Hej!
En personlig reflektion efter några månaders Genline-nyttjande.
Jag har nu använt Genline sedan i vintras. Det har överträffat alla mina förväntningar. Jag är heltidsarbetande småbarnsförälder och upplever nu för första gången att jag har möjlighet att släktforska effektivt och helt på mina egna villkor.
Jag har hittills kunnat plöja genom för mig relevanta församlingar i framför allt Östergötland och Värmland helt ohämmat och med den flexibilitet som bara en direkt access till materialet ger. Att omedelbart kunna följa upp en tråd in i en annan församling eller följa upp personerna från den ena arkivvolymen efter den andra, utan att behöva ta sig till ett arkiv eller en depå, utan att behöva beställa hem mikrokort och vänta på att materialet ska dyka upp: det är precis vad jag hoppades på när jag först hörde talas om Genline för flera år sedan. Genom att jag dessutom har ett ADSL-abonnemang ger därtill mycket bra nedladdningstider. Jag upplever det som betydligt enklare och mer flexibelt att växla mellan olika bilder i Genline än att hålla på och fippla med mikrokorten. Efter ett tag tillägnar man sig bra rutiner och metoder för hur man ska gå till väga.
Kvalit?n: Jag är helt nöjd. Om originalfilmen (”mormon-filmen”) är dålig så blir naturligtvis även Genline-bilden dålig. Dock är zoom-funktionen mycket användbar när t.ex. bläcket flutit ut. Genom att kraftigt zooma in kan man många gånger identifiera det skriva tecknets konturer på ett sätt som är svårt i en mikrokort-läsare.
Kostnaderna: Jag nämnde att jag har ADSL. Kostnaden för det är i nuläget 275 kr/mån. Det är något jag skulle ha även om jag inte släktforskade och det är därför ingen merkostnad för mig. Om jag forskar genom att beställa hem mikrokort kostar det 20 kr per arkivvolym och att göra beställningen via bibliotek här i Stockholm är minst lika dyrt (så var det åtminstone när jag gjorde det senast vilket är flera år sedan). Sedan tidig vår har jag säkert plöjt 200-300 arkivvolymer i Genlines utbud och med den takten är Genlines priser mycket överkomliga för min egen del.
Övrigt: Jag använder normalt en bärbar dator hemma. Till den har jag kopplat en större skärm. Genom en funktion i Windows XP kan man expandera datorns ”skrivbord” till att omfatta både den bärbara datorns skärm och den större skärmen. Det gör att du helt enkelt kan flytta t.ex. musmarkören mellan de båda skärmarna och sålunda dra t.ex. Internet Explorers/Netscapes fönster mellan skärmarna. Jag har vanligen DISGEN öppet på den ena skärmen och Genline-fönstret på den andra. Så kan jag logga direkt i DISGEN om jag vill, utan att hålla på och minimera Genline-fönstret. Det är därmed också väldigt lätt att klippa och klistra information från Genline in i DISGEN. Jag tänker då närmast på uppgifter om arkivvolym, referensinformation/källhänvisningar etc. Jag använder även Söder-skivan, Klara-skivan, Sveriges Dödbok och Svenska ortnamn samtidigt med DISGEN och Genline, som kompletterande referensinformation och kan genom det expanderade skrivbordet lätt överblicka all information.
Sammanfattning: För mig har Genline visat sig innebära ett jättelyft i släktforskningen i kyrkoböckerna. Jag har haft lite tur i och med att två län där jag har mycket att hämta kommit med tidigt i deras produktionsplan. Jag har sedan tidigare ett ADSL-abonnemang vilket är, skulle jag tro, rätt avgörande för min bedömning av Genline. Jag har testat att koppla upp mig via vanligt mod?m: det går men det kräver ett stort mått tålamod. Kostnaderna är i mina ögon inget hinder alls. Jag tycker priserna, även före eventuella rabatter, är mycket överkomliga mot bakgrund av mitt eget utnyttjande av tjänsten. Slutligen kan man ju reflektera över vad möjligheterna att accessa allehanda information via Internet-tjänster får för konsekvenser för den sociala aspekten av släktforskningen. När alla till slut sitter hemma på sin egen kammare och forskar istället för att mötas på arkiv och andra samlingsplatser. Men den tråden får någon annan gärna plocka upp.
Mvh,
Christer Hellsten, Hässelby