Återgivning av gammal text i tryckt form

[Lars Nylander]

Jag har sysslat en del med att renskriva gammal text, och på många ställen stött på förkortningar som det inte finns tecken på tangentbordet för.
 
Under medeltiden använde man ett tämligen invecklat system av olika förkortningar. Dessa återges vanligen i kursiv stil. Till exempel: ordet medh brukar förkortas med ett z-liknande tecken, och se ut ungefär mz i orginalet. Detta blir medh i diplomatariet, likaså thz - theth.  
 
Ett mycket vanligt förkortningstecken är det så kallade nasaltecknet. Man skrivs oftast Ma med ett horisontellt streck över bokstaven a. Detta skrivs Man i diplomatariet.  
 
Nu till problemet: Vissa abbreviaturer levde kvar länge, t.ex. ser man ofta mz i domböcker på 1600-talet, och Anna kan få en konsonant bortförkortad med nasaltecken ännu på 1700-talet. Skall vi då använda kursiva bokstäver för att beteckna förkortningar?
 
I dateringar ännu på 1700-talet skrivs ofta inte den ut, utan endast ett d med rejäl krok på. Kanske detta borde återges det? Fr.o.m. 1600-talets mitt brukar jag sluta markera förkortningar med kursiva bokstäver, men jag skriver alltid ut de förkortningar som förekommer.
 
Redaktionen för Svenskt diplomatarium ändrar till stor bokstav i meningars början samt på person- och ortnamn, där det är små bokstäver, samt till modern interpunktion i brevtexterna utan att ange detta i notapparat. Detta har jag tagit efter och gör så i all text jag återger. Är det rätt att göra även i senare tiders texter?

[Jens Sandahl]

Lars!
 
Min åsikt är att den diplomatariska återgivning som redaktionen för Svenskt diplomatarium använder för det medeltida materialet även bör användas på texter från 1600-och 1700-talet.
 
En fråga som jag ställer mig är dock om det är så stor idé att ge ut diplomatariskt återgiven text. Det är föga arbetsekonomiskt effektivt att renskriva mängder av texter och återge dem texttroget. Skulle det inte vara både billigare och mer lättarbetat om man istället enbart gjorde regestsammanställningar på materialet. Istället för att återge texterna diplomatariskt skulle man kunna scanna in dem och få plats med ganska så många på en CD. En CD med regester över ett stort material som även finns i facsimil på skivan skulle väl vara alldeles ypperligt?

[Lars Nylander]

Jens!
 
Visst, det låter som en bra idé.
 
Vad jag menade var emellertid inte att man skall ge ut texter från 1600-talet och 1700-talet på samma sätt som i diplomatarierna. Man kommer väl alltid ändå att renskriva texter här och var, liksom små citat, och då bör man alltså använda SD:s editionsregler?

[Jens Sandahl]

Lars!
 
Personligen så tror jag att det är upp till sammanhanget när man ska återge en text om den ska vara diplomatariskt återgiven eller om den exempelvis kan vara normaliserad i stavningen.
 
Jag tror att det i en språkvetenskaplig studie bör vara bokstavstrogen återgivning, men att man i en vetenskaplig historisk text bör kunna normalisera stavningen. I en ekonomisk-historisk studie över Flor linnemanufakturs konkurs på 1700-talet finns det enligt min uppfattning ingen anledning att återge eventuella citat diplomatariskt om inte synnerliga skäl för detta finns. Bara för att ta ett exempel på ett ämnesområde som ju ligger oss båda varmt om hjärtat.

[Andreas Karlsson]

Lars skriver om förkortningar som det inte finns tecken på tangentbordet för. Detta stämmer ju visserligen, men detta problem går ju faktiskt att lösa. Om man vill är det bara att skaffa sig ett program som man kan skapa egna typsnitt med, och sedan helt enkelt själv skapa de symboler man vill använda och som inte återfinns på tangentbordet.  
 
Några demon och shareware-program för att skapa egna typsnitt återfinns på
http://www.zdnet.com/downloads/graphics.html
och klicka där på Font Tools.

[Andreas Karlsson]

Prova annars att gå in på www.fontlab.com som har ett flertal olika program för typsnittsskapande.

[Malakai]

Raderat, spam.