Databaser för släktforskare på Internet

[Sam Blixt]

Jag skulle gärna vilja ha synpunkter på hur databaser för släktforskning bör utformas, speciellt om de skall ligga på Internet resp på CD-skiva. Abonnemang och/eller tidsavgift?
 
Det kan ju bli aktuellt med något av dessa för PLF och även för andra föreningar.
 
Alla synpunkter är välkomna.
 
Sam Blixt/PLF/Oskarshamn

[Thomas Sverker]

För uppgifter på internet kanske en avgift per sökning vore att föredra, men det skulle väl bli omöjligt att administrera.......... I USA är det väl snarast så att man betalar en avgift per månad ?

[Stig Tinmark]

Varför skall det kosta pengar att söka sina anor på Internet i Sverige?
Hur administreras databaserna i Danmark, Norge och Finland, där det är gratis för en Svensk att söka.  
Varför är våra Nordiska grannländer långt före oss vad det gäller att söka sina anor på nätet?

[Sam Blixt]

Hej Stig!
 
Du får gärna komma med andra förslag till finansiering av de kostnader vi har för uppbyggnad och drift av databasen.  
 
Samtliga i PLF arbetar ideellt, men trots detta har vi kostnader för datorer, abonnemang, telefon, disketter, porton, reparationer, lån av mikrokort mm mm.
 
De inkomster vi har för att bestrida dessa kostnader är medlemsavgifter, sökningsavgifter och några tusenlappar i kommunala bidrag.
 
Alla är mycket välkomna med förslag till finansiering.
 
MVH/Sam Blixt/PLF/Oskarshamn

[Dan Ståhlberg]

Kanske man kan skapa en gemensam kommersiell organisation för de släktforskarföreningar som önskar publicera databaser på Internet? Om man delar kostnader för server, programvara, ekonomisk administration m m så blir det billigare för de deltagande föreningarna. Kunden (i detta fall släktforskaren) får det också enklare. En avgift att betala till en organisation, ett ställa att söka på. Måhända kan ett sådant företag också göra det lättare för föreningar att ta steget ut på Internet med sina register.
 
Det vore intressant för mig som rookie (nybörjare) att få höra lite erfarenheter av de som deltagit i helt ideella registreringar och publiceringar av data. Har det fungerat bra? Finns det kontinuitet i registrering, fanns det normer för registrering, kvalitetssäkring m m? Fanns det andra problem eller möjligheter? Dela gärna med er av erfarenheten!
 
Dan

[Carl Szabad]

Dan: Man blir varm om hjärtat när man hör en nybörjare efterlysa normer för registrering och kvalitetssäkring. Tyvärr är det nog ofta si och så med det. Jag brukar svara de som undrar hur man ska bära sig åt vid registreringsarbete: Skriv som det står! Han man försökt registrera bokstavstroget råder det sedan ingen tvekan vid korrekturläsningen vad som ska åtgärdas och då går även arbetet snabbast. Normering av namnen för sökning går lätt att göra i efterhand.
 
Vad gäller offentliggörandet av register finns följande metoder: 1) gratis baser att hämta på nätet, 2) baserna upplagda som textinformation för sökning direkt på en hemsida, 3) disketter/CD och 4) utskrifter. Utskrifter och CD brukar finnas på de aktuella landsarkiven eller bibliotek för forskning på plats. Annars finns de vanligen att köpa hos registerproducenten.
 
De för forskaren mest användbara metoderna torde vara 1) eller 3) då man i lugn och ro kan leta själv på alla sökparametrar.

[Carina Sunesson]

Sam, att det skulle vara ett stort intresse för PLF på nätet råder det nog ingen tvekan om.
Internet växer för varje minut och med den utveckling som sker är det väl ett natuligt steg att PLF gör sitt inträde här.
Det har diskuterats lite här i Anbytarforum om finansiering och hur densamma skulle kunna se ut.
Internt vet ni naturligtvis vilka medel det rör sig om.
Att ta betalt i form av abonnemang är väl en vettig lösning, det är ju ändå en tjänst som ni tillhandahåller på frivillig basis.
Det kostar ju att hyra/köpa mikrokort också!
Om detta skulle hålla ekonomiskt vet ju bara ni, baserat på de sökningar som görs idag, givetvis ställd mot den tillgänglighet en bas på internet skulle ge i form av mervärden.
Andra förslag är att undersöka bidrag/finansiering från de kommuner som är inblandade, länstyrelsen, Kulturfonden, Statens kulturråd, EU samt att undersöka sponsoring mot reklam från företag i närliggande intresseområden.
I mitt arbete är jag van att jaga finansiärer, och jag vet att det inte är orimligt alls vare sig det gäller statliga/kommunala eller privatägda
företag/organisationer.

