Helene!
För ett par år sedan var det en diskussion här om just detta med att använda olika källor för att identifiera någon person på ett kort. Jag var själv mycket kritisk till det då, men har ändrat mig något. Jag använder själv dödboken för att lägga till uppgifter om vissa personer, där man kan finna att det med största sannolikhet är rätt person, men med största försiktighet. Jag har många gånger letat reda på uppgifter om en person i dödboken, men struntat i att lägga in det, då jag ställt frågan till mig själv, vad tillför det till fotot? Däremot kan jag tycka att det är inte dumt om hittar uppgifter om ett brudpar, för då får man bröllopsdagen, vilket kan vara till nytta om man vill veta hur bröllopsklädseln såg ut vid den tiden. Jag tittar mest på foton från norra Ångermanland och från Umeå. Flera album kan ha anknytning till samma släkt och då kan det vara bra att tillföra uppgifter från dödboken. Har man tur kan man då kanske para ihop make och maka, när man får veta vem de var gifta med.
jag håller helt med dig att det kan bli galet om man ohämmat lägger ut uppgifter, som kanske är felaktiga och inte noterar att det kan vara den här personen eller uppgiften bör bekräftas. Det verkar som folk kan rent spontant söka uppgifter om sin morfar NN t ex på internet och då kanske hamna i Porträttfynd. Man har aldrig sett sin morfar och tror nu att det här är ju han. Det står ju så i kommentaren eller så kanske man inte läser den så noga, att det står att det kanske är NN från XX.
Det värdefullaste är ju när någon identifierar eller bekräftar att detta är min morfar t ex.
Sedan var det där med årtal. Jag tycker själv att jag blivit ganska haj på att åldersbestämma ett foto, men ibland är det inte lätt. Speciellt männens kläder är svårare att åldersbestämma. Skulle man då gissa, för det är ju det man gör, och det blir helt galet, ja, då kan det ju inte vara bra för alla som litar på de årtal man sätter dit.
Helene, trevligt att du engagerar dig för Porträttfynd och har lite ide?r om förändringar.