Äldre inlägg (arkiv) till 04 maj, 2009

[Mikael karlsson]

När det gäller Bullarens Häradsrätts Bouppteckningar 1860-1903 och
Kville Häradsrätts Bouppteckningar
1862-1903.
Så har jag digitaliserat dessa och landsarkivet har ett exmplar av detta som de troligtvis under Hösten/Vintern tillgängligör på åtminstånde en dator i Landsarkivet i Göteborg.

[Anders Andersson]

Om bouppteckning saknas efter en person som avlidit under 1900-talet, vilka kan orsakerna vara?
 
Jag försöker utröna vad som hände en man som föddes 1915 men som redan före skolåldern fick flytta från föräldrarna och på det allmännas bekostnad placerades på vårdanstalt i annan del av Sverige (det finns en anteckning sinnesslö i flyttningslängden). När modern gifter om sig nämns bara hans bröder (såsom barn från tidigare äktenskap) i lysningshandlingen, inte han själv. Det ser likadant ut i moderns bouppteckning sedan hon avlidit 1944. När han själv avlider 1948 står han utan anhöriga på församlingen skriven i Almunge; han har då vistats i sju år på ett sjukhus i Lund. Uppsala landsarkiv hittar ingen bouppteckning alls efter honom, och hans nu levande brorsbarn känner inte till honom.
 
Är det rimligt att anta att han saknade egendom och att det därför inte upprättats någon bouppteckning, eller finns det någon annan förklaring? Jag håller det för osannolikt att han själv fick barn, men att han inte nämns ens i moderns bouppteckning antyder för mig att han förlorade kontakten med sin familj. Blev han kanske rentav bortadopterad, eller gjorde man på något annat sätt under 1920-talet?
 
Jag inser att det kan finnas sjukjournaler och liknande bevarade, men jag tycker att jag börjar närma mig gränsen för hur mycket djupare jag skall leta, och undrar mest över den saknade bouppteckningen. Om den inte finns, så är det nog dags för mig att sätta punkt.

[Christian Jansson]

I ett par bouppteckningar som jag sett har det tagits upp en fastighet, vilket sedan har värderats till en viss summa. Dock har detta belopp inte lagts til summan för tillgångarna. Hur kommer detta sig?
Varför tar man upp en fastighet och värderar den om den sedan ej räknas med bland summan av tillgångarna?

[Martin Ragnar]

Har precis fått fram en kopia på en bouppteckning efter min morfars farfar som avled 1939. Han hade 8 barn enligt bouppteckningen varav fem utvandrade för gott till Nordamerika (både USA och Kanada). I bouppteckningen står det gällande dessa vistas å känd ort i och sen då Kanada eller USA. Vad är det här för larv - om personen som skrev bouppteckningen VISSTE var personen bodde, varför skrev han då inte adressen dit? Observera att det inte är ett skrivfel då en särskild person blivit skickad till bouppteckningen som representant för dessa amerikanska släktingar. Vidare - kan det finnas någon annan chans att få reda på adressen till dessa personer på känd ort när detta inte står i bouppteckningen?
 
Tacksam för all hjälp!
 
Martin

[Elisabeth Thorsell]

Det kan finnas intyg, som de utvandrade skrivit på, där de ger ombudet rätt att bevaka deras rättigheter vid bouppteckningen. Jag har sett sådana intyg som bevittnats vid svenska konsulatet, och som fanns i domboken för det tingstillfälle när bouppteckningen registrerades. Då angavs deras adress. Detta var tidigt 1900-tal, men kan ju vara värt ett försök även för dig.

[Ann--Mari Bäckman]

Martin!
 
Man får nog beräkna att bli besviken om man tror att det ska stå adress till arvingarna i Bouppteckningarna. Jag har själv varit i samma situation och hoppats på att få adresserna till min farfars två utvandrade syskon. Nej, det stod bara Nord Amerika och vem som tog tillvara deras intressen.
 
Vid ett annat tillfälle så önskade jag få adressen till min farmors syskon, som jag inte hade en hum om vart tagit vägen. Samma sak där, inga adresser.
 
Nu har det ordnat sig på annat sätt för mig och det tror jag att det kommer att göra för dig också, men var beredd på att det kan ta flera år. Man får vara klurig och tänka ut andra vägar, till sist så ger det resultat.
 