[Carina Sunesson]

Hej Tomas Sverker,
Kanske är det inte så tokigt som Du skriver att om PLF skulle finnas på nätet och ta betalt per sökning.
Telia har ju t.ex börjat med service att kostnaden läggs på telefontaxan och därifrån administreras till den som ger tjänsten.
Det kräver förstås att köparen är ansluten till Telia i dagsläget.
Gula sidorna på nätet, liksom flera shopping portaler fungerar just så i dagsläget.

[Hans Hanner]

Även om det är en utopisk tanke så anser jag principiellt att dataregister till kyrkböcker m. fl. arkivalier borde hanteras av en överordnad organisation, lämpligast Riksarkivet/SVAR, alternativt Sveriges släktforskarförbund. Denna organisation kunde då ha kontroll över vad som renskrivits och vad som inte renskrivits.
 
Jag har aldrig förstått vitsen för den enskilde forskaren att köpa hem en renskrift av t ex födelseböckerna från en viss församling när man bara (för det mesta) behöver titta i dem 1 eller 2 gånger. Så där sitter man och vill ha tillgång till ett register men anser att det inte är värt pengarna. Alltså har någon gjort ett fantastiskt register till födelseboken men jag har inte tillgång till det utan letar mig hellre igenom födelseboken eller avstår från den helt och hållet och kanske missar en uppgift som finns där. Den som på frivillig basis skriver rent kyrkböcker bör väl rimligen göra det för att man vill och inte för att man skall tjäna pengar på det. Omkostnaderna för datorer m. m. borde sedan ligga i en överordnad organisations intresse att stå för. Det är ju ett oerhört arbete som av många eldsjälar här i landet lagts ner och läggs ner på renskrivande av arkivalier. Och jag ser det i viss mån som en gratistjänst åt Riksarkivet. Håller någon med mig?

[Stefan Simander]

Jag instämmer, åtminstone för dem som vill delge  
sina uppgifter gratis. De andra borde också gå att  
nå genom någon samordnande storebror.
 
Stora register på nätet tar dock väldigt lång tid  
att öppna, t ex Olle Överbys fantastiska vigsel-  
och dödböcker för Visby! Tack igen Olle och alla  
andra entusiaster för er generositet!

[Christian Andersson]

   Pengar, pengar och pengar.
 
   För min del tycker jag att släktforskning borde vara gratis. Det räcker med all den tid som jag lägger ner. Jag har inte råd att köpa alla CD:skivor som kommer ut på marknaden även om jag gärna skulle vilja. Visserligen har jag köpt Sveriges Dödbok 1968-1996. I och för sig värd pengarna, men den borde kostat 100 kr i stället för 750. Då hade man kunnat sälja säkerligen hundra gånger flera exemplar och alla parter hade tjänat på affären. Dessutom sluppit problemet med piratkopiering. Samma sak gäller givetvis Emigrantskivan och Söderskivan. Titta bara på alla frågor om emigranter och söderbor här på Anbytarforum som entusiaster med tillgång till dessa skivor försöker besvara!
   När det gäller avskrifter av kyrkoböcker har jag själv lagt ned arbete i några av de församlingar jag själv är intresserad av. Register som jag gärna delar med, frågan är bara hur? Jag vill inte ha någon ersättning men jag vill heller inte att någon annan skall utnyttja registren kommersiellt. Och jag är definitivt inte beredd att betala för att få motsvarande uppgifter ur andra register.  
   För till syvende och sist är det ju originalkällorna som gäller. Dataregistren kan och får aldrig ersätta dem, de kan på sin höjd vara ett hjälpmedel att hitta rätt i släktforskardjungeln.
   
   Christian Andersson
 
P.S. Stefan, var hittar man Olle Överbys register? D.S.

