Äldre inlägg (arkiv) till 2000-06-23

[Mikael Wikman]

Erik Marklund skall sannerligen inte tala om att vara oseriös. Han länkar själv i sin namnrad till en e-postadress på Hotmail, en gratistjänst från Microsoft som giver användarna näst intill total anonymitet (endast spåren efter IP-adressen talar om varifrån brevet skickats - men inte från vilken dator, utan vilken ISP avsändaren har använt för tillfället. Eftersom det dessutom är en webmail, kan man lika gärna ha suttit på stadsbiblioteket i Karlstad som i avsändarens hem.
 
Marklund röjer inte sin identitet. Han har inte tidigare förekommit på Rötter eller i Anbytarforum. Sålunda kallar kanslichefen Carl Szabad namnet för en pseudonym - vilket det mycket väl kan vara; på Hotmail kan man registrera i princip vilken adress man vill utan hänsyn till ens riktiga namn. Att däremot kalla Carl Szabad - som alla initierade svenska släktforskare känner till - för pseudonym sänker bara Marklunds redan oerhört låga debattnivå ännu lägre.
 
I en demokratisk marknadsekonomi - ty som sådan måste Sverige ändå räknas - avgör efterfrågan vilka tjänster och produker som skall säljas - inte Erik Marklunds subjektiva åsikter. Ingen har medelst våld eller på annat sätt tvungit mig, Marklund eller någon annan att köpa Holger. Jag köpte min första licens till Holger 1995 (har jag för mig att det var) alldeles frivilligt och valde när version 6 kom att uppgradera - alldeles frivilligt. Varför? Eftersom Holger uppfyller mina krav på användarevänlighet samtidigt som man får många bra funktioner och valmöjligheter samt snygga och professionella utskrifter. Jag har testat ett flertal andra program, bl a Disgen, som Marklund nämner ovan, men inget håller utifrån mina kriterier sådan klass som Holger. Jag har aldrig råkat ut för något av de problemata, som nämnes i den norska »utvärderingen» ovan, varför jag är benägen att hålla med Carl Szabad om, att den norska »testpanelen» omöjligt kan ha satt sig in i programmet ordentligt.
 
Holger är kanske inte absolut bäst - men vilket program är det? Och vem skall avgöra utifrån vilka kriterier något sådant skall avgöras. Holger är bäst för mig - och det är jag synnerligen nöjd med. Om andra hellre använder Min släkt eller Disgen, så är det upp till dem. Bara för att vi har en Audi, nedvärderar inte jag dem, som kör Ford...
 
Marklund talar om »Hogergrupperingens utryckning» i samband med de olika debatter som har förts om olika släktforskningsprogrammata. Det torde vi detta lag vara allom bekant, att dessa debatter har hållit en skamligt låg nivå med de mest otroliga och fantasifulla beskyllningar om bestickning, jäv, otillbörliga försäljningsmetoder mm. I ett sådant läge är det sannerligen inte konstigt att man brusar upp och försöker tillrättalägga läget.

[Jonas Kuschner]

Jag håller med om att de personangrepp som Erik Marklund - om det nu är hans riktigt namn - framfört i sitt första inlägg är oacceptabla, men Carl Szabads ton är lika otrevlig och aggressiv och hans inlägg bidrar inte på något sätt till en saklig diskussion av Holgers egenheter eller till en för konsumenter eller produktutvecklare fruktbar jämförelse av Holger med andra på marknaden tillgängliga program. DIS-Norges programtest är såvitt jag vet det enda som åtminstone har försökt göra en jämförelse mellan olika program och fastställa vissa enhetliga krav. Detta test förtjänar inte att omnämnas med det förakt som Szabad visar. Rune Edströms inlägg är också osakligt. Man har faktiskt rätt att ha en åsikt om ett program, utan att kunna programmera.
 