Mvh
 
Ann-Mari Bäckman

[Martin Ragnar]

Tack Elisabeth och Ann-Mari. Jag gör ett försök med ditt tips Elisabeth, eller rättare sagt har jag tillskrivit Landsarkivet i Vadstena och bett dem om hjälp i enlighet med ditt tips. Låt se om det blir något napp!
 
Mvh
 
Martin Ragnar

[Johanna Andersson]

Hej!
 
När jag skulle beställa en bou. vid Vadstena landsarkiv fick jag till svar att den inte fick kopieras. Jag ville ha namnen på arvingarna, men att ta fram det skulle räknas som forskning och kosta pengar. Kanske jag som är dum, men jag retade mig på att de skulle göra precis samma eftersökning som de skulle gjort gratis, fast till en kostnad. Kan någon som håller till på Vadstena Landsarkiv hjälpa mig? Jag söker uppgiften om arvingar i bou. efter Andreas Petersson född 1810.  
Död 1886-01-30, Spritsmåla, Algutsboda, Uppvidinge härad.
 
Vänliga Hälsningar Johanna

[Lasse Andersson]

Hej Johanna!
Jag har råkat ut för samma sak som du när det gällde min mf-far! Bouppteckningen är i så dåligt skick att dom inte kan eller vågar kopiera dom! Att dom tar betalt är för att skriva av bouppteckningen beror på att det kan ta lite tid!
 
Hälsningar Lasse Andersson i Norrköping.
Ps. Så jag blev utan mf.far bou! Ds.

[Henrik Törnqvist]

Om jag har förståt rätt så var (är?) det lag på att det skall upprättas en bouppteckning efter den avlidne. Hur hård var denna lag och när slutade den att gälla, om den nu inte finns längre ? Fanns det några specifika orsaker/omständigheter som gjorde att en bouppteckning aldrig upprättades, t.ex att de närmaste släktingarna bodde för långt bort etc ?
 
Orsaken till att jag frågar är att jag beställt två bouppteckningar från ett av våra landsarkiv och det rörde person #1 som avled 1893 i Ramsberg (T) och person #2 som avled 1852 i Gunnilbo (U). Idag fick jag till svar att ingen bouppteckning har påträffats för person #1 ca 1 år efter dödsfallet. Inte heller för person #2 lyckades man hitta någon bouppteckning.
 
Ska man be dem söka mer än 1 år framåt i tiden eller t.o.m bakåt i tiden ? Jag såg att någon nämnde att bouppteckningen kunde upprättas i förväg.
 
Mvh,
 
Henrik Törnqvist

[Ingela Martenius]

Bouppteckning har det varit lag på sedan 1700-talet. Det är fortfarande lag på det.
 
Bouppteckning upprättas av två skäl:  
så att arvet kan fördelas mellan arvingarna
så att skatt kan tas ut på arvet
 
Idag bortfaller ju den sista orsaken (ingen arvsskatt efter 01 jan 2005), men bouppteckning skall ändå upprättas och inlämnas. Förr lämnades bouppteckningen till tingsrätten, idag till skatteverket.
 
Nej, man har inte varit så hård på att bouppteckningen skall in till tingsrätten - särskilt inte där det var ett bo som inte skulle beskattas (alltså ett för fattigt hem). Det hände också att man sköt upp boupptecknandet tills båda makar dött. I ett extremfall jag har erfarenhet av upprättades ingen bouppteckning förrän enda barnet dött (som gammal alltså).
De län jag har erfarenhet av är Älvsborg, Malmöhus, Gbg&Bohus - i andra län kanske man har andra erfarenheter men jag tror att det var rätt lika över landet.
 
Det kan alltså löna sig att leta mer än ett år framåt. Det kan också löna sig att leta på överlevande make/makas bouppteckning eftersom den kanske alltså är den enda som upprättades.
 
Ingela

[Per Thorsell]

Utöver att bouppteckning inte alltid upprättades, trots lagen, kan man lägga märke till, att många äldre bouppteckningar inte finns bevarade. Från vissa härader saknas bouppteckningar från 1700-talet nästan helt. De är helt enkelt bortrensade eller försvunna på annat sätt.
 
En enkel kontrollräkning i en mindre sörmlandssocken (Gillberga) för tiden 1850 - 59, visar att 74 bouppteckningar finns i behåll, medan 121 personer över 20 år dött i socknen under samma tid. Det är alltaså inget ovanligt med saknade bouppteckningar vid denna tid.
 
