inte i SCB-avskriften vart tionde år) innehåller samma typ av uppgifter som husförhörslängderna.
 
Skatteverket har enbart information om personer som levt den 1 juli 1991 och senare (när Skatteverket tog över folkbokföringen från kyrkan) men för alla uppgifter före 1991 är det ju andrahandsuppgifter.
 
Svarar detta mer på dina frågor? Att få del av informationen på något sätt är lätt, men inte alltid gratis, men att själv forska i källorna efter 1939 kan vara svårare.
 
hälsningar,
Eva

[Eva Dahlberg]

Skatteverkets familjebild (för personer i livet 1991 och senare) som Chris nämner finns inte i Allmänhetens terminal på Skattekontoret, men kan beställas från folkbokföringen på Skatteverket - och även Skatteverket kan ta betalt för att lämna ut uppgifterna om du frågar efter många personer samtidigt.  
 
Man måste komma ihåg att offentlig uppgift innebär inte gratis uppgift  ju färre personer du frågar efter vid ett och samma tillfälle, desto större sannolikhet att arkivet inte tar betalt - men de kan ta betalt senare om du frågat mycket under året ...
 
Att använda den senaste versionen av Sveriges dödbok (1901-2009, nr 5) och Begravda i Sverige är bra hjälpmedel, uppgifterna kan ibland vara fel och kan behöva kontrolleras mot andra källor, men det ska inte hindra dig från att använda dem - kom bara ihåg att ange dem som källor (gäller särskilt olika versioner av Sveriges dödbok, vilket kanske framgår av denna artikel i Diskulogen nr 80, mars 2008 där en del av skillnaderna mellan version 3 och 4 framgår, sidorna 20-25).
 
Hälsningar,
Eva

[Eva Dahlberg]

Hej igen! Beroende på var du bor och vilket område du forskar i, så kan ju andra källor från 1900-talet också finnas tillgängliga som t.ex. mantalsuppgifterna som inte heller är sekretessbelagda men som inte finns på Internet. De är användbara för Stockholm i alla fall.
 
Hälsningar,
Eva

[Gunnar Håkansson]

Hej, Jan!
För min del har jag börjat med Sveriges dödbok, Sveriges befolkning 1970 och Sveriges befolkning 1980. Med hjälp av dessa (andrahands)källor har jag ganska enkelt fått fram det allra mesta om personer som avlidit senast 2009 eller fötts senast 1980. Något mera om vad som hänt de senaste 30 åren för sådana, som ännu inte dött, har jag hittat i ratsit.se.
 
Fast du vill förstås vara seriös och leta i primärkällor. Då finns för tiden fram till 1991 ingen annan väg än via landsarkiven (för sydligaste Sverige är det ännu krångligare). Bouppteckningarna får man titta i själv, liksom alla domstolshandlingar, de olika kyrkoböckerna måste personalen läsa åt dig, så att du inte kan se någonting, som skall vara hemligt (fast om du kan läsa upp och ned, går det att se ibland). Vad som skall vara hemligt beror också på hur nära släkt du är - dina egna förfäder får du reda på allting om, helt oskylda får du endast reda på basfakta om.
 
För uppgifter från Skatteverket för tiden efter 1991 har tillgänglighet och regler varierat genom åren (liksom Skatteverkets organisation). Min erfarenhet är än så länge begränsad.
 
Kostnaden för att resa till ett landsarkiv får vägas mot kostnaden för att beställa kopior (och den möjligheten finns förstås inte alltid, när det gäller sekretessprövningsskyldiga handlingar). Rör det sig om lättfunna handlingar, är det bara ett par kronor per sida; måste personalen leta länge, får de ta ut några hundra per timme - och dessutom kan det dröja, innan de får tid att göra jobbet!

[Eva Dahlberg]

Gunnar tar upp Släktforskarförbudnets cd-skivor Sveriges befolkning 1970 respektive 1980 - de är också bra hjälpmedel men med dessa ska man komma ihåg att de ger en ögonblicksbild utan släktskap. Det finns alltså inget som säger att det är mamma, pappa, barn på en adress där, utan det kan vara t.ex. en styvfamilj även om alla heter Johansson.
 
När det gäller sekretess/PUL för olika längder på Internet, så går det ju inte att generalisera dels eftersom årtalen varierar för olika volymer, dels eftersom en församlings böcker sannolikt omfattar skilda årtal än en annan församlings, dels för att alla församlingars 1900-talsböcker ännu inte har digitaliserats.  
 