Jag använder själv Holger, eftersom jag tycker att det är ett lättanvänt program med ett enkelt och trevligt gränssnitt. Men jag anser inte att Holger har uppnått höjden av perfektion och ser det inte som min uppgift som Holgeranvändare att till varje pris försvara Holger mot kritik. Holger har nämligen en del betydande brister och som Holgeranvändare ligger det i mitt intresse att påtala dessa så att programmet kan förbättras till nästa version.
 
Bernhard Granholm har tydligen inte förstått och Carl Szabad inte förstått vikten av det som Marklund anför beträffande källhanteringen. Det går som Szabad påpekar endast att skriva in källor i anmärknings- eller fri text/kommentar-fälten. Detta innebär tyvärr också att programmet inte upprättar en särskild fil eller tabell över källor eller litteratur. Holger kan alltså inte göra ens en rudimentär källförteckning på samma utmärkta sätt som programmet upprättar person- och ortregister. Det underlättar också inskrivningen av uppgifter om man inte varje gång måste skriva Kommerskollegiums arkiv, Huvudarkivet, CIIaa:96 (Utgående diarium, Huvudserien, 1781), spalt 24 (för att ta en godtyckligt vald källhänvisning jag råkar ha framför mig) utan kan nöja sig med att skriva volym- och sidnummer eller ofta enbart sidnummer.  Många andra program har möjligheten att upprätta en sådan särskild tabell över källor, ur vilken man sedan kan välja när man skall sätta in en källhänvisning och som dessutom kan ligga till grund för käll- och litteraturförteckning. De exempel jag har sett på denna funktion har varit mindre lovvärda eftersom de hejvilt har blandat litteratur och primärkällor av skilda slag. Det hindrar inte att det borde vara fullt möjligt att åstadkomma en käll- och ltteraturförteckning med den hierarkiska uppställning man vill ha. Holger saknar helt denna möjlighet, liksom möjligheten att göra en egen särskild tabell över orter utanför Sverige eller Finland, något som ju även för svenska släktforskare skulle vara användbart.
I MS Access -  och i somliga släktforskningsprogram - finns denna möjlighet att upprätta egna för den enskilda databasen anpassade tabeller över orter, källor eller vad man vill som ofta förekommer i databasens poster och som man vill kunna sätta in på ett konsekvent sätt utan att varje gång skriva in hela frasen. Och vill man ändra sättet att ange en källa eller ort, kan man i somliga program göra detta på ett enda ställe. (Jag minns inte om det går i just Access.)  
 
Man kan i Holger inte heller definiera egna fält, vilket gör det mindre flexibelt. Andra brister hos Holger är att man inte kan inte kan söka på postens nummer eller gå igenom databasen i nummerordning och att man inte kan redigera de grafiska stamtavlorna eller exportera dem till något annat program.
 
Om man skriver in texten direkt i ett ordbehandlingsprogram kan man formulera den som man vill. Man är inte bunden av ett dumt program som kräver exakta datum när sådana inte går att ange eller inte kan sortera namn med prefix. Man kan göra notapparat, källförteckning och personregister alldeles själv enligt acceperade normer. Detta har fungerat utmärkt i generationer, t.o.m. utan datorer och ordbehandlingsprogram. Men om man diskuterar ett databasprogram, så måste man ju kunna diskutera databasfunktionerna. Och även om man alltid bör göra en manuell slutredigering så är det inte fel att förvänta sig ytterligare lite hjälp av programmet.
 
Att Marklund är osaklig och oförskämd tvingar inte alla andra att vara det eller att hänga på drevet mot honom. Vore det inte bättre om vi sakligt kunde diskutera Holger och andra program?

[Håkan Skogsjö]

Flera personer här ovan förmodar att Erik Marklund är ett påhittat namn. Det är ingen orimlig förmodan. Namnet är helt okänt inom släktforskarkretsar, e-posten leder till en anonym hotmailadress och de synpunkter som Marklund framför är uppseendeväckande både till ton och innehåll.
 
