Dödböcker

[Maud Svensson]

1674-1907 hette församlingen Jakob och Johannes. De båda församlingsdelarna hade delvis separat bokföring, bland annat flyttningslängder och dödböcker. Men 1853-1907 fördes gemensam död- och begravningsbok, vilket också framgår av Svars hänvisningar.
 
I kolumn 21 (Anteckning af hvad etc) antecknades namnet på prästen som förrättade jordfästningen.
 
Om du berättar vad makarna hette, när de inflyttade i Johannes och när hustrun dog, blir det lättare att ge korrekta besked vad gäller dina frågor om adresserna.

[Anna-Carin Betzén]

Lite kart-info:
 
Döbelnsgatan nr 48 ligger (åtminstone idag) strax intill där Döbelnsgatan och Surbrunnsgatan korsar varandra, så de två gatuadresserna kan eventuellt avse samma hus.
 
Det har tydligen funnits flera gator i Stockholm som hetat nåt med Ba(d)stugatan, bl.a. ser jag här att Sveavägen hetat Stora Badstugatan. Sveavägen och Döbelnsgatan går parallellt, med 1-2 kvarter emellan.

[Maria Hellström]

Makarna heter August Hellström (f. 1855) och Eva Johanna Andersdotter, född: 1846-11-19 i Knutby och död
1891-01-31 i -församling - tja Jakob eller Johannes församling... I listförteckningen på SVAR står det Johannes, i boken står det Jakob och i inflyttningslängden där de bodde står det Johannes...
 
Surbrunnsgatan 35 var det visst iallafall (skrev nog inte numret i förra inlägget)
 
De flyttade in till Johannes församling den  1/10 1890.

[Carl Szabad]

Som Maud skrev tidigare heter alltså församlingen under åren 1674-1907 Jakob och Johannes, så det är inte antingen eller.

[Maria Hellström]

Men om församlingen heter Jakob och Johannes, varför står det då något annat i kyrkböckerna och i listförteckningen?  
 
I utflyttningsboken står det att fam. Hellström flyttade till Johannes församling (inte Jakob och Johannes!) och i förteckningen (som dock har Jakob och Johannes som huvudrubrik) står det Johannes församling bland inflyttningsböckerna och boken heter också Johannes församling.
 
Och det står också Johannes församling i listan över dödböckerna, det är när man öppnar den som det står Jakob istället. Därför blir jag förbryllad.
 
Om församlingen heter Jakob och Johannes så borde det väl stå så också i kyrkböckerna?

[Carl Szabad]

Varför en församling heter på ett visst sätt kan man grubbla över. Och visst har även jag funderat på just det här fallet, men har inget bra svar. Kyrkböckerna behöver dock inte slaviskt följa församlingens namn. I många fall har exempelvis stads- och landsdelar av en församling olika böcker utan att de är två olika församlingar.

[Maud Svensson]

Om församlingen heter Jakob och Johannes så borde det väl stå så också i kyrkböckerna?
 
Församlingen hette Jakob och Johannes 1674-1907 och så står det också i de gemensamt förda kyrkböckerna. Se till exempel den dödbok (FIa:7) där du hittade Eva Johanna Hellström - överst på vartenda uppslag står det Död-Bok för Jakobs och Johannes församling.
 
Som jag skrev tidigare fördes flyttningslängderna separat, så visst flyttade man till eller från antingen Jakob eller Johannes. I församlingen fanns också två kyrkor, Jakobs kyrka och Johannes kyrka. När Stockholms stads särskilda folkbokföring, rotemansinstitutionen, infördes 1878 bildade de båda församlingsdelarna varsin rote: Jakob rote 7 och Johannes rote 8.
 
Flyttning inom en församlingsdel noterades inte i dess flyttningslängd. Däremot skulle flyttningen anmälas till rotemannen (1878-1926) som strök personen ur den förra fastighetens rotehäfte och antecknade honom/henne i häftet för den nya adressen. Av dödboken framgår att Eva Johanna Hellströms bostadsadress var Surbrunnsgatan 35 (i Johannes). Såvida hon inte flyttat ifrån maken hade hela familjen flyttat dit från Döbelnsgatan 48. Men när hon dog befann hon sig inte i hemmet utan på adress Badstugatan 80 - om det var något annat än ett bostadshus känner jag inte till. Varför hon var där, om det var ett långvarigt eller tillfälligt besök, kan inte heller utläsas av dödboken.