Sekretessprövningen görs inte av SVAR utan av Riksarkivet/Landsarkiven. Årtalen för tillgänglighet via Internet för originalkyrkböckerna ändrades av Riksarkivet i januari 2008, och jag tror det är de gränserna som gäller fortfarande (under förutsättning av kyrkboken ifråga finns digitalt, vilket alla alltså ännu inte gör) - se info här på Rötter, där nedanstående text har hämtats:
 
Nu har Riksarkivet bestämt sig för vilka tidsgränser som i fortsättningen skall gälla för publicering av digitala kyrkböcker på nätet. Ifrån den generella 100-årsgräns man i avvaktan på beslut har tillämpat, blir det nu två olika gränser, 70 respektive 85 år, samt en fix-punkt till och med 1980 (för flyttningslängder, konfirmationsböcker och vigsellängder). 70-årsgränsen kommer att gälla för Död och begravningsböcker och för hela SCB-materialet, medan det för Födelse- och dopböcker samt Församlingsböcker är 85-årsgränsen som kommer att gälla. Vissa specialregler för Stockholm och Göteborg kan komma att gälla liksom för de vigselböcker där känslig information om sterilisering olyckligtvis en gång infördes.
 
Detta ger vid handen att man kan råka på en originalvigselbok som är yngre än SCB-utdraget (1939 behöver alltså inte vara slutåret), och att du vid besök på landsarkivet kan få se yngre böcker (till 70 år) i deras digitala forskarsal än i publika SVAR och sedan ev. se yngre böcker i sekretessalen (på vissa landsarkiv får man sitta med personalen och kan läsa upp och ner, på andra får man inte följa med in).
 
Det enda sätt att vara säker på vad som finns tillgängligt digitalt via Internet för de församlingar man själv är intresserad är att se efter, församling för församling, hos respektive Internetleverantör, det kan ju vara olika hos dem (det ÄR olika hos dem). Du kan alltid kolla det utan att ha abonnemang hos dem.
 
De som suttit på ett landsarkiv med arbete till projektet Namn åt de döda för att ta fram uppgifter till de olika versionerna av Sveriges dödbok, har i varierande utsträckning fått se originalboken själv.
 
Hälsningar,
Eva

[Eva Dahlberg]

Ytterligare ett tillägg: det kan finnas bouppteckningar digitalt också, hos ArkivDigital tror jag det finns från 1900-talet också på sina håll.
 
Hälsningar,
Eva

[Stig Hansson]

Här kan du hitta Sveriges Befolkning i dag
http://www.ratsit.se/
Stig

[Jan Stenqvist]

Oj, så många svar! Jag börjar få en lite klarare bild över hur det hela fungerar.
 
Vad gäller släktforskning på 1900-talet och framåt så är jag är egentligen bara intresserad av att forska i avlägsna släktingar som har avlidit (alltså även på senare tid), och att kunna följa deras liv någorlunda. Nu levande personer tänker jag inte förfölja med min forskning.
 
Så man kan alltså kontakta ett landsarkiv och be om information som är yngre än 70 år trots sekretessen (om man är villig att betala)? Enligt Riksarkivets hemsida så gör de en bedömning om uppgiften ska lämnas ut eller inte. Det är väl främst information av känslig karaktär (dödsorsaker etc) som är sekretessbelagd.
 
Jag kommer nog först att införskaffa Sveriges Dödbok och Sveriges Befolkning för att ha något att börja med. Men för att kunna verifiera den informationen så måste man väl ändå i slutänden gå till kyrkböckerna eller Skatteverket. Vilken information har egentligen Skatteverket? Är den lika detaljerad som det man kan få fram ur kyrkböckerna vad gäller familjebild, giftemål, flyttningar etc? Finns avlidna personer ens med? Jag har letat på Skatteverkets hemsida men inte kunnat hitta var sådan information kan beställas.
 
Tack för all hjälp!