Om namnet verkligen är påhittat har skribenten inte enbart brutit mot Anbytarforums regler (se nedan) utan också på ett synnerligen omdömeslöst sätt försökt bedra alla engagerade släktforskare som läser Anbytarforum för att ta del av givande och lärorika diskussioner. Det sistnämnda ser jag som oerhört allvarligt, och agerandet skulle strida mot släktforskarrörelsens hela grundidé: att vi tillsammans ska få större glädje av vårt intresse än om var och en arbetar på egen hand.
 
Själv vill jag förstås inte tro att det förhåller sig så illa, utan att de tvivel som antytts ovan är ogrundade. Men för att vi ska få klarhet i frågan ber jag Erik Marklund att presentera sig själv som person och släktforskare och även berätta något om sina egna erfarenheter av de släktforskarprogram han har prövat. Jag anser att det är en rimlig begäran i ett diskussionsforum där anonymitet uttryckligen inte är tillåten och när de åsikter som förs fram är så häftiga och namnet helt okänt.
 
Om en trovärdig presentation inte dyker upp inom kort kommer hela diskussionen här ovan, med början från Marklunds första inlägg, att tas bort.

[Carl Szabad]

Jonas! Du anser att jag har en otrevlig och aggresiv ton och visar ett förakt. Jag är naturligtvis part i målet och har då svårt att själv sakligt bedöma den saken.
 
När jag kommenterade testen av Holger (jag har inte kommenterat några andra jämförande test!) påpekade jag att testaren inte känner till vissa av de funktioner han saknar, men som ändå finns i programmet. Om det är att ha en otrevlig och aggressiv ton så tycker jag testarens hamnar i en än lägre division. Sedan får han naturligtvis ha en subjektiv åsikt om programmet, vilket jag även påpekade speciellt.
 
Om du själv använder Holger, vilket jag tycker låter märkligt med tanke på den långa rad av kritiska kommentarer du har, så borde du känna igen många av de funktioner testaren saknar. Men om jag inte är felunderrättad så innehåller Disgen många av de funktioner du saknar hos Holger. Är det inte bättre att du byter program då? Och det kanske finns andra program som har de funktionerna också.
 
Jag har fullkomligt förstått vad som avses med källhänvisning till varenda enskild uppgift i en post. Däremot, som jag också skrev, saknar jag inte själv den felande funktionen, åtminstone inte i den utsträckning du tycks göra, eftersom jag vet hur strukturen i programmet är uppbyggd och vikten av kompatibilitet med tidigare versioner.
 
Dessutom var den funktionen ett av de förslag jag själv lade, på den tiden jag själv deltog i test av betaversioner. Den infördes dock inte då men finns, så vitt jag vet, fortfarande med på önskelistan.

[Rune Edström]

Morrn.
Visst är mitt inlägg osakligt, men det verkar ju vara det som gäller. Att Erik Marklund får ha åsikter om släktforskarprogram är ju givet, men hans kritik är ju inte så saklig. Tycker mest det handlar om angrepp på personer. Att han ska kunna programmera för att ha rätt att kritisera framgår ju tydligt av hans debattstil. För han får ju troligen ingen som gör det åt sig, som han går an. Fast han vet PRECIS vad som krävs. Så då måste väl bra dräng klara sig själv,eller hur?
mvh
rune

[Bernhard Granholm]

Svar på Jonas Kuschners inlägg:
Jovisst förstår jag fördelarna med att ha källorna i en fil, och att ha t ex ortnamn (byar och gårdar) i en fil. Det underlättar att rätta om man t ex stavat fel.
Mitt inlägg var reaktion på Erik Marklunds ohemula personangrepp och jag försökte svara med samma mynt.  
Jonas förde in viss del av Marklunds kritik på saklig nivå och det vore ju värdefullt om diskussionen kunde fortsätta så. Ett argument blir ganska torftigt och föga trovärdigt om man behöver förstärka det med personangrepp.
Beträffande källangivelser så är detta en brist hos Holger, men man kan ju kompensera det med att använda kopiefunktionen för långa namn.
Jag håller även med Carl Szabad att Marklund i övrigt tycks ha missuppfattat handhavandet av Holger. Några av Marklund punkter tyder på att han behöver hjälp.
Bernhard Granholm