[Carl Szabad]

Hans: Det vore inte lämpligt att en överordnad organisation tog ansvar för alla register som tas fram. Det skulle innebära att även kvalitetsansvaret skulle ligga där. Och det är en omöjlighet med tanke på den högst varierande kvalitet som råder i dag bland registren.
 
Vad käller kostnaden finns det åtskilliga, både föreningar och privata som helt gratis genomför det gigantiska arbete som en registerframtagning innebär och sedan även arbetar fram en hemsida där man lägger upp filerna eller själva texten för helt gratis nerladdning. Kan det bli billigare?? Att några vill ha betalt för pappers- och kopieringskostnaden ser jag inte som särskilt märkligt. Och det är naturligtvis ingen som tvingar dig att köpa ett register du bara har behov av en eller två gånger, det väljer du själv.
 
När det gäller VAD som registrerats har vi dock förbundets Register-register som sedan i somras håller på att uppdateras och snart kommer i en sökbar variant liknande Socken-Sök. Där är vi mycket tacksamma om vi får reda på vad som finns. Den befintliga versionen finns på Rötter, sidan www.genealogi.se/regreg.htm.
 
Christian: Sveriges Dödbok kostar 495:-, inte 750:-. Vill man inte vara medlem i Sveriges Släktforskarförbund får man betala en hundralapp mer. Har du gjort register är vi naturligtvis intresserade av att få del av den uppgiften, dock inte själva registren. Mejla oss, eller meddela här, vilka socknar, böcker och tidsperiod det gäller, så kan vi ta med de uppgifterna i Register-registret.
 
En detalj till som egentligen är självklar. Förbundet lägger ner stora pengar, medlemmarnas pengar, på att ni ska kunna utbyta erfarenheter med andra forskare i diskussiongrupperna och det tänker vi fortsätta med. Det kan ligga ett viss värde i det också.

[Hans Hanner]

Carl: Jag tycker det vore intressant om du ville utveckla din tanke om varför en överordnad organisation automatiskt måste vara kvalitetsansvarig. Jag ser det inte så.
 
Organisationen skulle kunna samordna de renskrifter och register som gjorts på sin hemsida så att den enskilde forskaren vet var han skall börja sin sökning. Precis så som förbundet har gjort med sitt register-register. Och den skulle kunna utvecklas och få auktorisation som national-register-register.
 
Om man dessutom lägger ut själva registren och renskrifterna på nätet och samlar dem under en och samma hemsida (eller med länkar från en och samma hemsida) så kan ju fortfarande kvalitetsansvaret ligga kvar hos den enskilde upphovsmannen eller den lokala släktforskarföreningen.

[Carl Szabad]

Hans: Jag tycker inte det är så mycket att utveckla mer. En överordnad organisation måste ha en kontroll på kvaliteten på det som är underställt, per definition.
 
Det vi gör, och som du även konstaterar, är att vi försöker sprida information om VAD som finns. Helst skulle även en kvalitetsdeklaration ingå där och det har vi även försökt propagera för genom ett certifikat vi tagit fram och tillställt våra medlemsföreningar.
 
Vi kan inte heller kräva att någon som lagt ner hundratals timmar på ett registerarbete sedan gratis offentliggör det, lika lite som att någon som skriver en bok ska lämna ifrån sig manuset gratis när den är färdig. Att sedan många gör det får vi vara tacksamma för.
 
Länkar, eller adresser, till de hemsidor som har register på nätet kommer att finnas i den nya versionen av Register-registret.

[Carl-Johan Ivarsson]

Diskussionen handlar ju egentligen om databaser på Internet, men eftersom frågan om pappersutskrifter har nämnts så kan jag följa upp det.
Glöm inte bort att registren skall finnas där forskarna oftast finns, dvs på biblioteken. De flesta bibliotek är nog intresserade av att ha register från den egna kommunen/trakten tillgängliga för släktforskarna.
Så där är det upp till registerproducenterna att intressera biblioteken till att köpa in deras alster!

[Olle Överby]

Olle Överbys register, dvs de som är färdiga, kan återfinnas under adress:  
http://sd.datatorget.educ.goteborg.se/cdata/reginfo.php3?lang=swedish#swedish

[Carl Szabad]

Olle: På den sidan står det att inmatning är gjord från ett på 1960-talet maskinskrivet register. Har du korrekturläst det sen mot originalhandlingen eller mikrokort?