[Eva Dahlberg]

Hej Jan! Dina frågor:
Så man kan alltså kontakta ett landsarkiv och be om information som är yngre än 70 år trots sekretessen (om man är villig att betala)?  
Svar: Ja, de ser gärna att man använder formuläret på webben om folkbokföringsuppgifter, och det viktiga är att man anger så mycket information man har, t.ex. om den sista volymen du kunnat se har uppgiften N.B. s 1045 - dvs. nya boken sidan 1045, eller ett dödsdatum och att du vill ha uppgifter från döden åt andra hållet för att t.ex. reda ut flyttningar.
 
Normalt sett får du ut det mesta som finns, det är känsliga saker som hålls tillbaka (t.ex. dödsorsaker - de finns ju inte heller på Sveriges dödbok), när det gäller adoptioner etc så varierar det. Sedan kan det ju finnas skyddade personuppgifter och en rad andra saker som kan göra att det anses känsligt.
 
Priset kan variera, du kan få några få enkla uppslag gratis, men omfattande forskning kostar. Jag är heltidsarbetande och hinner eller kan därför inte resa runt till arkiven i den utsträckning jag skulle vilja. Numera beställer jag inte så mycket uppgifter, så det är svårt att säga vad det kostar, eller rättare sagt vad du får för pengarna - det kan ju löna sig bättre om man har nära att åka till arkivet, man får ju även annan forskning gjord där en semesterdag. Försök med en person och maxa beloppet till en halvtimmes forskning - det beror på om personen varit bofast i trettio år eller dräng i Skåne och flyttat runt varje år mellan församlingarna  Det stämmer bra vad Gunnar säger ovan!
 
Vilken information har egentligen Skatteverket?
Svar: Ring dem och be om din egen familjebild så får du se  Om t.ex. dina föräldrar är avlidna efter 1991 så kan du begära ut en sådan också så kan du se. Familjebilden finns inte tillgänglig på webben och finns ofta inte heller att få fram när du går till dem.
Flyttningar framgår inte, vigseldatum framgår men inte orten, sambo framgår inte, Detta har varit föremål för mycket diskussioner och uppvaktningar från släktforskarrörelsen angående den nya folkbokföringen.
På sidorna 35-39 i boken Börja släktforska  - Genvägar till din släkts historia av Per Clemensson och Kjell Andersson (utgiven 2009) visas exempel på registerutdrag från Skatteverket.  
 
Skatteverkets webbplats har få träffar på släktforskning men du hittar en del om folkbokföring här http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc800039.html
och här
http://www.skatteverket.se/omskatteverket/kontaktaoss/skickaepost.4.6a6688231259 309ff1f800022579.html
 
Jag brukar försöka att mejla det skattekontor där en person bor, t.ex. inför släktträff etc. Men behöver jag ha en adress så kan jag ju ringa Skatteupplysningen på tfn 0771-567 567, de kan också ofat ge lite mer information ur folkbokföringsregistret.
 
Avlidna personer som avlidit efter 1 juli 1991 finns med i Skatteverkets databas, inte andra (mer än indirekt som anhörig men det är olika hur mycket uppgifter som finns med om dem).
 
Verifiering gäller väl alltid  Men så länge du anger källan noggrant (se mitt exempel om Sveriges dödbok-versionerna) så är du långt på vägen. Om du enbart söker personer avlidna före 1991 behöver du egentligen aldrig ha med Skatteverket att göra, utan då är det respektive landsarkiv som gäller.  
 
Det som kan behöva verifieras på uppgifter från Sveriges dödbok är oftast (enligt min erfarenhet) födelseförsamling och civilståndsuppgifterna - man har ju inte kontrollerat i de böckerna, utan källorna är ju andrahand i sig (dödbok, församlingsbok eller ännu ett led längre bort genom att man använt SCB-avskrifter och avgångslängder).  
 
Hälsningar,
Eva
 
PS. Jag har själv (trots jobbet ) suttit med projektet Namn åt de döda till de olika versionerna, så jag vet hur lätt det kan vara att det blir något fel, eller hur oklart det kan vara i källorna. I ett inlägg i en diskussion om cd-skivorna 2008 skriver projektledaren Carl Szabad Grundläggande i all forskning är att alla uppgifter ska kontrolleras. Det är inget konstigt med det. Och vad ska man göra åt att det står fel födelseförsamling i en husförhörslängd från 1800-talet? Min erfarenhet är att det ännu under 1900-talet är närmare 10 % fel vad gäller födelseförsamling och ibland även -datum i församlingsböckerna.
 