Per Thorsell.

[Gun-Brit Lindblad]

Paragraf 35 ? Kan någon svara mig på vad som menas med Att en bouppteckning avregistrerades 1977 enligt  paragraf 35 ?
 
Jag trodde inte att man kunde avregistrera en bouppteckning alls. Och i så fall varför? Vad innebär paragraf 35 ?
 
Jag har fått detta svar från Stockholms Stadsarkiv om en bouppteckning jag ville rekvirera från  just Stockholms Stadsarkiv.
Kan någon vänlig själ förklara varför man gör så enligt denna paragraf? Jättetacksam för svar här på Anbytarforum eller per mail.
 
Vintriga Hälsningar
Gun-Britt Lindblad

[Kristina Gunnarsdotter]

Fråga Stockholms Stadsarkiv.

[Gun-Britt Lindblad]

Hej Kristina
Jag har frågat Stockholms Stadsarkiv via mail, men ännu inte fått något svar, så jag tänkte att någon här på Anbytarforum kanske visste.
Mvh
Gun-britt

[Ann Hansson]

Jag har bouppteckningar och något som ser ut som lagfarter, allt från början av 1800-talet.  
Vad jag kan förstå berör inte dokumenten någon i min släkt, utan kommer från en gård i närheten av Åstorp i Skåne som min farmor och farfar ägde någon gång på 30-talet.
Vad gör jag med detta? Kasta dem är så klart uteslutet och skulle kännas förfärligt, men kan man lämna in dem någonstans???
 
Ann

[Camilla Eriksson]

Kontakta landsarkivet i Lund. De borde vara intresserade av att ta emot handlingarna, och kan skapa ett gårdsarkiv.

[Gunilla Johansson]

Vi har företagsarkiv i Eskilstuna som tar emot även gårdshandlingar. Stadsarkivet borde också vara intresserade om inte landsarkivet är det.
 
Aldrig kasta, det finns alltid något intresse någonstans att ta emot handlingarna.
 
Mvh
 
Gunilla

[Ann Hansson]

Vill absolut inte kasta!! Jag ska höra med landsarkivet, det hade kännts bra om dokumenten kunde förvaras så att de som eventuellt är intresserade kan få tillgång till dem.
Mycket har varit svårläst, och jag måste erkänna att jag blev riktigt besviken när jag efterhand insåg att det mesta inte berörde någon i min släkt.
Tack Camilla och Gunilla för svar!
Ann

[Eva Dahlberg]

Om inte landsarkivet är intresserat, så finns både hembygdsföreningar (beroende på vilken församling det är fråga om finns olika hembygdsföreningar) och en släktforskarförening i området.  
 
Hälsningar,
Eva

[Ann Hansson]

Hej Eva!
 
Ska höra mig för om det finns ett intresse, tack för alla förslag. Och tack för länken till Åsbo släkt- och folklivsforskare!! Är mycket intresserad av flera av församlingarna!
 
Ann

[Anki Hagberg]

Johanna Andersson skrev den 10 oktober om en bou som finns i Vadstena och som var i så dåligt skick att den inte kunde kopieras.
Jag råkade ut för samma sak i dag, när en anställd vid Uppsala landsarkiv ringde och meddelade mig samma sak. När jag frågade om de ändå inte kunde ta fram uppgifterna genom att exemplevis skriva ner dem åt mig, svarade hon att liggaren inte fick röras över huvud taget! Den var rödmärkt och i mycket dåligt skick (1811). Jag blev oerhört besviken. Just denna bou från Skagershult var särskilt viktig för mig. Jag undrar nu om detta är ett korrekt förfarande av landsarkivet? Får inte ens personalen titta i handlingarna?

[Lennart Andersson]

Jag har några frågor om arv. Var det t.ex. på 1870-talet alltid så att samtliga laga arvingar skrevs in i bouppteckningarna - även om de genom den avlidnes testamente inte ärvde något? Eller var det just till följd av testamente som gynnade andra personer onödigt att föra in t.ex. syskon och syskonbarn som ändå inte fick något arv?
 
Hur var det med arvsrätten för oäkta barn i förhållande till modern? Vem ärvde det utom äktenskap födda barnet om modern var död? Ev. halvsyskon, eller? Mitt exempel gäller en oäkta född pojke som dog 10 år gammal med ett icke obetydligt kapital (arv från hans biologiska fader). Modern var död sedan några år men en halvsyster på moderns sida fanns.
 