[Anita Hjorth]

Roade mig med att söka efter Erik Marklund i telekatalogen. Fick upp 36 st över hela landet. Snälla Erik, ge Dig tillkänna, så inte en massa släktforskare går och blänger snett på fel person!
För övrigt anser jag att Hotmail är förträffligt just när man använder många olika datorer. Enda anledningen till att jag inte har min Hotmailadress kvar är att de i somras ändrade regler för vilka tecken som får ingå i ett lösenord. Sen dess kommer jag inte in, och jag har inte kommit mig för att göra något åt det. Anonymiteten har jag inte tänkt på förrän nu.
Mvh  Anita

[Jonas Kuschner]

Svar till Carl Szabad:
Alla program har sina fel och brister. I vissa fall har de inte de funktioner man önskar. Andra program har ett rörigt gränssnitt och är besvärliga att skriva in uppgifter i. Många av de stora amerikanska programmen är bättre som databasprogram än vad Holger är, men har inte samma möjlighet att göra trevliga svenska utskrifter. I de flesta fall får man i de amerikanska programmen heller inte med yrke i de grafiska stamtavlorna.  
 
Vilket program man till slut väljer beror av en avvägning av olika slag av funktionella och estetiska kriterier. Många släktforskare använder två eller flera program och exporterar gedcom-filer mellan dem för att utnyttja alla programmens starka sidor.  
 
Jag var en ganska erfaren släktforskare innan jag började använda något särskilt program för ändamålet (och jag känner andra som också har hållit på länge och som fortfarande inte gör det). Jag hade tidigare enbart arbetat med ordbehandlingsprogram och något med MS Access. Jag hade alltså ganska bestämda uppfattningar både om hur jag ville att programmet skulle sortera materialet och hur jag vill presentera det.  Det förra är vad vi skulle kunna kalla de egentliga databasfunktionerna, det senare är delvis en fråga om formalia, men kan kanske även sägas höra till de estetiska kriterierna. Till dessa hör även programmets gränssnitt. Vad jag här i brist på ett bättre uttryck kallar estetiska kriterier är inte något ytligt som man lätt kan bortse från, utan handlar ju om hur kommunikationen fungerar mellan programmet och mig som användare och mellan mig och dem jag vill presentera mina resultat för.  
 
När jag hade bestämt mig för att köpa ett släktforskningsprogram (eller släktregistreringsprogram, som någon här ovan mycket riktigt påpekat att  det borde kallas) provade jag demoversioner av olika program. På ett eller annat sätt irriterade jag mig på allihop. Holgers styrka ligger främst på det område som jag ovan kallade det estetiska. Det gör bra svenska utskrifter av listade antavlor, av agnatiska och kognatiska stamtavlor och gör de grafiska stamtavlorna på det sätt man mestadels är van att se dem (och vill se dem), uppifrån och ned, med uppgifter om födelse- och dödsdatum, yrke och hemort. Gränssnittet är också enkelt och tilltalande. Somliga tycker ganske att den grå skärmbilden är tråkig - även om ju grått har varit de senaste säsongernas modefärg - men jag irriterar mig mer på den Hej Matematik!-liknande design som kännetecknar flera andra program. Jag tycker att Holgers skärmbild i sin enkelhet är ganska behaglig. Holger har också ett bra sätt att använda tangentbordet (snabbkommandon och riktningstangenter) och högra musknappen.  
 