(Meddelandet ändrat av edah 2010-09-27 20:48)

[Jan Stenqvist]

Tack för din utförliga hjälp, Eva.  Jag har fått en mycket bättre förståelse för hur man bör gå till väga.
 
För framtida släktforskning är det däremot synd att Skatteverket inte har så många uppgifter som man kanske skulle vilja i folkbrokföringsregistret, om t.ex. flyttningar. Kyrkböckerna verkar ju ge en unik möjlighet att kunna följa en person genom livet. Men det är alltså en familjebild som man kan be efter, och det är den mest omfattande informationen man kan få fram om vad som har hänt en person efter 1991? Innehåller en personbild annan information?
 
Tack för din hjälp.

[Eva Dahlberg]

Hej igen! Skatteverket har en lång rad varianter av utskrifter ur sitt Basregister (folkbokföringsregister), jag fick en förteckning en gång när jag skulle hålla föredrag - du kan också säga att du vill ha ett registerutdrag för släktforskning, så får du något av dem.  
Personbevis är ju det man själv oftast behöver om man ska visa vem man är för någon, och det är inte det du ska ha. Men om det verkligen är skillnad på personbild och familjebild vågar jag inte säga på rak arm.
 
Att jag föreslog dig själv och en förälder (i livet eller avliden) är för att visa två olika generationer och så ser du att för ev syskon så framgår inte mer än namn och datum.  
 
När det gäller verifiering - vad jag egentligen vill säga är att inga källor är helt felfria (inte kyrkböckerna och inte Skatteverkets heller), men anger man sina källor så kan ju uppgifterna kontrolleras, och ev. korrigeras, man inser varför olika uppgifter finns i ens egen eller andras forskning och så vidare. Jag antecknar i mitt släktforskningsprogram även sådant som att det varit fel på SDB3 men rättat i SDB4, att ett födelsedatum ändrats i hfl, att personen Y har fel födelseförsamling i källorna fr.o.m. år Z. Men detta är inte en diskussion om källkritik och kvalitet  Broschyren längst ner på sidan jag länkar till är rätt nyttig, för många av oss, för att komma ihåg vikten av att bygga bryggorna mellan personer/källor. Mer om källhänvisningar hittar du i en artikelserie av Michael Lundholm i Släkthistoriskt Forum under 2008-2009, den bör finnas på bibliotek eller släktforskarförening nära dig.
 
Lycka till med 1900-talet !
Hälsningar,
Eva

[Jan Jutefors]

Det finns ett till register för sveriges befolkning idag och det är www.birthday.se

[Jan Stenqvist]

Tack igen! Ärligt talat har jag fortfarande massor av forskning att göra innan 1900-talet också. Jag är ju som sagt nybörjare. Men jag blev så nyfiken på hur man bäst forskar på 1900-talet, så jag blev tvungen att fråga. Nu känner jag mig i alla fall redo när jag kommer så långt.  Jag har ett par böcker om släktforskning på väg, och därigenom kommer jag säkert att lära mig en hel del. Men trots detta har jag en känsla av att jag kommer återkomma med fler (nybörjar)frågor under min forskning.  
 
Tack för att ni alla är så hjälpsamma.

[Stefan Simander]

Jan, på www.upplysning.se får man uppgifter om alla levande i Sverige över 16 år, om du är inloggad får man namn, adress, personnummer, på gott och på ont.  
 
Då kan man lätt få ut uppgifter ifrån Skatteverket. Om du ringer till deras Servicetelefon får du ställa 5 frågor gratis per samtal om vad de har om levande och deras familj.
 
Att kontakta levande släktingar behöver inte vara att förfölja dem! De har oftast massor att berätta om släkten som aldrig stått i en kyrkbok eller annat arkivmaterial. Dessutom kan de ha unika foton på förfäder och brev, mm. De flesta brukar ångra att de inte tagit kontakt med sina släktingar innan de går ur tiden.  
 
Tank på att all publicering av uppgifter om levande på internet ska ske med samtycke från dem som nämns av såväl lagliga som moraliska skäl. Den lagliga delen efterlevs inte i praktiken längre, så länge det inte rör sig om kränkande uppgifter eller uppgifter om personer som är skyddade av PUL, dvs om politisk, facklig, reliös tillhörighet, sexuell läggning, sjukdomar,  o dyl. Det bästa är att alltid ha skaffat samtycke.
 