Mvh
Lennart

[Ann-Mari Bäckman]

Hej!
 
Vilket landsarkiv vänder jag mig till för en bouppteckning från Kalmar stad, Kalmar län, 1927?
 
Ann-Mari

[Eva Dahlberg]

Vadstena.
 
Hälsningar,
Eva

[Ann-Mari Bäckman]

Eva!
 
Tack!
 
Ann-Mari

[Lennart Andersson]

Skulle samtliga laga arvingar skrivas in i bouppteckningarna? Jag har t.ex. ett fall, där den avlidne (död 1789) saknade bröstarvingar och där några syskonbarn var arvingar. Det fanns emellertid betydligt fler barn till syskon eller halvsyskon som bevisligen var i livet. Varför skrevs inte dessa in? Är det så att den som uppgav boet inte kände till dem eller var det onödigt at skriva in arvingar (som enligt testamentet ändå inte ärvde något).  
 
/Lennart

[Anders Karlsson]

Har en fråga om vilka möbler man hade i vilket rum. Det gäller en bouppteckning från 1839 och en (medelstor?) gård i Småland. Huset (som det enligt uppgift är det rätta) är byggt på 1700-talet och finns fortfarande kvar. Det är i dag utbyggt en del, men bör 1839 ha bestått av en förstuga, ett vardagsrum och ett kök på nedervåningen, samt trapphall, någon typ av sal och en kammare på övervåningen. Möjligen fanns ytterligare något mindre rum. Det rör sig alltså om en tvåvånings enkelstuga.
 
Här är (de viktigaste av) möblerna:
 
1 st väggur med fodral
2 st slagbord, blåmålade
1 st soffa, brun
1 st soffa med dyna
8 st stolar
2 st stolar
4 st stolar, gamla
1 st tebord
16 st diverse tavlor
2 st rammer (ramar?)
2 st soffor, i vardagsrumet
1 st stån bord (ståndbord?)
1 st köksbord
1 st gammal kista
1 st spätt låda
1 st skåp
1 st sockerskrin
1 st spegel med låda av mahång (mahogny)
 
1839 bodde på gården den nyblivne änkemannen Anders Hultman samt sju eller åtta av hans barn, i åldrarna 12 till 31 år. Dessutom fanns där en eller två drängar samt en piga. Kan det verkligen ha bott drygt tio personer i huset? Var sov i så fall alla?
 
Mvh
Anders Karlsson

[Ann-Mari Bäckman]

Ja, var sov alla? Så brukar jag fundera när det gällde min mammas uppväxt. På vintern värmdes bara köket och kammaren upp med hjälp av järnspisen. De hade också ett båtsmanstorp på gården, som fungerade som sommarstuga på sommaren, men gick även att bo i på vintern. Där fanns ett kök och en kammare. mamma var enda barnet, men i hushållet fram till ca 1936 fanns hennes far och mor, en morbror och hennes morföräldrar. Alltså fem vuxna och ett barn.
 
I den familjen du nämner, så värmde man säkert inte upp alla rum på vintern. Barnen fick trängas ihop flera i samma säng. Man låg skavfötter. Träsofforna gick ju att dra ut, så att minst två kunde ligga i dem. Om rummen var stora, så stod säkert flera träsoffor i samma rum.
 
I min mammas hem fanns en stannsäng (ångermanländska). Den var en fiffig möbel, med plats med föräldrarna inne i skåpsängen, med draperi. Ovanför kunde några barn ligga och man kunde även dra ut en låda undertill, som gav plats för några barn till, plus en låda på gaveln att dra ut. På gaveln fanns en skiva att fälla ut, för skrivarbete och små lådor för viktiga saker.
 
Nu fanns det inte en sådan möbel i det hem du nämner, men man använde sig av fiffiga hopfällbara möbler (för compact-living, som vi säger idag).
 
På sommaren blev det genast lättare, då man kunde ligga i rum, som normalt inte värmdes upp på vintern.
 
Ann-Mari

[Sylvia Leijon]

Jag funderar på om väggfasta sängar togs upp i bouppteckningar. Jag menar sådana sängar som så att säga var en utbyggnad från väggen. De var ju inte egentligen föremål.
 
Sylvia