[Maria Hellström]

Ahaaa, så flyttning inom en församlingsdel noterades alltså inte alltid (ibland har jag sett att det gjort det dock, fast i andra församlingar), det var bra att veta! Då kan de alltså ha flyttat ändå, utan att det stått. Då försvinner det frågetecknet iallafall.  
 
Jag tycker fortfarande det är lite konstigt att boken heter Dödbok för Jakob men står listad som Dödbok för Johannes, men jag får väl leva med att allting inte är logiskt.  
 
Men vad skriver jag som källa för denna dödbok som heter en sak men står listad som något annat? Dödbok för Jakob och Johannes ? Inflyttningslängden har jag skrivit Johannes på, för där både listades den som det och stod så i den.

[Carl Szabad]

Källan bör, om jag förstått det rätt, vara Jakob och Johannes FIa:7. För den perioden finns det enligt NAD bara en svit dödböcker för församlingen.

[Maria Hellström]

Okej, bra då vet jag. Tack för hjälpen! :-)

[Leif Gson Nygård]

Det förundrar mig var Norrbärkes första dödböcker 1661-1690 finns och undrar om någon har koll på detta?
 
I SVAR:s förteckning hänvisas det till L I a:2, Testamentspengar efter de döda men den volymen verkar inte vara scannad. Och i Arkiv Digitals återgivning av den volymen finns inga specifiserade poster för varje död person.
 
Det märkliga är att jag för ganska många år sedan på rullfilmen fann specifiserade poster efter begravda personer, i alla fall 1671 och 1674, i Norrbärke L I a:2, 1661-1690.  
 
Så vad har hänt vid konverteringen? Har dessa sidor av någon anledning uteslutits?
 
Vore tacksam om någon kunde reda ut detta.
 
Mvh
/Leif

[Carl Szabad]

Det verkar som om det finns två volymer som täcker samma period, se även SVAR C0013443_00007. Det tycks som om Arkis-registreringen av kyrkoarkivet på Uppsala landsarkiv missat detta. Specialräkenskaperna, som tidigare hette L I a:2, borde ha fått behålla den beteckningen. I stället har den första volymen klassats om till nr 2 och specialräkenskaperna är inte med alls i NAD. Däremot finns den skannad som nr 1 på SVARs hemsida, medan den gamla volymen nr 1 heter 2 på ADs, som också saknar den första. Genline har också bara med den ena, specialräkenskaperna.
 
Kristallklart, eller ...?

[Leif Gson Nygård]

Nja...klart som korvspad kanske.
 
Jag har inte sett att det är två volymer för L I a:2, 1661-1690. Och sedan hittar jag inte den SVAR beteckning du hänvisar till: SVAR C0013443_00007.
 
Men kontentan är att de viktiga räkenskaperna, det som rör döda och begravda i Norrbärke mellan 1661-1690, saknas i såväl SVAR:s som AD:s scannade material. Illa eftersom de ersätter saknade död- och begravningsböcker under perioden.
 
Så det blir till att nyttja gamla rullfilmen, MN 1364, igen. Tillbaka till stenåldern...

[Carl Szabad]

Jag ska göra ett nytt försök, eftersom det här inte var helt enkelt.
 
I NAD (Arkiv > Norrbärke > L I) finns bl a volymen L I a:2. Volym 1 saknas alltså, men troligtvis är den volym som är registrerad i NAD den gamla volymen 1. Jag återkommer här under med varför jag tror det. På den gamla NAD-cdn finns dock alla volymer med.
 
I SVAR (Kyrkoarkiv > Kopparbergs län > Norrbärke finns en volym som de kallar L I a/1. Det är förmodligen den gamla volymen 2. Om du tittar på sidan 7 i den volymen (den länk jag angav som av någon orsak, troligen pågående indexering, inte fungerar för ögonblicket) så står det vilka volymer som finns i L I a-serien i det kyrkoarkivet. Där finns både en volym 1 och en volym 2. Den volym som SVAR kallar 1 är alltså den gamla 2, där du kan återfinna dina detaljerade uppgifter.
 
Hos AD kallas en volym L I a:2. Det är den gamla volymen 1, vilket framgår om man tittar på innehållet i den. På ryggen syns också att den är omdöpt.
 