Idag ligger ändå mycket information om personer och deras familjer och släktingar ute på nätet. Många släktforskare får uppgifter och kontakt med släktingar via Facebook, bloggar och sökmotorer. Särskilt värdefullt är detta om man söker släkt utomlands.
 
Men som nybörjare har du först och främst mycken rolig forskning framför dig bland dina anor. Släktforskning är ju en av få sysselsättningar som framåt när det går bakåt! Förutom dragkamp då förstås!

[Anita Mellqvist]

Hej jag bor nära ett tidningsarkiv. Sökte på befolkningen 1970 o 1980 o döda på bilotek o landsarkiv. En genväg jag fann var att tex gå in på filmade GP Ronnebyposten osv o titta på dödsannonser runt dödsdatumet. Ofta står då tex barnens namn o man, deras barn tex förnamnen.
Utifrån det var det lättare att se o tolka o leta på de ovanstående skivorna. Sen hade biblioteket tex för det länet microkort långt fram på födsel, gifta, döda. Har sedan fått bekräftat att det stämt. Bara en litet tips.

[Stefan Simander]

Klokt Anita!  
 
Dessutom så ger ofta dödsrunor och födelsdagshyllningar med berättelser om personens liv upplysningar som inte heller finns i arkiven.

[Jan Stenqvist]

Hej igen! Jag har ytterligare ett par frågor. Jag upptäckte nyligen att det finns så kallade personakter som verkar förvaras på landsarkiven. De innehåller en hel del uppgifter, även information om föräldrar, barn, flyttningar etc. De kom till 1947, men som jag förstår det så slutade man använda dem 1991 när Skatteverket tog över? Är det någon som vet om dessa går att beställa, eller om sekretessen täcker dem? Kommer informationen i dem från kyrkböckerna eller förde man både kyrkböcker och personakter parallellt med varandra? Jag undrar om en personakt räknas som en primärkälla eller inte... Finns personakter även för avlidna personer?
 
Det blev ganska många frågor, men dess personakter verkar vara en utmärkt källa för 1900-talet, om de går att få tag i.
 
Tack.

[Eva Dahlberg]

Hej! De täcks av sekretessen (dvs sekretessprövningen), det kommer från kyrkböckerna och de fördes på något sätt parallellt. De ligger i kyrkoarkivet. Nej, det är en sekundär källa, den är en avskrift ur aktuell församlingsbok, för en persons födelse/vigsel/död är respektive födelse/vigsel/dödbok förstahandskällan. För flyttningar utanför socknen skulle jag nog säga att utflyttningsbok/inflyttningsbok är förstahandskälla.
 
Den användes dock för att skriva över till Skatteverket i de fall personerna var i livet 1991, vilket innebar att eventuella fel och brister kunde föras med, för det hanns nog inte kollas gentemot original (det var ju inte alltid detta fanns på samma ställe om man flyttat).
 
Det är möjligt att de skulle kunna ge en kopia på den till dig (den förvaras där en person dog eller där man var folkbokförd 1991) i stället för att forska annat men själv har jag bara sett dem i samband med Namn åt de döda-projektet (samt i samband med att vi skulle rätta en familjemedlems felaktiga uppgifter på Skatteverket), jag har inte fått en kopia av den vid släktforskningsförfrågning på landsarkivet.
 
Hälsningar,
Eva

[Eva Dahlberg]

Rättelse och Tillägg: personakterna innehåller väl generellt sett inte några uppgifter som anses falla under sekretess, men det är ju detsamma som gäller för kyrkböckerna i övrigt generellt sett. Men varje folkbokföringshandling som är yngre än 70 år ska väl ändå prövas innan den lämnas ut. Däremot är de ju (oftast?) inte digitaliserade och inte tillgängliga ute i forskarsalen på ett arkiv, utan förvaras så att personalen måste ta fram dem åt dig.  
 
Jag kikade genom mitt material här hemma och konstaterar att jag faktiskt fått ut kopia på personakter på vanlig förfrågan, i mitt fall från Stockholms Stadsarkiv. Den sida jag fått ut omfattar dock inte flyttningar (kanske för att alla gjorts före 1947, det vet jag inte), men däremot hustruns namn (i detta fall två fruar), födelsedata och dödsdatum och födelseförsamling, datum för vigslarna men inte församlingen för det.  
 