Jag anser att jag är i min fulla rätt att kritisera Holger för de brister jag tycker att programmet har, samtidigt som jag uppskattar dess goda kvaliteter och fortsätter att använda det. Men som jag antydde ovan skulle jag aldrig använda en Holgerutskrift utan att  först bearbeta den manuellt i ett ordbehandlingsprogram. (Det finns inget vedervärdigare än de automatiskt genererade GEDHTML-filer - det är väl så de kallas? - som folk vräker ut på webben, där man måste klicka och klicka utan att någonsin få en riktig överblick.)
 
Vad den norska programjämförelsen beträffar så vill jag rekommendera alla att titta på det. DIS-Norge har försökt ställa samman en punktad kravlista som de använder vid sin jämförelse av olika program. Ett test är det väl egentligen inte, eftersom det tycks vara programtillverkarna som har kryssat i rutorna i DIS-Norges blankett. Om man verkligen hade testat programmen skulle man säkert ha varit mer kritisk til en del av de jakande svar som tillverkarna har lämnat. Denna jämförelse och de kravspecifikationer man har försökt precisera bör dock inte utan vidare avfärdas, utan snarast tas till utgångspunkt för vidare diskussion. Vad just deras kommentarer om Holger beträffar, som jag aldrig har hittat när jag varit inne på DIS-Norges sajt, så vore det ju ändå intressant om Archeion ville försöka att fylla i den nämnda blanketten, så att man kunde göra en jämförelse på lika villkor.
 
Till Håkan Skogsjö:
Det vore synd att ta bort diskussionen om vi kan leda in den på lite bättre spår. Jag försöker åtminstone vara konkret och konstruktiv. Dessutom skulle du ge konspirationsteoretikerna vatten på sin kvarn om du tog bort diskussionen. Jag tänker i alla fall posta om mina inlägg, om än med vissa ändringar, om så skulle ske.  
 
 
Ordförklaring: Hej Matematik! var titeln på en serie läroböcker som användes på lågstadiet under 1970-talets första hälft och vars illustrationer jag redan som 7-åring tyckte var barnsliga och irrelevanta. Andra i min generation påstår att Staffan Westerberg förstörde deras barndom. Jag skulle nog i mitt fall snarare luta åt att det var Hej Matematik!.

[Anders Berg]

Utan att blanda mig i debatten om Holger, som jag inte känner till tillräckligt väl, så måste jag vända mig emot påståendet att släktforskningsprogram borde kallas släktregistreringsprogram. Åtminstone ett bra program, i mitt fall Disgen, är sannerligen inte enbart ett dumt registreringsverktyg utan ett utmärkt stöd i forskningen. Den överblick genom sökfunktioner och olika sätt att grafiskt åskådliggöra släktträd underlättar forskningen enormt. Datumkalendrar och sockenförteckningar är också hjälp i forskningen, inte bara i registreringen. Trenden framöver måste också vara att göra programmen mer inriktade på stöd åt forskningen, och det är där skillnaden mellan bra och dåliga program kommer att visa sig.

[Håkan Skogsjö]

Ett diskussionsforum som Anbytarforum är mycket sårbart. Det räcker i princip med en enstaka person missbrukar förumet för att det ska tvingas stänga. Ett sätt är att dra i gång psudodebatter, alltså debatter utan ärliga avsikter som endast vill skapa förvirring och skada. Därför är jag mycket angelägen om att situationen vad gäller den här diskussionen snarast blir utredd, eftersom det som nu pågår kan hota hela Anbytarforum.
 
Jag föreslår därför att diskussionen under denna rubrik (Holger) upphör ett tag i väntan på ett svar från den person som kallar sig Erik Marklund.

[Bernhard Granholm]

Klokt förslag, Håkan. Diskussionen har kommit att handla om annat än Holger.

[Pernilla Bollman]

En helt konkret fråga; när det gäller anförluster - går det i Holger 5 att få programmet att automatiskt hänvisa till en tidigare införd ana som är samma person ?
Mvh Pernilla

[Rune Edström]

Bra fråga Pernilla. Hoppas nån kan svara för det är ett evigt sökande om man har den nye inne förut.
mvh
rune

[Carl Szabad]

Hoppla! Inägget kom in två gånger och då utnyttjade jag ångerfunktionen under Användarkonto och ändrade det andra inlägget till det här meddelandet i stället.