Hos Genline är det den gamla volymen 2 som har kvar sitt nummer. Den som alltså innehåller specialräkenskaperna.
 
Felet har gissningsvis begåtts hos folkbokföringsenheten på Uppsala landsarkiv när man registrerade Norrbärke kyrkoarkiv.

[Carl Szabad]

Eller, för att göra den ännu enklare:
 
Specialräkenskaperna 1661-1690 för Norrbärke heter hos SVAR L I a/1, hos Genline L I a:2 och AD har inte fotograferat dem alls.

[Leif Gson Nygård]

Bra Carl att du tog dig tid att reda ut detta!  
 
Men det skulle ju vara bra om jag hittade L I a/1 hos SVAR! Var finns den?? Jag har gått in under Död- och begravningsböcker (F), Räkenskaper för kyrka. Verifikationer (L I b) och Räkenskaper för fattigvård (L III) - utan att hitta L I a/1.
 
Sedan kan man ju undra varför inte L I a redovisas i översiktliga förteckningen, bara L I b. I serie L II redovisas både en a- och b-del.

[Carl Szabad]

Gå direkt till (plocklista) > Kyrkoarkiv > Kopparbergs län > Norrbärke.
 
Alternativt Geografisk sök > Norrbärke > Norrbärke kyrkoarkiv. Du får upp samma förteckning där. Jag vet inte hur du gjort för att hamna någon annanstans.

[Leif Gson Nygård]

Nu hittade jag det! Men så har jag aldrig sökt. Jag har alltid gått genom Arkivsök på förstasidan. Om du söker Kopparbergs län > Kyrkoarkiv > Norrbärke, så får du upp översiktlig förteckning för Norrbärke kyrkoarkiv. Och där finns inte alls L I a:1 med, vilket jag tycker den borde göra!

[Carl Szabad]

Jag skulle rekommendera min metod. Jag noterade redan vid din första fråga att det fanns flera olika versioner av beståndsöversikten för Norrbärke kyrkoarkiv, men kan inte svara på orsaken till det. På NAD-cdn är kyrkoarkivet helt komplett förtecknat, vilket det inte är i något av de senare systemen. Som jag skrev tidigare kan jag inte se annat än att det är en miss vid inmatningen i Arkis, den centrala arkivdatabasen.

[Birgitta Burström]

Finns det inte dödböcker efter 1940. Använder släktforsknings programmet Ancestry och hittar bara tom 1940. Kanske är jag dålig att söka eller så slutade man det då, vilket låter väl ganska troligt.  
Birgitta

[Stefan Dake]

Hej Birgitta!
 
Jodå, det finns. Men för dödböcker gäller 70 års sekretess för publicering på nätet!
 
Stefan
 
(Meddelandet ändrat av Bobbo 2012-08-31 13:51)

[Eva Dahlberg]

Originaldödböcker eller utdrag ur dödböckerna till SCB kan därför vara tillgängliga t.o.m. 1941 för närvarande. Ancestry har väl oftare skannde versioner av SCB-utdragen än av originalböckerna.
 
DVD:n Sveriges dödbok 1901-2009 (som Släktforskarförbundet har producerat och säljer i Rötterbokhandeln) innehåller avskrifter ur dödböckerna i original eller ur SCB-utdraget (eller någon annan typ av källa) från tiden.
 
Hälsningar,
Eva

[Maj-Lis Olsson]

Hej  
Fick av en släkting veta att min far hade ännu en syster, född  mars 1915 i Lunds stadsförsamling.  
Föräldrar Axel Bengtsson och Ida Lindqvist i Lund.
 
Jag undrar vad det blev av henne, har aldrig hört talas om henne..
Det skulle vara intressant att veta, hon kanske dog i unga år.
Någon som vet,
 
AD har ju inga födelse-dödböcker på 1900-talet  
MVH
Maj-Lis

[Åke Carlsson]

Dottern Elly Maria Augusta Bengtsson föds 31/3 1915 och dör redan 9/4 (dödsorsak: stelkramp), se CI:20 s 70, FI:11 s 13 och Sv dödbok 5.

[Maj-Lis Olsson]

Hej Åke
Stort Tack för din hjälp
och det snabba svaret.
 
Maj-Lis