Jag har två papperskopior på personakter från två skilda församlingar, båda rör personer/män födda på 1800-talet, så inga föräldrar anges - inte heller några barn. Båda är första sidan/framsidan, jag har inte fått baksidan och vet inte vad som står där - om flyttningarna framgår där. Båda männen dör på 1950-talet. Sedan har jag som sagt sett andra nyare/yngre akter, även för en som var barn när akten skrevs, men kan inte påminna mig hur mycket av flyttningar som står.
 
För att i korthet dra något av teknikaliteterna kring personakterna som gör dem minst sagt sekundära och ofullständiga källor för forskning: Enligt reglerna för upprättandet av personakterna under perioden 1947-1949 skulle endast hemmavarande barn under 15 år anges på personakterna (vilket också kan återspeglas i Skatteverkets uppgifter) och ENDAST på moderns personakt även om föräldrarna var gifta och bodde ihop. Barn födda (i äktenskap) mellan 1947 och 1969 skrevs endast in på moderns personakt, medan på en mans personakt endast skulle skrivas in trolovningsbarn och barn med arvsrättsförklaring, inte barn födda inom äktenskap.  
 
Äktenskap som slutat i skilsmässa före 1947 var inte heller nödvändigt att skriva in, så alla uppgifter från församlingsboken skrevs inte in på akten.
 
Detta står det mer om i Kyrkobokföringshistorik av Nils Marelius & Björn  Fyrlund och i mina två artiklar i Släkthistoriskt Forum nr 3 och 4/2003  Tips om forskning i 1900-talets källor.
 
Kyrkobokföringshistorik finns dels som bok i 2:a utgåvan från 2001
Kyrkobokföringshistorik : en beskrivning av pastorsämbetenas arbetsuppgifter fram t o m 1991-06-30 med vissa sidoblickar, samt utkast till stolpar i arkivbeskrivning, dels på cd med namnet Kyrkobokföringshistorik i en ny översedd och utökad utgåva 2006, utgiven av Släktforskarförbundet, jag vet inte om den finns kvar att köpa.
 
När det gäller Skattemyndighetens familjebilder så kan de alltså för äldre personer vara ofullständiga när det gäller deras barn (födda före ca 1932/1934), som en följd av personakten, så att inte alla barn framgår där - det har jag både sett och hört berättas om.
 
Hälsningar,
Eva

[Sven Grönberg]

Dödsorsak står på personakterna och är ju en uppgift som kan falla under sekretess.

[Jan Stenqvist]

Tack för svaren! Jag har skickat en allmän förfrågan till landsarkivet för att se vad de har att säga om saken (och även en förfrågan till Skatteverket för att få veta mer om vad man få för information därifrån). Även om det handlar om andrahandskällor och informationen inte är komplett så kan det vara intressant att se.  Och det kan ju fungera som en startpunkt för fortsatt forskning.

[Kenneth Larsson]

Personakter upprättade för personer födda efter 1949 är lika mycket förstahandskällor som födelse- eller dödbok, man tog uppgifter till båda från de rapporter man fick från förrättaren eller församling för eventuell flyttning.  
På baksidan finns uppgifter om flyttningar, skilsmässor, dödsorsak m.m. På framsidan finns antecknat bl.a. far till barnen, vilket kan vara sekretessbelagt.
Man behövde inte kolla dem mot original när de skickades de Skattemyndigheten - både fram och baksidan kopierades och originalet märktes sedan som kopierat. Däremot blev det en hel del fel när Skattemyndigheten skulle skriva av dessa kopior. Flyttning spelade ingen roll, då personakten skickades till den församling man flyttade till.
 
MVH Kenneth Larsson, Mangskog (f.d. kyrkoskrivare)

[Eva Dahlberg]

Tack Kenneth för värdefulla bidrag till diskussionen! Jag har som sagt inte fått baksidan, och att det fördes parallellt efter 1949 var jag inte säker på.  
 
Men poängen med att det inte kollades mot originalboken (för personer födda före 1949 i så fall) är om det blivit fel när personakten skrevs så fördes det felet vidare till Skatteverket (i det aktuella fallet jag varit med att rätta var det fel namn på den ena föräldern, som alltså fanns redan på personakten men är korrekt i födelsebok och församlingsbok, rätt personnummer men fel namn ...).  
 