[Olle Överby]

Korrekturläst mot mikrokorten.

[Carl Szabad]

Olle: Bra! Det är tyvärr många som struntar i att korrekturläsa efter inmatning eller på sin höjd korrekturläser mot en avskrift.

[Bernt Bergkvist]

Ett problem med databaser och olika hemsidor är att hitta dem. Det spelar inte någon roll om man hittat världens bästa system för att ta rimligt betalt för en tjänst om människor som behöver den inte hittar dit. En normal kväll framför dator hittar man utan större problem flera hundra privata små hemsidor med antavlor och släktutredningar som med stor sannolikhet skulle hjälpa många forskare på rätt väg.  
 
Till det kommer alla dessa antavlor och utredningar som inte ens publiceras på Internet, utan i små lokala medlemsskrifter för olika släktforskarföreningar. Och så allt som publicerades i årsböcker och annat någon gång för länge sedan.
 
Då släktforskningen är en starkt växande verksamhet, som lockar allt fler människor, så kan vi inte hålla på och uppfinna hjulet gång på gång. Den viktigaste biten för kollektivet släktforskare borde vara att på något sätt försöka sammanställa allt som publicerats så att man åtminstone kan hitta uppgifterna.  
 
Naturligtvis kommer detta bara att bli andrahandskällor, men för den som letar efter försvunna människor kan sådana här register bli ett mycket värdefullt medel att veta i vilken socken man skall leta, vilka volymer mikrokort man skall ta hem.
 
Någon stor databas i stil med Mormonernas tror jag inte vi kan få än på några år, men att arbeta för att digitalisera publicerat material och samla det på ett ställe, som ett digitalt bibiliotek, ägnar jag gärna någon timme i veckan till.
 
Bernt

[Dan Ståhlberg]

Vad jag som nybörjare förstår finns idag både DISBYT och Släktdata som depåer för egna och gemensamma inmatningar och åtminstone DISBYT är sökbart via nätet. Skulle inte någon av dessa kunna utvecklas lite för att ha kvalitetsmärning och eventuellt ta betalt (för de register som så önskar) för att möte önskemålen ovan?

[Lars Cornell]

DATABAS FÖR HEMBYGDSFORSKARE
 
Vi forskar i Tjust - se http://www.tjust.com/lofta/ mm.  
Hur kan vi få tillgång till PLF-registret i vår egen hemdator (MAC med FileMaker Pro)? Det är en resa på 10 mil till släktforskarrummet i Västervik så den möjligheten är opraktisk och mycket dyr. Hembygdsforskare har användning av databasen många små gånger varje dag/natt.  
 
När uppgifterna insamlades hade jag personligen kostnader på någon tusenlapp för det som nu ligger i PLFs register.
 
Lars Cornell laco@telia.com

[Ole Thronborg]

Gratis databaser är en självklarhet!
Många små föreningar, tycks tro att, kan Microsoft tjäna massor med pengar för sina program så kan väl vi också. Jag har sett skräckexempel på föreningar som gjort glädjekalkyler om hur mycket de skulle kunna tjäna per sökning eller genom försäljning av CD-skivor. Nu är det så att det är en himla skillnad på Microsofts företagskunder och en privat liten släktforskare med minimal budget.  
Ett bra exempel är DDA i Danmark där man kan söka ALLA register helt gratis, däremot kostar CD-skivan med ALLA folkräkningar 210:-, eller ALLA utvandrare 210:- eller en komplett kyrkbok på diskett 45:-. Detta är skäligt med tanke på material och produktionskostnad. Bakom allt detta står Statens Arkiver, dvs, danska staten i samarbete med dansk dataarkiv. För insamling av material tillsatte man en grupp experter tillsammans med släktforskare och tog fram ett särskilt KIP-program som intresserade och godkända släktforskare kunde ladda ned. Man har strikta regler för att allt insamlat material skulle få samma format.Vartefter släktforskarna knappat in folkbokföring eller kyrkbok i KIP-programmet sänds den till DDA, där den korrläses och läggs till riksregistret, Varje inlämnare får sin statistik över antal korrigeringar mm direkt på nätet. Det är på detta sätt man kan uppnå ett mycket bra register med hög kvalitet. Ambitionerna med t ex mormonernas databas var nog bra men de föredrog kvantitet före kvalitet och resultatet kan starkt ifrågasättas. Om ni absolut måste tjäna pengar, låt oss få söka gratis, ta skäligt betalt för CD-rom och låt istället sponsorer betala med annonsering på era sidor.
 
