Svar till Carl Szabad:
Alla program har sina fel och brister. I vissa fall har de inte de funktioner man önskar. Andra program har ett rörigt gränssnitt och är besvärliga att skriva in uppgifter i. Många av de stora amerikanska programmen är bättre som databasprogram än vad Holger är, men har inte samma möjlighet att göra trevliga svenska utskrifter. I de flesta fall får man i de amerikanska programmen heller inte med yrke i de grafiska stamtavlorna.
Vilket program man till slut väljer beror av en avvägning av olika slag av funktionella och estetiska kriterier. Många släktforskare använder två eller flera program och exporterar gedcom-filer mellan dem för att utnyttja alla programmens starka sidor.
Jag var en ganska erfaren släktforskare innan jag började använda något särskilt program för ändamålet (och jag känner andra som också har hållit på länge och som fortfarande inte gör det). Jag hade tidigare enbart arbetat med ordbehandlingsprogram och något med MS Access. Jag hade alltså ganska bestämda uppfattningar både om hur jag ville att programmet skulle sortera materialet och hur jag vill presentera det. Det förra är vad vi skulle kunna kalla de egentliga databasfunktionerna, det senare är delvis en fråga om formalia, men kan kanske även sägas höra till de estetiska kriterierna. Till dessa hör även programmets gränssnitt. Vad jag här i brist på ett bättre uttryck kallar estetiska kriterier är inte något ytligt som man lätt kan bortse från, utan handlar ju om hur kommunikationen fungerar mellan programmet och mig som användare och mellan mig och dem jag vill presentera mina resultat för.
När jag hade bestämt mig för att köpa ett släktforskningsprogram (eller släktregistreringsprogram, som någon här ovan mycket riktigt påpekat att det borde kallas) provade jag demoversioner av olika program. På ett eller annat sätt irriterade jag mig på allihop. Holgers styrka ligger främst på det område som jag ovan kallade det estetiska. Det gör bra svenska utskrifter av listade antavlor, av agnatiska och kognatiska stamtavlor och gör de grafiska stamtavlorna på det sätt man mestadels är van att se dem (och vill se dem), uppifrån och ned, med uppgifter om födelse- och dödsdatum, yrke och hemort. Gränssnittet är också enkelt och tilltalande. Somliga tycker ganske att den grå skärmbilden är tråkig - även om ju grått har varit de senaste säsongernas modefärg - men jag irriterar mig mer på den Hej Matematik!-liknande design som kännetecknar flera andra program. Jag tycker att Holgers skärmbild i sin enkelhet är ganska behaglig. Holger har också ett bra sätt att använda tangentbordet (snabbkommandon och riktningstangenter) och högra musknappen.
Jag anser att jag är i min fulla rätt att kritisera Holger för de brister jag tycker att programmet har, samtidigt som jag uppskattar dess goda kvaliteter och fortsätter att använda det. Men som jag antydde ovan skulle jag aldrig använda en Holgerutskrift utan att först bearbeta den manuellt i ett ordbehandlingsprogram. (Det finns inget vedervärdigare än de automatiskt genererade GEDHTML-filer - det är väl så de kallas? - som folk vräker ut på webben, där man måste klicka och klicka utan att någonsin få en riktig överblick.)
Vad den norska programjämförelsen beträffar så vill jag rekommendera alla att titta på det. DIS-Norge har försökt ställa samman en punktad kravlista som de använder vid sin jämförelse av olika program. Ett test är det väl egentligen inte, eftersom det tycks vara programtillverkarna som har kryssat i rutorna i DIS-Norges blankett. Om man verkligen hade testat programmen skulle man säkert ha varit mer kritisk til en del av de jakande svar som tillverkarna har lämnat. Denna jämförelse och de kravspecifikationer man har försökt precisera bör dock inte utan vidare avfärdas, utan snarast tas till utgångspunkt för vidare diskussion. Vad just deras kommentarer om Holger beträffar, som jag aldrig har hittat när jag varit inne på DIS-Norges sajt, så vore det ju ändå intressant om Archeion ville försöka att fylla i den nämnda blanketten, så att man kunde göra en jämförelse på lika villkor.
Till Håkan Skogsjö:
Det vore synd att ta bort diskussionen om vi kan leda in den på lite bättre spår. Jag försöker åtminstone vara konkret och konstruktiv. Dessutom skulle du ge konspirationsteoretikerna vatten på sin kvarn om du tog bort diskussionen. Jag tänker i alla fall posta om mina inlägg, om än med vissa ändringar, om så skulle ske.
Ordförklaring: Hej Matematik! var titeln på en serie läroböcker som användes på lågstadiet under 1970-talets första hälft och vars illustrationer jag redan som 7-åring tyckte var barnsliga och irrelevanta. Andra i min generation påstår att Staffan Westerberg förstörde deras barndom. Jag skulle nog i mitt fall snarare luta åt att det var Hej Matematik!.