[Rune Edström]

Hej Carl
Det vet jag, men om du har en ny ana som ska in måste du ju kolla först om du har denna ana inne redan. Det är ju inte säkert att dom går ta eftersom, utan det kan ju bli en månad eller längre efteråt, som man hittar en som verkar vara ny.
mvh
rune

[Lars Nylander]

När man inte har någon känd fader till ett barn skriver Holger vid ättlingar-utskrift Barn utan känd fader. Detta låter mycket hårt och ser mycket värre ut än vad det är.  
Om man gör en släktbok och låter det stå så kan man få ovänner för livet. Går det inte att skriva detta på något annat sätt?

[Lars Törneskog]

Lars!
 
Jag har haft samma problem. Faktiskt var det en person som började protestera när jag visade en anlista, där barnet just angavs som Barn utan känd fader. Efter att jag förklarat att fadern var okänd för mig och att det var programmet i sig som automatiskt skrev ut beteckningen när barns  fäder inte var angivna, så förstod han. Hade jag inte varit på plats så hade jag ev. kunnat få en ovän. Själv så skriver jag numera N. i rutorna för för- och efternamn, sedan skriver jag en förklaring under Kommentarer. Jag håller med dig om att beteckningen kan uppfattas felaktigt och borde ändras. Just nu har jag tyvärr inget bra förslag.
 
Med vänlig hälsning
 
Lars Törneskog

[Carl Szabad]

Rune! Man ska alltid kolla om personen finns i databasen förut om man misstänker att så kan vara fallet. Annars får man den konsekvensen du beskriver.
 
Båda Lars! Man kan skriva NN i stället för ingenting. N enbart betyder ingenting alls, uttrycket är NN (nomen nescio, dvs namnet känner jag ej). Alternativet skulle vara att inte skriva in någonting innan båda föräldrarna är kända, men det känns ganska krystat tycker jag åtminstone. Den här effekten uppstår väl egentligen bara där fadern verkligen är okänd, eller för äldre tider, där modern kan vara okänd.

[Lars Törneskog]

Hej Carl!
 
Tack för tipset, jag skall ändra till NN.
 
Jag upplever det nog som att det är ett problem avseende nu levande människor. Man kanske känner till dottern till en släkting och hennes  hemmavarande barn, men inte fadern som är borta från boet sedan många år. Kvinnan kan ju också vara skild och omgift och ha barn från båda  äktenskapen. Man skriver in namnen man känner till, ex.vis skrivs då inte faderns namn in, då det för närvarande inte är känt. Det är då kvinnan eller hennes närmaste som kan ta illa upp om man visar upp, exempelvis en anlista. För personer från äldre tid tror jag att de flesta förstår att det antingen är under utredning eller att barnet verkligen är ett sk oäkta. Det sistnämnda brukar jag i vart fall skriva in under Kommentar, då det oftast framgår av både hfl och födelsebok.
 
Ovanstående gäller nog också om man inte känner till kvinnan utan endast fadern, Barn utan känd moder. Jag har inte provat.
 
Till sist vill jag bara framhålla att jag inte upplever nämnda funktion som något stort problem, utan jag är en nöjd Holger-användare.
 
Med vänlig hälsning
 
Lars Törneskog

[Pernilla Bollman]

Carl, jag ska pröva att göra som du skriver. Det är dock inte allt min Holger vill göra - om jag försöker t.ex. kontrollera databasen säger det bara pling, och ingenting sker.  
Ett problem som är besläktat med det ovan nämnda barn utan känd far/mor är att relationen mellan föräldrar till anor benämns gift med. Går det att i Holger ändra det till t.ex. utomäktenskaplig förbindelse med eller sambo med (eller annat)när det är det riktiga?
Mvh Pernilla

[Mikael Wikman]

Pernilla,
 
Utomäktenskapliga relationer markeras genom att särskilda förkortningar skrivs i fältet för vigselförsamling.
 