Ps
Ni kan hämta alla mina databaser och register GRATIS på min sida www.creativepartners.se/ole
Ds
 
Hälsningar Ole

[Åke W]

Hur ska man registrera platser?  Fins det nån  
sorts standard eller är det tycke och smak som  
gäller?

[Åke W]

Ooops fel area - ignorera mitt inlägg!

[Karl Johansson]

Deprimerande syn på släktforskning ni har. Släktforska ska vara gratis eller kosta, men kan man då kalla det att släktforska att söka på ett namn i en databas och sedan få all information om denna person? Vad ligger det för spänning i detta? Mina damer och herrar, har ni inte insett att meningen med släktforskningen ligger i själva forskningen? Det är vägen mot sanningen som är det viktiga, inte själva stam/antavlan. Skulle 2020-talets forskare få samma nöje av att forska fram 100 anor som en dagens (eller snarare 1970-talets) släktforskare? Knappast.
 
Släktforskning är en folkrörelse och folkrörelsernas funktion är att ge individerna i ett samhälle en dräglig tillvaro, inte att skänka var och en tio kilo ansedlar.

[Lena Thelin]

Hej,
 
Jag tror nog att alla är helt överens med dig om tjusningen över att forska. Men jag kan inte förstå varför det skulle vara fel att bjuda på det man har. Givetvis ska man kontrollera upp uppgifterna som man fått. Källuppgifterna ska givetvis uppges med databasen och först när man kontrollerat med böckerna själv skriva dit detta.
 
Tror nog också att det kommer ta många generationer frammåt innan vi kan komma i det läget att vi bara kan då in i en databas och få fram alla uppgifterna som vi vill ha. Kanske att vi kan få fram det som finns sedan Sverige datoriserades men vi måste fortfarande leta manuellt i böckerna (microkorten) för att få fram sanningen.
 
När man som jag har blivit biten av det här med släktforskning men tiden inte räcker till för att man har arbete, man och barn som kommer i första rummet, tar man tacksamt emot det man kan och försöker ge tillbaka så gott det går.
 
Många hälsningar
Lena

[Rune Edström (Rune)]

Hej Karl
Det var ord och inga visor. Om var och en ska klara sej själv i släktforskandet och inte bry sig om andra, hur kan det då komma sej att du finns på Anbytarforum? Där det mesta handlar om hjälp från andra.  
Om någon vill klara sej själv är det ju bara att låta bli att ta rätt på det man hittar hos andra forskare. Svårare är det ju inte.
 
Släktforskare verkar ju vara ett väldigt hjälpsamt släkte. Där kan man få hjälp av dom stora pojkarna när man som blåbär försöker hitta nån ana. Sen om man själv hjälper nån annan tycker jag det är helt i sin ordning.
mvh
rune

[Ann-Britt Sjödin Eriksson]

Karl. Deprimerande syn? Ja, Nog är det deprimerande alltid. Speciellt när du tror dig veta vad tjusningen med släktforskningen är för alla människor. Jag känner inte igen mig i det påståendet. Tjusningen för mig som forskat sedan 1976 är 2 stora delar: 1) Forskningen. 2) Relationen till andra forskare samt utbytet vi kan ha av varandra. Dessutom, en seriös forskare kontrollerar alltid uppgifterna man fått på nätet.  
Men, du är kanske inte släktforskare själv, vad vet jag. Hur som helst ska du inte påstå att vi andra som delar med oss missar själva poängen med forskningen. Det får stå för dig. Och du, vad menar du med Vägen mot sanningen? Vad då för sanning?
Mvh, AnnBritt

[Nina M.Nordby]

14 dager GRATIS: Visit Ancestry.com for a FREE 14-Day Trial and enjoy access to the #1
Source for Family History Online. Go to:
http://www.ancestry.com/subscribe/subscribetrial1y.asp?sourcecode=F11HB

[Jean Lindén]

Hej,
 
Jag sysslar inte (ännu) med släktforskning, men har försökt kolla upp endel förfäder i databaser på internet. Nu undrar jag hur t ex Familysearch-basen är sammanställd, eftersom jag var lite förvånad över att den i de flesta fall angav de finska ortnamnen på så gott som helt svenskspråkiga orter i Österbotten. Är uppgifterna plockade ur någon Finländsk databas?