Men jag har även hört om att det blev en hel del fel när Skatteverkets databas upprättades - därför brukar jag rekommendera folk när jag håller föredrag att be att få ut sina egna uppgifter för att se vad som står - det tänker man ju aldrig på att kolla annars  
 
Hälsningar,
Eva

[Ingvar Nore]

En databas som jag haft mycket nytta av är http://www.gravar.se/ och Sveriges Dödsskiva.
Genom dem har jag hittat var personer är begravda och kan via pastorsexpeditionen hitta vem som är ansvarig för graven. Jag har fått flera nya kontakter med intressant information på det viset.
/hälsn Ingvar

[Jan Stenqvist]

Hej igen!
 
Det enda som jag fick från Skatteverket var personbevis för mig och mina föräldrar när jag frågade om utdrag ur folkbokföringen för släktforskning. Något annat verkade de inte känna till. Här finns ju en del information, men det går t.ex. inte att se om en person har barn eller vem en person är gift med. Däremot så finns ju föräldrar med.
 
Kanske hänger det på vilken handläggare man får kontakt med. Alla där kanske inte känner till vad som finns förutom det vanligaste.

[Eva Dahlberg]

Hej! Om den person man begär ut det för (huvudpersonen) är gift bör det framgå med vem (har gjort så på de jag sett) och att den har barn (med de reservationer som jag nämnde ovan angående personakten som är källan till uppgifterna hos Skatteverket). Däremot står inte de uppgifterna för dina föräldrars barn i sin tur i dina föräldrars personbevis där dina föräldrar är huvudpersonen.
 
Jag hade tänkt be att få ut något nytt men det har jag inte hunnit med, mina nyaste här hemma är nog ett personbevis från 2007 för en släkting - det benämns ändamål utdrag ur folkbokföringsregistret - där står utöver personens namn och personnummer och födelseort, samt adress,
* makens dito,  
* vigseldatum  
* namn som ogift,  
* barnets personnummer och födelsedata (obs: i detta fall är fadern en tidigare make men det framgår inte! - men både första vigsel, barnafödande, skilsmässa och adnra/nuvarande vigsel händre före 1991) inkl födelseort och nuvarande bostadsort
* faktiskt barnets vigseldata (men inte med vem)  
* namn, adress och personnummer på en förälder, civilståndsändring samt personnummer på den andre föräldern (inget namn) som avled redan på 1970-talet.
 
Men på äldre personbilder jag snabbt hittar i mitt material så står ju endast namn och personnummer för motsvarande personer (make/barn/förälder), så personbilden är en mycket mer begränsad bild ur databasen.
 
Alltså räcker uppgifterna i varierande grad för att pussla ihop familjen -
Jag hoppas att jag inte givit sken av att det var mängder av fullständiga redogörelser som skulle stå  
 
hälsningar,
Eva

[Jan Stenqvist]

Hej och tack. Jag försöker bara få klarhet i vilken information som finns att hitta var.  Det blir lite klurigt när inte heller alla på Skatteverket verkar veta vilka olika typer av utdrag som finns. Men jag har lyckats hitta någon där som tycks vara mer insatt, så jag ska försöka få tag i lite olika utdrag för att see hur de ser ut och vilken information som finns var. Det blir enklare sedan när jag vet precis vad jag ska fråga efter.

[Stefan Simander]

En intressant sida om:
 
Offentlighet och integritet
 
Begränsningar av massutlämnande till enskilda
 
Bilaga till dnr 131 115006-09/113
 
Promemoria 2009-01-20
 
Innehållsförteckning
 
1 Sammanfattning
 
2 Bakgrund
 
3 Gällande rätt
 
3.1               Allmän handling
3.1.1            Upptagning för automatiserad behandling  
3.1.2            Skyddet för personuppgifter
3.2               Aktuella utredningar etc.
3.2.1            SOU 2008:3
3.2.2            Ds 2008:34
3.2.3            Dir. 2008:26
 
4 Skatteverkets förslag
 
4.1               Allmänt
4.2               Möjliga lösningar
4.2.1            Sekretesslagen
4.2.2            Kreditupplysningslagen
4.3              Skatteverkets hemställan    
 
Källa: http://www.skatteverket.se/rattsinformation/skrivelser/arkiv/ar/2009/skrivelser2 009/13111500609113/bilaga13111500609113.4.69ef368911e1304a625800015159.html