Förkortningarna skall angivas inklusive parentes:
(fm) - förlovad med
(sb) - sammanboende med
(sä) - samvetsäktenskap
(tm) - trolovad med
(uä) - utomäktenskaplig förbindelse med
 
Mer om detta står att läsa på ss 18-19 i manualen för Holger 5.
 
Med vänlig hälsning
Mikael Wikman

[Pernilla Bollman]

Tack för hjälpen - jag antar att jag med dessa frågor avslöjat att jag aldrig sett någon manual. Min mor har den säkert - ska be henne skicka den.
Mvh Pernilla

[Johan R:son Sjöberg]

Nu tänker jag ställa en kanske kontroversiell fråga:
 
När kommer det att bli möjligt att i Holger notera homosexuella relationer - det vill säga samboförhållanden, förlovningar och registrerade partnerskap?
 
Jag förmodar att spärren i Holger mot att länka ihop två personer av samma kön i sådana relationer torde bero på, att dessa inte kan få några barn (med varandra alltså).
 
Men vore det inte möjligt för programmakarna på Holger att skapa en funktion, som gjorde det möjligt att notera homosexuella relationer av nämnda slag, men däremot inte att länka några barn från sådana relationer?

[Carl Szabad]

Johan! Den frågan finns med i arbetet inför nästa version.

[Johan R:son Sjöberg]

BRAVO! Då tänker jag inte bråka om det mer nu...

[Leif Fjellström]

Då bråkar väl jag i stället, då!
Vad skulle en sådan möjlighet fylla för funktion? Kan inte förhållandet alstra några barn, är det väl onödigt att nämna det i ett genealogiskt sammanhang.

[Mikael Wikman]

Det kan jag inte riktigt hålla med om, Leif. Eftersom man med genealogien även kan påvisa intressanta sociala (och även prosopografiska) mönster, så brukar jag även nämna barnlösa förhållanden.

[Johan R:son Sjöberg]

Leif!
 
Om man inte är nöjd med en vara, så återlämnar man den, och köper en (i sitt tycke) bättre sådan. En numera avliden manlig släkting till mig var under en stor del av sitt vuxna liv sambo med en annan man (i klartext: JA, de hade en sexuell relation med varandra, de var inte bara kompisar, som en del släktingar vill kalla det för att slippa ta i tu med sin homofobi), och jag anser det rimligt, att detta samboförhållande, i likhet med heterosexuella barnlösa samboförhållanden, skulle kunna noteras i ett släktforskningsprogram, i detta fall Holger.
 
Jag tycker att det är mycket glädjande att Holgers programmakare vågar ta i denna potatis, men det hade givetvis inte jag kunnat tvinga dem till.
 
Skall vi undanhålla eftervärlden historiska och genealogiska fakta när de inte passar oss?

[Karl-Axel Skoglund]

Carl, Johan, Leif o Mickael.
 
Problemet att länka i Holger med två män (eller kvinnor) kan ju lösas med hjälp av att ene personens kön matas in som okänt (o i ruta för kön). Då godkänner programmet relationen, om det sen inte passar in i alla användares mönster är ju en annan fråga.  
Beträffande tidigare inlaggda personer och problemet att man lägger in dem två gånger så vore det inte fel om programmet kom med en påminnelse/fråga när man försöker lägga in flera personer med samma födelsedata, det skulle underlätta mycket. Säkert kan ju inte heller detta bli eftersom olika födelsedata kan förekommer från Födelse- till Församlings- till Gravbok.

[Carl Szabad]

Pernilla och Rune! Man ska inte lägga in samma person två gånger. Om ni har en ana vars föräldrar redan finns i databasen ställer ni er i familjeläget med föräldrarna och länkar in det nya barnet med hjälp av F4 (sid 21 i manualen).