[Filippa Wimmerstedt]

Hej
Är det någon som vet om man kan ta en prenumeration på Danska kyrkböcker likt vårt svenska Arkiv Digital?
MVH
Filippa

[Chris Bingefors]

Danska kyrkböcker är gratis
 
http://www.sa.dk/ao/Kirkeboeger/default.aspx

[Filippa Wimmerstedt]

Tusen tack för länken Chris!
Filippa

[Urban Sikeborg]

Ideellt utförd släktforskning som dammsugits upp i kommersiella släktdatabaser bortom släktforskarens kontroll är ett problem.


 Jag publicerade 2010 min sockendatabas Familjer i Norrala på Rötter, såväl i html-format som hela databasen i gedcom-format, med källor, excerpter, indicieresonemang och allt. Vid utskrift omfattade det runt 4.600 A4-sidor när alla sidbrytningar tagits bort. Jag specificerade ett villkor för användandet under rubriken »Hur du får använda uppgifterna«:


»Det har tagit lång tid att identifiera källorna, värdera uppgifterna och ställa samman materialet. Många av identifieringarna har enbart varit möjliga utifrån en bred och samtidigt djup detaljkännedom om befolkningen i socknen. Det har krävt specialkompetens av olika slag, där läsningen av den bitvis mycket svårbemästrade handstilen är en av de enklare. Det har dessutom kostat mig mycket i reda pengar i arkivbesök, papperskopior, mikrokortslån och boklån.
Sammanställningarna omfattas av lagen om upphovsrätt. Du får emellertid fritt förfoga över uppgifterna för personligt, icke-kommersiellt bruk, under förutsättning att du tydligt anger varifrån du hämtat dem. Det finns emellertid ett absolut undantag: du får inte i din tur publicera sammanställningarna i eller skicka in delar av dessa till icke-kvalitetssäkrade Internetdatabaser som FamilySearch och DISBYT. Det ber jag dig respektera.« [https://www.rotter.se/faktabanken/slaekt-soek/familjer-i-norrala/anvanda-uppgifter]


Jag valde att inte försöka tjäna pengar på min släktforskning utan publicerade resultatet ideellt för att det skulle nå ut. För några år sedan (2011) visade det sig att databasen fanns upplagd på Ancestry.com, och  när jag kontaktade Ancestry vägrade man ta bort den, trots att det var ett tydligt brott mot företagets egen policy. För att få se mitt eget material och se hur mycket av databasen som lagts upp skulle jag vara tvungen att skaffa ett Ancestry-abonnemang, vilket jag inte ville. Jag skrev om det på Anbytarforum och problemet med att ideellt utförd släktforskning utnyttjas av privata företag, och det diskuterades här 2011 och 2012. (Forum > Metoder & hjälpmedel > Källor > Internet > Ancestry / Genline > Allmänt > Ancestry > Allmänt > Ancestry, https://forum.rotter.se/index.php?topic=62453.0, https://forum.rotter.se/index.php?topic=62454.0) Det var först efter det som Ancestry tog bort databasen.


Och nu ser jag att min databas i sin helhet finns på Myheritage.se, som också kräver abonnemang. Jag har skrivit till dem i dag och begärt att de ska ta bort min databas. Vi får se hur det går.

[Eva Dahlberg]

Hej Urban! det är tyvärr nog en del av MyHeritages teknik, att försöka dammsuga nätet på databaser - om ingen protesterar. Jag känner till detta fall från hösten 2019 https://slektogdata.no/nb/myheritage-har-stjalet-data-fra-slekt-og-datas-gravminnebase - och där lyckades den norska föreningen få bort det ("Oppdatering: MyHeritage sier nå at de har fjernet innholdet fra Gravminnebasen fra sine sider.").

Det finns en Sverige- eller Norden-ansvarig för MyHeritage som det kan vara lönt att kontakta för att föra frågan vidare i i organisationen om du inte lyckas i första försöket. Hon gör ofta reklam i Facebook-gruppen DNA-anor.


Hälsningar
Eva